I sista skälvande förhandlingsminuten var det två moderata politiker som protesterade mot SKL:s kravfyllda styrning av lärarna (i Skolvärlden). De föreslog att övriga borgerliga partier skulle följa folkpartiets exempel och lämna förhandlingarna. Deras främsta argument mot en mer reglerad arbetstid var att det gör yrket mer oattraktivt och antagligen kostar mer än det smakar. De har rätt i sina argument, men jag skulle vilja lyfta fram två till.
För det första har man redan gjort en kraftig reglering av vår arbetstid. Följden blev stadigt sjunkande kunskapsresultat hos eleverna, lika stadigt sjunkande hälsa och trivsel hos lärarna. Varför skulle det gå annorlunda en andra gång?
Det retar mig oerhört att man vill muta lärare att gå över till semestertjänst. Är det rimligt att vi skall väga vår lön mot undervisningskvalitet och därmed elevernas bästa? Är inte skolan redan tillräckligt avakademiserad och kontorslik?
För det andra handlar det inte bara om arbetsvillkor utan också om ledarskap. Vem vill ha en chef som misstror sina anställda? Vem vill ha en chef som toppstyr och kräver? Vem vill ha en chef som struntar i vad de anställda har för önskemål och synpunkter? Vem vill ha en chef som SKL?
Politiska bloggar: Benny Lindholm (FP) ger Folkpartiet förtjänsten. Det var lärarnas förtjänst skriver Emil Broberg(V) (lärarnas förtjänst nota bene, inte lärarnas fel). Det var moderaterna, påstår Mats Gerdau (M) (ett något förbluffande påstående för den som stött på Ingela Gardner Sundström i debatten). Robert Noord (S) pekar på SKL:s tillfångatagna förnuft. Klokt gjorde Lennart Gabrielsson (FP) och klokt skriver han också.
Andra bloggar: Morrica är neutral, Mats Olsson i Tysta Tankar är ... ironisk?, Ny i svenska skolan är kritisk.
Zoran Alagic för LR-bloggen Tankar om skolan i media lägger tillrätta missförstånd. SVD, DN, Expressen, Aftonbladet retar upp oss lärare genom att påstå att vi "får hålla vårt sommarlov". När jag var barn hade lärarna sommarlov. Nu har de sju veckor semester, varav två är inarbetade genom 45 timmars arbetsvecka.
Mycket klokt och träffande. Tyvärr också deprimerande.
SvaraRaderaTack David.
SvaraRaderaJag vet. Tack och lov är det fredag. Jag tänker fördriva både SKL och enträgna bacilusker ur mitt system med en stadig konjakstoddy. Skål och godkväll!
Visserligen tycker sig SKL vunnit en seger genom att i avtalet fått in något om att kvalitetshöjande förändringar av arbetstiden ska premieras. De tror att en större låsning (40h) samt mer arbete när elever inte är på skolan ska vara denna kvalitetsförbättring. Så dumt så klockorna stannar.
SvaraRaderaJag vill vända på det och hävda att en kvalitetshöjande åtgärd i stället är att se till att mindre än 35 h blir reglerade. Detta är också en förändring av arbetstiden och ska då enligt avtalet rendera en något bättre höjning än de futtiga 3,5% som jag ser det. På vår skola har vi idag en praxis där 2 av de 35 timmarna inte lägs ut i ett veckoschema utan i stället används flexibelt (i ett slags förtroende) för föräldramöten samt utvecklingssamtal mm. Dvs denna tid kraftsamlas i praktiken till en period mitt på teminerna när vi har mycket föräldra- och elevmöten. Så visst kan arbetstidsförändringar vara av godo men då åt andra hållet jämfört med det SKL tänker sig. Låt oss nu använda avtalet så att vi får en bra skola och bättre lön! / Glenn W
Glenn, tack för din kommentar och för alla bra saker du har skrivit under avtalsrörelsen. Jag delar din analys till punkt och pricka och har också skrivit i samma anda.
SvaraRaderaMen ett problem med din plan är att det är så mycket tyckande och så litet vetande när det gäller skolans resultat. Det skulle vara lättare att få gehör för våra önskemål om det gick att visa på konkreta resultat.
