I början av nittiotalet såg jag en dokumentär om manligt och kvinnligt. Det var första delen av en hel serie som visades på SVT. Hormoner, hjärnan, könen gicks igenom från alla möjliga aspekter. För att sammanfatta var det en dokumentär som visade på medfödda skillnader som påverkar sexualitet, beteende och könsidentitet. För mig var budskapet både ovälkommet och svårsmält. Jag ville inte att det skulle finnas mer än försumbara skillnader mellan män och kvinnor. Framför allt värjde jag mig mot den medföljande insikten - jag var själv en sexist. Jag tänkte på hur jag hade stoltserat med min brist på fåfänga och intresse för dockor och pyssel och hur jag sett ner på egenskaper som jag uppfattat som förlegat kvinnliga som moderlighet, omhändertagande, pysslighet och försiktighet. Mina egna mer manliga egenskaper höjde jag som exempel på modernitet och mod. När jag tittade på avsnittet om flickor med Turners syndrom, CAH och alla möjliga andra naturens nycker och variationer kände jag både skam och missnöje. Skam över min egen fördomsfullhet och självgodhet och missnöje över att vi i så hög grad är biologiska varelser styrda av gener och hormoner.
Obekväma insikter som tvingar till nyttiga slutsatser. Där har vi det recept som styrt den mänskliga utvecklingen genom tiderna - ofta till högt personligt pris för den som först presenterar insikten.
Nu är vi så mitt uppe i vad Lars Pålsson Syll kallar "Den svenska forskningens Watergate." Forskningsrön som är så obekväma att forskare beläggs med munkavle.
Jag har skrivit många blogginlägg om forskare som använder sin forskning för att stödja upp sina egna övertygelser och teser. Forskare som söker belägg för ett påstående, snarare än svar på en fråga. Forskare som slänger omkring sig procentsatser och påståenden utan att bemöda sig med belägg eller referenser. Sådan forskning bekräftar det vi redan anser oss veta, det vi tycker borde vara sant. Etablissemanget nickar belåtet. Jorden är fortfarande platt.
Den omstridda SNS-rapporten ledde inte till några revolutionerande avslöjanden. Den främsta slutsatsen är den vi har blivit allt för vana vid i Sverige - det finns inte ett fullgott forskningsunderlag. Men till och med det är uppenbarligen att gå för långt i detta land där man kan välja att skriva in slutsatserna redan i forskningsdirektiven. Sexköpslagsutredningen är antagligen det mest flagranta exemplet på det fenomenet.
Läs artikeln av Jonas Vlacos med flera på DN-debatt idag och läs också Lars P Syll: 1, 2, 3. Hans kamp för forskning med integritet och transparens har pågått länge både i bloggen och i artiklar. Jonas Vlacos skriver också om det här i flera inlägg i Ekonomistas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Forskningen om inviders biologiska utrustning har säkert hämmats av könsmaktsteorierna. När så mycket skiljer mellan könen rent utseendemässigt måste väl också psykiska olikheter föreligga som anpassat oss till våra livsförhållenden.
SvaraRaderaDet finns forskare som glider fram med hjälp av ytliga undersökningar. De uppnår snart docent- och professorsstatus och kan sedan från den positionen fortsätta att sprida sina idéer.
Bertil, här i Sverige är det definitivt många som har haft svårt att ta till sig sådana budskap. Men vi kommer ingenvart så länge vi låter hur vi vill att det ska vara skymma hur det är.
SvaraRaderaHela diskussionen om vad som är biologiskt och vad som är kulturellt är en återvändsgränd. Vi måste tillmätas samma värde och samma utrymme vad än olikheter beror på.
Hade vi varit nöjda med så som det "är" hade vi aldrig plockat upp den första stenen och använt den som ett verktyg till att slå sönder något med. Så det argumentet är dumt som sten... Det moderna samhället är inte direkt så som det "är" vare sig fysiskt eller psykiskt.
SvaraRaderaDen intressanta frågan däremot är hur vi kan komma till det samhälle vi önskar utan att varje vinst överskuggas av en ännu större förlust. Där spelar forskningen en jätteroll och då menar jag förstås ofuskad dito.
Daydreaming, vet inte riktigt var du tycker dig ha hittat argument för att vi är nöjda som det är.
SvaraRaderaDet är inte första gången och kanske heller inte den sista jag citerar Daniel J Boorstin i min blogg: "The greatest obstacle to discovery is not ignorance; it is the illusion of knowledge".
"Vi måste tillmätas samma värde och samma utrymme vad än olikheter beror på" - så klockrent!
SvaraRaderaLäst och funderar vidare. Jag är inte en bekväm forskare =))))) A-M
SvaraRaderaGertie, det gäller förstås också likhets- och särartsfeministerna. :)
SvaraRaderaAnne-Marie, du kanske menar att du inte är bekväm med rollen jag pådyvlar dig. Jag väljer att tolka det enligt mina egna idéer. Man ska inte göra sig bekväm när man forskar.
