onsdag 19 maj 2010

Betyg är bra för lärarna också

Föräldrar och elever behöver tydligare återkoppling, säger Jan Björklund. Jag håller fullkomligt med om det, men vill tillägga att det finns fler som behöver tydligare återkoppling.

Om vi börjar med lärarna innebär betygen att det ställs tydliga kunskapsrelaterade krav även på oss. Många lärare skriver omdömen baserade på läxläsning, lydnad, gott humör och samarbetsvilja istället för på måluppfyllelse. Ibland vill man få föräldrahjälp när det gäller att få rättning i ledet, andra gånger vill man uppmuntra eleven och lyfta det positiva. Ofta är det också så att man inte är helt på det klara i vilken mån eleven når kursmålen när man skriver ett omdöme.
Låter det oprofessionellt? Det är inte för att lärarna rullar tummarna eller struntar i sina jobb, det kan jag lova. Men det ställs massor av krav på oss när det gäller omvårdnad, föräldrakontakter, dokumentation och annat som allt har en tendens att gå före undervisningskvalitet och kunskapsmål. Dessutom skrivs omdömena mitt i terminerna. Man kanske ha gjort vissa moment, men inte andra, man har prövat vissa bitar men inte andra. Betyg skrivs när en termin eller ett läsår avslutas. Ett naturligt tillfälle att pröva kursmålen och att ta reda på om eleverna hunnit lära sig det de borde.

Det förtjänar att tilläggas att även skolledningar och kommunpolitiker mår bra av litet betygshets. Inte går de igång på omdömen, men lägg fram dålig betygsstatistik då blir det fart på dem.

Jag vill veta vad mina elever kan när de dyker upp i mitt klassrum och vad de kan när de lämnar det. Mellanskillnaden är ett av de främsta måtten på hur jag har lyckats i mitt jobb. Med betyg från årskurs sex kommer vi ett steg närmare en sådan skola. En skola för alla och inte bara för akademikerbarnen.



Läs det som "tycks" i pressen: DN, SVD, Expressen, Aftonbladet, DN, Aftonbladet.

Läs andra som bloggar om betygen: Morrica, Robert Noord (S), Seved Monke (FP), Flumpedagogen, Rasmus Jonlund (FP), Roger Jönsson (S) Amanda Brihed (FP), Lilla O, Peter Andersson (S) Marcus Grundén (FP), Kent Persson (M), Jerker Nilsson (V) Maria Byström (FP)och Anna Lundberg (FP) som håller med mig om att betyg sätter blåslampa under politikerna också, Tysta Tankar.

30 kommentarer:

  1. Jag tror till och med att det är viktigare för lärarna än för eleven att eleverna får betyg. Men läraren måste även få någon form av konsekvenser beroende på vilka betyg eleven får. Exempelvis högre lön om eleverna presterar bra.

    Har själv utbildat företag inom data (programmering). Det kostade ju en hel del för företagen och skicka anställda på kurs, då måste läraren leverera. Efter varje kurs vi höll så fick kursdeltagarna betygsätta läraren för en del egenskaper. Läraren var tvungen och ha mer än 4.0 för att få fortsätta undervisa. Lärare hyrdes alltså in som fristående konsulter av ett utbildningsföretag.

    Självklart är det väl mastigt och ta efter men det visar ändå en del om att det är viktigt och leverera resultat.

    Finns ju en hel del lärare som absolut inte borde få lov och undervisa. Läraren som kan sabba rejält för elever. Stötte själv på två stycken som förstörde enormt för mig, favoritämnet kemi gick till och bli ett ämne jag skolkade som mest i. En klassföreståndare som gav streck för att man kritiserade. Då tappar man sugen helt.
    Har debatterat skola en del på forum mm och man blir förvånad över hur många som har likartade erfarenheter.

    En bra lärare är en lärare som inte sabbar ungars nyfikenhet och vilja och lära för det tror jag alla ungar har.

