Idag fick lärarna ännu ett paket från regeringen. Ett antal miljarder till karriärtjänster. Inte hörde jag några hurrarop i vårt lärarrum. Men så handlar det också om ett aningen dunkelt förslag. Utvecklingssteg för skickliga lärare ... Precis vem kan få vad för vad? Vi som är litet äldre är ju också bittert medvetna om hur fel det kan bli med de individuella lönerna. Ibland belönas rätt saker, men långt ifrån alltid. Eget beröm luktar illa, heter det. Men det kan betala sig rätt bra. Och pengar luktar som bekant inte.
Jag behöver väl knappast längre skriva vad det är jag tycker vi behöver för att vi ska veta vilka de skickligaste lärarna är?
Inte för Studentexamen, men väl för centrala rättningsgrupper för de nationella proven argumenterar jag och min rektor i gårdagens NT: Låt Norrköpings skolor visa vägen. I oktober ska vi prata om förslaget med nämnden.
I dagens DN skriver Johannes Åman om lärarlöner och arbetsvillkor utifrån den senaste OECD-analysen "Education at a glance". Åman vrider och vänder nyktert på siffrorna, konstaterar att det stämmer att de svenska lärarlönerna är låga men att andra jämförelsetal kan vara minst lika betydelsefulla. I USA har de högre lön än i Finland, men väldigt mycket mer undervisningstid. Jag har kritiserat några av Åmans skolinlägg, men den här artikeln blir jag imponerad av. Inga tvärsäkra slutsatser utan en intelligent och omsorgsfull granskning av en rad intressanta fakta.
Som jag berättade i ett tidigare inlägg är de två bitarna arbetsbelastning och lön inte alltid helt lätta att hålla isär. I Finland är det ingen som bryr sig om hur mycket eller litet du jobbar bara eleverna är nöjda och resultaten goda. All tid är förtroendetid, men förtroendet försvinner rasande snabbt om inte eleverna lär sig det de ska. Mina lärarföräldrar jobbade ofta mer än 100 % - dvs de kunde ha tjänster på t.ex. 120 %. Det innebär en rätt hög arbetsbelastning och en hög lön. Någon annan väljer att ha det på ett annat sätt. Även det är en slags karriärsmöjlighet.
Visst är pengar viktiga och visst behöver lärare få en lön som motsvarar utbildningsinsats, ansvar och arbetsuppgifter. Men ännu mer - tycker jag - behöver vi få förutsättningarna och friheten att göra det bästa jobb vi kan.
Media: DN, Expressen., Folkpartiet, DN.
Bloggar: Missa inte den drypande ironin i Motvallsbloggen, Mathias Sundin (FP) är belåten, intressant lärarlönestatistik hittar ni även hos Ekonomistas och hos den hälsosamme ekonomisten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Helena, ska man tolka det som att i ditt lärarrum är man inte intresserad att göra karriär? Man vill bara ha högre lön oavsett hur bar eller mindre bra man är som lärare.
SvaraRaderaSamtidigt tolkade jag din politiska husse så att det är staten som kommer att tilldela pengarna mot bevis att lärare och kommuner uppfyller kraven för dessa extra pengar.
Undrar vara ligger inspirationen och framtidsandan i lärarkåren? Vad är det som ska göra att man lyfter sig från gnällbältet?
Plura, var inte just det tanken bakom den individuella lönesättningen? Och vad blev det av den? Mestadels kaffepengar och lika ofta belöning för lydnad, oblyg självskattning och att man tar på sig extrauppgifter som för insatser som gagnar eleverna.
SvaraRaderaGranskar man inte måluppfyllelsen kan man inte belöna de skickligaste lärarna för då kan man inte säkert veta vilka de är.
Plura, har du lyssnat på samtalsserien på Stockholms universitet? Den gav mig inspiration och framtidsanda. Och det var knappt något snack om pengar.
Men, skall vi inte fokusera på vad lärarnas uppdrag är och om de uppfyller det är de varken bra eller dåliga. Hur kan man betraktas vara en dålig lärare om man gör det. Om de inte uppfyller det, har de inte uppfyllt uppdraget. Så enkelt är det ju.
SvaraRaderaVarför skall vissa premieras efter vad man anser är bra och skickliga lärare? Om alla gör sitt jobb. Och om läraren inte helt uppfyller uppdraget på grund av bristande kompetens - ge personen kompetensutveckling. Varför ge personen epitetet dålig och lägre lön istället.
