Skolan måste anpassas efter näringslivets behov ... Se där ett mantra vi fått vänja oss vid att höra en gång i månaden. I juli var det Lotta Edholm och Almega som förklarade att näringslivet kräver att eleverna inte bara förses med kunskaper utan även med de ”handlingskompetenser” näringslivet efterfrågar. Två exempel de nämner är punktlighet och förmåga att lämna in arbeten i tid. Jag skrev ett rätt vitrioliskt inlägg om den artikeln: Fy fan vad arg jag blir.
Efter små hopp över stenarna humaniora och naturvetenskap landar vi i augusti då Metta Fjelkner och Tobias Krantz anklagar skolan för Sveriges höga ungdomsarbetslöshet. Vi behöver bli bättre på att ge eleverna baskunskaper och social kompetens. Vi måste samarbeta med näringslivet. Det här var i början av terminsstarten så det bidde inget blogginlägg från mig, bara några muttrade svordomar.
Efter det ytterligare ett hopp på en näringslivssten. Den här gången heter den entreprenörskap - något som ska genomsyra hela skolväsendet - på Svenskt Näringslivs begäran får man anta. Klagomålet den här gången är att vi inte gör som det var tänkt. Recensionen är på en skollag som trädde i kraft 1 juli och en läroplan som har gällt i några veckor. Följande sten heter jättesatsning på matematik - även det ett beställningsjobb?
I går var det så dags för språken. Metta Fjelkner och Tobias Krantz ännu en gång. ”Skolan måste anpassas till företagens behov av kunskaper i tyska och den kommande efterfrågan på kinesisk språkkompetens.”
Näringslivet borde efterfråga språk i väldigt mycket högre utsträckning än de gör, näringslivet förstår inte sitt eget bästa på den punkten. De förstår inte att efterfråga språkkunskaper hos sin personal, de förstår inte att utnyttja den kompetens som finns hos våra invandrare. Men det finns enormt många andra skäl att lära sig fler språk än att tillgodose näringslivets behov. Det finns också många andra samhällsnyttiga skäl till språkstudier. Det är också märkligt att det språk som är det vanligaste främmande språket i Europa efter engelska och Europas andra språk om vi räknar i folkmängd - franska - överhuvudtaget inte nämns i artikeln. Ändå är Afrika en växande marknad för Europa - en kontinent där franskan har en dominant ställning. Och kinesiska? Ett svårlärt språk långt från vårt eget som talas i ett land som ligger väldigt långt från vårt eget, det har man plötsligt bestämt är framtidens. Jag har varit med om det här förr. På sjuttiotalet var det ryska som var framtidens språk. Ingen av de jag kände som lydde uppmaningarna och läste ryska har haft någon yrkesmässig nytta av det.
Som om det här inte räckte hötter artikelförfattarna beskäftigt fingret åt lärarna när det gäller avhoppen från språken. ”Skolan behöver hitta sätt att göra språkundervisning mer inspirerande. ” Moderna språk är det enda högstadieämnet eleverna kan välja bort och ersätta med - typ läxläsning, möjlighet att få extra tid för två kärnämnen, slippa läxor, prov. Varför inte göra ett experiment? Vi låter eleverna välja bort fysik och kemi och ser hur många det blir. Eller varför inte matte? Ett ämne som också kan behöva piffas upp och göras mer inspirerande.
Det här landet är på väg att bli så utilitaristiskt att det skrämmer mig. Än en gång har jag skäl att citera Oscar Wilde: ”Vi lever i en tid av mycket arbete och litet bildning. En tid då människor är så flitiga att de blir dumma”
Den här gången bjuder jag på ytterligare ett - särskilt ägnat att tirritera Svenskt Näringsliv:
”Punctuality is the thief of time.” Oscar Wilde.
Bloggar: Missa inte Motpols inlägg där han gör oss litet klokare när det gäller kinesiskan. Örfilar och Gladsparkar, Det progressiva USA, Aurora, Lotta Edhollms blogg. Bertil Törestad skriver insiktsfullt om marknadsanpassningen av skolan: Kritisk insyn: Skolan drar åt höger
Idag skriver professor Hugo Lagercrantz en artikel där han ifrågasätter poängen med att lära sig språk sent. Han har förstås rätt i att små barn lär sig språk snabbare och lättare, men motivation och arbetsvilja väger ännu tyngre. Att vi flyttade ner språken i åk 6 har inte inneburit någon höjd språkkompetens - tvärtom. Jag kan lära Komvux-elever hela högstadiekursen på en termin. Själv började jag med både tyska och franska på gymnasiet. Idag kan jag läsa Proust och diskutera filosofi på franska och utttalet är alls inte pjåkigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Intressant tankar Helena.