    SvaraRadera
  2. Ju högre betyg jag sätter desto mer klirr i kassan? Då vill ju jag sätta betyg för varje uppgift jag ger. Minst en gång i veckan på varje elev. Låt oss säga att en lärare får 300 kr för ett G, 400 för ett VG och 500 MVG. Snabbt uträknat för mig som har 60 elever i betygsålder blir det... 30 elever erhåller G, 20 får VG och 10 hamnar på MVG... 22 000 i veckan och 88 000 i månaden.Tja, varför inte? Är eleverna extra flitiga och om jag vill realisera min luxuösa kryssningsresa med bärare, kolonialhatt och paraplydrinkar så kan jag alltid ge lite högre betyg. Hittills har inga elever klagat på MVG. Tvärtom de har varit väldigt nöjda. Jag kan med gott samvete säga att jag har 100procent nöjda MVG-kunder. Hur många brancher kan skryta med den siffran? Tyvärr syns det inte i lönespecen.

    SvaraRadera
  3. Anonym, vilken strålande bild för varför det Per föreslår skulle leda till än värre betygsinflation än idag, och göra hela systemet med betyg och omdömen meningslöst.

    SvaraRadera
  4. Anonym och Morrica: Är inte kunskaper något mätbart? Går det inte och köra samma typ av prov för massor av elever?
    I konkurrensutsatta arbeten där kunden kan avgöra vilken leverantör kunden väljer så blir man bedömd hela tiden.

    Betyg borde spegla kunskap och personliga egenskaper, satta så objektivt som möjligt. Inte vara en subjektiv bedömning av läraren.

    SvaraRadera
  5. I den bästa av konkurrensutsatta världar råder den totala objektiviteten. Inga subjektiva hänsynstagande utan bara kliniska och exakta bedömningar. In med matriser och mallar, räta linjer och formler. Vi ersätter lärarna med robotar så slipper vi den mänskliga subjektiva faktorn och alla dumma fantasier och improvisationer. Det skulle ju räcka med en rektor och ett antal robotar för att undervisa 500 elever. Hoppas bara att mjukvaran i robotarna håller måttet, följer läroplanen och att programmeraren inte är smittad av den så förhatliga subjektiviteten.

    SvaraRadera
  6. Per, tack för din långa intressanta kommentar. Det finns tyvärr en skillnad mellan betyg och prestation. Därför kan man inte koppla betyg till lön. Mitt recept här är att alla nationella prov centralrättas.

    Visst har du rätt i att det finns lärare som inte borde vara lärare. Precis som det finns tandläkare som inte borde vara tandläkare och politiker som inte borde vara politiker. I de flesta fall tycker jag att åtgärden borde vara fortbildning, handledning, men i vissa fall är det läge för karriärbyte. Ett problem är att det inte finns någon beredskap för sådant. Det är bra grymt att sätta en person med fem års universitetsstudier, motsvarande lån, i kö på arbetsförmedlingen. Det är inte konstigt att tröskeln är hög att utsätta någon för det. Det borde finnas någon typ av åtgärdsprogram.

    SvaraRadera
  7. Helena: Varför skall lärare behandlas (det gäller iofs en del andra offentliga arbeten med) med bomull jämfört med andra typen av konkurrensutsatta yrken? Utbildar man sig till andra yrken inom det privata så kan man inte veta om man är säker på jobb.
    Jag tror även det är mycket osunt om lärare är 100% säkra på sitt jobb oavsett hur de presterar. Bara osäkerheten finns så är jag övertygad om att det skulle höja en del några pinnhål. Att de allra flesta skärper sig hjälper inte eftersom det är katastrof för elever som just råkar på de lärare som glömmer av vissa. Värst är det med högpresterande elever som ofta råkar mycket illa ut då en del har andra tekniker och lära sig jämfört med lärarens. Vi har ju en skola för medelmåttorna.

    Jag håller med om betyg idag är väldigt trubbigt sätt och mäta elevers prestationsförmåga men det är väl ett bra sätt och mäta lärarens prestation? Grunden i lärares lön borde skolan sätta men det måste ju finnas instrument för elever och kolla av hur bra lärare är samt för skolan och granska lärares arbete, nu famlar man ju i totalt mörker.

    SvaraRadera
  8. Dina inlägg är väldigt roliga, anonym. Man ska vara rädd om sin satiriska ådra som lärare. Man behöver den rätt ofta. I synnerhet sedan SKL tog tag i tömmarna.

    Alla som grubblat över betygsinflationen får molnen skingrade här. För även om vi inte har betygsackord har vi ju faktiskt individuell lönesättning. Från att ha varit som goda lumparkompisar, har lärarna blivit konkurrenter om rektors och elevernas gunst. Konkurrerar gör man lämpligen genom att ge höga betyg, bjuda på kakor, börja lektionerna sent och avsluta dem tidigt.

