Så var det han uttryckte sig, Jan Björklund, när han presenterade det nya poängsystemet som innebär att språkstudier meriterar vid gymnasieantagningen.
Som språklärare borde jag vara glad över både den här och den redan införda meritpoängen. Det är ju trots allt för att stötta ett av mina ämnen som åtgärderna kommit till, dessutom kommer förslagen från mitt eget parti. Istället känner jag mig riktigt besviken.
Samma rättigheter, skyldigheter, möjligheter för alla - det är den väg mot en bättre värld jag tror på. Därför är jag liberal och därför röstar jag på folkpartiet. Tyvärr får de här åtgärderna motsatt effekt på elevernas rättigheter och möjligheter. Meritpoängen innebär ett försprång för elever som har aktiva och engagerade föräldrar. För barn från hem utan studietradition innebär åtgärderna istället en konkurrensnackdel.
Språk är viktigt, det har Jan Björklund rätt i, men det är varken svårt eller tungt. De nuvarande kursplanerna är helt inriktade på kommunikation och målen är lågt ställda. Vi språklärare har betydligt bättre möjligheter att lotsa en särskolemässig elev till G i franska, tyska eller spanska än i engelska, eller svenska. Engelskan klarar man inte utan att jobba med den hemma. Det går däremot fint att klara B-språken med enbart lektionsnärvaro. Istället borde vi ha tagit ett steg mot snedrekrytering, främlingsfientlighet och globaliseringsmotstånd och gjort B-språket obligatoriskt.
Och nej DN, priset är inte sämre engelskkunskaper (På engelskans villkor). Språken hjälper - inte stjälper - varandra.
Bloggar: Tommy Wingren är inne på samma spår som jag, min kära medmotionär i språk, Karin Granbom Ellison, ser ljusare på förslaget även om hon också nämner risken för snedrekrytering, Christermagister lyfter att det finns fler språk än de tre man diskuterar, Lars Björndahl skriver insiktsfullt om språkstudier i allmänhet, men inget om snedrekrytering, Mats Gerdau är inne på hur himla slitigt det är med språk, grammatik i synnerhet. Låt mig få påpeka att det går alldeles utmärkt att lära sig språk helt utan kasus, verbböjning och glosplugg. Faktum är att de flestta MVG elever i engelska undviker sådant som pesten. Istället använder de animeserier, WOW, South Park och fantasyböcker som läromedel. På samma språkbadssätt kan man lära sig alla språk.">
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det förekommer att B-språk är både krävande och tunga, det ska vi inte förneka. Dels beror det på omotiverade elever, men i mångt och mycket beror det på att läraren inte riktigt kan lära ut språk. Att kunna ett språk är nämligen något helt annat än att kunna lära ut det. Det vet du, och det vet jag, men jag är inte säker på att alla vet det.
SvaraRaderaNo problem! I`ll teach the small people everything i know. I belong to the Big People (BP) and I speak floating english.
SvaraRaderaJo, Morrica, det ska vi visst förneka, för det är inte sant. Sedan språkreformen har vi fyra pass i veckan istället för de tidigare tre, fyra år istället för de tidigare tre och målen är betydligt lägre än de var förr då vi hade så mycket mindre tid. Däremot finns det lärare som envisas med att krångla till språk, men för det finns det inget stöd i läroplanen.
SvaraRaderaPå min skola läser alla språk. Det är bara elever i behov av speciallärare som får hoppa av. Fungerar jättebra. Hade en elev som fick underkänt nu i nian. Hon gjorde inga språkläxor under hela högstadiet och dessutom skolkade hon så mycket att hon inte ens hade 50% närvaro. Det är vad det tar för att få underkänt på Skolverkets prov i franska.
Anomym, det du skrev skulle inte hindra dig från att få godkänt på nians NP i engelska (uppsatsdelen).
SvaraRaderaNär det gäller grammatikundervisning, bland det första man får lära sig är s i tredje person singularis. Sedan får man en lektion i momentet varje år under hela sin skolgång (borde hinna bli minst nio repetitioner) och lik förbaskat skriver många elever på C-kursen på gymnasiet "They was". Är det något för språklärarna att vara stolta över?
