onsdag 18 augusti 2010

Björklunds åtgärdsprogram för nördarna

Det är inte lätt att skilja sig från mängden. I synnerhet inte om det handlar om intellekt. Att sjunga bättre, hoppa högre och skida snabbare ger pluspoäng, men att tänka bättre, sikta högre och lära sig snabbare är närmast suspekt. Den synen är vi långtifrån ensamma om i Sverige. Vem var det man hade ihjäl under kulturrevolutionen? Mot vilken grupp av befolkningen riktade Pol Pot, Idi Amin, Hitler och Stalin sina första utrensningar?

När det gäller Jan Björklunds förslag om elitklasser handlar det inte om någon allmän nivågruppering på högstadiet. Förslaget syftar att ge en ovanligt begåvad och arbetsvillig grupp möjligheten att nå sin fulla potential. Det är lika rättvist att de här ungdomarna får studera på sin nivå som att elever lika långt ut på normalkurvan åt andra hållet erbjuds alternativet särskola. Men det handlar om betydligt mer än rättvisa, det handlar  också om att vi står inför många stora problem, somliga tekniska, andra etiska. Hjärnan, liksom backhanden, är vad man gör den till och en mycket begåvad tonåring som inte får arbeta på sin nivå blir aldrig sin vassaste version. Skall vi få en bättre framtid – eller ens en framtid – är det rimligt att vi är lika angelägna om att vaska fram en Marie Curie eller en August Strindberg som vi är om att hitta nästa Anja Pärson eller Björn Borg. 

Jag vill gå ännu ett steg längre. Jag menar att vi behöver lägga mer krut på att coacha och uppmuntra en tonåring som vill leta efter nya energikällor eller skriva en roman som gör det mindre synd om människan än en som siktar på att slå hastighetsrekord ner för en skidbacke. Inte bara av det uppenbara skälet att vi tjänar mer på det utan mera för att varför ska de annars göra det? Det hänger inga groupies runt en fysikprofessor och det är magert med sponsorer i poesibranschen.



Media: SVD,DN,Expressen, Aftonbladet, Expressen.

Bloggar: Per Altenberg, Lotta Edholm, Mina Moderata Karameller, Pär Gustafsson, Christer Sörliden, Liberal Approach, Rasmus Jonlund, Proffstyckarna, Svensson, Christermagister, Annika Beijbom, Homo Politicus och Dagens Skola Marcus Grundén, Olov Lindqvist, Ida Lindh, Helene Odenljung, Törnqvist tänker och tycker, Linnéa Darell, Liberala Anna.

31 kommentarer:

  1. Sannerligen. Detta är en utsatt grupp unga människor.

    SvaraRadera
  2. Högfrekventa i mobbningsammanhang också och det är sällan som förövare.

    SvaraRadera
  3. FP har kommit med några väldigt bra förslag senaste veckan :). Tänk om de även kunde införa "hobby" på skolschemat. Skolorna frågar eleven om vad eleven har för intressen samt försöker få till en situation där eleven kan förkovra sig inom sitt speciella intresse även i skolan samt få det på betyget.

    SvaraRadera
  4. Per, litet så är det ju redan. På vår skola har vi basket, dans, fotboll, band, kör, bild och hantverk och teoretisk profil. Många möten mellan hobby och skola hos oss i alla fall. :)

    SvaraRadera
  5. Bra att det kanske är på väg då? Men ger ni betyg i det? Vad jag hade önskat och det tror jag väldigt många arbetsgivare hade sett i betyget är just en bedömning av elevers intresse.
    Jag tror också det hade varit fantastiskt för undvika att en del elever ballar ur.

    SvaraRadera
  6. Per, de får inte betyg, men de får diplom.

    SvaraRadera
  7. Diplom säger inte så mycket om hur duktig man varit :(, det säger heller inte speciellt mycket om hur starkt intresset varit.

    Jag tycker alla lärare som undervisar på högstadiet och över borde få gå en kurs, de som utbildar sig till lärare borde få ett nytt ämne.

