Litet skumt blir det när en folkpartistisk lärare skakar på huvudet åt en artikel skriven av lärarförbundets ordförande och nickar gillande åt en som är undertecknad Lars Ohly och Rossana Dinamarca, men så är det och då är det inget att sticka under stol med. Men Lasse, Rossana och jag är ganska ensamma på politikerkant om att tycka att vinstmöjligheterna borde inskränkas för friskolorna, så det blir nog en lång kamp.
När friskolereformen genomfördes gladde jag mig. Nu skulle vi få se på ny pedagogik, marknadsmässiga löner för lärare, en sund konkurrens till gagn för elever, lärare och samhälle. Och visst finns det skolor som fungerar som det var tänkt, men på allt för många håll är huvudmålet att tjäna pengar.
Skolor konkurrerar med luftiga scheman, bärbara datorer, resor, lyxig skollunch – allt möjligt annat än undervisningskvalitet. Man anställer företrädesvis unga eller obehöriga lärare för att de är billigast, kör med stora grupper, glesa scheman och något lyft i lärarlöner eller lärarstatus har inte synts till. Snarare har effekten varit den motsatta. Man sparar också in på elevvård, bibliotek , idrottssal och väljer bort dyra resurskrävande elever.
Men friskolorna har bättre resultat, säger någon. Hur vet vi det? svarar jag då. I det här landet sätter lärare och skolor betyg på sig själva. Och enligt dem har resultaten gått käpprätt uppåt de senaste decennierna, men högskolorna och internationella undersökningar talar ett annat språk. Dessutom har friskolorna ett annat elevunderlag.
Friskolorna kommer inte att försvinna i första taget, inte vinstmöjligheterna heller. Så det bästa vi kan göra är att strama upp kraven. Det har arbetsmyran Jan Björklund redan tagit itu med. Kravet på behöriga lärare är bara en sådan åtgärd. Det finns ett helt batteri av nya krav på friskolorna när det gäller elevhälsa och annat.
Men det är ohederligt mot både elever, föräldrar och mot varenda kotte som betalar skatt att ha en konkurrensutsatt skola med vinstintressen där man inte kontrollerar resultatet. Det är inte bara ohederligt utan rent ut korkat.
Jag säger det igen och hoppas att Lasse och Rossana stämmer in även här: Centralrättade nationella prov och en ny studentexamen.
Media: DN, Expressen, Aftonbladet, GP, Aftonbladet,
Bloggar: Katedervarg, Per Altenberg, Rasmus Jonlund, Tysta Tankar, Christermagister, Alltid rött, alltid rätt, Johan Westerholm, Jonas Sjöstedt, Emil Broberg, Muslimska friskolan, Tankar från Roten, Den hälsosamma ekonomisten, Bo Widegren, Magnus Andersson och Robert Noord.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det skulle kunnat bli bra, det håller jag helt med dig om, och det finns friskolor som är bra. Men inte alla, långt ifrån alla. Det är precis samma problem som med de kommunala skolorna - lägstanivån är så långt under all kritik att man knappt tror att det är sant. Skärpta krav, striktare uppföljning och konsekvenser för skolan och huvudmannen om man inte lever upp till kraven är en bra början.
SvaraRaderaDu har klara poäng med det du skriver, men friskolor är ett så stort område att det är svårt att generalisera. Som f d lärare på en friskola vet jag hur bra det kan bli - särskilt i ett lärarkollektiv som verkligen vill väl - men jag tycker det är helt förkastligt med dessa aktiebolag som använder skattepengar till att skapa egen profit. Varje seriös friskola kommer att heja på för att få central resultatkontroll och annan uppföljning. Det skulle kanske bli en bra självsanering i likhet med den som skedde för fastighetsmäklarbranschen för ett antal år sedan?!
SvaraRaderaBara en liten fråga: Om man nu tar bort möjligheten till att göra vinst - som är nödvändigt för att bolaget skall överleva - eller kräver att allt skall återinvesteras - vem satsar då kapital, blod, svett och tårar för att driva upp en ny verksamhet?
