"Inte dom dumma fjortisarna utan dom elaka", förtydligade min dotter. "Dom gör alla oss andra deprimerade". Tankspritt praktiserade jag en gangsta crip walk som jag såg på Morricas blogg medan jag grubblade över denna nya teori.
Under promenaden blev jag kallad R-tard två gånger, retard en gång och när jag cripwalkade väste barnet att jag skämde ut henne och när jag bad henne visa hur det skulle göras sa hon att jag inte skulle störa henne när hon lyssnade på musik.
Min nya fråga: Är min dotter en elak fjortis?
Jag tror att en av de allmänna tuff, hård, ball och häftig-reglerna är att man inte får dansa sådan där hip-hop crip dans om man är över 25 år. :-D :-) Och tonåringar är väldigt känsliga för hur deras föräldrar beter sig, speciellt
SvaraRadera13-17-åringarna. 18-19 åringarna är inte så känsliga för sina föräldrars "töntiga" beteende. :-D :-)
Hon tycks vara en rätt normal unge - hon skämdes över dig som tonåringar plägar göra, men hon gick där med dig ändå, pratade med dig, berättade lite om sin värld och kallade dig tillgivet (?) både det ena och det andra. Sånt får man ta med jämnmod och glädjas åt att ungen har sånt förtroende för en att hon inte känner någon rädsla för att rätt som det är bli utslängd eller förskjuten.
SvaraRaderaOscar, jag måste bekänna för dig att jag har gjort litet av en sport av att få mina barn att skämmas. Tyvärr är de redan väldigt härdade. Men det är faktiskt både roligt och nyttigt med ombytta roller. Vuxet ogillande vän av ordningsbarn och barnslig gränstänjande förälder. Bra steg på vägen mot nya roller.
SvaraRaderaMorrica, hon skulle inte tacka dig för att du kallar henne normal, men du har helt rätt. Jag tycker om att bli kallad R-tard av henne och ibland tycker jag faktiskt att hon säger det med visst motvilligt erkännande.
SvaraRaderaDet är hon som valde bilden. Hon är ytterst fördömande mot unga personer av kvinnligt kön som bär mycket brunkräm och vita läppar. Därför förvånar det mig inte att hon genast identifierade dem som roten till "le mal du siècle".
Jag ber om ursäkt, det var inte min mening att låta det förskräckliga n-ordet slinka ut. Jag menade givetvis att hon är en rätt klok ung dam, inget annat. Bilden är väl vald, de unga personer som bär den sortens kulturtillhörighetsmarkörer har ofta en lång väg att gå, men det blir folk av de flesta till slut.
SvaraRaderaJaha, du är där du också. Jag har väl ställt in mig på att vara en förälder som är fet, ful och fullständigt fel. När jag hör andra vuxnas omdömen om min dotter så undrar jag ibland om det är samma person vi pratar om. Nåja,de få gånger man som förälder får tillbaka lite av sin forna auktoritet är när min dotter har akuta likvida problem. Då plötsligt får höra några ord av erkänsla. Visst är rörande?
SvaraRadera/ Janne
Apropå detta inlägg och ditt förra. Jag har en teori om skolklasser. Tonåringar är inställda på att frigöra sig och bli en del av vuxenvärlden. När man buntar ihop en hord tonåringar under ledning av enstaka vuxna, blir de vuxna maktfigurer i stil med föräldrarna, dvs. någon man ska frigöra sig från, och skolvärlden blir ett litet samhälle i sig självt. Eftersom ungdomar inte är psykiskt, empatimässigt och socialt mogna att skapa ett eget samhälle uppstår en grym hackordning med mobbing och sextrakasserier, och ungdomarna mår dåligt. Istället borde man kanske sprida ut dem på arbetsplatser under puberteten så att de får umgås med vuxna som kamrater. En positiv initiationsrit alltså, i motsats till revolt, som är moderna tonåringars sätt att bli "vuxna".