    SvaraRadera
  9. Morrica, du har förstås rätt. Men så är det för att lärarna och skolorna i Sverige i praktiken sätter betyg på sig själva.

    SvaraRadera
  10. Per, det är inte rättvist att prata om silkesvantar och det handlar inte heller om 100 %. Missköter man sitt jobb med vilja förtjänar man att bli av med det, men det är ju inte det vi pratar om. Har du en yrkesutbildning och får ett fast jobb sitter du säkert i de flesta branscher. Det är snarare så att vi pratar om att ställa högre krav på lärare än på andra yrkeskategorier. Det kan jag köpa för en dålig lärare kan ställa till med så mycket skada. Allvarligare skada än en dålig läkare, dålig börsmäklare eller en dålig rörmokare. Men jag tycker inte att det är rätt att den individen ska betala hela priset. En del av skulden faller på lärarhögskolorna som borde gallra ut olämpliga kandidater i ett tidigt skede. Rent praktiskt innebär ju dessutom den nuvarande situationen att dåliga lärare inte blir av med sina jobb.

    SvaraRadera
  11. Per, kunskap är mätbart, men om samma person som mäter kunskapen får högre lön och uppskattning om betygen är höga, massor av extraarbete, skäll och lägre lön om de är låga kan du räkna ut vad resultatet blir. Som jag skrev tidigare vill jag att de nationella proven centralrättas. Jag skulle också vilja ha en studentexamen som en slags slutkontroll av hela skolsystemet.

    Här länkar jag till mitt eget satiriska debattinlägg i Expressen i december, för mer i det ämnet:
    http://www.expressen.se/debatt/1.1804897/klart-att-vi-larare-ger-for-hoga-betyg

    SvaraRadera
  12. Helena: När jag tänker på betyg så tänker jag på en måttenhet som mäter kunskap, det får inte vara en subjektiv bedömning av lärare. Ett betyg borde friställas helt från lärarens kontroll. Den makt läraren har genom att bestämma betyg är osund på alla sätt man kan tänka sig.

    För det är ju så, kunskap är mätbart och det går därmed och mäta elevers kunskap helt utan att läraren behöver involveras.
    Självklart så hade ett system där lönen går och påverka genom att bedöma sitt eget arbete (höja betygen) varit helfel.

    Lärare har även en mycket tacksam kund, kunden är tacksam på det viset att de allra flesta är intresserade av samma sak och beredda och lägga ner tid på att samma mål uppnås.
    Det är en stor skillnad jämfört med kunder inom det privata. För att överleva på en konkurrensutsatt marknad (där konkurrensen fungerar) så måste man hela tiden skanna av vad kunderna tycker. Kunder brukar inte ha så stor vilja av att lägga ner extra tid på att berätta. Finns mängder av knep på hur man försöker dra ur kunder fakta om hur de upplevt produkterna, allt i syfte att själv kunna förbättra sin verksamhet.

    Man hör ju ofta kommentarer som "vi måste lyssna på våra kunder". De mest värdefulla kunderna i hos företag som lever i en konkurrensutsatt marknad är faktiskt de mest besvärliga (de som ställer högst krav).

    Tänk den dagen man hör samma sak från det offentliga.

    Om man inte är beredd på att använda betygssytem som lönepåverkande faktor, då tycker jag minimum borde vara att en elev har möjlighet och välja bort lärare till förmåna för någon annan. Det skulle i vart fall rädda en del av högpresterande elever som kommit på kant med läraren.

    SvaraRadera
  13. Vi är rörande eniga i den här frågan, Per. För mig är det självklart att skolans resultat behöver kontrolleras och det noggrant. Hur ska vi annars veta vilka reformer som är lyckade och vilka som är misslyckade? Vilka kommuner, skolor, lärare som är bra och vilka som bara säger att de är bra?

    Eleverna behöver också få utvärdera sin trivsel, möjlighet att påverka och en rad andra saker. Däremot är de inte kapabla att bedöma kunskapsbiten. Det måste staten göra.

    SvaraRadera
  14. Möjligheten att välja bort en lärare kan elever göra redan idag. De kan byta skola, byta klass eller helt enkelt skolka och på så sätt "slippa" läraren. Jag vet att detta sker i viss omfattning och min erfarenhet är det elever som kommer på kant med det mesta i tillvaron. Det är fel på alla. Föräldrar, lärare, fritidspersonal, kuratorn, skolsköterskan osv.

