lördag 19 juni 2010

Är det Waldorf som hotas eller Waldorf som hotar?

I dagens SVD flaggar man redan på första sidan för en arikel med rubriken ”Ny lag hot mot Waldorfskolor”. En märkligt okritisk och grund artikel. De enda som får komma till tals i artikeln är två Waldorflärare och de är givetvis kritiska till lagen. Journalisten berättar att man vid niornas avslutning har två bilder på tavlan. En vacker och färgglad skola som symboliserar Waldorf bredvid ett ”grått, mörkt hus, omgivet av blixtar – ”kommunal gymnasieskola” står det på fasaden. Denna rapport följs inte av någon analys, trots att det måste ses som absurt och olämpligt att köra med den typen av propaganda vid en högstadieavslutning. Läge för en anmälan till Skolinspektionen?
Ett annat problem med artikeln är att man blandar ihop fakta. Den nya lagen är en sak för sig. De konsekvenser den medför för Waldorf är krav på behöriga lärare – något det tidigare varit ont om i skolformen och krav på kunskapskontroll – något annat det varit ont om i skolformen. Här handlar det bara om se till att eleverna får den utbildning de har rätt till i alla skolformer - även i Waldorfskolor. Vad är det för fel på det?

En annan sak som har påverkat Waldorfskolorna är att lärarhögskolorna för två år sedan avbröt samarbetet med motiveringen att ”Waldorflärarnas kurslitteratur är för ovetenskaplig”. För det första är det ingen nyhet, för det andra, Halleluja! Var och en som har bekantat sig med Rudolf Steiners skrifter torde se det som självklart att de inte kan ingå i kurslitteraturen vid ett universitet. Det märkliga är inte att samarbetet avbrutits, det märkliga är att det överhuvudtaget har funnits.

De rimliga konsekvenserna av skollagen och lärarhögskolornas ställningstagande är att Waldorflärare skaffar sig samma utbildning som alla andra lärare och kompletterar utbildningen genom att läsa Steiners märkliga skrifter på egen tid eller i någon annan form där inga skattemedel tas i bruk.

Den nya skollagen innebär ett kraftfullt steg mot en god och likvärdig utbildning för alla i Sverige och den skall Jan Björklund och alliansen ha heder för. Den enda del av den nya skollagen jag har problem med är åtstramningen av vuxenutbildningen. Självklart borde alla få läsa in vilka kurser som helst och även läsa upp betyg - men på egen bekostnad. Allt ska vara möjligt om man vill kavla upp ärmarna och jobba för sitt mål - när talgdanken än ramlar ner, däremot är det inte självklart att skattebetalarna skall bära hela kostnaden.

Bloggar i ämnet: Morrica skriver klokt och balanserat som vanligt, Forum för vetenskap och folkbildning, Hemundervisnings-bloggen, Canute Ocean, Ex Oriente lux, Gerdaus skolblogg, Redaktörens blogg, Svensson, Röda Berget och min favorit i ämnet Zooey.

19 kommentarer:

  1. Inte hela, men en generös del av den tycker jag gott vi kan bära tillsammans. Trots allt så är utbildning en samhällsinvestering. Alla har inte råd att finansiera själva, i synnerhet inte med CSNs njugga tilldelning. En människa som erövrar sin gymnasiekompetens i vuxen ålder och kanske rentav utbildar sig vidare kommer ut ur det dödläge en bristande gymnasiekompetens skapar, h*n kan bidra till samhället i högre grad än h*n gjort utan denna, och vips har vi alla vunnit på affären.

    SvaraRadera
  2. Det finns ett ställe mitt emellan det jag såg när jag jobbade på komvux - slöa, slappa ungar som hellre fortsatte slöa och slappa på Komvux än ta sig för något som krävde större arbetsinsats - och ett oförlåtande system där man måste vara med på tåget från början för att ha en chans.

    När jag började jobba på Komvux var de flesta elever motiverade och taggade, men sedan började det komma fler och fler direkt från gymnasiet och då uppstod något som bara kan kallas slöseri med skattemedel. Här har vi orsaken till åtstramningarna. Det är alltså inte av njugghet jag menar att man ska ha en egen kostnad utan dels för att då är det ganska säkert att man gör något av utbildningen, dels för att önskvärt beteende alltid ska löna sig litet bättre - dvs i det här fallet att man sköter skolan medan man går i den. Den kategorin jag såg borde snarare tenta upp sina betyg än läsa kurserna i repris.