Ha, ha! Härligt att höra! Men kan det verkligen vara möjligt?
SvaraRaderaDet är sant. Höga krav på läs- och hörförståelse, låga på skriftlig produktion (för G vill säga)i engelska. Det tycker jag är helt rätt.
SvaraRaderaJag har 5 franska kusiner, svensk faster som är gift med en fransman sedan 50 år och bor i Frankrike sedan 40 år och så har jag 16 franska kusinbarn. Jag har läst mycket franska, mycket spanska, en del portugisiska och så har jag genom franskan, spanskan och portugisiskan "ringat in" italienskan lite. Jag ser det såhär: Engelskan är det totalt dominerande språket men dels så finns det massvis med människor som inte kan engelska eller som kan engelska dåligt, dels så kan man genom att lära sig bra spanska på ett helt annat sätt komma nära t.ex. spanjorer, mexikaner, chilenare eller costaricaner. Dessutom så finns det, precis som du skriver ovan, en felsyn att de olika språken man lär sig stjälper varandra, att man på något konstigt ätt skulle knuffa undan det ena språket på grund av det andra. Det är precis tvärt om! Inte bara genom att lära sig nederländska efter att ha studerat tyska utan man har även hjälp av att läsa arabiska efter att ha läst spanska. Hur bygger man upp ett ordförråd och så vidare. Trots att de två språken inte har med varandra att göra, vid en första anblick.
SvaraRaderaCoolt Oscar! Då får vi prata franska när vi träffas. :)Håller med dig om allt du skriver. Jag tycker att det är viktigt att alla får lära sig fler språk, för att det gör oss alla smartare (språkinlärning är strålande hjärngymnastik), bra för svenskan och engelskan och en slags vaccinering mot främlingsfientlighet. Dessutom är det förstås bra för handeln och vårt EU-medlemskap. Vi har inte fattat att vi säljer sämre när vi åker till Frankrike och Tyskland och pratar engelska.
SvaraRaderaÄntligen får vi massa läkare som läst jättemycket språk ;)
SvaraRaderaDet här var väl ett av de mer puckade förslag jag sett. Politiker skall verkligen inte ner och styra på ämnesnivå vad andra skall göra.
Själv läste jag spanska i två år (förutom engelska och svenska), kan inte säga att jag fått användning för det språket en enda gång. Var fullt medveten om att jag aldrig skulle få användning för språket så därav blev det mest och sitta av tiden.
Hade varit trevligare om reglerna inriktat sig mot att kunna tillgodogöra sig mer poäng i ämnen som stämmer med de linjer man senare väljer. Ungefär som när man söker jobb (tanken med skola är väl i första hand att man skall klara jobb när man går ut)
Jag önskar att det vore så som du skriver. Att språk vaccinerar oss mot rasism och xenofobi i största allmänhet. Men då måste vi komma ihåg hur dessa "stora" språk har spridit sig. Inte har det varit i någon samexisterande anda direkt. Hur många språk har inte fått stryka på foten för att ge plats åt engelska, spanskan, portugisiskan och franskan? Vi behöver inte åka långt för att möta oförståelse eller direkt aversion mot andra språk. Hur många finländare har fått höra att deras språk är inget att ha eller att det är så otroligt fult? Finska är ett minoritetsspråk som skall ha en särskild status och finsktalande skall få information och service på sitt modersmål. Det är den officiella hållningen. Men hur ser det ut i verkligheten? Tja, tydligen erbjöd vissa kommuner Googles översättningsprogram. Översättningen hade till och med jag klarat bättre. Det är service och interkulturell förståelse det!
SvaraRaderaNågot att tänka på som det finns ett antal företag som jobbar på nu, det är datorer som direktöversätter talspråk (det sker i realtid). Så det är inte långt kvar till att en person kan prata med en annan person där de inte pratar samma språk men att det finns en maskin emellan som översätter.
SvaraRaderadet finns redan program idag som kan översätta en text man hittar på nätet och som sedan skickas som en ljudfil där en röst pratar på ens eget språk.