    Istället för komma dragande med markandsekonomiskt kvasiresonemang som man alltför ofta hör dagens skola ska man satsa på kärnverksamheten och skolledning. Många skolledare är otroligt osynliga och kan knappast leva upptill uppdraget som pedagogiska ledare. En rektor som själv undervisar håller sin kunskaper levande kan också stötta sin personal, och i värsta fall hindra olämpliga personer att vistas i klassrummet.Sorgligt nog är många rektorer totalt okunninga i den verksamhet som de leder och är hänvisade till enskilda elevers yttrande. En mycket olycklig och farlig utveckling.

    SvaraRadera
  15. Herr/Fru Anonym: När man går i skolan så är man sällan speciellt kaxig eller vet hur man skall formulera sig. För att ett barn skall ta steget och välja bort en lärare så skall det ha gått vääääääldigt långt. Dessutom har du alla blyga barn, du vet de där som är tysta och försöker gömma sig.

    Att säga "välja bort lärare kan man göra redan idag" visar nog snarare på hur lite koll man har på mänskliga relationer och hur folk påverkas.

    För att val av lärare skall fungera så måste skolan ha ett tvång om och fråga eleven ifall eleven tycker läraren är bra, eller om eleven vill byta. Skolan måste ta initiativet. Skolan borde fråga alla elever vad eleverna tycker om sina lärare. Allra bäst är om eleven har möjlighet och gå till en helt annan grupp för att förklara sina önskemål om lärare.

    Branscher som kvalitetssäkrar sig själv tror inte jag har lyckats bra någonsin.

    SvaraRadera
  16. När jag läser debatten inser jag betygens polariserande kraft. Det känns väldigt långt mellan de som demoniserar (jag?) och den andra gruppen som tycks se betyg som lösningen på skolans alla problem.

    I en annan tråd var det någon som antydde att förhållandet mellan inre och yttre motivation är komplicerat. Min tes är att betygen ibland ersatte inre motivation. Hans fråga:
    - Men om det inte finns någon inre motivation att ersätta?

    Där skulle jag vilja börja om debatten.

    SvaraRadera
  17. Mats:

    Kolla här http://axess.se/tv/player.aspx?id=926

    Skolan är betydligt mer än för eller emot betyg, just nu diskuterades däremot betyg.

    Det absolut viktigaste för skolan är och få upp kvaliteten på lärare enligt mig, eller så får man se till att det finns olika vägar så även elever som haft oturen och få något stolpskott till lärare kan lära sig på andra sätt. Exempelvis här:
    http://www.youtube.com/user/khanacademy
    http://www.khanacademy.org/

    SvaraRadera
  18. Nädu, Per! Idag är det du som lärare som hänger väldigt löst. Du kan bli anklagad för snart vad som helst utan krav på bevis behöver föras fram. Snarare är det omvänd bevisföring. Du som lärare skall bevis att du är oskyldig. Denna politik underblåses ibland av rektorer som inte vågar eller inte ens bryr sig att ta reda på vad som verkligen har hänt. De är rädda för att förlora skolpengen och att skolans rykte skall svärtas ner. Detta är rättsläget på många skolor i dagens demokratiska Sverige. Lärare är hunsade till tystnad samtidigt som de skall lära ut demokratins evangelium. Märkligt, eller hur!

    Jag har jobbat ett antal år i skolans värld och varje år är det ett antal elever som byter skola eller klass i affekt. De har inte fått de anser sig ha rätt till, lärarna kan ingenting eller vad det nu kan vara för skäl. Visst de kan byta klass eller skola men ingen skall tro att elevens problem automatiskt försvinner.Ibland kan dessa byten ta sig de mest bisarra uttryck och fler än en gång har elever till och med kommit tillbaka efter några månader.Men tro inte att de har lärt sig något!

    Men vi nu skall komma till kärnan är det ju så att elever som är missnöjda eller undrar varför de har fått ett visst betyg har rätt ifrågasätta lärarens bedömning. Hittills har jag inte stött på en enda kollega som går helt oberörda eller struntat i elevreaktioner.Det kan vara väldigt jobbigt att framföra ett betyg och framförallt att ta emot reaktioner. Jag måste som lärare kunna motivera varför jag satt ett specifikt betyg. Jag lovar; jag använder ingen betygstärning som låter slumpen avgöra och inte heller använder jag en normalfördelningskurva. Jag försöker följa de av riksdagen fastlagda betygskriterierna så nitiskt som bara är möjligt. Men är jag trots det osäker så brukar jag rådfråga en eller flera kollegor. Tro det eller ej men i nio fall av tio är vi överens. Trots all subjektivitet.