Jag förstår inte varför detta fokus på lärares egenskaper. Och att ni politiker inte kan se bortom era och de rådande värderingarna för hur lärare skall vara, för att vara bra och skickliga.
Och varför skall lärare fokusera på sig själva i syfte att bli så bra som möjligt enligt andras mått, då deras uppdrag är att fokusera på eleverna.
Själv fokuserar jag på att studenterna skall lära sig något. Jag går inte omkring och försöker leva upp till vad någon annan anser vara en bra lärare. Behöver jag mer kunskap om något, skaffar jag mig det. Blir jag en bättre lärare. Hur skall jag veta det? Troligen kan jag klara jobbet på ett annat sätt än tidigare. Och jag kanske upptäcker att studenter förstår på ett annat sätt än tidigare.
Beröm är alltid roligt att få. Också att få höra att jag är bra som lärare och inte så roligt att höra att jag är dålig. Men det är inget jag baserar min planering eller förhållningssätt på. För vilka röster skall jag lyssna på och utgå ifrån.
Skall jag utgå från vad du anser vara en bra lärare eller vad Björklund anser eller min chef eller kollega. Eller skall jag helt enkelt sköta mitt jobb.
Beslutet att skapa möjlighet att få befordran är faktiskt ett resultat av Björklunds få ljusa ögonblick, så får läraren högre lön efter något konkret istället för någon abstrakt uppfattning om vad som är bra och dåligt.
SvaraRaderaJag räknar inte med att få något medhåll, eftersom detta med bra och dåligt har blivit mer eller mindre en sanning.
Ja då får jag överraska dig då Monika, för jag har hela tiden varit tveksam till de individuella lönerna. Lärare ska samarbeta och samtidigt ska de konkurrera om pengarna.
SvaraRaderaDet blir litet besynnerligt och får många negativa konsekvenser. Hellre då ett stelare och mindre subjektivt system med tillägg för tjänsteår, utbildning och varför inte också skicklighet om man har gott underlag för ett sådant tillägg. Huvudlärarskap är inte heller en dum tanke, för då kommer ett ansvar med pengarna.
Jag blir alltid glatt överraskad då jag har fel i något jag inte vill få rätt i.
SvaraRaderaAtt mäta lärarkompetens utifrån resultat på centrala prov kan vara ett lika trubbigt mått som alla andra sätt att mäta. En lärare som jobbar i en klass där majoriteten av eleverna kommer från s k studieovan miljö och/eller problemfamiljer lyckas få alla i sin klass att klara G i de centrala proven. En annan lärare jobbar i en klass där majoriteten kommer från välbärgade akademikerhem med välordnade sociala förhållanden och engagerade föräldrar och får alla i sin klass att klara G i de centrala proven. Vem är bästa läraren?
SvaraRaderaAnnas kommentar är inne på just det jag tänkte ta upp. Att mäta lärarskicklighet endast med ett sneglande på måluppfyllelsen kan slå helt fel. Jag förvånas emellanåt över hur elevgrupper skiljer sig åt map. förkunskaper och talang. Just nu har jag ovanligt duktiga elever - skulle jag i ett måluppfyllelsebaserat belöninssystem få mer i pluskan för att jag nu har lättlärda elever? Under andra perioder har jag jobbat som ett djur utan särskilt hög grad av måluppfyllelse. Det är t.ex. inte lätt för elever att få G i MaB då de i sällskap med många andra i gruppen har IG i MaA. Jag hoppas att ditt tänkta system innehåller en mätning av förkunskaperna vid kursens start så att man kan mäta "value added". Allt annat skulle slå väldigt orättvist. Jag är medveten om att det blir mycket mätande, men tror ändå att detta kan vara rätt väg. Monika Ringborg: Uttryck som "läraren gör sitt jobb" gör mig lite fundersam. Uttrycket kan inrymma en hög ambitionsnivå. Jag anser dock att alla lärare fortlöpande kan utveckla sin pedagogiska och didaktiska skicklighet, men att ambitionsnivån mellan lärare där kan skilja sig åt rejält. Framåtlutade lärare i den aspekten borde belönas för sitt engagemang i betydligt högre grad än vad som sker idag runt om i skolorna.