Det där hörde jag för tio år sedan. Googles översättningsprogram är fortfarande så fruktansvärt uselt att tamigfan ogräset slutar växa. Jag önskar istället att man slutar favoriserar vissa språk och inser att kunskaper i alla språk är fantastiskt. Språk är inkörsporten till kulturen, temperamentet och förståelsen för andra människor.
SvaraRaderaPer, med samma resonemang kan man ifrågasätta vilket ämne som helst. Jag har inte behövt den kemi jag läste, inte den geografi, inte den matematik. En viktig del av skolan handlar om att trimma hjärnor. Där är språk lika effektivt som matematik. Men varken matte eller språk ger någon god effekt om man är helt omotiverad och bara sitter av tiden.
SvaraRaderaDen här inställningen du beskriver är vanlig idag och orsaken är att språken som enda ämne kan väljas bort. Den särställningen är inte till glädje för någon.
Anonym, när jag använder ordet vaccinerar menar jag inte botar, utan skyddar mot. Klart att man kan vara språkkunnig och främlingsfientlig, men för varje språk man lär sig får man mer av en insats i världen och en nyckel till fler människors tänkande och kultur. Lättast är det att fördöma det man vet minst om.
SvaraRaderaDet språk jag har haft minst glädje av är finska, eftersom jag har levt i Sverige hela mitt vuxna liv. Men jag är glad och stolt att jag kan det - och också berikad av det. Jag läste finska, engelska, franska och tyska i skolan och det är jag sjukt tacksam över i efterhand. Det har gjort mig riktigt duktig på svenska och engelska och det gör att jag känner mig hemma i många länder och kulturer. Tack till den finska skolan!
Per, vi läser geografi fast det finns google earth, vi gillar att träffas ibland fast det finns webcam och Skype, vi kommer att lära oss språk vilka tekniska framsteg vi än gör. Språk är kommunikation och inget språk svarar helt mot något annat. Det betyder att varje nytt språk ger en någon lapp i det mänskliga täcker som man inte ens visste fanns innan. Det är magiskt.
SvaraRaderaAnonym, jag håller med om det där med favoriseringen, ju fler språk desto bättre. Men helst ska alla ändå lära sig franska. :)
SvaraRaderaAlla är ju olika så precis som du säger så kan man ifrågasätta vilket ämne som helst just på grund av att människor är olika. Problemet ligger enligt mig i att skolan inte förstår att människor är olika, vilket innebär att elever har olika talanger, olika intressen och så vidare.
SvaraRaderaDe som är språkbegåvade och tycker språk är något och satsa på borde få kunna anpassa sin skolgång så mer fokus låg på språket, andra som är mer intresserade av andra ämnen borde få möjlighet och fokusera mer på dem.
Jag håller verkligen med dig i att skolan har en viktig uppgift i att trimma hjärnor, men när det gäller att trimma hjärnor så hör språk till en av de sämre teknikerna. Språk är ofta ologiska (även som spanska hör till ett av de mer logiska). För egen del så har jag alltid haft en grundprincip och det är att saker jag lär mig skall vara logiska och att jag skall kunna räkna ut ny kunskap inom ämnet. Inom språk vimlar det av undantag.
Var totalt värdelös i engelska med, samtidigt fick jag ett extremt datorintresse i 8'an. Plötsligt insåg jag att all fakta för att förkovra sig inom området datorer (programmering) var på engelska. Efter det gick det väldigt snabbt och få upp en högre läshastighet i engelska än i svenska.
Jag tror det är viktigt att skolan förstår det fenomenet när det kommer till "tråkiga" ämnen. Det går enligt mig inte att tvinga på en elev kunskaper, i alla fall inte om man inte har några medel och tvinga med som biter på eleven. Om en elev tycker något är trist så får man försöka och få med ämnet "köksvägen" genom att erbjuda något annat område som eleven tycker är intressant.
En invändning där kan vara "men att läsa ett extra ämne blir för att få in något annat kostar mer tid".