SvaraRaderaFunderade mycket på min egen studietid när jag läste detta. Då vara det tyska och engelska som stod på schemat. Tyska lyckades jag fuska bort till futtiga två år på gymnasiet. Genom livet har jag klart mig rätt bra med engelska i det internationella arbetet. Trots allt är det det språk som de flesta internationella samarbetsorgan använder som arbetspråk.
Jag skulle nog rekommendera att man lärde sig att tala och skriva detta språket bättre än vad vi idag gör. Men för att lyckas med det måste vi nog trots allt lära oss vårt modersmål svenska. Utan att kunna det på sina fem fingra är det svårt med andra språk om du inte är språkbegåvad. Det är en sådan där aha-upplevelse jag haft.
Med risk att svära i kyrkan vill jag nog dock säga att jag vill återföra skolan till mantrat arbetsmarknad-utbildning-utveckling. I det mantar som länge ha gällt vård-skola-omsorg har skolan som bildningsbärare devalverat till att vara vilken tjänst som helst.
Det är väl nyberalismen som tar sig sina fria uttryck, Helena.
SvaraRaderaJag förstår inte.. varför skrev du ett vitrioliskt inlägg om, att arbetslivet behöver folk som infinner sig i tid och gör sina arbetsuppgifter i tid? Rimligen fungerar du väl själv så i ditt eget yrke?
SvaraRaderaJag har en ganska utilitaristiskt syn på vad skolan ska vara till för och jag tycker absolut att vi i skolan ska lyhörda för signaler om vart företagarvärlden är på väg. Ändå håller jag i stort sett helt med dig i din kritik av de lösligt hopsnickrade inlagorna om hur skolan ska ta tillvara näringslivets perspektiv.
SvaraRadera1. Vi ska erbjuda eleverna mer av kontakt med näringslivet säger de och sanningen är att det är svårt att få ordnat detta med företag som inte har tid för våra ungdomar. Ta exempelvis den usla situationen när det gäller sommarjobb.
2. Vi ska erbjuda ungdomarna det industrin har nytta av men budskapen om vad detta är skiftar lika fort som en flagga i byig vind.
3. Vi ska motivera ungdomar till att tycka att det som är nyttigt för näringslivet är något för dem men de som ska bestämma vad som är nyttigt har inte tid att argumentera för sin vara. Ska vi motivera utan argument, det låter som att vi ska sälja konserverad gröt lagom söt ...
Plura, jag läste finska, engelska, franska och tyska i skolan och jag har varit glad över vart och ett av mina språk. I somras när vi åkte till Finland satt jag i matsalen på båten, detta Babels torn och kände sådan glädje över att förstå nästan alla språk omkring mig.
SvaraRaderaKunskap är makt. Det gäller all kunskap. Varje extra språk ger dessutom en extra nyckel, en extra dörr till resten av världen.
Självklart behöver det finnas en dialog med näringslivet runt skolan. Men det har gått alldeles för långt med företagsvärldens pekpinnar mot skolan och styrdokumenten. Om vi ger våra barn en god allmänbildning, goda basfärdigheter och lär dem att tänka och ifrågasätta har vi gett dem goda förutsättningar att skapa framtiden. En framtid Svenskt Näringsliv kanske aldrig skulle kunna drömma om.
Ja du Bertil, jag kallar mig aldrig något annat än liberal. Ideologin är gammal, men det är inte den som behöver förnyas - bara vår vilja att lita på individens kraft, kapacitet och förmåga.
SvaraRaderaNär det gäller näringslivet, utilitarismen och skolan tänker jag så här. Vi måste vara rädda om vårt kulturarv, vår bildningstradition. Det är den vi bygger vårt samhälle på, det är den vi måste utgå ifrån.
Maria, tycker du att det är det jag gjorde? Självklart är det viktigt att arbeta med elevernas ansvarstagande. Av en massa olika skäl, varav hänsyn och respekt för klasskamraterna är det viktigaste. Men näringslivet ska inte skriva beställningslistor till utbildningsdepartementet, de ska ge elever och föräldrar god information om vad de efterfrågar och ha ett gott samarbete med gymnasierna.
