söndag 28 november 2010

Ska vi rädda den här planeten?

Jag tror inte att jag har bloggat om miljö tidigare. Det beror inte på bristande engagemang utan på att jag är i ungefär lika delar förfärad över alliansens och de röd-grönas miljöpolitik och inte vet var man ska börja reda i härvan. Men i dag läste jag ett ovanligt klokt miljöinlägg på DN-debatt och det gav mig både råg i ryggen och hopp.

Vi har en lustig miljöpolitik i Sverige. Grundtanken är att du ska ta hand om miljön för att vara snäll. Ungefär som man lägger en slant i Rädda Barnen bössan och har Läkare utan Gränser på autogiro. Betala litet mer för grön el. Köp en litet dyrare men miljövänligare bil. Handla fairtrade – dyrare men snällare. Res lika mycket som vanligt med gott samvete – köp utsläppsrätter.
Därför är det helt konsekvent när vår miljöminister Andreas Carlgren i samma andetag säger att det är viktigt att utsläppen från jordbruket minskar och att det inte kommer att ske någon skärpning av lagstiftningen. Om bara Andreas förklarar hur mycket det betyder är det väl klart de snälla bönderna lägger om jordbruket utan lagstiftning. Precis som skogsägarna slutar avverka så urskillningslöst om de bara får veta att det vore bra.

Med tanke på att klimatförändringarna är vår tids största hot är den här inställningen så bisarr att man får en Alice i Underlandet känsla. På ena sidan har vi strutsarna som sticker huvudet i sanden och hoppas att allt ska lösa sig av sig själv, av människans godhet eller med litet vassare kärnkraft. På andra sidan har vi naturromantikerna som är de som ursprungligen har blandat in så mycket moral och etik i den här soppan. De tycker att vi ska se andra värden än de materiella, att vi ska arbeta mindre och sjunga Kumbaya mer.

Jag vill inte ha någon av den miljöpolitik som finns på bordet i Sverige idag. Jag vill att det ska löna sig bättre i plånboken att göra rätt – inte att man ska betala för att vara miljömedveten. Jag vill att bönderna ska tvingas lägga om jordbruket och att företagen ska tvingas energieffektivisera. Jag vill att en resa till Phuket ska inkludera miljökostnaden så att den som reser betalar för sin egen effekt på klimatet av tvång – inte frivilligt. Jag vill att vi ska få saklig och god information av våra myndigheter så att vi kan fatta medvetna konsumentbeslut utan timmar av forskning. Och jag vill att påven tvingas säga att det är okej med kondomer av andra skäl än för att stoppa aids, för fortsätter befolkningsexplosionen spelar det ingen roll hur mycket vi cyklar och komposterar. Dessutom vill jag att allt vi gör granskas, utvärderas och vägs mot största möjliga effekt.

Därför hoppas jag innerligt att Reinfeldt, Carlgren, Borg och Björklund läste DN noga i morse. Skall vi rädda den här planeten kan vi inte lägga upp det som ett välgörenhetsprojekt. Då har vi inte tid att sitta i en ring, tänka vackra tankar och vara solidariska. Då kan vi inte heller inbilla oss att det räcker med några nya kärnkraftverk och business as usual.
Ska vi rädda den här planeten måste vi tänka, forska, kommunicera, kavla upp ärmarna och jobba. Mer, Maria Wetterstrand. Inte mindre.



Media: Expressen, DN, SVD, Aftonbladet, SVD.
Bloggar: Den hälsosamme ekonomisten, Miljöfara, synnerligen kunnigast, Cornucopia, Maja Stopek, vetenskapsbloggen.

62 kommentarer:

  1. Oh, en husgud! Peter Garrets betydelse för mitt miljötänkande går inte att beskriva i ord, så stora ord finns inte.

    Och du har så rätt, vi måste sätta igång. Nu. Det handlar inte om att vara 'goda', det handlar om huruvida vi vill kväva oss själva till döds eller om vi tycker det är tillräckligt kul att andas för att vara beredda att göra vad som krävs för att vi ska kunna fortsätta med den vanan.