NEJ! Är man intresserad så tippar jag att inlärning och kunskapsutveckling är minst TIO falt bättre, samt när man är intresserad som minns man, när man är intresserad så kan man även använda kunskapen för att dra bättre slutsatser.
När jag jobbat med människor i vuxenlivet så är det en tydlig skillnad mellan plugghästarna och de som blivit duktiga i något på grund av intresse. Plugghästar har mycket svårare och verkligen använda sig av de kunskaper man lärt sig i skolan senare i yrkeslivet. Det är liksom som att kunskapen finns där lagrad men man har inte riktigt förstått ändå.
De som lärt sig av intresse kan i mycket högre grad dra nytta och utveckla kunskapen i yrkeslivet som man skaffat sig i skolan.
Det är inte ett dugg konstigt att eleverna inte reder ut det där med tredje person singular s, det är mer komplicerat än man tror och få av lärarna vet egentligen vad det är de förklarar och hur och varför. Och precis så är det jag menar, det finns gott om lärare även i B-språk som krånglar till saker något alldeles ohemult, så att eleverna till slut varken vet ut eller in.
SvaraRaderaTrots att läroplanen säger något annat.
Och det är dumt, men det är verklighet.
Grammatik är ett utmärkt sätt att få elever att känna sig dumma och lärare att känna sig kunniga. Dessutom kan man hålla eleverna sysselsatta med stenciler timmar i ända. Du har rätt som vanligt. Gott om sådant och sådana lärare finns det, men det behöver inte finnas alls.Jag förespråkar frivillig grammatik - i övrigt språkbad av lustbetonat slag. Såsom Rammstein i tyskan och Asterix i franskan. :)
SvaraRaderaPer, tack för ditt långa och intressanta inlägg. En viktig del av en lärares jobb är att motivera och att hjälpa eleverna att hitta roliga och olika vägar till målen. Jag tror på stor valfrihet inom ämnena, och även när det gäller att välja ämnen på gymnasiet - men inte i grundskolan. Där ska alla få en stabil grund att stå på. Att läsa ett tredje främmande språk är en lika rimlig byggsten som slöjd, geografi eller religion.
SvaraRaderaEn sak jag har märkt när det gäller plugghästar är att de ofta gör som de blir tillsagda. Så fungerar inte en aktiv hjärna. En aktiv hjärna protesterar, reviderar kommer med egna förslag och slutsatser. I mina ämnen når plugghästarna i allmänhet bara upp till VG. För MVG i svenska och engelska måste man tänka själv och läsa mycket. Inte ens i franska når man MVG utan att anstränga hjärnan.
Här har du min invändning mot språk och hjärntrim. Oengagerat råplugg ger ingen större sådan effekt, i något ämne. Ansträngningar att se träden (betydelsen) genom dimman (kontexten) i ett språk där man bara förstår enstaka ord, det får en att riktigt känna hur kuggarna snurrar i hjärnan - och då växer den. :)
Grammatik har mycket lite med stenciler att göra, men för den lärare som inte kan så noga är det såklart tryggt att ha något att hålla sig i. Själv tror jag benhårt på att det måste förekomma en del avdramatiserande trams i språkundervisning, man måste skämta, skratta och leka med det språk man lär sig annars blir det bara stelt och fel och fånigt.
SvaraRaderaOch så, givetvis, exponeras för språket, använda det, bada i det som du beskriver, hela tiden, oavbrutet och utan undantag.
Det vore bättre om alla lärde sig esperanto eller något annat "konstruerat" språk. Alla skulle vara på samma nivå, ingen skulle ha monopol på det rätta uttalet och inga skulle känna sig förtryckta.
SvaraRaderaJag förstår inte resonemanget att "plugghästar" skulle sakna ett rörligt intellekt. Min erfarenhet är att det är just plugghästarna som klarar sig allra bäst. Får de bara utrymme att vädra sina kunskaper så blir det en perfekt kombination. Vi har alldeles för många "tyckare"som må vara väldigt frispråkiga och argumenterande men som saknar faktakunskaper. Det är bara morgonsoffan som saknas.