Jag skulle vilja se centralrättade nationella prov och en studentexamen som kvalitetskontrollstationer. Då blir det lätt att se skillnaden mellan behöriga och obehöriga lärare, bra och dåliga skolor, bra och dåliga arbetstidsupplägg, bra och dåliga reformer.
Visst är det så att kvalitet är svårmätbar när det gäller kunskaper och färdigheter. Centralrättade nationella prov säger nog inte heller hela sanningen, tror jag. Om det funnes en enda "sanning" så skulle vi inte behöva en flora av olika läroböcker t.ex. Statren kunde ge ut LÄROBOKEN och sedan kunde de göra lektionerna till den samt färdiga prov. Allt i en formstöpt mall. Fast det var ju inte så du menade! I know!
SvaraRaderaApropå rubriken "Lärare får behålla sitt sommarlov" så var den säkerligen satt av TT som jag märkt att många tidningar köpt artikeln ifrån. Jag har mailat TT och klagat på deras fördomsfulla rubriksättning.
Bra gjort med TT. Det retade upp många.
SvaraRaderaDet finns ingen absolut rättvisa, men när staten sätter upp mål för skolan är det statens förbaskade skyldighet att ta reda på hur det står till med måluppfyllelsen. Allt går inte att mäta, men å andra sidan är det mycket som kan mätas. I det här landet tog det nästan 15 år efter språkreformen innan man var beredd att medge att den var ett misslyckande.
Vi har gymnasieelever med betyg fulla av MVG, men när de kommer till universiteten klagar lektorerna på att de inget har på fötterna. Så ska det väl inte se ut?
Skolinspektionern är väldigt bra på att se till att varje papperslapp sitter i rätt pärm och de kan tala om om de betyg vi själva sätter, som de själva säger är "ett lotteri" är för låga, men sen är det inte mycket mer.
Ett sätt att komma till rätta med en viss del av den osäkra betygssättningen kunde vara att anordna olika former av antagningsprov till olika högre utbildningar. De kunde ha såväl teoretisk som praktisk natur. Givetvis skulle det kosta en del men det som smakar kostar också. Detta finns ju redan men kunde sättas i system i större skala.
SvaraRaderaJo om betygen bara hade som syfte att ge urval för högre studier. Betyg behöver sättas på politiker, skolor, lärare, skolreformer, alternativa arbetsmetoder, allt vi gör. Eleverna ska inte sätta betyg på oss, vi ska inte själva behöva sitta i lönesamtal och förklara hur bra vi är. Det ska framgå av vad eleverna lär sig och hur de trivs.
SvaraRaderaVisst är det så att betyg har flera funktioner men just urvalsbiten skulle behöva ses över. Väldigt många gånger är dessutom betyg ett trubbigt instrument när det gäller att hitta rätt folk till olika utbilningar / yrken. Ex. läkarstuderande med skyhöga betyg men mindre social kompetens. Den borde även spela in. Hur vet jag inte men det borde gå att utveckla instrument på olika sätt. Samma sak skulle säkerligen kunna gälla för lärarstuderande osv.
SvaraRaderaVad det gäller betygens roll att bedöma utbildningskvalitet så har vi ett problem i att elever kommer med "olika bagage" till skolan. På en skola kan t.ex. resultatet 60% G 15% VG 5% MVG 20% IG vara en katastrof beroende på dålig undervisning medan det på andra kan vara resultatet av heroiska insatser av pedagoger som sliter mot dåliga odds i form av sociala problem och språkproblem mm.
Själv har jag stora problem att lyckas med elever som t.ex. mår dåligt på olika sätt. Det kan handla om skilsmässa, missbruk i familjen, självmordstankar osv. Elever som mår bra brukar sällan ha problem att klara skolan. Jo, det klart om det finns dyslexi, ADHD, autism mm i bakgrunden. Men detta kan man hitta en hel del stöd och hjälp för att överbrygga. Problemen som finns utanför skolan är svårare att jobba med.
Tack själv för allt du också skrivit och gjort!
Din uppskattning värmer verkligen. Tack, Glenn. Vi tycker nog lika det är bara att vi tittar på det från litet olika vinklar. Tänker man på hur stor betydelse vi lärare har för vissa av våra elever blir man rädd att inte räcka till. Där har vi ännu en orsak att slåss mot SKL tillsammans.
SvaraRadera