SvaraRaderaJan, tack för en klok kommentar. Min invändning är att vi redan är mästare på att göra nyttig och äcklig hostmedicin av skolan. Vi behöver sannerligen ingen hjälp med det från svenskt näringsliv. Kan vi inte väcka lust och intresse hos våra elever blir vårt samhälle både trist och fattigt. Jag vill också påpeka att en elev kan komma för sent till varje lektion - men aldrig till jobbet. Det handlar om hur mycket en försening kostar. På Finlandsbåtarna får du komma för sent en gång - andra gången får du sparken. Jag kom för sent en gång. Hörde aldrig talas om någon som gjorde det två gånger.
SvaraRaderaJag brukar tänka på moralen hos den svartabörshandlande officeren i Moment 22. Hans valspråk var ungefär:
SvaraRadera- Det som är bra för företaget är bra för landet.
Jag har för mig att det uppstod ett ögonblick av tvivel när han hade sålt fallskärmarna.
Mats, ljuvligt. Tack. :)
SvaraRaderaOscar Wilde är lite som Shakespeare - det finns citat som klargör nästan varje situation!
SvaraRaderaKontakter med näringslivet borde vara något som inspirerar och ger oss möjlighet att göra skolan roligare. Det känns som att de som skrivit de här artiklarna inte har riktigt känning med näringslivets riktiga puls. När man träffar någon som är riktigt i selen med att se till att lyckas i näringslivet, då blir det inte tråkigt.
SvaraRaderaMin mantra (som jag tror skiljer sig från din) är att skolan behöver riktig valfrihet mellan flera olika nyttiga saker. Det borde gå att tillåta rejäla tag utan att de skulle begränsa möjligheterna att välja på gymnasiet. Framtidens samhälle behöver många perspektiv så strävandena efter att strömlinjeforma utbildningsvägar förkunskapsmässigt känns ganska B men en kraftfull inriktning mot estetetik vore helt rätt för en tekniker osv.
Helena, nu har du nog misstolkat mig.
SvaraRaderaJag har aldrig sagt att det inte är underbart med människor som kan många språk.
Vad jag sa var att det är viktigt att kunna sitt modersmål för att kunna de andra språken. Bra, men det räcker inte. Du måste kunna engelska nästan flytande för det är det språk som gäller i så gott som allt internationellt arbete.
Då hjälper det inte om du kan mandarin flytande eller inte.
Sedan blir jag lite betryckt att du tycker att det är bra att skolan ligger i mantrat vård-skola-omsorg. En av mina bästa vänner som länge jobbat med utbildning och arbetsmarknad har sagt att: utan en anknytning till arbetsmarknad bygger du inget välstånd med hjälp av utbildning.
Det är bra med liberalism, men den måste ligga inom mantrat arbetsmarknad-utbildning-utveckling. Det insåg Palme och Carlsson men förstördes av Persson.
Jan, valfrihet visst. Välja bort sin framtid nej. Kontakter mellan näringsliv och skola, ja. Näringsliv som beställer skola, nej.
SvaraRaderaMorrica, det finns några citat om lärare och skola som du aldrig kommer att hitta i min blogg, men Oscar var lysande.
SvaraRaderaPlura, språken hjälper varandra. Jag har franska, engelska och svenska och jag ser det så tydligt hur framstegen sker över hela området. Ju mer franska, desto bättre engelska, ju mer engelska, desto bättre svenska.
SvaraRaderavård-skola-omsorg? Lägg inte ord i min mun. Jag är hjärtligt trött på det här malandet om kompetenser som behövs i framtiden och kunskap som ska sökas. Ingen har behövt hjälpa mig runt datorer. Har man en god allmänbildning, självförtroende och en vältrimmad hjärna kan man lära sig vad som helst. Har man lärt sig att lära, att lämna in arbeten i tid, eller kinesiska till husbehov - tror inte det.
Ungdomarnas problem på arbetsmarknaden beror bland annat på att näringslivet inte riktigt vågar lita på dem. Företagen är inte dumma. De vet att det är en enorm betygsinflation. De vet att många skolor, inte alla, har en slapp attityd till ordning och reda. Dessutom är många gymnasieprogram och kurser inte standardiserade. Arbetsgivaren vet helt enkelt inte vad för kompetens en som har gått en viss utbildning har. Detta gör att bra kontakter och möjligheter till att visa goda referenser är viktigare än någonsin för dagens ungdom. Vad som har hänt under skoltiden, hur skötsam och duktig man än har varit, spelar mindre roll. Det är ganska enkelt att inse vilka som är de största förlorarna på rådande ordning.
SvaraRaderaJonas
Oops, då har vi det klart Helena.