@Anonym:
SvaraRaderaDet är korrekt att plugghästar normalt klarar sig mycket bra, plugghästar har en förmåga att anpassa sig i syfte att vinna personliga fördelar.
Men det är inte plugghästar som står för spetskompetens. Att tillhöra gruppen personer som står för spetskompetensen så måste det till ett starkt intresse. Den typen av person är också ganska ointresserad av personlig ekonomisk vinning (givetvis inte oviktigt) utan belöningen består i ny kunskap och nya lösningar i ens intresse, att utvecklas där ger de största kickarna.
Ibland är det intressant och följa kunskapsföretags liv/utveckling och i värsta fall, konkurs. Företag som är små och startas eller växer på grund av människor som drivs av ett mycket starkt intresse. De lyckas få fram bra produkter som har möjlighet och sälja bra. Företaget växer och anställer mer säljare mm. Skapas nya hierarkier i företaget och gruppen som drivs av intresset tappar i värde. Gruppen är ofta svår och samarbeta med om man ser till dagens företagsklimat som ibland styrs av investerare eller liknande, grupper som drivs av mekanismer som handlar om att hämta hem vinst. Avståndet mellan kompetens och företagets ledning växer.
När gruppen som drivs av intresse inte får lov och utveckla deras intresse så söker de sig vidare och företaget tappar farten.
Har företaget tillräckligt med ekonomisk kraft så köper de istället upp lösningar från små företag, företag där gruppen personer med intresse försvunnit klarar inte och driva utvecklingen framåt av egen kraft för de saknar kompetensen. Kunskapen som det lilla företaget hade tas istället över av andra vars största styrka är att vara hyfsade samt kunna anpassa sig (plugghästarna vars främsta mål är att anpassa sig för att vinna ekonomiska fördelar).
Fenomenet finns det massor av exempel av och förstår man det så förstår man hur viktigt det är att ta vara på elevers intresse att göra det enklare för kunskapsföretag och överleva. En liten grupp men de länder som förstår sambanden, de lyckas få ut enorma fördelar från gruppen.
Morrica, S i tredje person är dessutom tämligen onödigt att slösa tid på då den detaljen inte påverkar förståelsen. Du skriver så klokt: skratt, lek och fånigheter gör språk roligare och tar dessutom bort rädslan att göra bort sig. Botemedlet mot rädsla att göra bort sig är att göra bort sig. Ofta.
SvaraRaderaAnonym, det var då en faslig rättviseiver. Alla kan lära sig språk och det utan undervisning så jag ser inte vari förtrycket består.
SvaraRaderaNär det gäller plugghästarna är vi helt enkelt inte överens. En bokslukare eller en elev som spelar rollspel på engelska över nätet - ingendera är plugghästar, men de lär sig mer än någon plugghäst. Självklart ska man skaffa sig faktakunskaper, självklart är det bra att plugga, men ordet plugghäst används pejorativt för pluggare som går till överdrift och överdrift är aldrig bra.
Ett Einsteincitat till slut: "Imagination is more important than knowledge".
Per, det finns förstås ingen konflikt mellan kunskap och intresse - tvärtom kunskap som söks av intresse är bättre befäst och mer beständig.
SvaraRaderaMin bestämda uppfattning är att skolan och studietiden skall vara rolig och stimulerande och då måste man väcka och elda på elevernas intresse. Det är den enda vettiga vägen att gå. Livet är för kort för något annat.
Herregud Per, vilken uppvisning i floskler, plattityder och falsk dikotomi! Vari finns motsatsförhållandet mellan att vara påläst och att ha ett livligt, rörligt och innovativt intellekt? Skulle människor som är pålästa vara värre opportunister än de mer vindrivna existenserna? Öppna ögonen och inse att studier inte ger en tjockare plånbok.
SvaraRaderaRättvisa vet jag inte men det skulle onekligen vara väldigt mycket enklare för alla parter om vi lärde oss ett neutralt umgängesspråk. Detta skulle inte hindra att vi lär oss andra språk. Israel är ett mycket bra exempel hur man kan rekonstruera ett språk som blir gångbart.Mig veterligen är många israeler väldigt bra på engelska och andra språk.