SvaraRaderaApropå SNS. Jag var på seminariet, jag har läst antologin som kom ut i samband med rapporten. Det finns inget märkvärdigt någonstans i rapporten. Jonas Vlacos har undersökt effekterna av friskolereformen, och presenterar dem rakt upp o ned. Tyvärr visar det sig att det inte är något undermedel med friskolor för att förbättra resultatet nationellt sett. ALLA undersökningar visar detta, det är exakt vad Vlacos skriver och Laura Hartman sade på seminariet. En person, som är med i friskoleföreningen Pejle eller vad han hette, var direkt otrevlig och försökte tvinga hartman att ta tillbaka de påståenden hon gjort, han var faktiskt på gränsen till aggresiv. Bedrövligt är bara förnamnet på allt detta.
SvaraRaderaRobert, precis så har jag uppfattat det och det är för jäkligt.
SvaraRaderaBland oss lärare tystnade hallelujakören runt friskolereformen för länge sedan. Men att man hanterar forskningsrön på det här sättet är oacceptabelt vad det än gäller.
Jag har alltid älskad kunskap.
SvaraRaderaDet är som kärlek.
Gött och mysigt.
Det där andra började jag redan som barn att hata.
Detta är mer av samma oro för dagens samhälle.
SvaraRaderaDen akademiska friheten kan aldrig tas för givet, men försvaras med kraft. Åsikter genomförs alltid med en styrka omvänt proportionell mot styrkan i bevisningen.
musiksignaler, kan inte tycka att all kunskap är god och mysig - men bättre än okunnighet, vanföreställningar och dumhet är kunskap definitivt. :)
SvaraRaderaMichael, Du har så rätt. Därför behövs det tydliga spelregler i forskningen. Och därför ska forskningen vara oberoende och inte bekostad av näringslivet eller andra särintressen.
SvaraRaderaHela den här historian är pinsam, mest för SNS och framför allt för Anders Vredin.
SvaraRaderaAtt rapporten inte kommer fram till något märkvärdigt, men oviljan att låta frågan bli vidare utredd är anmärkningsvärd. Det finns mycket att vinna på att visa på hur privatiseringar, avregleringar osv kan göras bättre.
Helena sa:
SvaraRadera"Och därför ska forskningen vara oberoende och inte bekostad av näringslivet eller andra särintressen"
Regeringar minska de medel för forskning, vilket leder till ett större beroende av näringslivet för finansiering. Även om det finns några projekt som inte skulle slutföras utan industrin pengar, måste vi vara noga med att hålla industrin på en armlängds avstånd. Industrin kan påverka resultatet av forskning på två sätt. De projekt som industrin kommer att finansiera kommer att snedvrida forskningen dagordningen, så att obekväma frågor är mindre benägna att bli tillfrågad. Forskning som finansieras av industrin kan också påverkas direkt. Detta kan påverka både resultat och hur de tillämpas.
Om vi har blivit ett samhälle som är rädd för att ifrågasätta vår äldste vi skulle vara bättre att dricka odört.
Det intressanta är att de politiskt influerade resultaten är så många och frekenta inom områden som på ett eller annat sätt har anknytning till sådant som faller inom "offentliga kärnområden". Det är bara att titta på pedagogikforskningen och all skolforskning som förekommit sedan 68. Maken till politiskt motiverad och försvarande forskning hittar man endast inom "feministisk flumforskning". Det är en hel del biologi och psykologi som skiljer män och kvinnor åt. Dock är variationerna mer inom ett kön än vad det är mellan könen men likväl är där skillnader mellan könen. Säg det i ett feministsammanhang och man riskerar snabbt mer eller mindre hot om våld eller mordhot.
SvaraRaderaDet finns ett uttryck inom datorvärden. Skit in, skit ut. Dvs har man politiskt motiv bakom sin forskning så kommer man att "medvetet missa" en del approacher bara för att de inte är önskvärda att ens fundera på. Med alla dessa nya högskolor har resultaten tenderat att bli mer politiserade. Fler ska få dokotorera och fler docenter, lekorer och proffesurer har därmed tillsats. Mest spektakulärt är rektorn vid Södertörns lekskola där det visst är viktigare att inom fysiken berätta om skattkistan som finns vid regnbågens slut än att förklara vad det är för ett fysikaliskt fenomen som uppkommer.
Re: Robert Stenkvist
SvaraRaderaDet är självklart att friskolor inte på något sätt är lösningen för att höja kunskaperna generellt i ett land. Däremot är det viktigt att de som har ambitioner kan söka sig till en skola som istället i bästa socialdemorkatisk mönsteranda säger att vi jobbar för att alla ska vara jämlika och jämlikhet innebär att alla ska få hjälp att bli godkännda.
Numera finns det skolor som säger att jämlikhet innebär att alla ges samma möjlighet att nå upp till sin egna potential. Dvs att det är ok att satsa på de som är duktiga och inte bara på de svaga.