SvaraRaderaVisst jag vet att språk kan hjälpa varandra. Men vad du och kanske inte andra spårkmänniskor riktigt förstår är att vi som har en liten defekt i hjärnkontoret på just språket, i varje fall jag, inte riktigt naturligt kan ta till oss kodningen i det vita området i hjärnkontoret.
Detta inte som en ursäkt utan som ett faktum.
Nej, tackar f-n för att ingen har behövt hjälpa dig runt datorn. Det behövs inte idag, men en gång i tiden.
Dock är både du och jag på samma våglängd om allmänbildning, självförtroende och en vältrimmad hjärna oavsett om det är från det humanistiska eller naturvetenskapliga hållet.
Vad jag efterlyser är respekt för varandras ingång i kunskapen. Inget är rätt eller fel som jag tycks höra när det gäller humanism eller naturvetenskap.
Jonas, det ligger förstås mycket i vad du skriver. Men tonåringar har alltid varit nöjeslystna och opålitliga. Det tar arbetslivet ur dem bättre än vare sig hem eller skola. Min bror bar ut tidningar. På helgerna var han ofta bakfull- kanske till och med full och lade de tidningar han inte orkade lämna ut i en sopcontainer. Han fick förstås sparken. I skolan är det lärare som läxar upp, hemma är det föräldrar som läxar upp. Do the math.
SvaraRaderaNär det gäller vad betygen står för borde företag ha inträdesprov likaväl som högskolor. Kolla av att de viktigaste färdigheterna sitter i hjälplig utsträckning.
Plura, vi är nog på samma våglängd när det gäller det också. Ingen kamp mellan humaniora och naturvetenskap utan samarbete och ömsesidig respekt. Jag tycker dock att satsningen på matte borde ha gått hand i hand med en satsning på svenska. Det finns forskning som visar att dåliga svenskkunskaper är ett lika stort hinder i matten som dåliga mattekunskaper.
SvaraRaderaMin dotter (som nu går på natur, läser franska och väldigt gärna skulle vilja läsa tyska) påpekar att matematik är ett språk som hjälper oss att förstå världen - precis som alla de andra.
Nej, särintressen är inget som skolan skall organiseras efter.
SvaraRaderaNu har vi en demokratisk ordning gällande skola och utbildningspolitiken är den som vi väljer för att den skall fatta beslut som inte gynnar vissa särintressen. Därför skall skolan inte präglas av näringslivet lika lite som den skall gynna en speciell ideologi.
Nu vet vi att skolan av tradition alltid använts för att skapa medborgare i enlighet med en ideologi. Men skolan är också till för varje enskild medborgare och man bör ta i beaktande att inte alla medborgare gynnas, är intresserad mm av att bli t.ex. entreprenörer.
Lärandet skall ges i en allmän mening, dvs. ett lärande som innebär att eleverna när de kommer ut den kan göra egna val och att deras kunskap och lärande är lika mycket värt, även om det inte passar just näringslivet eller en speciell ideologisk inriktning.
Jag håller med dig Helena, man skall inte kunna beställa innehållet i en skola. Den skall inte vara en fabrik i syfte att producera en viss typ av människor för att kunna placeras in ett näringsliv.
En helt annan vinkel på detta: att skolpolitiker och fackföreträdsre gör utspel som i någon mån kan sägas ha pedagogiska ambitioner tillsammans med dessa organisationer visar hur marginaliserad den pedagogiska forsknigen blivit. Finns det någon utanför lärarhögskolorna som lyssnar på vad de har att säga nuförtiden?
SvaraRaderaEgentligen är det sorgligt att de som borde kunna skolans funktionssätt och vara experter på kunskapsförmedling inte är i centrum av denna diskussion, men det har nog sina förklaringar att så inte är fallet.
Näringslivet har tidigare anordnat egna utbildningar och kurser för att passa just deras område. Detta kan de fortsätta med. Det är inget som vi skattebetalare skall vara med och finansiera och samtidigt skapa näringslivsindivider.
SvaraRaderaFöretagen har redan "inträdesprov" i form av provanställningar, konstiga kurser som ungdommarna får bekosta ur egen ficka och ockeraktiga resultatlönesystem för att nämna några exempel.
SvaraRaderaDet är rent ut sagt för dj-gt hur duktiga och ambitiösa ungdommar utnyttjas.
Jonas
Jonas
SvaraRaderaDå är det dessa förhållanden som skall granskas och göras något åt. Något som företagen själva får ta ansvaren för och ändra på själva.
Det är inte en skolpolitisk fråga utan arbetsmarknadspolitisk.