SvaraRaderaVarför skall vinst ses som något fult?
Om man nu är så emot att skolor stora företag inte skall få göra vinst - skall man då istället förbjuda stora företag att äga friskolor?
Bra inlägg och MYCKET MÄRKLIGT att just skolan inte begriper en så grundläggande sak.
SvaraRaderaHade det varit möjligt och välja skola utifrån överblickbara fakta om lärares och skolans kunskapsresultat så hade föräldrar gjort det.
Köpa bil, dator, mobil, tv eller annat. Ingen hade accepterat och göra det om man inte kunde läsa fakta om produkterna.
Om det var helt omöjligt att ta reda på fakta på bil som skall köpas så hade nog de som sålt bilen lockat med annat skit som god lunch, kanske presenter mm för att folk skall köpa bil från dem. Istället för att lägga pengar på att öka bilens kvalitet så lägger man pengar på att smöra för kunden.
Lärare och läkare är väl en av de få branscher där yrkesskicklighet inte spelar någon roll för löneutvecklingen? Läkarna har iofs lyckats extremt bra ändå eftersom de jobbar i en så skyddad verksamhet (ingen som inte genomgått deras långa utbildning mm får ju utöva yrket) och att de är så få, då trissar man istället upp lönerna för alla som finns, idiot som geni.
Lärare har ju inte samma skydd.
Morrica, en skola jag känner till blev uthängd i lokalpressen för niornas dåliga betyg. Nästa år utmärkte sig samma skola för sina fina resultat. De var antagligen varken bättre eller sämre än någon annan skola, men det första året satte de betyg rättvist medan andra satte glädjebetyg, året därpå satte de också glädjebetyg.
SvaraRaderaIbland ser man artiklar om hur skolor har bättrat sina resultat från ett år till nästa. Då blir jag inte glad utan misstänksam.
Med risk för att spela djävulsadvokat Helena. Är hela nya skollagen bortkastad?
SvaraRaderaSka vi lägga ner Skolinspektionen och satsa på mer planekonomisk detaljstyrning a lá SÖ??
Det är resultatet om de rödgröna kommer till makten den 19 september.
Suzanne, friskolor kan vara bra och göra gott, det vet jag att du har uppplevt. Men det finns också riktiga skräckexempel.
SvaraRaderaJag kan för övrigt inte förstå varför man inte kan ha en friskola utan vinstintresse. Det finns ju inget som hindrar att man arvoderar styrelsemedlemmarna väl och ger rektor och personal högre lön om man når framgångar. Det borde väl vara incitament nog.
Jan, jag ser inte allmänt vinst som något fult, men jag ifrågasätter vinsterna i friskolorna. Inte egentligen av princip utan pga det jag sett på verkstadsgolvet. När något inte fungerar som det var tänkt måste man göra om och om igen tills det blir bra.
SvaraRaderaVill också påpeka att det inte går åt mycket vare sig av kapital, blod, svett eller tårar när man startar en friskola. Det är en riktig lågriskmarknad, mycket tack vare att den statliga kontrollen är så otillräcklig. Oanständigt slösteri med skattemedel enligt min mening.
Ingela Gardner Sundström är ett skräckexempel. Ägare till en friskola , rektor för samma friskola och ordfförande för SKL:s förhandlingsdelegation i förra avtalsförhandlingen med lärarförbunden.
Jag jobbar själv på en kommunal friskola. Styrelse, frihet att prova nya och egna grepp och vi håller vårt eget överskott. Det tycker jag är ett bra koncept.
Per, jag tycker också att det är så skriande uppenbart att vi i Sverige precis som i andra länder måste ta reda på vad skolan presterar. Där har vi för övrigt den tydligaste skillnaden mellan Sveriges och Finlands skolor.
SvaraRaderaMitt i prick där med lärar och läkarlöner. Vi har s.k. individuella löner, men det är verkligen inga stora skillnader vi talar om.
