Det har varit ett påsklov av attacker på lärarkåren. Först kom SKL med ett skamligt mutbud. Än en gång ska vi få välja mellan yrkesheder och en anständig lön. Men det är förstås mitt subjektiva lärarperspektiv. SKL tror inte på ett ord vi säger utan har som ständigt mål att få den lata och lögnaktiga lärarkåren fjättrad vid skriv- och konferensborden. Skolans problem är lärarnas fel och löses bäst genom att de arbetar mer och bättre.
Nästa attack kom från ett mer överraskande håll, Svenskt Näringsliv. I en debattartikel i SVD ägnar artikelförfattarna sig åt en luddig genomgång av statistik. Därpå konstaterar de att resultaten inte duger och att lärarna i de kommunala skolorna behöver skärpa sig. Inga funderingar över skolsystem, skolverket, resurstilldelning, kommunerna som arbetsgivare eller annat övergripande utan lösningen är även här att lärarna skärper sig.
Det här debattinlägget är både fräckt och oseriöst. Det är oseriöst att presentera slutsatser på ett underlag som inte kan granskas. Det är fräckt att presentera en ur luften tagen slutsats som en logisk följd. Men framför allt är det en absurditet när man tror sig kunna dra objektiva slutsatser av betyg och provresultat som sätts av skolorna själva.
Friskolorna har färre lärare, färre behöriga lärare och anställer helst bara unga och därmed billiga lärare. Man har också mer självstudier, ojämn tillgång till skolhälsovård, bibliotek och annat som hör en bra skola till. Mammon i högsätet verkligen. Är det sådant Svenskt Näringsliv vill att kommunerna ska ta efter?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Man vill ju gärna ha något konkret att skylla på, då får lärarna den rollen som svarta fåren. Läraryrket måste vara en av de otacksammaste jobben idag, bra att du uppmärksammar och tar upp varför.
SvaraRaderaTack för din kommentar, anonym. Helt klart är att ingen annan yrkeskår utsätts för så mycket kritik och pekpinnar som lärarna. Det här är ett resultat av lärarnas låga status. Men också av att vi inte har någon ordentlig kvalitetskontroll i skolan. Trots individuella löner, målstyrning och allt annat som var tänkt att höja kvaliteten vet varken politiker, Svenskt Näringsliv eller Skolverket hur bra eller dåliga skolorna är.
SvaraRaderaJag kan se det där med SVD's ledare härom dagen. Det är knappast konstruktivt utav lärarna att hänga kvar vid sitt avtal och uppfinner hjulet på nytt inför varje lektion(planerings och uppföljnigs tid/förtroende tid). Lärarna får nog ta åt sig av kritiken likaväl som att bara skylla på alla andra.
SvaraRaderaDet är bra att du kommenterar Svenskt Näringslivs debattartikel i SvD. Vi har själva ett dyslektiskt barn som förut gick i en friskola där han inte fick någon hjälp utan allt lastades på oss föräldrar. Då han gick i fjärde klass så skickade friskolan utan förvarning en falskanmälan till sociatjänsten där de påstod att vi föräldrar inte stödde vår sons skolarbete. Numera går vår son på en kommunal skola där han får det stöd som han har rätt till och vi föräldrar fick upprättelse genom den kritik socialtjänsten riktade mot friskolan. Liknande fall av trakasserier mot föräldrar till barn med särskilda behov har nyligen rapporteras av RadioVästerbotten. Du hittar reportagen genom att googla ”Minervaskolan” eller ”Minervaskolan struntar i anmälningar”, eller använda nedanstående addresser:
SvaraRaderahttp://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=3508425
http://www.vk.se/Article.jsp?article=338822
http://www.vk.se/Article.jsp?article=341719
Föräldrar till barn med särskilda behov
Anonym 1, Vad är det för kritik vi ska ta till oss? Vem är det vi skyller för vad? Varför tror du att vi "uppfinner hjulet varje lektion"?