    Kursen och det nya ämnet skall handla om "att anställa". Jag tror det hade varit väldigt nyttigt om lärare får sätta sig in i vilka egenskaper mm företag söker och hur olika personlighetstyper kan passa på olika platser i ett företag.

    Om en person haft ett starkt intresse som ung så är det mycket mer värt vid anställning om det gäller kunskapsjobb, jämfört om en person har högsta betyg i allt.
    Problemet för företagen är bara att luska ut om den som man anställer pratar sanning eller om personen är expert och få saker och se mycket bättre ut än vad det är.

    Har man bevis på att intresset är starkt och personen inte är en idiot så går man i alla fall inte på en mina.

    SvaraRadera
  8. Hmmm jag undrar om verkligen alla de här duktiga fokuserade ungdomarna är nördar? Jag undrar varför matteintresserade måste vara nördar medan fotbollskillar är idoler eller?

    SvaraRadera
  9. Per, det är oftast samma elever som satsar på sina intressen och som satsar i skolan. Vissa är villiga att satsa tid och kraft för att nå ett mål som ligger längre bort än nästa helg, andra är det inte.

    SvaraRadera
  10. Jan, jag tycker att nörd är ett honnörsord. Nördar ställer sig över trender och ängsligt sneglande på vad som är inne. Det jag ville få fram det absurda i att man dyrkar den som är duktig på att sparka en boll in i en bur, medan människor som ägnar sina liv åt att lösa något av mänsklighetens problem i bästa fall ignoreras, i värsta fall förtrycks, förlöjligas eller avrättas.

    SvaraRadera
  11. Det är inget intresse om man inte är villig och spendera tid på det.

    SvaraRadera
  12. Sant. Men med vissa är det i så fall WOW eller CS man borde sätta betyg i. Prova be om rankingen. :)

    SvaraRadera
  13. Skicka dit en lärare istället som förklarar hur man utvecklar WOW eller CS, förklara hur datorn fungerar i detalj. Det är mycket vanligt att spelande datanissar håller på och bygger sina egna datorer, överklockar och annat.

    Man kan plocka nästan vilket intresse som helst som för en oinsatt verkar totalt meningslöst, men det är en ingång till något större. Börjar man nysta i det så börjar man snabbt komma in på olika ämnen.

    Utgår man från personers olika intressen (lyssnar på dem) och sedan drar det vidare så är inlärningstakten extremt mycket högre.

    SvaraRadera
  14. Per, du har förstås helt rätt i sak. Det är klokt att bygga på elevers intressen. Men jag har sett monumentala misslyckanden i den här grenen också.

    Dock inte i mina ämnen. Undervisar man i språk och låter eleverna välja material och metod blir det i allmänhet bra. :)

    SvaraRadera
  15. Det stora misslyckandet vi har inom skolan är lärarförfallet. Att du inte misslyckas är väl bl.a. för att du lärt dig att det är bra och lyssna på eleven och försöka anpassa sig? För gör man det så blir det plötsligt svårt och misslyckas

    SvaraRadera
  16. Per, vi har många stora misslyckanden inom skolan. Hur vi lärare lyckas beror på många andra saker än attityd.

    SvaraRadera
  17. Det jag vill lyfta fram är att de här matematikintresserade absolut kan vara utåtriktade personer som bryr sig om sin hälsa och att lära känna det andra könet.

    Själv var jag engagerad i ungdomsverksamhet för yngre ungdomar och bäst i skolan i ett antal idrottsgrenar trots att jag har mest läggning för matematik och fysik. De här klasserna kan bli bra mycket roligare än fotbollsklasser då chansen till en jämn könsfördelning är mycket större.

    Det finns en tv-serie med inskränkta mattekunniga killar som bor granne med några bimbo-tjejer. Kan vara roligt men är det en varningsklocka om att vi ser människor som stereotyper?