    En början hade ju varit att fläska på med upprustningen av järnvägen. Tåg är mindre miljömordiskt än flyg, så enkelt är det, men som SJ sköts idag får man intrycket av att det skiter ansvariga fullkomligt i.

    SvaraRadera
  2. Morrica, han kan få upp folk på barrikaderna den mannen. Jag tror nog att folk är villiga att rädda sig själva, men sina barn och deras barn? Jag tror man har fläskat på en del på järnvägen, men mer skulle verkligen inte skada. I det här landet har vi ägnat oss åt att riva upp räls istället för att lägga ny. Hur galet är inte det?

    SvaraRadera
  3. Vansinnigt galet - överhuvudtaget saknar jag en övergripande helhetstanke kring hela transportområdet i svensk politik. Varför har vi inte ett modernt, väl utbyggt och klimatanpassat järnvägsnät? Varför har vi ett vägnät anpassat efter det tidiga nittonhundratalets trafikverklighet? Vi lever inte i Emils Lönneberga längre, hur intensivt vi än önskar att så vore fallet!

    SvaraRadera
  4. Jag är så förtjust i tåg, jag är så förtjust i regionen runt kort som gör att jag åker från Särö till Strömstad till Håverud till Tiveden till Svenljunga kollektivt bekvämt och billigt.

    Det är dags att börja ta betalt för användning av jordens resurser så att inte luften vi ska andas blir något vi ska betala för. Njuter av en artikel om tuffare skydd av strandrätten idag. Njuter av vindkraftsutbyggnaden som börjat ta fart. Njuter av att vi pratar miljö på en ny nivå.

    Nu är det dags att börja arbeta. Miljöpartiet tänk om! Vi ska arbeta mer, inte mindre ......

    SvaraRadera
  5. Det är inte alldeles enkelt Ta en titt på bloggen The climate scam, och förfäras. KK bleknar i jämförelse med den dumhet som återspeglas där...

    SvaraRadera
  6. Ja, det finns många mot-"teorier", det kan nog bli ytterligare en rejält kall vinter och klimatfrågan åka ner i prioritet. Personligen är jag inte alls säker på att klimathotet är det mest akuta problemet men det är ändå viktigt att göra något åt det. Olika miljöhot samverkar tyvärr ofta ytterst negativt.

    För alla miljöhot gäller det att börja värdera världens resurser och se till att så att kostnaderna blir tydliga och att någon betalar. Bra att det budskapet kommer ut mer och mer.

    SvaraRadera
  7. Vårt absolut största miljöhot är överbefolkningen och pga den orsakade brister, vatten, fosfor, olja, fisk och tungmetaller... 1 miljard är redan i extrem vattenbrist, med 2 miljarders populationsökning ökar behovet av vatten till födoämnesproduktion, vilket naturligtvis minskar tillgången ytterligare...
    I första hand drabbar det inte oss, men det kommer att trigga enorma folkvandringar som drabbar oss sekundärt...Grattis

    SvaraRadera
  8. Överbefolkningen kan förstås bli problem eftersom vi med nuvarande livsstil lever långt över jordens tillgångar. Någon pessimist tänker jag dock inte bli, det finns utrymme för mycket fler människor om vi byter livsstil och ökningstakten har gått ner kraftigt på de flesta ställen i världen.

    Det är bara dags att ställa frågan så fort någon ska använda sig av naturresurser: Vem betalar?

    SvaraRadera
  9. Vilka fantastiska inlägg här medan jag har haft kommunfullmäktige och dragit ut en tand. :) Tack!

    SvaraRadera
  10. Morrica, håller så med. En orsak till att vårt järnvägsnät sackar efter jämfört med resten av Europa är andra världskriget. Måste man släppa bomber på oss också för att vi ska uppdatera det?

    SvaraRadera
  11. Kristian, the Climate Scam är deprimerande läsning. Den typen av opinionsbildande kan lätt bli framgångsrik, för varför ska vi skåda ett så välkommet budskap i sömmarna?