SvaraRaderaHelena, ytterligare en gång kan jag konstatera, efter lite kronbukter, att vi är på samma våglängd.
SvaraRaderaJag blev oerhört beklämd när Zaremba på Skola 2020 läst upp alla ord som du och jag tycker är naturliga men som tydligen dagens elever inte vet betydelsen av.
Min första reaktion var, hur i hela världen har någon kunnat släppa iväg ungarna med så bristfälliga kunskaper. Finns ingen ordanalys och ordboksvandring i dagens lärande. Hur i hela världen ska man kunna kommunicera om man inte vet ords betydelse?
Så jag håller med, två vikta och grundliga satsningar på svenska och matte behövs.
Skolan borde kunna arrangera mycket mer valfrihet utan att välja bort sin framtid.
SvaraRaderaSen retar jag mig på det överdrivna fokuset på att aldrig ha valt bort möjligheter som får elever att komma och säga att nu kan jag inte bli läkare den snabbaste vägen. För den som verkigen har läggningen för ett framtida yrke så ska det finnas fler chanser men det behöver faktiskt varken vara lika lätt eller snabbt som för den som hittar rätt direkt. Vi får kanske bättre läkare om alternativvägarna är ganska svåra.
När det gäller en satsning även på svenskan så är jag inte motståndare till det men samtidigt hävdar jag att det behövs mycket mer av analys inför en sådan satsning. Jag baserar mig på det cyniska konstaterandet att ”på högstadiet får man betyg i matte, språk och idrott och så 10 stycken olika betyg i svenska”. Tiden eleverna övar och är beroende av sin språkliga utveckling är massiv och jag funderar nog på om det som skulle behövas ett lite bredare grepp kring hur och när eleverna övar sina kunskaper i svenska. Jag tycker skolan skulle fundera mer kring begreppet ”tillämpad svenska”,dvs. språket använt för olika syften och i olika situationer.
SvaraRaderaMonika, bra sammanfattning. Jag tänker också så här: Våra elever ska prägla näringslivet när de växer upp, de ska forma framtiden. Därför måste samspelet mellan skola och näringsliv vara lyhört, ömsesidigt och klokt - inte ensidiga kommandon genom en megafon.
SvaraRaderaJonas, det låter illa. Vad behöver göras menar du? Lagstiftning, fackligt skydd, annat? Är det någon särskild arbetsgivare jag ska varna mina elever för?
SvaraRaderaPlura, exakt. Gör vi vårt jobb och håller ett bra tempo i skolan så är ungarna väl rustade för vad än framtiden har att bjuda. Jag tycker jag blev det i min skola och jag önskar mina elever samma sak. Att de ska vara nöjda över sin skola/utbildning trettio år senare.
SvaraRaderaJan, vi hade John Steinberg som föreläsare igår. Han sade något som fastnade. Vi utbildar generalister när vi behöver specialister. Ska du komma in på läkarlinjen behöver du MVG i alla ämnen - inklusive musik och idrott. Är det viktigt att våra läkare sjunger rent och hoppar högt?
SvaraRaderaNär det gäller svenska kan jag bara konstatera att det är många högstadieelever som inte förstår en ledarartikel eller en novell av Strindberg. Det innebär att de inte har ett hopp om att förstå en vetenskaplig artikel eller ett brev från kronofogden som vuxna. Det behöver vi göra något åt. Vi har väldigt litet undervisning i kärnämnena både på högstadiet och gymnasiet jämfört med vad vi hade i Finland när jag gick i skolan. Hur är det till exempel möjligt att man inte har svenska, matematik och engelska som obligatoriska ämnen år tre i gymnasiet på studieförberedande program?
Jag blir också irriterad och bestört av H. Lagercrantz' debattinlägg om att börja med engelska på förskolan och ett tredje språk i "småskolan" (vad nu det är). Tänk om någon på allvar vågade föreslå förstärkt grammatikundervisning i svenskämnet och små undervisningsgrupper istället. Det är intressant att folkbildningsverksamheten, där vuxna frivilligt betalar för att studera på olika språkkurser, har grupper på högst tio deltagare, medan man förväntas klara av grupper på 35 tonåringar.
SvaraRaderaKent, grammatik klarar jag mig utan nästan helt i undervisningen och jag tar själv hellre mer tid för för- och efterarbete än mindre grupper. Men vi lärare ska själva ha tolkningsföreträde. Vi ska få säga vad vi behöver för att få hög måluppfyllelse, få det och sedan upp till bevis.