    SvaraRadera
  18. Jan visst är det så. Det finns elever som är bra på allt, andra som inte är bra på nåt och allt däremellan. Men ingen blir mobbad eller hånad för sitt sportintresse.Utom möjligen av sådana som mig. :)

    SvaraRadera
  19. Ja, helt klart är det en hel del inom skolan som behöver förändras för att undervisningen skall bli så bra och anpassad som möjligt.

    Men jag förstår inte riktigt varför inte fler lärare försöker ryta till. Lyssnar man på lärarförbundet så uppfattar jag dem som motståndare till reformer som har bra effekt på effektivare och mer anpassad undervisning

    SvaraRadera
  20. Jadu Per! När jag läser dina inlägg så slår det mig du verkar vara otroligt initierad i skolans verksamhet. Likt Vergilius så guidar du oss genom det svenska skolhelvetets alla kretsar. De mest djävulska av alla syndiga satar är naturligtvis lärarna. Men jag skulle önska att du påtog dig Sankte Pers roll och ger oss nyckeln till himmelriket. Ge oss åtminstone koden till skärselden!

    SvaraRadera
  21. @Anonym: Det jag förespråkar är en fungerande marknad. Kunderna (elev/förälder) får möjlighet och informera som om tjänsten (lärare/skola) och kunna välja utifrån det.
    Får du till situationen som marknaden fungerar så löser sig problemen med automatik.
    Du kan ta vilken bransch som helst, fungerar inte marknaden så har du problem. Fungerar marknaden så visst finns det problem ibland men de löses väldigt snabbt för om man inte löser dem så slås man ut.

    SvaraRadera
  22. Vid Gud! Var det så enkelt? Det låter som att blanda ihop fredagsgroggen. 6cl läroplan och fyll resten av glaset med marknad. Du måste bli Sveriges nästa skolminister!

    SvaraRadera
  23. @Anonym: Ja det är så enkelt. Läs på lite om konkurrens (som fungerar). Det verkar behövas ;)

    SvaraRadera
  24. Anonym, jag är svag för ironi. Man kan till och med säga att jag är en sucker för ironi. Men nu får du faktiskt sluta häckla Per (även om han inte verkar låta sig bekommas).

    Det är nyttigt för oss lärare att få ta del av andra perspektiv på vår verksamhet. Vikten av motivation, drivkraft, resultatkontroll och uppföljning, jag håller med Per helt och fullt.

    Betyg för hobbies är jag däremot inte fullt lika såld på. Vill också påpeka att det sedan kommunaliseringen är riskabelt för lärare att ryta. Dessutom lyssnar varken SKL eller kommunpolitiker på lärare. När det gäller Lärarförbundet talar de främst för förskola, låg och mellanstadium.

    SvaraRadera
  25. @Anonym: Om fungerande konkurrens

    Uppskattar jag rätt så har jag nu sagt till över 10 gånger på dagis att min son inte skall sova vid lunch, gör han det så är det omöjligt och få han i säng innan 23, han blir svintrött dagen efter och man kommer ur ryttmen. Sedan spenderar jag helgen för att få tillbaka ryttmen och vad händer... Givetvis låter de han sova igen. Jag vet dessutom att de försöker få barnen och sova för han vill aldrig sova självmant om han sovit ut på natten.

    Hur kan dagispersonalen kan hålla på så? Tror du det hade fungerat och hålla på så om det funnits ett kundinflytande och inte som nu, man får ta den platsen man blir tilldelad och skall man ha en ny så blir det till och stå i kö något halvår, dessutom är det känsligt eftersom man inte bör flytta från vänner och annat.

    När man får information om hur dagiset utformar sin pedagoik mm så ser det jättebra ut, men eftersom jag sett med egna ögon så är det inte riktigt så som dokumentationen säger.
    Folk är naturligt lata, kan man undvika något så gör man det.

    I en fungerande konkurrens så måste man lyssna på kunden, göra ett bra jobb om man inte vill slås ut för om man gör ett dåligt jobb så får man inga kunder.