    SvaraRadera
  12. Jan, där har vi ett stort problem med miljödebatten. Klimatförändringarna är bara ett av många symptom på att vi hushållar illa med den här planeten. Just nu är det nog det mest akuta, men vi måste ändå bota sjukdomen, inte bara dölja symptomen.

    SvaraRadera
  13. När det gäller överbefolkningen är jag nog mer på Kristians linje. Vi bor i en glesbefolkad del av världen, men det är något ruskigt hur förgiftat och nedskitat det är där det bor flest människor.
    Vi seglade från Nya Zeeland till Cypern 91-93. Flera dagsetapper nedanför Indien var vattnet grumligt och oljigt. Sopor såg vi hela tiden. Havsliv var det sämre med. Skillnaden mellan Indiska Oceanen och havet runt Nya Kaledonien var enorm. Medelhavet skrämde också redan då. Knappt någon fisk och väldigt förorenat. Snart har det gått tjugo år sedan dess, inget har blivit bättre på den här fronten, men mycket har blivit sämre.

    Men här är det inte antingen eller utan både ock. Vi måste göra något åt överbefolkningen och naturen behöver förses med prislappar.

    SvaraRadera
  14. Klart att överbefolkningen också är ett stort problem även om jag hävdar att det finns sätt att tillåta oss att bli fler. Det är också så att det kan vara så att ökningen planar ut ganska automatiskt och tillfället då vi med en annan livsstil blir för många kan skjutas långt i framtiden.

    Som liberal och humanist har jag ytterst svårt att tänka mig tvångsregler kring barnbegränsning eller ens ekonomiska styrsystem som gör det svårt för barnfamiljer.

    SvaraRadera
  15. Jan, det är ett problem ur flera aspekter. I de länder där man föder de 7,4 barn kvinnor i snitt verkar klara av är medellivslängden låg, barnadödligheten hög och fattigdomen stor. Du skriver om liberalism och humanism, men friheten sträcker ju sig bara så långt som den inte inkräktar på någon annans. Överbefolkningen skapar stort lidande och min uppfattning är att den för oss längre från en fredlig, liberal och human värld. Självklart ska upplysning och hjälp komma först, men internationella påtryckningar vore inte heller fel - i synnerhet på de religiösa ledare som jobbar i motsatt riktning.

    SvaraRadera
  16. Jan

    Vi har just nu drygt 2 miljarder tonåringar som ännu inte fått sitt första barn. När de får det ökar världens befolkning med en miljard på ett bräde, och med deras andra barn med en miljard till. Eftersom samtliga människor på jorden blir äldre och allt fler nyfödda överlever, så är den här ökningen nästan logaritmisk under tre generationer.
    Redan med de människorna som finns nu, så vet vi att vi i en rätlinjig ökning når till drygt 9 miljarder allra senast 2050. Och det betyder eftersom sötvattnets mängd inte ökar att vi måste förse två och en halv miljarder människor med sötvatten trots att det mesta sötvattnet kommer att gå åt till matproduktion.
    Nästan all brukbar jord odlas redan upp, den magra jorden som finns kvar måste gödslas och där kommer peak fosfor upp, om inte vi rentav har passerat det stadiet redan...
    Jag tror världen står inför ofantliga problem, vilka fortfarande lustigt nog hanteras med vä hand.
    Världshaven har redan passerat punkten för uthållig användning och vilken roll nanoplastpartiklarna för livet i havet kommer att ha, är man förfärligt oense om.
    Enligt mitt synsätt är vi redan i aftonlandet, men jag är ju å andra sidan en obotlig domedagsprofet
    Better safe than sorry.