SvaraRaderaKent, vem har sagt till dig att folkbildningsverksamhet generellt har en maxstorlek på tio personer i grupper? Nog för att det ofta är mindre grupper inom folkbildningen än i den traditionella skolan, och att man som folkbildare har möjlighet att arbeta närmare varje individ, men låt oss hålla oss till verkligheten, där minst tolv deltagare ofta är kravet för att kursen ska gå ihop ekonomiskt och den genomsnittliga gruppstorleken nog ligger närmare sexton är tio.
SvaraRaderaHelena
SvaraRaderaDessa debatter om utbildning verkar vara globala till sin natur.
Kanske borde vi skilja utbildning (Latinska: educere; leder ut) från skolan. Vi kan se till Sokrates en definition av syftet med utbildningen, det vill säga - att ifrågasätta, även om dessa frågor kan orsaka obehag.
Den utilitaristiska synsätt är Orwellsk i naturen. Vår plikt är att våra elever, inte till staten. Det pedagogiska uppgift är att styra och leda dem genom barndomen och tidiga vuxenliv och att utrusta dem att överleva i världen.
Vi borde visa dem hur man blir medborgare som vårdar människor. Vi bör uppmuntra dem till att ständigt fråga ortodoxi. Den utilitaristiska perspektiv är inriktat mer att den nyliberala begreppet medborgarskap som kräver överensstämmelse och lydnad (Detta har beskrivits som `responsibilization`)
Morrica, jag tycker inte om att jobba med för små grupper. Det blir ingen dynamik då. Inte heller lika bra helklassamtal. Små grupper är bra om man lägger mycket tid på handledning och mentorskap. Jag lägger mitt krut på undervisningen.
SvaraRaderaBara för att ge litet perspektiv - vi var 45 elever i min högstadieklass. Minns inga klagomål på arbetsro eller gruppstorlek. Minns heller inga utskällningar eller reprimander.
Michael, staten ska tjäna individen - inte tvärtom.
SvaraRadera... Responsabilization - what an aweful word!
Matematik och språk liknar ju varandra i det att båda kräver en extra insats för att man ska komma nån vart. I många andra ämnen kan man komma ganska långt genom att hårdplugga inför prov, men både språkstudier och matematik kräver att man arbetar mera kontinuerligt. Kunskapen och kompetensen byggs upp efterhand så den som halkat efter har svårt att ta igen det senare. Sen finns det ju en tendens hos gymnasieelever att välja bort både språk och matematik eftersom ämnena anses (med rätta eller ej) som svårare och mer tidskrävande än övriga ämnen.
SvaraRaderaDet paradoxala är ju att vi har ett betygssystem som driver eleverna bort ifrån ämnen som anses svåra. Trots allt tal om hur värdefullt det är med språkkunskaper så ger språkstudier en rätt dålig utdelning för den som söker till högre utbildning. Om man verkligen ville att eleverna skulle läsa mer språk, vore det inte läge att göra nåt här?
Vad kan man säga om artikeln av Fjelkner och Krantz? Jag skulle vilja fråga: hur många har fått jobb i näringslivet tack vare sina språkkunskaper i tyska, spanska eller kinesiska? Rätta mig gärna om jag har fel, men min känsla är att det är andra kunskaper och kompetenser som efterfrågas, och jag har absolut inget intryck av att företagen slåss om arbetssökanden med goda språkkunskaper.
Vi har ju ett dubbelt problem här, dels är det få elever som väljer att läsa språk, dels kanske språkkompetensen hos de som läst ett tredjespråk inte är så god som man skulle kunna önska. Visst kan det väl vara lämpligt att göra språkstudierna mer inspirerande, men det går inte att komma ifrån att språkstudier är tidsödande och arbetskrävande. I ett annat sammanhang såg jag en diskussion om att det var orimligt att kräva att eleverna lärde sig multiplikationstabellen, men att lära sig några dussin glosor i ett främmande språk tar ju betydligt mer tid. Att minska storleken på undervisningsgrupperna kan hjälpa, men frågan är varifrån resurserna ska tas?
Talet om att eleverna borde lära sig kinesiska är lite komiskt. Om vi har problem med att få fram elever med goda kunskaper i tyska och spanska, vilka chanser finns det att lyckas med kurser i kinesiska? Om eleverna tycker att tyska är alltför svårt och arbetskrävande, vad skulle de tycka om kinesiska?