    Jag säger inte till längre, de fattar inte (läs: glömmer av...) ändå

    SvaraRadera
  26. Per, jag har haft exakt samma erfarenhet. Mina ungar sov inte mycket när de var små. Sov de på dagis fick jag inte min fulla nattsömn fast jag lade mig samtidigt med dem. Personalen lät förstå att det var jag som var självisk istället för expert på mina egna barn. Typiskt hur kvinnor behandlar kvinnor.

    SvaraRadera
  27. Helena, har frågat runt på lite föräldraforum (två stycken) och förstått att det inte alls är något unikt problem.

    Som jag ser det så är det samma klassiska problem som ofta finns inom offentlig sektor (och en del oligopolmarknader med ganska stora företag). Jämför man privat (och konkurrensutsatt verksamhet) med offentlig så jagar oftast privata företag kunder, gör allt vad man kan för att behålla kunderna, försöker lyssna på kunderna.
    Offentlig verksamhet jagar möjligheter och ta ledigt (lite överdrivet men kundfokus är ganska obekant hos många).
    Det är ändå det andra dagiset han går på, första var än värre men där handlade det om ovilja att byta blöja, när de är så små är det ju inte lika känsligt och byta till annat med tanke på kompisar mm.

    SvaraRadera
  28. Jo, Per det är lustigt att det lever kvar i barnomsorgen. Det borde ju finnas privata alternativ där också? I skolan är det kundtänk.

    SvaraRadera
  29. Fast det är mycket svårt och köra "kundtänk" om:
    1: Det är svårt och jämföra sig med konkurrenter
    2. Svårt för kunder och jämföra
    3: Svårt för kunder och välja
    4: Svårt och få mätbar kvalitet, eller ens veta vad kvalitet är (i skolan)

    Banker (exempelvis) kör ju hårt med att göra deras produkter komplicerade, de kan alltid säga att det råder konkurrens för kunderna kan välja bank. Samtidigt vinner alla banker (som det är idag) på att produkterna är komplicerade och kräver mycket av kunden för att kunna göra bra val.

    Inlåsning är bland det mest effektiva sättet som finns för att förhindra konkurrens på en konkurrensutsatt marknad, inlåsning innebär man gör det så svårt (det kostar och/eller kräver mycket arbete) och byta till annan leverantör. När det blir svårt så behöver de som tävlar om kunden inte behandla kunderna lika bra. Man måste reta upp kunden ordentligt innan kunden mobiliserar så mycket kraft att den orkar med arbetet för att byta.

    SvaraRadera
  30. Helena! Jag ska försöka undvika ironisera över Pers argument och tankegångar. Men hårdföra bokstavstrogna fundamentalister är ofta lätta att ironisera över. Pers senaste inlägg uppvisar på en närmast talibansk tilltro på den fria marknaden och dess kundorienternade filosofi.

    Riktigt löjeväckande blir det med dagisexemplet. Vad ska dagispersonalen göra? Ge dottern uppiggande? Tvinga henne att vara vaken? Har han tänkt på parameterar som sjukdom, vikarier som inte kan rutiner.

    Jag tror att Per måste inse att det inte går att beställa allt, eller att människor är maskiner som kan stängas av när det inte passar ens egna behov.

    SvaraRadera
  31. Anonym, som så många gånger svajar sanningen någonstans där i avgrunden mellan er. Det Per reagerar mot är att skolan redan nu är marknadsanpassad och kundorienterad men eftersom kunden inte får en ordentlig varudeklaration riskerar han att bli lurad.

    När det gäller dagis finns det säkert föräldrar som ställer orimliga krav och sätter sin bekvämlighet framför barnens, men det finns också dagispersonal som sätter sin bekvämlighet först och det finns också personal som gillar att markera mor föräldrar. Den dagen det finns lika många friförskolor som det idag finns friskolor kommer det att vara helt annat ljud i skällan.

    SvaraRadera