    SvaraRadera
  17. PS

    Man kan ju inte säga att Påven och den katolska kyrkan bidrar med någon hjälp överhuvudtaget

    SvaraRadera
  18. Kanske det här ger ett lite annat perspektiv på överbefolkningen:

    http://www.ted.com/talks/lang/eng/hans_rosling_on_global_population_growth.html

    SvaraRadera
  19. Världens befolkning planar ut runt 9 miljarder. Framförallt är det tillväxten som driver det - det blir urbanisering, utbildning mm i dess spår, och födelsetalen sjunker som stenar. Det har redan hänt. Vem vet exempelvis att Iran ligger på under 2 barn per kvinna? Befolkningen växer givetvis fortfarande eftersom pyramiden ska bli en rektangel, men vi kan redan se minskningen börja om 30-40 år.

    En befolkning på 9 miljarder kan vi upprätthålla med långt mindre miljöpåverkan och mindre odlad areal, exempelvis, än idag. Kärnkraften kan avskaffa kolet. Elbilen kan avskaffa det mesta av oljan. Etc.

    SvaraRadera
  20. Jan

    Jag har sett ikealådskonceptet och det är i sin enkelhet strålande, som allt han gör. Det finns en lätt rasistisk tolkning av detta på You Tube, som jag också tycker är mycket pedagogisk.
    "World Powerty and Gumballs". den kan nog säkert också intressera Dig eftersom den är byggd kring enkla pedagogiska storheter.

    Jeppen

    Jag tror inte att Du är helt medveten om hur många som är av motsatt åsikt i världen. Som tycker att de har rätt till samma levnadsstandard som vi och som fortfarande ser barnen som sin enda pensionsförsäkring. Att vi som redan har allt kan tänka oss att pruta lite grann imponerar inte särskilt på dem.
    Och problemet är inte energin. Det är vattnet och maten.

    SvaraRadera
  21. Jodåtack, jag är fullt medveten om siffrorna. Frågan är om du vet hur mycket vatten det finns i världen? Om energi inte är något problem har vi heller inget problem att avsalta och transportera vatten.

    Mat, som sagt, kan vi lätt producera till de där 30% extra människorna. Teknologin har mycket att ge här eftersom jordbruksmarken i större delen av världen är tämligen dåligt utnyttjad, och inte ens i i-världen har man sett till att utnyttja exempelvis GMO fullt ut.

    SvaraRadera
  22. Ja vad märkligt, det borde de ju börjat med för länge sen...
    Varför har ingen tänkt på det?

    SvaraRadera
  23. Det finns många som har tänkt de tankar jeppen lyfter fram och räknat och visat att de är mycket rimliga men det är bara så att ännu finns inte drivkrafterna i samhället till att börja agera. Så länge alla lösningar som förs fram har socialistisk grund så kommer förstås inget hända men jag tror att det börjar bli dags för liberala krafter att stiga fram och se till så att alla börjar betala för sin resursanvändning.

    SvaraRadera
  24. Mer sådana här debatt!

    Vi Svenskar behöver lösgöra oss från årtionden av tabuämnen, sopa under mattan och att linda in saker. Alla måste betala för de resurser vi använder.

    SvaraRadera
  25. Jag har varit på min svärfars begravning och kört kors och tvärs i snöstorm för att vi bara har vackertväderståg i detta land. Vi klarar tydligen inte av att skaffa eller konstruera växlar och kablar som är skyddade för elementen, ändå finns det sådan fantastisk optimism i den här tråden när det gäller hur vi ska hantera en tredubbling av jordens befolkning. Jag är helt med dig Jan när det gäller att vi behöver betala för vårt slitage på miljön, däremot tyckte jag mest att Hans Rosling var irriterande i sin hurtiga tvärsäkerhet. Det är inte framtiden som bekymrar mig mest, det är vårt mänskliga facit som framkallar min svartsyn.

    SvaraRadera
  26. Bombadill, där har du det. Man ska inte få betala för de resurser man använder utan vara tvungen till det. Så liberal är jag. :)

    SvaraRadera
  27. Att vara tvungen att betala för det man använder det anser jag fortfarande vara liberalt. En liberal separerar på att alla har individuellt ansvar och att samhället stöttar de som har det svårast. En liberal kan ha stor skillnad på hur mycket han eller hon vill stötta de svagaste och en del förespråka insatser utöver socialisternas men en liberal får inte överge det individuella ansvaret.