    SvaraRadera
  3. Det är intressant att du säger att det började komma fler och fler direkt från gymnasiet. Vuxenutbildningar över hela landet har ju upplevt samma sak - deltagarprofilen har ändrats radikalt och de som söker sig till vuxenutbildningen har ofta en olycklig kombination av otillräckliga baskunskaper, usel studieteknik och akut framtidsrädsla med sig i bagaget.

    Kan det vara så att det inte enbart är i vuxenutbildningen man bör leta för att hitta det som behöver åtgärdas för att vända denna trend?

    SvaraRadera
  4. Morrica, du har förstås helt rätt. Det betyder i sin tur att plåstret hamnar på fel ställe. En stor bov tror jag är det obligatoriska gymnasiet. Allt för många går i skolan allt för länge och lär sig allt för litet.

    SvaraRadera
  5. Den där målningen på tavlan är förstås helt bisarr. Samtidigt är det sällan man ser problematiken illustreras så tydligt. Och bildligt. Den summerar det sekteristiska i waldorfrörelsen. Tydligen har man också så lite självinsikt att man bjuder in en journalist till beskådan. Sådana klavertramp kommer väl inte att hända i framtiden när de har skaffat sig mer professionell medieträning.

    Men det är precis så där waldorfskolan ser på skillnaden mellan waldorfskolan och kommunal skola. Det är rätt provocerande, måste jag erkänna, när man känner till waldorfskolans baksidor. (Jag gick ju just i den waldorfskolan som SvD besökte dessutom, och jag är långt i från ensam om att ha farit illa där. Men de ansvariga blundade på den tiden -- och de blundar tydligen än i dag.)

    SvaraRadera
  6. Bristen på självinsikt hos waldorfrörelsen ja, men var hade journalisten sitt huvud? Under armen? Att beskriva en sådan tavelillustration utan kommentar är både oprofessionellt och märkligt.

    SvaraRadera
  7. Jag befarar att så gott som all journalistik som behandlar waldorfpedagogiken bedrivs av journalister med avtagbart huvud. Jag har också intrycket att de journalister som är intresserade av att rapportera om waldorfskolan är sådana journalister som själva har en positiv inställning till den. Till exempel för att deras egna barn går där. (Och waldorfföräldrar är extremt övertygade om skolformens förträfflighet.)

    SvaraRadera
  8. Jo, men det är så ruskigt oprofssionellt. Att de flaggade för en så undermålig artikel på första sidan dessutom. Det ger mig en betydligt lägre uppfattning om SVD. Keep up the good work, Zooey, det är tydligt att våra insatser behövs.

    SvaraRadera
  9. Mycket märkligt, det är tur att det finns en bloggosfär som reagerar. Det är tråkigt, dock, att inte andra tidningar reagerat på just detta.

    Jag har inte något emot friskolor överhuvudtaget, men att de måste utsättas för minst lika kritisk granskning som allmänna skolväsendet, oavsett om det förblir kommunalt eller återgår till att bli en statlig angelägenhet fullt ut, blir allt tydligare.

    SvaraRadera
  10. Jag har något emot friskolor, men bara så länge de får sätta betyg på sig själva. För mig hamnar dock Waldorf i en särskild kategori. Dels för att jag har läst vad Steiner skriver, dels för att både jag och min man har jobbat på mottagarskolor för waldorf låg och mellanstadieskolor. Inga Waldorfelever brukade nå kursmålen på den tiden. Inte ens i språk, trots att de börjar med det tidigt.