    Varför inte testa dina marknadsekonomiska idéer i realiteten? Teorier är bra men lite vanlig vardaglig emperi kan ju inte skada. Jag ser verkligen fram emot dina erfarenheter och kanske kan jag som inte kan något om mänsklig interaktion lära mig något. Kanske kan du lära dig något om den utbredda studieblygheten bland Sveriges skolkunder. Kom ihåg att det är bara Ditt fel om Kunden inte lär sig och att Kunden har alltid rätt.

    SvaraRadera
  19. hej per!
    Tack för de en smula gåtfulla länkarna. Ja - det finns andra vägar till kunskap och skoldebatten är mångfacetterad (fast inte just nu)

    Det här klämkäcka "få upp kvaliteten på lärarna" tycker jag är ett lite obehagligt. Hur många lärare har vi i Sverige idag? Jag gissar på minst 100.000 och en del är säkert både slitna och demoraliserade av ständiga reformer, dåliga resurser, motsägelsefulla direktiv och dåligt stöd uppifrån.

    Nu kommer moralisterna och vill höja kvaliteten genom högre krav och fler inspektioner. Det känns som ett klämkäckt utifrånperspektiv.

    Heja, heja vi vill ha
    skolor som ska vara bra
    satsa hårt på kvalitet
    gärna med likvärdighet
    Janne, Janne, Janne!

    SvaraRadera
  20. Mats och Anonym: Det är mycket lätt och få upp kvalitet på utbildning vilket oftast handlar om läraren. Blir det lönsamt för läraren och göra ett bra jobb så sker det automatiskt. Blir det olönsamt och göra ett dåligt jobb så försöker man undvika det.

    Det finns självklart mer fel inom skola (precis som det brukar finnas massor av knepigheter i politikerstyrd verksamhet) som behöver rättas till.
    Att få en fungerande och konstruktiv verksamhet är inte speciellt svårt om man vill, politiker måste släppa kontrollen.

    SvaraRadera
  21. Anonym, det finns elever med samarbetsproblem, det finns tonåringar som är på kant med hela vuxenvärlden, det finns elever och föräldrar som har väldigt kort väg till rektorsexpeditionen och som verkligen kan göra livet oförtjänt surt för en lärare, men det finns också lärare som hämnas på sina elever och som missbrukar sin makt. Det finns Caligulor även idag även om de är tvungna att agera mer i det fördolda och förhoppningsvis är mer sällsynta. Men lärare som hämnas och är orättvisa mot sina elever har jag sett på varje skola. De ser det inte på det sättet utan de ser det som att de lär eleverna en läxa eller återställer en balans av något slag, men det är något som gör mig väldigt upprörd och förbannad när jag inser att det har hänt.
    Med konkurrensen om elever har det definitivt blivit så att många rektorer ser elever och föräldrar som kunder och intar inställningen kunden har alltid rätt. Det kan sätta en lärare i väldigt jobbiga situationer, situationer som dessutom i allmänhet skadar både eleven och klassen. Jag känner igen din bild, det är det jag vill säga. Men jag känner även igen Pers bild. Elever skall inte fara illa i skolan. De har rätt att få utvärdera sin undervisning, de har rätt att bli rättvist och väl behandlade av sina lärare. Lärare ska inte heller fara illa i skolan. De har rätt att bli rättvist och väl behandlade av sina rektorer och förstås också av sina elever och deras föräldrar. Men där finns en skillnad. Vi måste kunna ta mycket mer från eleverna än de kan få från oss. Vi är vuxna och de är barn. Vi utför en profession, de gör sin skolplikt.