Plura, den nya skollagen är bra och jag tycker att Björklund har rättat till många missförhållanden, men innan man börjar rätta till saker behöver kontrollsystemen vara på plats så man ser om det blev som man tänkte.
SvaraRaderaDen brist på central kontroll vi har i Sverige är högst ovanlig. Den konkurrensutsättning vi har i skolan är också ovanlig. Kombinationen är förödande.
Planekonomi, nej tack, men strikt kontroll av vad som händer med våra skattepengar ja tack.
jag vill verkligen se en alliansperiod till. Redan för demokratin. Ingen ska vara så trygg i maktpositionen som socialdemokraterna har varit i det här landet.
Skolinspektionen får gärna finnas kvar. De kan väl rätta alla proven?
Väl talat, och framförallt mycket modigt.
SvaraRaderaTack Christer. I den här frågan är det ett gap mellan vad vi lärare ser och upplever och även vad kommunpolitiker ser och upplever och det rikspolitiska perspektivet.
SvaraRaderaTycker som du Helena "att vinstmöjligheterna borde inskränkas för friskolorna". Jag har svårt att förstå varför skattepengar skall göras attraktiva för oseriösa vinstplundrare!
SvaraRaderaKanske att en enhetligt skolpeng kunde lösa del av detta problem? Kanske kompletterat med en extra peng för barn med olika "problem"? Då kanske dessa barn blir attraktiva för vinstplundrande "bolag".
Det var bara en lifvlig tanke som flög upp i en av idéer snurrig skalle.
Jag tror som du Helena, att det blir en lång kamp.
Jag är en stor förespråkare för marknadsekonomi och vänsterns fokus på att förbjuda vinster är bara dumt. Se upp Helena med vilka du lierar dig med, vinstförbud innebär bara att vi får friskolor som får sina bidrag från de mest obehagliga håll.
SvaraRaderaDäremot är själva upplägget med pengar från det allmänna och en uppföljning som är under all kritik något som är så marknadsmässigt dåligt att det knappt kan kallas marknad. Betygsinflation, obehöriga lärare och stora skillnader i värdegrunden tycker jag är tydliga tecken på att det här med friskolor behöver bromsas kraftigt samtidigt som vi bygger ut uppföljningen av skolorna ordentligt.
Jan, det är viktigt hur vi handskas med skattemedel. Extra besvärligt blir det med vinster när det gäller äldrevård där patienterna är för gamla eller för dåliga för att freda sig och i skolan där det verkliga resultatet kanske blir känt först långt senare för elev och föräldrar. Då är det viktigt med en mycket strikt statlig kontroll för att vinsten inte ska göras på gamlas och barns bekostnad.
SvaraRaderaJag tror på dina livliga tankar: En uppstramning av villkoren så att förutsättningarna blir mer rättvisa och en ordentlig resultatkontroll.
Jan, jag är inte mot marknadsekonomi, men det är stötande med de jättevinster vissa friskolekoncerner gör på vad man närmast kan kalla dumpning av kvalitet.
SvaraRaderaAtt det kan bli så beror på orättvisa villkor och otillräcklig kontroll.
Helena och Jan, så är kapitalismens väsen. Kortsiktigt och helst med så liten risk som möjligt.
SvaraRaderaPrecis vad fristående skolor och vård representerar. Än värre är det på apotekssidan. Där finns ingen priskonkurrens överhuvudtaget. Snacka om riskfria investeringar.
Plura, det är väl just där kruxet ligger. Det ligger inte i marknadsekonomins natur och dynamik med riskfria investeringar. Man ska lyckas om man gör ett riktigt bra jobb eller har en riktigt bra affärsidé, man ska inte lyckas för att systemet är lättmjölkat och godtroget.
SvaraRadera@Jan
SvaraRaderaVinster hade varit superbra om kunderna (läs: eleverna hade kunnat informera sig om produkten (läs: lärarna) och välja utefter det.
Om kunden inte kan informera sig om produkten så fungerar inte marknaden, då blir det som att dra en lott. Samma problem uppstår när man inte kan välja bland olika produkter (läs: välja vilka lärare man vill ha).