    SvaraRadera
  11. Bli inte så provocerade av de färgglada Waldorfskolorna....låt de leva på lika villkor som de andra skolformerna....visa liberal anda...när man låser fast sitt omdöme är det svårt att ta in hela verkligheten och vara opartisk och rättvis...hatet bildar imma på våra näthinnor..jag kan berätta om en uppväxt i grundskolan i Borås med mobbning och dagliga slagsmål för att överleva.....inte betyder det att jag dömer alla Grundskolor rakt av som undermåliga...men jag valde Waldorf medvetet för mina barn som slapp mobbning och faktiskt fick med sig en hel del kunskap också...världen är inte svart och vit, varför är det sån brist på nyanser i debatten ?
    Vive la République! Liberté , égalité , fraternité...liberalismens rötter

    SvaraRadera
  12. Eleverna hade ritat en bild på tavlan av en överdrivet rosenskimrande waldorfskola och en överdrivet grå trist kommunal skola och däremellan några identifierbara lärare på Kristofferskolan på en häst kastandes lasso för att fånga in elever som var på flykt till den kommunala skolan. Detta tycker ni är skrämmande. OK, det är ert problem. Vi som såg den tyckte att den var ganska humoristisk.

    SvaraRadera
  13. Anonym, visst ska de färgglada Waldorfskolorna få leva, men inte utan behöriga lärare och kunskapskontroller.

    SvaraRadera
  14. Anonym, tack för ditt förtydligande. Då framstår SVD:s journalist i ännu sämre dager, men bilden får en rimlig förklaring.

    SvaraRadera
  15. *Lustigt Helena att vi ser så olika på Waldorf, när det gäller andra frågor verkar Du träffa mitt i prick, som Dina senaste inlägg om den vidriga "överdosen monarki" vi fått oss serverade på ett fördummande sätt sista tiden. En sund dos saklig, fransk republikanism anbefalles!! Var finns förebilderna för våra ungdomar i detta lyxiga firande och fjäskande för kungligheter som inte åstadkommit något ur egen kraft?
    Och språk är inte svårt och tungt, utan vackert och berikande. Varje språk ger oss också en inre konfiguration för tänkandet, jag uttrycker samma sak olioka på svenska, franska eller baskiska till exempel. Beroende på subtila ting som ordföljd, grammatik, suffix/prefix och ljudklang. Att äga ett språk är en skatt, att språk dör ut är lika tragiskt som att djur och växtarter försvinner.
    Vad gäller Waldorf önskar jag lite nyanser. som fader till 6 barn som gått på Waldorfskolor har jag upplevt att de blivit sociala, kreativa och företagsamma, lätt att hitta jobb och utbildningar, aldrig arbetslösa. Jag skall inte trötta ut Dig med en homerisk "skeppskatalog" över mina barn, men ber Dig ändå lyssna på en i denna fråga avvikande mening. Jag har själv en bakgrund vid svensk grundskola och franskt universitet, och känner dessa institutioner väl. med deras styrkor och svagheter. Kan noggrannt beskriva problem med mobbning, betygshets, provfusk (France) med mera.Varje skolform har sina svga och starka sidor i ärlighetens namn. Man kan alltid föra ett givande samtal om respekten för medmänniskans erfarenheter finns med även när de motsäger de egna, i den tråkiga debatten är man fastlagd, "cementerad" och egentligen inte lärande ´(jämför Schiller). Skall vi uppfatta folkpartiet som utpräglat Waldorf-fientligt?
    Eller har Du kanske haft oturen att bara möta dåliga exempel/lärare från Waldorf?
    Vänliga sommarhälsningar, delvis själsfrände...
    PS: Blev ofrivilligt anonymt, Frédéric, datakrångel

    SvaraRadera
  16. Frédéric, det är nog så att jag har mött dåliga exempel, men inte lärare utan elever som kommer till den vanliga skolan utan de mest grundläggande baskunskaper. Den slutsats jag drar av det är inte att alla Waldorfskolor är dåliga och måste stängas, utan att det behövs strängare krav och striktare kontroll.

    Än en gång vill jag uttrycka min glädje över att dina barn har fått en bra skolgång och har det bra. Den politiska uppgiften är att se till att alla barn och deras föräldrar kan säga detsamma.

    Det är verkligen inte bara Waldorf som bekymrar mig. Det finns en brist på likvärdighet och en brist på resultatuppföljning i den svenska skolan som jag upplever som djupt bekymmersam.