SvaraRaderaMonika, :)
SvaraRaderaAnna, du har helt rätt i det. Men när det blir nationella prov och betyg i åk 6 kommer det att gå att se vad som kommer in och vad som kommer ut på högstadiet och därpå vad som kommer in och kommer ut på gymnasiet. Lägger man till det elevutvärderingar och givetvis också den information som är känd på skolan som skolk, ohälsa, svajig hemmiljö, etc. så kan du ju faktiskt själv bedöma frukten av ditt arbete. Inte ska det heller vara så att rektorer och huvudmän sitter med böjda huvuden över resultaten. Men man kan identifiera lärare som behöver handledning, fortbildning eller lindring i arbetsbelastningen - och ibland faktiskt omskolning. Man kan också identifiera riktigt skickliga lärare som kan fungera som handledare eller huvudlärare.
SvaraRaderaPekka, absolut inte. Att hålla toppelever på toppnivå kräver väldigt litet ansträngning. Dessutom har man det här med kamrateffekt. Uppstår det ett negativt klimat i en klass kan den nästan stå och stampa kunskapsmässigt - även om läraren är skicklig.
SvaraRaderaMen jag skulle också vilja bli av med de individuella lönerna och istället ha olika trappor. En erfarenhetstrappa, en utbildningstrappa och en skicklighetstrappa som ger en bestämda tillägg som inte känns så dramatiska och som inte kommer varje år. Jag har ärligt talat inte lust att gå in till min chef en gång om året och berätta hur duktig jag är.
Är det någon som tror att lärarna kommer få se ens röken av de utlovade pengarna i höjd lön när de ska gå via kommunerna och de sedvanliga arbetsmarknadsparterna? Är övertygad om att de kommer slösas bort på olika "utbildningssatsningar", kommunala tjänstemän som håller i dessa samt annan administration.
SvaraRaderaFör att lärarnas löner ska öka bör elevpengen (den som varje skola får per elev av resp. kommun) öka så att rektor i bästa fall kan höja lönerna (om rektorn väljer att göra just det för pengarna).
Är ytterst tveksam till att dessa pengar kommer göra yrket "mer attraktivt" och ärligt förvånad om det ger högre löner, ens på sikt.
Anonym, röken kommer vi kanske att kunna se om vi spärrar upp ögonen. Röken från Ingela Gardner Sundströms kubanska cigarr. :)
SvaraRaderaDet blir väl med den här som med andra liknande satsningar. Det blir titlar som delas ut med allt högre grad av inflation utan större åtföljande tillskott på lönen.
SvaraRaderaInflation är vi bra på; se på betygen och docent- och professorstitlarna (på t.ex. just pedagogiska institutioner!)
Bertil, visst känns det rätt ogenomtänkt. Vad vi skulle behöva är en utvärdering och helst också en reformering av den individuella lönesättningen.
SvaraRaderaPå slutet leder du fint in mot mitt nästa blogginlägg. :)
Pekka Karvonen
SvaraRaderaJag förstår inte vad du menar ... att sköta ett lärarjobb i enlighet med uppdraget kräver en hög ambitionsnivå. Har man inte det, finns risk att man faktiskt inte sköter jobbet.
Däremot är jag väl medveten om att lärare i ungdomsskolan inte alltid kan sköta sitt jobb, men inte på grund av att de själva brister i ambition utan för att de har fått övertagit mycket av andra yrkeskategoriers jobb.
Vem är jag som lärare som kan sätta mig över mina kollegor och mena att de skall ha lägre lön för att jag skulle anse att min ambition är högre. De kanske bara gör sitt jobb på ett annat sätt. Vem skall göra den bedömningen och utifrån vilka kriterier? Bra eller dåligt? Det är väl de sämsta kriterier man kan tänka sig eftersom det bygger på värderingar om hur en lärare bör vara, inte vad hon eller faktisk skall göra och gör.
Vi har hamnat helt fel, som jag ser det. Fokuserar på att se vem som är bäst istället för att fokusera på lärarens uppdrag i sig. Ett fokus på läraren och dess uppdiktade brister, sätter eleverna i bakgrunden. Lärare som bara tittar inåt och känner sig tvingade att bli så bra som möjligt, får väl i längden inte tid att sköta sitt jobb.
Klokt skrivet Monika! Allt du skriver är sant. Men det här är en komplex fråga och det finns mycket som är sant. Det är också sant att rätt sak borde löna sig och att en flitig och duktig lärare borde få plus för sina insatser. Helt platta löner är nog inte heller bra. Men vårt system kan jag utan tvekan döma ut.
SvaraRadera