Vad många inte förstår är att om målet är att alla ska bli godkänna och detta är överordnat målet om att alla ska få nå sin egna potential så kommer de familjer som har studievana att själva ställa högre krav än godkännt på sina barn (under förutsättning att det är rimliga krav) så kommer just dessa också att prestera bättre. Därmed så är målet att "alla ska få godkännt" också det som ytterst i sig segregerar skolsystemet mellan desom har studievana föräldrar från de med studieovana föräldrar.
Att säga att "alla ska få godkänt" är att ge upp alla de som redan har godkännt. Få dem nedvärderade, inte sedda, negligerade. Då är et bara de med stark inre alternativt yttre motivation, såsom föräldrar, som kommer att prestera bättre än G.
Vad friskolereformen gjort är att föräldrar som bryr sig om sina barns skolresultat har kunnat göra ett aktivt val och välja en skola där deras barn har fått den motivation och den uppmärksamhet som motsvarat deras barns förutsättningar. Inte endast "alla ska få godkännt".
Haralampos, det är pinsamt men lärorikt. Forskningen måste vara oberoende, det är tydligt. Och vi måste lära oss att hantera alla högljudda lobbygrupper för särintressen.
SvaraRaderaMichael, vi har sett så många exempel på det du beskriver att jag tycker att det är konstigt att vi aldrig lär oss läxan. Fin liten vink till antiken. :)
SvaraRaderaAnonym, jag trodde att flumforskningen berodde på socialistisk utopisk ideologi. Det är deprimerande, men nyttigt att se samma ideologiska dikeskörningar från höger. Mammon och marknadssamhället är uppenbarligen lika skickliga sirener som drömmen om det klasslösa samhället.
SvaraRaderaAnonym, vi ska inte ha en alla-lär-sig-lika-litet-skola. Det är också möjligt att konkurrensen har haft goda effekter. Men efter en stor reform måste man ta reda på hur det gick. Det är skandalöst att det inte finns underlag för en ordentlig utvärdering. Och det är skandalöst att den granskning som har gjorts tas emot på det här sättet.
SvaraRaderaRe:25 september 2011 23:27
SvaraRaderaI ena fallet pratas det om forskarna och hur de låter sin egna politiska övertygelse påverka deras forskning och sedan så får du det till att sittande regering har gjort en dikeskörning. Alltså, det är en sak hur man tolkar forskningen, det kan mycket väl vara en dikeskörning, men vad som hände under 40 år var att det medvetet producerades forskning som hade ett syfte, att uppfylla de egna politiska önskemålen hos forskarna. Inte att plocka fram vetenskap inom ämnet skola. Närmast är det nog du som gjorde en dikeskörning när du drog paralleller som inte riktigt stod i kontrast till det som det först talades om. Forskning där forskarna ville bevisa sina egna politiska övertygelse, och inte forska om hur det egentligen är. Det hade de redan bestämt sig för.
Anonym, vet inte riktigt vad du refererar till. Människor som går med flocken, som klamrar sig fast vid sin övertygelse och är sig själv närmast finns bland forskare, politiker, lärare och bland anonyma kommentatorer.
SvaraRaderaJag har sett många exempel där vänsterideologi har styrt forskning och forskningsresultat. Till min stora besvikelse tvingas jag nu se många exempel där högerideologi styr forskning och forskningsresultat.
Det är fel vilket som, men forskning är aldrig värderingsfri. Men nyanserad forskning finns ju, då man inte ensidigt framhäver ett visst perspektiv.
SvaraRaderaDet finns även frågor som har att göra med människosyn, samhällssyn som olika ideologier ser olika på och det kan också uppfattas som vänster- respektive höger-orienterat.
Hur något egentligen är, går nog inte riktigt att få fram i all typ av forskning, med tanke på att hur något blir beror på hur vi uppfattar världen.
Problemet blir väl när forskning beställs ... Om forskaren inte får fram vad beställaren vill, ja då kan det bli ett problem.
Men oavsett forskning, så tolkas den av andra utifrån sina referensramar och då värderas resultatet efter det.
Det här år en oerhört central fråga för att vi ska kunna få ett bättre samhälle och det är bra att vi är många som belyser den. Jag har mött de där som ser liberala värderingar som ett skydd för de som vill göra sig rika på andras bekostnad men de bedrar sig. Liberalismen har stått på den lilla människans sida och vi ska se till att det fortsätter så.
SvaraRaderaMonika du har skrivit det här tidigare och du har förstås helt rätt. Alla påverkas vi av värderingar - både av våra personliga och av tidens stämningar. Men det är inget frikort. Forskning måste vara så förutsättningslös som möjligt och evidens och fakta måste väga tyngre än uppfattningar och önsketänkande.
SvaraRaderaJan, det är dåliga tider för den lilla människan. Så många små människor verkar tycka att staten vet bäst och att andra människor är ännu mindre och behöver värnas och domderas för sitt eget bästa.
SvaraRaderaHelena
SvaraRaderaMen jag talar inte om uppfattningar och önsketänkande.
För övrigt håller jag med om att den skall vara så förutsättningslös som möjligt.