Sen håller jag med om det som sagts i kommentartråden om att det brister i kunskaperna i svenska. Det är alltför många som lämnar gymnasiet utan att kunna uttrycka sig skriftligt. Jovisst, det här påverkar säkert fler betyg än det i svenska. En refräng som många kör med är att Sverige har en konkurrensfördel tack vare svenskarnas goda kunskaper i engelska. Det kanske stämmer om man jämför de genomsnittliga engelskkunskaperna hos svenskar med motsvarande hos (tex) fransmän eller tyskar, men mitt intryck är att om man jämför unga och välutbildade människor från olika länder i västeuropa så ligger svenskarna inte särskilt bra till.
kapten haddock
Helena sa:
SvaraRadera"Staten ska tjäna individen - inte tvärtom"
Ja. Men men också
"Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, fråga vad du kan göra för ditt land"
JFK 1961
Jag har skrivit i min nästa bok
"Staten är bara en fullmakt för folkviljan"
Helena sa:
SvaraRadera"Responsabilization - what an aweful word!"
Ja, det är ett fult ord både till form och mening. Den uppstod i litteraturen om nyliberalismen och governmentalitet att indikera ett tillstånd teori, särskilt socialdemokrat social ingenjörskonst som atttempts att forma yttrandena sina medborgare för att främja sina egna syften.
Det innebär att varje individ är en fri moralisk agent och påverkas inte av strukturella faktorer. Alltså de är ensam ansvarig för sitt öde. Social integration och medborgarskap innebär att individer överensstämmer med önskat beteende eller de är uteslutna.
Kapten Haddock, jag kunde inte ha skrivit det bättre själv. Precis som du skriver upplever jag det hela. Sätter du en pistol mot tinningen på en personalchef och frågar vilket språk som kommer först svarar han säkert tyska. Men det betyder inte att han annonserar efter tyskspråkiga anställda. Jag har kollat efter sådana annonser och det är nästan bara engelska som gäller. Ett stort misstag att inte hålla sig med språkkompetens på exportföretag, if you ask me. Och när det gäller svenska - det är ingen konkurrens mellan språken - de hjälper varandra. Ge mig samma elev i svenska-engelska och franska och jag lovar att de går framåt ordentligt i alla tre. Dels blir läsförståelsen bättre, dels ordförståelsen. Det är en väldigt stor del av våra svåra ord som kommer från franskan. I engelskan kommer mer än hälften av de svåra orden från franskan.
SvaraRaderaMichael, visst är det så. En demokrati förutsätter engagemang och vaksamhet hos medborgarna för att fungera.
SvaraRaderaDet var ett fint citat. Jag ska lägga det på minnet. :)
Kuriöse hedning, jag arbetar själv inom folkbildningen och vi har inte grupper över tio, mina ligger runt sju. Det är klart det kan variera, men poängen var att det är konstigt att vuxna som frivilligt läser ett språk inte förväntas kunna vara fler än runt dussinet för att få ut mycket av undervisningen, medan mindre frivilliga tonåringar får vara trettiofem i gruppen.
SvaraRaderaKent, hoppas den kuriöse hedningen tittar in igen. :) Jag vill i alla fall passa på att lyckönska dig till ett trivsamt upplägg. Jag har själv haft franska som kvällskurs på komvux. Förunderligt hur mycket språk vuxna människor kan lära sig vid sidan av ett heltidsarbete.
SvaraRaderaMen Helena, du som har så många vettiga åsikter om skolan (för det har du), inser du inte att "Allt är lärarnas fel och ansvar i alla avseenden" är resultatet av det här landets politiska historia sedan 1932? Vi har den stora Maktkonstellationen som åtminstone sedan 1968 har gett det mesta av kunskaps- och bildningsbegreppet saftiga grensparkar. Obildningen sprider sig som en löpeld och du har väl läst det här:
SvaraRaderawww.dn.se/dnbok/dnbok-hem/tyskland-ar-som-sverige--fast-battre
Många andra kulturländer i Europa kan anföras som exempel på där kultur, historia och bildning har en helt annan ställning än hos oss. Man skulle kunna förmoda att bildning är något som inte behövs enligt en del männsikor, för alla andra länder har egentligen inte förstått att de är svenskar innerst inne och därmed "failed welfare states". Med den världsuppfattningen är naturligtvis bildning helt överflödig eller möjligtvis något för "eliterna" att trycka ner andra sociala klasser med. Kort och gott: "It´s history of society, stupid!" (Riktar mig inte till dig Helena, med detta omdöme, eftersom mycket av vad du skriver är väldigt bra och genomtänkt. Men det torde inte råda något tvivel om att bristande allmänbildning och bildning kan leda till ganska sorglustiga tolkningar av världsläge, historiska betraktelser, osv. Lycka till, Helena, du är en klippa!