    SvaraRadera
  17. Frédéric svarar Helena:
    Personligen tror jag att bristen på grundtrygghet och mobbningen är det största problemet i svenska skolor. Många barn är rädda och vill helst inte gå till skolan, något jag själv fick uppleva på 60-talet i Grundskolan, Borås. Vuxenvärlden var helt ovetande om min situation,ingen frågade någonsin hur jag mådde, man fick lösa problemen själv med knytnävarna...Inte så kul för en invandrad grabb på lågstadiet som undrade var han hamnat.
    Den som har varit utsatt vet vad jag talar om och jag hör många berätta att det är så idag också på många skolor.
    Alltså först trygghet, omsorg (ja Skolverket: OMSORG!)och sedan lusten att lära och goda kunskaper, inte hets och olyckliga barn.
    Ett hus, kunskapens hus till ex. skall vila på en fast grund av trygghet och omsorg om eleverna, de skall bli SEDDA i sin individuella situation, ej endast vara rangordnade. Det måste också den borgerliga alliansen beakta.Inför lika stränga kriterier för utvärdering av trivsel och personlig utveckling som det som gäller kunskap.Både kommunala skolor och Waldorf kan ha brister och givetvis skall Waldorf nå samma nationella mål och utvärderas lika väl som andra skolor.Och utan engagemang, glöd och hårt arbete är alla pedagogiska system värdelösa. Låt goda viljor leva och kämpa sida vid sida för morgondagens samhälle, bekämpa inte de som handlar ur sitt inre ideal, eller som Du så fint skriver: Viktigast för mig är rätten att tänka fritt och att följa sitt inre rättesnöre. En bättre värld får vi med mer frihet, tolerans, ansvarstagande och hårt arbete. Leve toleransen och den pedagogiska mångfalden ! Soyons forts et unis dans la diversité....
    PS: Vår dotter Lovisa kom in på Danshögskolan igår , nu skall vi fira! Ursäkta att jag blandar allmänt och privat i samtalet....Nu skall Du få vila från Din förmenta själsfrände....

    SvaraRadera
  18. Frédéric, stort tack för ditt fina inlägg och väldigt tråkigt att du har sådant i bagaget. Mobbning och den osunda rangordning som finns på vissa håll måste bekämpas kraftfullt. Det finns dock ingen motsättning mellan kunskapskrav och trygghet och trivsel. Tvärtom är det ofta samma skolor/lärare som lyckas främja både arbetsmoral och annan moral.
    Sist ett jättegrattis till din dotter! Du måste vara väldigt stolt!

    SvaraRadera
  19. Waldorfskolorna vill påstå att de är trygga skolor för barn med särskilda behov, men om man vänder på myntet så finner man tyvärr en mörk baksida där man anställt personal som inte borde få jobba med barn och ungdomar med särskilda behov. Har via olika bloggar och diskussionsforumsidor "hört" från många som har gått på waldorfskolor som har bevittnat mycket saker som inte är okej bland annat att man anställt lärare och elevhemspersonal som saknar lämplig vårdutbildning och som inte har rätt behörighet att jobba som lärare och elevhemspersonal, och sen har en del elever bevittnat att det förekom kränkningar och fysiska bestraffningar trots att fysiska bestraffningar mot barn och ungdomar förbjöds enligt svensk lag 1979,och att man på vissa waldorfskolor inte hade vidtagit åtgärder för att stoppa mobbning och trakasserier med mera,trots att man har en skyldighet att vidta åtgärder så fort man får reda på att en elev blir utsatt för mobbning och trakasserier. Problemen var som värst under 1970-talet och 1980-talet men vissa problem varade ända in på 2010-talet.Sen så är deras utbildningsupplägg under all kritik man har inga betyg utan ett särskilt omdöme om eleverna som skrivs med text istället för vanliga skolbetyg, detta var vanligt under grundskolan, men på gymnasiet så får waldorfeleverna skolbetyg när de tar studenten .Om Waldorfskolorna ska uppfyla de kvalitetskrav som ställs på alla svenska skolor så borde Waldorfskolorna rätta till en del brister som man tråkigt nog tyvärr uppvisar om dessa antroposofiska Waldorfskolor vill ha ett gott anseende och rykte, men Waldorfskolornas anseende och rykte har tyvärr i flera fall fått sig en törn på flera punkter under tiden från 1970-talet fram till 2010-talet.

    SvaraRadera