    SvaraRadera
  22. Mats, jag var tvungen att läsa om alla inläggen för jag hade helt tappat bort att det från början handlade om betyg. Det har handlat om hur man hanterar dåliga lärare, hur man belönar duktiga lärare, hur man ska värna elevens rätt gentemot läraren, lärarens gentemot elev , skolledning och föräldrar och mycket annat. Vet du om anonym är for eller mot betyg? Det vet nämligen inte jag.
    Intressant att du tar upp inre och yttre motivation. Jag propagerar för mer raketbränsle och mindre hostmedicin just för att lust och intresse väcker inre motivation. Ska man få ungar att ta sin hostmedicin är det däremot läge för yttre motivation. Jag ser ingen motsättning mellan betyg och inre motivation. Betyg är mer än piska/morot, det är kontrollstationer för alla inblandade.

    SvaraRadera
  23. Per, tack för länkarna! Jag ska titta på alltsammans, men vi får huset fullt med gäster i morgon vid lunch så nu måste jag städa. :)

    Jag håller med dig när det gäller lärarens betydelse, men det är inte bara lärarens kunskap och kvaliteter som har betydelse utan också arbetsvillkor och utrymme att göra ett bra jobb.

    SvaraRadera
  24. Mats, därför instämmer jag med dig. Urval och utbildning ligger på staten. De skall alltså göra sitt jobb så att det fungerar. Möjligheten att göra ett bra jobb beror på massor av andra saker än lärarskicklighet. Rektor, status i samhället, tid, stöd, material, föräldrarnas inställning, elevernas inställning.

    Men jag tror att vägen att få det bättre är en ordentlig resultatkontroll. Då märks alla de här kvalitetsfaktorerna och då kanske vi lärare får bättre gehör för våra förslag och önskemål. Nota bene med resultatkontroll menar jag inte fler skolinspektioner. Been there, done that. Det brukar bara resultera i mer pappersarbete, inte bättre skola.

    SvaraRadera
  25. Resultatkontroll är viktigt - nu blandar vi samman kontroll av barnens individuella prestationer (så som de mäts i nationella prov) med det som skulle kunna kallas skolans resultat. Eftersom jag är förskollärare menar jag att det är verksamheten och inte barnen som ska bedömas.

    Betygens funktion som information är omstridd - deras kraftfulla motiverande inverkan kraftfullt belagd. Men går de här aspekterna att förena? Och då har vi inte snuddat vid deras demoraliserande inverkan.

    SvaraRadera
  26. jag tror att vuxenvärldens inställning har en stor betydelse när det gäller betygens effekt. Signalerar vi att betygen är en stor grej blir de det, signalerar vi att de är en stämpel blir de det.
    Det låter bra det där med bedöma verksamheten - inte barnen. Men hur bedömer du verksamheten om inte du bedömer barnen? Om målen är god hälsa, god social kompetens, förmåga att lyssna, god grovmotorik, språklig kompetens är resultatkontrollen att ta reda på om barnet är vid god hälsa, har god social kompetens, etc.

    I svenska är mitt främsta och första mål i sjuan att väcka läsglädje. Att läsa skönlitteratur ska vara kul och alla ska vara inlotsade på något de gillar att läsa. Det målet styr min undervisning och det är mot det målet jag gör de tätaste resultatkontrollerna.

    SvaraRadera
  27. Ett vackert mål och med full täckning i kursplan - problemet är att de flesta av dina kolleger bekymrar sig om de mer formella delarna och då riskerar proven att legitimera en undervisning som fokuserar på detaljer.

    Åtminstone är detta något jag möter på lågstadiet:
    - Vi kan inte jobba tematiskt eller ämnesövergripande p.g.a att då hinner vi inte förbereda oss inför de nationella proven....

    Att vara lärare är att välja (och vilja)

    SvaraRadera
  28. Tänk Mats vi tycker rätt lika i grund och botten. Man ska inte förbereda elever för nationella prov. I mina ämnen är målen tydliga och enligt både min och elevernas mening vettiga: förståelse och kommunikation. Mitt jobb är att visa på så många och så roliga och intressanta vägar till målet som möjligt och lobba för att de vistas på dem så ofta som möjligt.

    SvaraRadera
  29. Mats

    Du vet redan att jag är för betyg.
    Varför.
    Med fler bilkontroller blir det färre olyckor...

    SvaraRadera
  30. Kristian, jag har precis lyssnat på Gärdefors och han pratade om värdet av analogier i undervisningen. Din är strålande. Han sade att betygen behövs, men att de inte ska användas för att motivera eleverna. Där håller jag också med. Betygen ska finnas, men inte överdramatiseras och vi ska absolut inte ta bollen från eleverna.

    SvaraRadera