P.S. Var inte Trettioåriga kriget för trettio år sedan? Vilken färg hade Gustav Vasas gråa häst? Varför är en del länder mycket våldsammare än oss trots att de till skillnad från oss varit i krig sedan 1809? Osv. D.S.
Kent, idealism i all ära, finns det ingen möjlighet att det nätta gruppantalet bestäms av antal sökande, eller menar du verkligen att man skulle startat upp en ny grupp och bekostat lärartimmar till denna om antalet sökande överstiger, säg, fjorton? I så fall gläds jag med er åt er goda ekonomi!
SvaraRaderaAnonym, det är just för bildningsskolan jag kämpar. Det finns någon slags sorglig syn på kunskap som något man inte ska belasta hjärnan med onödigtvis innan man vet exakt vilken kunskap man kan ha nytta av. Som om hjärnan kunde bli full och överansträngd om man klämmer i den för mycket. Det är så dumt och sorgligt att man inte vet vad man ska säga om eländet.
SvaraRaderaMagnus B
SvaraRaderaHelena!
Jag tror jag förstår hur du tänker Men dina ambitioner är verkar vara mer ideella än funktionella.Det gäller liksom att det överhuvudtaget går att walk ditt talk i den där jobbiga verkligheten och jag tror att mycket av din retorik kommer ifrån dina egna behov och likställer dem med för många andras förmåga.
Skolans stora problem är att den styrs uppifrån och inte inifrån. Jag som förälder gick i grundskolan under värsta majongperioden där det totala idealistiskt politiskt indoktrinerande kaoset rådde, är förbannat glad över att flumskolans tid är över. Frihet och frivillighet är skitbra ... om man vet vad man ska använda den till och förstår att även den har sina grundregler att följa för att den ska bli just skitbra.
Min dotter valde själv sin friskola 11år gammal och en skola tre mil ifrån där vi bor. Vilket klipp! Har du inte besökt Internationella skolan i Nacka så rekommenderar jag dig varmt ett besök.
Respekten och glädjen inför för både kunskap elever skola och lärare är oemotståndlig. Genomtänkt välorganiserad vänlig bestämd och samtidigt med mycket tydliga enkla välmotiverade regler.
Vilken glädje att sådana grundskolor nu finns som negativet till den vänsterskolideologiskindoktrinerande substitutet för skola jag själv fick genomlida, där vi bl.a hade nån förbannad "Hej Matematik"(om vi hade lust) som förvirrade mitt logiska tänkande under tre års tid.
Min klass tillhörde ändå den mest "skötsamma" men när vi fick en "riktig" mattelärare duktig som bara den, så blev starten för henne att hon satt och grät när hon rättade vårt första dignostiska matteprov du vet ett sånt där vanligt utan gurkor tomater och bananer i talen istället för siffror!" :)
Vi måste dock acceptera att det idag finns ett gigantiskt behov av att få många skolelever att fatta att hela samhället består av olika funktioner där följande av regelverk är ett måste för att både de och verksamheter skall funka.
Som företagare har jag verkligen velat anställa ungdomar och jag har ett stort behov av att folk är i tid på rätt plats med rätt utrustning.
Jag har hört bortförklaringar allt för ofta vid frånvaro eller missade tider så man baxnar.Det är ändå väldigt populära tjänster det handlar om. "Jag var tvungen att lämna in min x.box på lagning" "Min kompis flickvän hade gjort slut" schyssta trevliga ungdomarmen som tänker och prioriterar så man gråter.
Så är det för min eller deras skull det kan vara bra att de lär sig att följa regler först?
Eller är jag en "beställare" från Svenskt Näringsliv kanske?
Min dotter har redan lärt sig att ta eget ansvar. De är de som inte har det som borde slussas in till hennes nya skola i första hand.
Frihet under ansvar... kan du inte ta ansvar har du heller ingen nytta av friheten.
Magnus B, vi har en ungdomsarbetslöshet som närmar sig 25 %. Det borde vara fullt möjligt att säga till en ung drönare att antingen kommer du i tid eller så är du välkommen att stanna hemma. Det jag uppfattar som befängt är när Svenskt Näringsliv ska komma med en beställningslista samtidigt som våra barn inte lämnar skolan med de baskunskaper som krävs för att man ska klara ett vuxenliv. En beställningslista som för övrigt är både motsägelsefull och ogenomtänkt.
SvaraRadera