    För ett i historiskt perspektiv ytterst litet tag sedan hade det varit självklart att alla modiga män skulle våga ställa upp i duell på liv och död. Jag tycker att våra social system och vår förmåga att hantera svår samverkan har gått framåt enormt. I mitt mänskliga facit ser det inte lika dystert ut.

    SvaraRadera
  28. Helena, vadå tredubbling? 30% till, sen är det peak population. Tycker vårt facit är fantastiskt - särskilt för industrialiserade länder. Vattenkvaliteten har förbättrats, luftkvaliteten har förbättrats, odlad mark per capita har halverats, energibehovet per BNP-krona likaså etc.

    SvaraRadera
  29. Jeppen

    Du märkte nog inte ironin i mitt förra inlägg och nu verkar det lite snällt med ironi. Vad får Dig att tro att vi får Peak Population efter 30% ökning. Du har tillgång till en alldeles fantastisk förutsägelsemaskin, som ingen annan har.

    SvaraRadera
  30. Vi känner faktiskt till ungefär hur många kvinnor som kommer föda barn om 20-30 år, för dessa kvinnor är redan födda. Vi ser trenderna i nativiteten och mortaliteten. Trögheten i systemet är relativt stor. Därför anser demograferna att de har skaplig koll. Jag anser inte att jag avviker från demografernas huvudfåra och medianscenario.

    Peak population growth var runt 1965 på 2.2%. Den har sedan rutschat utför i stort sett linjärt till dagens siffra på 1.1%.

    SvaraRadera
  31. Jan, plikter och rättigheter, friheter och skyldigheter går hand i hand. Jag tror att orsaken till att Björklund uppfattas som oliberal är att det är skyldighetssidan som är eftersatt - i synnerhet i skolan. Sverige är inte är ett land där alla ses som likvärdiga utan ett land där det finns många det är synd om, många offer som ska tas om hand av alla bättre vetande. Du skriver stötta den svagaste. Det borde vi göra i allra högsta grad, men det vi gör är att vi struntar i de svagaste för de har ingen som lobbar för dem, istället omhändertar vi de tillfälligt försvagade tills svagheten blivit kronisk.

    SvaraRadera
  32. Jeppen, jag var trött och skrev fel, men icke desto mindre skär din tekniktro och optimism både mot min erfarenhet av människans natur och mot min erfarenhet av vad människan gjort mot naturen.

    SvaraRadera
  33. Kristian, ett litet fosterlandscitat från dagens SVD: Jarkko Purujoki, Imatra:

    "Jag tror inte att det finns någon klimatförändring som har orsakats av människan. Det är ett sätt för regeringar att ta in skatt och för länder som Kina och Indien att få pengar." Jag önskar du kunde se bilden. :)

    SvaraRadera
  34. Du exemplifierar min kommentar om en liberal attityd och demonstrerar hur offer-tankegångarna skapar ett samhälle som ger sämre hjälp till de svagaste. Där socialistisk politik a la Persson sopade bort mängder av människor från samhället med sjukpensioneringar, till en tillvaro där de tynade bort långsamt. Vi behöver kvinnor som du som vågar tala klarspråk. De svagaste i samhället behöver sådana som du.

    SvaraRadera
  35. Jag tycker att Jeppen behöver lite understöd för han har grävt fram korrekta fakta som visar att befolkningsexplosion är över och tillväxten går ner tydligt. Det stämmer också att många hälsobefrämjande åtgärder har gjorts etc. Hans prognoser om framtiden är förstås inte säkra men ändå mer trovärdiga än domedagsprofetierna om befolkningstillväxten.

    Jag är en en samhällsoptimist och tycker att samhällsbygget blivit bättre så att vi allt oftare använder teknik för positiva ändamål. Historien har visar förstås tydlig att väldigt mycket teknikframsteg riktats mot krig men det går trots allt att se en trend mot en allt mindre andel till detta.

