söndag 8 november 2009

November

är en onödig månad som borde slopas. Det är mörkt. Det är kallt. Det är blött. Folk är griniga. Blöta löv fastnar på skorna. Idag har jag i alla fall muntrat upp mig med att aktivera mitt Newsmillkonto, höja min Betapetrating på mitt yngsta barns bekostnad (fy) och än en gång läsa Sanna Raymans utmärkta artikel om kvotering och föräldraförsäkring.
Sedan är det underbart med alla uppskattande kommentarer på skolartikeln i SVD. i synnerhet förstås de som kommer från mina elever. :)

torsdag 8 oktober 2009

Vuxna mer i behov av auktoritet än barn?

Det finns en märklig paradox i det svenska samhället. Myndigheterna misstror de vuxna medborgarna och intar en auktoritär hållning i många olika frågor. Men när det gäller skolan och barnuppfostran har vi tvärtom ett nästan abdikerat vuxenansvar.
Alla som har körkort vet att det är förbjudet att överskrida hastighetsgränserna. Alla vet också att man riskerar sitt eget och andra människors liv när man gör det. För att människor inte ska bryta mot reglerna har vi höga böter, ett land översållat av övervakningskameror, razzior, körkortsindragning.
Alla som går i skolan vet att man inte får prata om annat under lektionerna. Att man inte får kalla varandra för jävla tjockis, att man inte får knuffa omkull någon på skolgården, att man inte får smita före i matkön. Men så fort det är tal om sanktioner när elever gör något av det här då är man auktoritär. Eleverna skall talas till rätta, fås att förstå vad de har gjort fel. Det är förstås inget fel på det så länge det fungerar, precis som det är viktigt att informera om orsakerna till hastighetsbegränsningar för att få en allmän acceptans för de lagar och regler som finns. Men det är inte hälften så effektivt som negativa konsekvenser på oönskade handlingar. Smiter man i matkön, åker fast var tionde gång och då bara blir uppmanad att ställa sig längst bak lönar det sig fortfarande bäst att fortsätta med det negativa beteendet. Om man pratar på lektionerna och får tillsägelser var tionde gång fortsätter man antagligen även med det beteendet. Är det drömmen om det goda och oskyldiga barnet som ligger bakom? I så fall är det dags att vi lämnar den vanföreställningen bakom oss. Vi är födda grymma och själviska. Med åren blir de flesta av oss bättre på att beakta andras behov och på att kontrollera våra grymma och själviska impulser.

måndag 4 maj 2009

senan kväll med the Host

Nu är jag så där mumsigt trött att ögonen kommer att gå igen medan jag borstar tänderna och huvudet precis nå kudden innan fade-out. Hoppas det blir ett besök i Stéphenie Meyers body-snatcher värld i natt. Boken är tyvärr utläst, men hjärnan kan stå till tjänst med några utvikningar medan den rensar bort skriftliga omdömesblanketter, åtgärdsprogram och annat bråte, tycker jag. Good night, sweet prince, good night...