Politikers uppgift är att skapa ett regelverk så vinster genereras genom att göra en så bra tjänst som möjligt för kunden om det skall vara någon nytta med det hela.
Det är egentligen en väldigt enkel uppgift, det enda politiker behöver se till är just att kunder kan informera sig samt att det finns många aktörer för kunden och välja ifrån. Sedan sköter det hela sig självt
Politiker verkar rädda och införa ett sådant regelverk för skolan
@Per, jag håller med dig om det mesta du skriver men min linje är ändå att i första hand ägna sig åt att förtydliga valen och informationen eftersom vinstbegränsningar mm får så mycket underliga bieffekter och öppnar upp för så mycket svarta transaktioner.
SvaraRaderaFolkpartiet var djupt skeptiska till religiösa friskolor och en del andra friskolefenomen av tveksam natur. De verkar ha blivit tvungna att backa ganska mycket!
SvaraRadera@Jan, frågan är hur "djupt skeptisk" Björklund är när han har lyssnat på sin gamla lärare och utnämnt "Riksförbundet för kristen fostran" till remissinstans i skolfrågor...
SvaraRaderahttp://christermagister.wordpress.com/2008/10/14/kristen-fostran/
@Jan
SvaraRaderaJag håller självklart med om att detta är som att välja mellan pest och kollera, det är helt obegripligt att politiker inte begriper någon så enkelt och grundläggande att deras uppgift är att se till att marknaden fungerar.
Problemet är så lätt och lösa
Om de inte gör något alls så finns en risk att privata aktörer kör sönder hela marknaden för växer de sig starka så kan det bli svårt och rätta till osjysta konkurrensförhållanden.
Jag tror det är lättare att rätta till ett statligt monopol jämfört med en marknad där stora aktörer äger marknaden. Jämför med banker, mat, energi exempelvis. I alla fall med så inkompetent och trögt politiskt system som vi har.
Christer jag hade ingen aning om att det fanns en sådan remissinstans. Handlar det inte mer om att samla in alla argument än en acceptans för religiösa friskolor? För några år sedan kom han ju med ett skarpt förslag med skärpta krav på religiösa friskolor och förbud mot konfessionella inslag. Det blev ett jäkla liv om det vill jag minnas. Min käpphäst, studentexamen var han ju också inne på för några år sedan, men det blev en sådan storm att han lade ner den tanken.
SvaraRaderaJan och Per, om man kan få till ett system som fungerar har jag inget emot vinster. Men vinsterna ska bero på att man har en bra idé och gör ett bra jobb, inte på ett slappt system som går fint att utnyttja. Som det är idag blir både elever och skattebetalare lurade och lärarkåren blir utnyttjad.
Se min artikel
SvaraRaderahttp://www.newsmill.se/artikel/2010/04/12/skolor-bor-drivas-i-offentlig-regi
Den ekonomiska risk som oundvikligen är förknippad med ett vinstsyfte tycks inte ens beslutsfattarna vara medvetna om. Som det nu är drivs varje friskola med kommunerna som skyddsnät. Det finns alltså ingen symmetri, som jag skrev i artikeln. Skattebetalarna får vara ekonomiska garanter. I SR:s Morgoneko 6 maj talades det om den privatisering av förskolor som ägt rum i Stockholm under senare tid. Finansanalytikern Peter Malmkvist kommenterade det faktum att förskolor försålts till summan 6 miljoner kronor. Malmkvist hävdade att om man istället börsintroducerat dessa förskolor så skulle staden kunnat erhålla 100 miljoner kronor. Till kraftiga reapriser är det naturligtvis lätt att åstadkomma både vinst och hyggliga löner för personalen; det sades tex. att vissa föreståndare dubblat sina löner efter privatiseringen. Skattebetalarna har bedragits igen.
Läs gärna också
http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/12/privatiseringarnas-dilemma
Arne stort tack för dina länkar. Jag har bara läst den första artikeln, men den var mycket bra. Jag skall försöka promota den i morgon.
SvaraRadera