SvaraRaderaLärarna uppfinner inte hjulet inför varje lektion, vi samarbetar med varandra. Men dels är vi olika, det som fungerar för en lärare gör det inte för en annan, dels är vår främsta samarbetspartner eleverna, inte kollegorna. Skall du inspirera en klass krävs det lyhördhet, dialog, fräscht material med anknytning till elevernas nu, individualisering, problemlösning, flexibilitet. Väldigt litet av det kan vi erbjuda i dag, får SKL som de vill blir det ännu mindre.
Jag förde bok över min tid under två dagar i oktober. Förutom undervisning, ställtid, rastvakt, närvarorapportering, impromptu elevsamtal ägnade jag i snitt 4 timmar åt olika slags dokumentation och elevvård, 45 minuter åt för och efterarbete och en kvart åt lunch de två dagarna. När jag åt lunch gjorde jag det med läroboken i högsta hugg, bör tilläggas. Pauser? Hade inga. Total arbetstid de två dagarna? I snitt 9,5 timmar.
Anonym 2,tack för länkarna. Jag har läst alltsammans nu. Jag blir verkligt ledsen över att höra om dina erfarenheter. Själv var jag för friskolor när de infördes, men är nu betydligt mer tveksam. Det finns riktigt bra friskolor, det vet jag. Men det finns andra som lockar med högst diskutabla saker och vinsten är oftast i centrum. När det gäller höjningen av lärarnas status som man förutsåg kan man konstatera att effekten närmast har varit den motsatta.
SvaraRaderaSkönt ändå att ni fick upprättelse och er son hjälp.
Intressant att du som lärare och FP politiker tar upp just ordet kvalitetskontroll. Och precis där kroknar min kvalitetssjäl.
SvaraRaderaKvalitetskontroll är för mig det mossiga begreppet som användes i den tid du och jag växte upp. Order Qualitycontrol blev också felöversatt för 25 år sedan när ISO 9000-standaren kom till Sverige. Som bekant betyder ordet kvalitetstyrning och inte kvalitetskontroll.
Sedan skolans avsaknad av just detta är skrämande. Att det fått gått tjugo år sedan man införde mål- och resultatstyrning istället för ekonomi- och regelstryning, på SÖ-tiden, är skrämmande.
Här får jag verkligen hoppas att huvudmännen och skolorna läser kapitel 4 i den nya skollagen. För enligt den ska huvudmannen skaffa sig ett kvalitetsystem. Rektor ska ansvara för det systematiska kvalitetsarbetet. Och kvalitetsarbetet ska genomföras av lärare, elever och övrig personal. Och det ska dokumenteras. Så kära Helena om du hade mycket dokumenteringsarbete när du mätte, vad tror du det kommer att bli nu då?
Det är det som jag tycker är sjukt i SKLs och fackens diskussion om tider hit tider dit. Börja från ett rent bord och kolla vad är kraven på läraryrket idag och tidsätt det utifrån det.
Blev många tankar om ett bränbart ämne.
Plura, många tankar och intressanta sådana. Jag har inte samma associationer till ordet kvalitetskontroll, det jag menade är bara att betygen borde gälla lärare, skolor, kommuner och styrsystem, inte bara eleverna. Då fungerar det inte att rektor ansvarar för kvalitetsarbetet. Det måste staten göra och på ett mycket mer handfast sätt än de nuvarande förannonserade, meningslösa skolinspektionerna. Mitt recept är centralrättning av de nationella proven. Gärna också en studentexamen som slutkontroll av utbildningssystemet.
SvaraRaderaVad menar du med att din kvalitetssjäl kroknar? Hur menar du att man borde tidssätta? Min tanke är att lärarjobbet är väldigt roligt, viktigt och stimulerande när man kan vara en bra lärare. Det är den värsta skitsyssla man kan tänka sig om man är - eller tvingas vara - en dålig lärare. Det är därför tidsdiskussionen är så brännande. Fråntas jag möjligheten att vara en häftig, cool och stimulerande lärare vill jag inte vara lärare längre. Vi håller på att göras till kontorister och administratörer med stämpelur. Hur mycket raketbränsle får elever i en sådan skola tror du? Och hur kul är det att vara en sådan lärare?