SvaraRaderaDu har rätt i precis allt du skriver, Morrica, men kalla aldrig en tonåring normal. Man vet aldrig hur långt de är villiga att gå för att slippa den stämpeln. Jag har vant mig med grönt hår och svarta naglar och hoppas fortfarande komma undan mer permanenta förändringar och förbättringar på det jag och hennes far skapat.
SvaraRaderaJanne, håll hårt i den där plånboken. Precis som du redan har konstaterat är det där din lilla resterande makt finns. :)
SvaraRaderaMen det är trots allt bättre att de tycker att vi är feta, fula, fullständigt fel och R-tards än att de tycker att de själva är det.
Vuxna glömmer lätt att de själva också blivit biologiskt vuxna i "fjortisåldern", när hormoner börjar spruta och bortstötningsinstinkterna mot föräldrar blir starka.
SvaraRaderaNaturen har ju avlat fram den effekten för tanken var att barnen då skulle lämna de personer (föräldrarna) som varit så otroligt viktiga tidigare.
Intressant teori, plastbaronen. Det var nog mer så man växte upp tidigare. Men jag tror också att vi kunde åstadkomma en mer positiv initiationsrit både i skolan och hemma. Jag tycker att vi är dåliga på att ge ökat ansvar med ökad ålder och också på att ställa högre krav med ökad ålder.
SvaraRaderaSå fort jag har svarat på inläggen ska min unge därför få tillfälle att umgås med mig som en kamrat i köket. Jag ska förklara din teori för henne så hon förstår att hon skalar morötter för sitt eget bästa. :)
Per, vi har inte glömt det. Tvärtom är det mitt lärarintryck att många föräldrar är förtvivlat rädda att stöta sig med sina barn och är villiga att gå långt för att vara dem till lags. Jag tror att de kommer ihåg sin egen revolt och vill undvika att deras barn ska förakta och avsky dem som de själva föraktade och avskydde sina föräldrar.
SvaraRaderaMen det här är ett fall av "damned if you do and damned if you don't". Om det är något tonåringen föraktar och avskyr är det nämligen kompis-curling-mesföräldern.
Min mamma hade som hobby att få mig att skämmas - efter ett tag genomskådade jag henne och blev fri (och nästan vuxen). Det är liksom min definition på vuxenhet, att man slutar skämmas för sina föräldrar. Men det är en ganska krävande tolkning och en del kämpar förgäves långt upp i ålderdomen för att befria sig från de här känslorna.
SvaraRadera- Om jag inte skäms för dig, så skäms du inte för mig?
Fast det är väl en form av kärlek samtidigt?
Absolut är det en form av kärlek. Och ett sätt att hitta nya roller när de gamla blir för trånga. Och kanske också ett sätt att befria sina barn från en del av skammen. Det är vettigt att skämmas när man har gjort något lumpet, elakt eller ohederligt, men man ska inte skämmas över andra och det mesta vi skäms över borde vi rycka på axlarna åt istället.
SvaraRaderaasså att va fjåtizz ä faan livet!!
SvaraRaderaanonym, då är det ju tur att man kan vara fjortis hela livet. :)
SvaraRaderaAsså, ja e me på den bilden.
SvaraRaderaDu kan ju fan inte lägga ut en bild på mej å mina kompisar utan att fråg :@
Vi är så dumma att vi går på att det är du, gumman.
RaderaVi är inte så dumma att vi går på att det är du, gumman.* Oppsi hehehe...
RaderaNej. Alla tonåringar är tjuriga. Men fjortisar är EXTREMA.
SvaraRaderaAnonym, :)
SvaraRaderaElak vet jag inte, Men fjortis är hon!
SvaraRaderaDet måste hon inte alls vara, absolut inte! Du vet väl själv hur det var när man var liten tös? Reglerna var ju att vara så cool så möjligt. Det är inget du behöver oroa dig för, det är bara en liten period!
SvaraRadera