måndag 21 juni 2010
Det är SVD:s fel, inte Victorias
TV:n har vi kunnat ha avstängd, kvällstidningarna behöver man inte köpa, radio lyssnar vi inte på och på Internet kan man välja sina sidor, men SVD är vår morgontidning. Den kan man förstås också slänga raka vägen i pappersåtervinningen, men nu är vanan att läsa morgontidningen till frukost djupt rotad och svår att vänja sig av med. Dessutom har vi ju betalat för fanskapet.
Överdosen kunglighet har pågått i flera månader, men det är de sista dagarna som har rågat måttet. Den ena dagen efter den andra med halva tidningen kungligheter, andra halvan VM. I går nådde SVD:s rojalistiska frossa sin kulmen. Första sidan kunde lika gärna ha prytt ”Hänt Extra” . Dessutom prackade man på oss, flera artiklar om bröllopet, en tjock bröllopsbilaga och ett vämjeligt och fjantigt pekoral av PJ Anders Linder som täckte nästan hela ledarsidan. SVD:s chefredaktör är en man jag tidigare har haft respekt för, men som har trillat långt ner i min aktning sedan han satte sig på sina monarkikramande höga hästar. I den här artikeln lastar han pinsamhet på pinsamhet; Det är de ”grinollar som jämrar sig över feodalism och svassande som dväljs i en tidsbubbla från gamla dagar”, ”Där dessa gråterskor ser ett hjälplöst offer ser jag en levnadsglad och nygift ung kvinna, tillika pliktmedveten prinsessa och tronföljare”. Han påstår att vi kommer att tala om ”tilldragelser som ägde rum året efter att drottningen gifte sig med Daniel”.
Nä dra mig på en liten vagn.
Det finns gott om skäl att vara republikan och det har jag också varit i hela mitt vuxna liv. Tidigare har jag däremot varit en ljummen och oengagerad sådan. Men den mediebevakning ur alla proportioner och ensidigheten och bristen på skärpa och kritik i nämnda bevakning har aktiverat mig. Så hör mitt stridsrop och anslut er till den goda kampen: Monarkin är ett hån mot demokratin och principen om alla människors lika värde. Den har en fördummande och trivialiserande effekt på media och i förlängningen på oss alla. Den när och stärker den osunda kändisdyrkan och frossandet i skvaller. Den kostar oss en massa pengar som hellre kan användas i skolan, vården och för att förbättra mottagandet av ensamstående flyktingbarn. Den står i vägen för ett jämställt, demokratiskt och gott samhälle.
Växthuseffekten och ungdomsarbetslösheten, visst, för all del, även det är värt att ta itu med, men först måste vi faktiskt störta monarkin.
First things first.
Media: SVD, Lena Andersson i DN, DN, Katrine Kielos i Aftonbladet, Aftonbladet.
Bloggar: Satmaran lider också, Jinge med, Alltid rött, alltid rätt är inte heller glad, Annika Beijbom, Mary X Jensen är glad och nöjd, Martin Hall sitter på gärdsgården, Andreas Froby skrider från ord till handling, Röda Malmö gratulerar inte, Rasmus Jonlund vill göra annat först och Per Altenberg lyckas hitta en feministisk vinkel på bröllopet. Tokmoderaten tycker det har gått för långt med mediabevakningen.
Etiketter:
kändisdyrkan,
mediabevakning,
monarkin,
PJ Anders Linder,
SVD,
Victoria
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jo men bröllopet är sååå söööött, som en jättelik biskvi. En tugga till och jag måste skåda toalettstolen på nära håll. Vart tog den kritiska journalistiken vägen?
SvaraRaderaBra fråga. Man väntar sig vissa saker av statsägd tv, morgontidningar, nyhetsrapportering, man väntar sig andra saker av skvallerpressen. I det här verkar det bara existera skvallerpress.
SvaraRaderaVårt behov av sagor är oändligt. Kanske är den okritiska bevakningen en sorts kompensation för vårt avmytifierade samhälle?
SvaraRaderaVad skulle Max Weber ha sagt - är vi fångade i rationalismens järnbur? I stället försöker vi trycka in magi i ganska vardagliga händelser.
Nu lägger du hela skulden på konsumenterna, Mats. Mitt intryck är att media har överskattat allmänhetens intresse. Grovt. Kanske skulle bröllopstågen ha gått fulla till Stockholm istället för att behöva ställas in om det hade funnits någon måtta i bevakningen. Jag säger inte att folk inte är intresserade av själva bröllopet, men vi har tvångsmatats med kungligheter av alla de slag i flera månader. Det tror jag inte så många har uppskattat.
SvaraRaderaJag försöker undvika att tänka i skuldtermer och registrerar det hela med ett avmätt:
SvaraRadera- Jaha?
Samtidigt finns det något som är både spännande och oroande i det här intresset för kungligheter. Jag tror vi behöver sagor och drömmar, men är glad om jag slipper den tvångsmatning du beskriver.
En liten överdos kanske kan vara nyttig och ett bra tillfälle för oss republikaner att flytta fram positionerna?
Det är bra Mats, jag ska försöka följa ditt exempel och titta på "the silver lining" istället för på det stora svarta molnet i mitten.
SvaraRaderaLåt vara att det blivit lite väl mycket bröllopsskriverier och TV-program, både här och där men att påstå att monarkin kostar en massa pengar och står i vägen för ett demokratiskt, jämställt och gott samhälle? Vilket oseriöst trams. Fakta är ju att dom skandinaviska monarkierna rankas högst i världen vad gäller demokrati och jämställdhet, högre än t ex USA och andra av von Schantz uppenbarligen demokratiska paradis. Den svenska monarkin kostar f ö 12 per person och år, en struntsumma och i det ingår bl a slottsunderhåll. Menar du att vi ska riva slotten?
SvaraRaderaNej Anonym. Vi ska inte riva slotten. Vi skall använda dem. 12 kronor per person och år tycker inte jag är en struntsumma. Jag har inte gjort någon rankning av demokratier eller överhuvudtaget nämnt USA.
SvaraRaderaTydligt är dock att jag har retat upp dig. Hoppas att det känns bättre nu när du har fått skriva av dig.