SvaraRadera@Anonym: Om du driver ett kunskapsföretag (kräver hög kompetens av en person du söker). Du vet ganska exakt vad för typ av område personen behöver vara kompetent inom.
SvaraRaderaSå annonserar du ut tjänsten och låt säga att du enbart går på betygen.
För att använda den gamla betygsskalan.
Du får in två intressanta personer som söker. Den ena personen har 5.0 i medel (toppar alltså alla betyg). Den andra har rätt värdelöst förutom i de ämnen som är exakt de ämnen du önskar se bra resultat it. De andra ämnena så är det mest 1or eller 2or.
Vilken av de två personerna hade du valt om du endast hade betygen och gå på? Och om du vill så motivera gärna ditt svar.
Anonym, jaga inte upp dig nu. Jag tror inte att du och Per tycker så himla olika om ni kom åt att prata face to face. Att vara påläst har ingen kritiserat. Det är kanske jag som behöver förklara mitt ställningstagande bättre. En av mina främsta invändningar mot den svenska skolan är att den är en lydnadsskola. Vi ställer väldigt låga krav när det gäller punktlighet,ljudnivå, flygande föremål i klassrummet etc., men nåde den elev som vägrar fylla i en stencil eller som inte lämnar in ett meningslöst arbete på exakt rätt dag. Vi tillåter kaos på alla andra områden, men inte när det gäller val av material och metod. För att skolan fungerar på det sättet blir lydnad en framgångsfaktor i skolan. Paradoxalt nog är olydnad den främsta framgångsfaktorn om man verkligen vill lära sig och komma vidare inom ett ämne. Det innebär inte att man ska lära sig mindre fakta, utan att man ska göra de fakta man lär sig sina egna och lära sig dem på sitt eget sätt.
SvaraRadera"The greatest obstacle to discovering the shape of the earth, the continents and the ocean was not ignorance but the illusion of knowledge". ~Daniel J. Boorstin, The Discoverers
Vilken svartvit värld du lever i!Lyckligtvis består verkligheten av fler nyanser än så även om man har svårt tro det emellanåt. Du måste väl ändå ta hänsyn till fler parameterar än gamla grundskolebetyg eller vad du nu syftar på. Men om nu världen är så himla enkel som du villa ha den till så skulle jag tycka det vore trevligt och befrämjande för verksamheten med en beläst person som kan diskutera andra saker än sin profession eller sitt enda superintresse. Sen om han eller hon har 5.0 i slutbetyg eller inte är tämligen oväsentligt för mig men det är heller inget hinder. Men jag förstår fortfarande inte din kategorisering av människor efter betyg. Själv har jag satt tusentals betyg och har aldrig medvetet haft elevernas beteende med i själva bedömningen. Det är deras insats under den gågna terminen som är avgörande och inget annat. Jag gör inte någon automatisk koppling mellan betyg och särskild människotyp eller beteende. Jag måste ju kunna sätta MVG på en elev som beter sig som ett svin medan en sympatisk elev inte når målen.
SvaraRaderaanonym, fattar inget av din kommentar. Vad snackar du om? vilken kategorisering efter betyg?
SvaraRaderaUrsäkta men det var Pers infantila resonemang jag ville skjuta sönder med mitt pedagogiska krypskytte. Nåja, alla krig har sina civila offer.
SvaraRadera@Anonym: Om du har målsättningen att skjuta sönder vad någon annan skriver så är du nog inte ute efter att ha en saklig diskussion.
SvaraRaderaDet är däremot en utmärkt teknik för att (medvetet) missförstå vad någon annan säger
Skönt på ett sätt för då behöver jag inte undra över mitt intellekt. :)
SvaraRaderaJag uppskattar verkligen det tuggmotstånd min hjärna får när jag läser både Pers och Anonyms kommentarer. Jag önskar att ni såg det i varandras inlägg också. Medhåll är alltid trevligt, men det är mothugg som leder en in på nya stigar.