Så olika man kan se. Men det beror väl på min lång gärning inom kvalitetsvängen. Så låt gå vi snackar kanske om samma sak. Och visst ska lärarna, skolorna och huvudmännen betygssättas. Det har jag och några till mig tillämpat på några skolor och kommuner genom så kallad sjävvärdering utifrån ett webbaserat instrument. Då får du många intressanta resultat att förbättra det du är ute efter. För det finns mycket att säga om det pedagogiska arbetet.
SvaraRaderaVad jag menar med att min kvalitetsjäl kroknade är att när jag hör in ord som kontroll associerar jag snabbt till Major Björklund. Han har gjort mycket bra men hans förbless för kontroll stör mig. Men det kanske inte är att undra på eftersom vi har ett kontrollsamhälle sedan nine eleven.
Och jag har inte påstått att ni lärare ska bli kontorister. Däremot skulle jag önska att ni hade IT-system i skolan som gjorde det möjligt för er att jobba lite mer med undervisning.
Plura, kul att du skriver så olika man kan se, när det verkar som om vi tycker rätt lika. IT är bra. Kontrollsamhälle - inte så värst. Självvärdering är bra, men det behöver kompletteras med en objektiv granskning av skolans resultat - i form av kunskap, trivsel, trygghet, demokrati. Polisen skall inte utreda sina egna brott, skolorna och lärarna skall inte betygsätta sig själva. Tack för dina intressanta inlägg!
SvaraRaderaHåller med dig att betygssättningen ska ske efter kända kriterier. Det saknas i många utvärderingsinstrument.
SvaraRaderaMen det här med självvärdering ligger som en av grunderna i Davidssons utredning "Tydlig och öppen inspektion" inför Skolinspektionens tillkomst. Dessvärre har den legat på departementet tills nu. När man remissbehandlat den och kopplat den till dokumentionskravet i §6 i kap 4 i nya skollagen.
Tanken i den utredningen var att självvärderingen skulle ligga efter kända kriterier som skulle tillställas Skolinspektionen inför inspektionerna, ungerfär som dagens kvalitetsredovisning.
Utifrån någon form av skattning på "brister" skulle sedan inspektörerna göra nedslag i verkligheten. Samtidigt låg ett förslag om att inspektionen skulle betygssätta skolor efter den kända skalan IG, G, VG, MVG.
Så nog har det tänkts. Förslaget innebär ju inte att skolan utvärderar sig själv. De gör det bara för sitt eget förbättringsunderlag. Det är Skolinspektionen som ser bedömer regelöverträdelsen.
Så mycket ligger i stöpsleven, vi får se vad det får för praktisk tillämpning så småningom.
Plura, jag ska googla Davidssons utredning. Dagens skolinspektioner är ett skämt. Bra om något görs på den fronten.
SvaraRaderaJag läser inte artikeln i SvD idag som ett påhopp på lärarna. Jag läser det som ett stöd för valfrihet och lika villkor mellan kommunala skolor och friskolor, att konkurrensen om eleverna bidrar till bättre resultat hos eleverna.
SvaraRaderaDet är ju ingen nyhet att elever på friskolorna har bättre betyg och resultat på nationella prov än elever på kommunala skolor, det har flera kommit fram till tidigare. Här försöker de både rensa för olika bakgrundsfaktorer och förklara varför det ser ut som det gör. Det är väl bra?!
Mats, jag ifrågasätter inte att friskolorna har bättre resultat, däremot ifrågasätter jag att vi vet vad resultaten står för. I dag är all skola konkurrensutsatt, vi konkurrerar med resultat och vi sätter våra egna resultat. Är det rimligt? Jag är inte emot friskolor, men skall vi ha den fria etablering vi har i dag måste vi ha en mycket stramare resultatkontroll. Centralrättning av alla nationella prov och en studentexamen som slutkontroll av vad skolan levererar är mitt recept.
SvaraRaderaJag ifrågasätter alltså redan den första tesen, att eleverna lär sig mer. Jag ifrågasätter även den andra, att om eleverna på friskolorna lär sig mer betyder det att de kommunala kan förbättra sina resultat. Någon sådan slutsats kan man inte dra innan man har rett ut vad en sådan eventuell skillnad beror på.
När artikelförfattarna uppmanar de kommunala skolorna att skärpa sig uppfattar jag det som en uppmaning till lärarna i de kommunala skolorna att skärpa sig.