    SvaraRadera
  36. Jan, jag skulle vilja hitta till det där tråkiga området mellan domedagsprofetior och Brave New World. Jag tror att vi kan vända trender och klara en massa olika utmaningar, men jag tror att det kräver hårt arbete, uppoffringar och obekväma beslut. Inte en axelryckning, en uppfinnarjocke och ett det ordnar sig.

    SvaraRadera
  37. Du menar att politikerna ska kommendera fram hårt arbete, begära uppoffringar av medborgarna och ta beslut som är obekväma för andra?

    Medan marknaden, medborgarna och tekniken är hjälp- och chanslösa utan politikernas välvilliga men bestämda guidning?

    Då är du i gott sällskap och kommer få din vilja fram. Det tycks vara få som tror på fri organisation, spontan ordning, den osynliga handen mm idag - något fler tror förstås på teknik - men nästan alla röstar på aktivistiska, monumentbyggande politiker.

    SvaraRadera
  38. Jeppen, det finns väl en möjlighet att samhället och politiken värnar om marknadens och teknikens ramar på ett sådant sätt att resurser skyddas och befolkningstillväxt hålls igen? Det är trots allt samhällets skydd som möjliggjort marknadsekonomi och ägande utan det hade vi haft en krigarvärld..

    SvaraRadera
  39. Åtminstone i Sverige så jobbar staten på att hålla uppe födelsetalen genom dagis och barnbidrag, kan vi konstatera. Sen är det helt riktigt att många stater lyckats hålla ner bensinförbrukningen kraftigt genom att fördubbla priset. Andra stater subventionerar bensin - i vänsterinriktade Venezuela är det nästan gratis.

    Så visst, vi kan konstatera att staten har makt, åt båda hållen. Och vi kan inte vara säkra på att politikernas val är bättre än folkets. Det finns exempelvis fördelar med Nordamerikas slöseri - det blir relativt lätt för dem att spara vid oljetoppen och de har haft en starkare ekonomi vilket gynnat alla.

    Däremot det här med "krigarvärld" - om det nu stämmer, vilket är tveksamt, så räcker nattväktarstaten för att fixa det, eller hur?

    SvaraRadera
  40. Jeppen du visar just med ditt exempel på att staten kan styra kraftfullt utan att detaljreglera och att Venezuela's vänsterregim kan skada miljön kraftfullt och att Sovjet verkligen satte många smutsiga rekord visar bara på att samhällssystemet har makt. Vi har förflyttning av makt till ett globalt samhällsystem men finanskrisen visar hur beroende marknadens aktörer fortfarande är av statsmakterna.

    Huvudpoängen i detta inlägg av Helena tycker jag dock är att staterna inte ska använda sin makt till olika planekonomiska initiativ. Köpenhamnskonferens var ju ett fiasko långt i förväg genom att förslagen som skulle diskuteras var regleringar, tak, mål och överföringar. Det är dags att börja diskutera hur vi tar betalt för användningen av naturens resurser så att vi får en marknadsekonomi som hanterar detta.

    SvaraRadera
  41. Jeppen, jag menar att när det gäller miljön måste det som lönar sig för kollektivet även göras lönsamt för individen. Att förstöra miljön hotar oss alla och är ett utmärkt exempel på något som behöver göras betydligt mer olönsamt.

    Tyvärr uppfattar jag det snarare som om det är du som är i gott sällskap. Frivillighet och "spontan ordning" verkar vara nyckelord i miljöpolitiken. Vi ska köpa utsläppsrätter, dvs ge miljön en allmosa, vi ska betala mer för att köpa ekologiskt och använda vindkraft och bönderna ska lägga om jordbruket på egen bekostnad av sina hjärtans godhet.

    Det jag vill se mer av är smakar det så kostar det. Vet inte om jag skulle kalla det välvillig guidning.

    Då är du i gott sällskap och kommer få din vilja fram. Det tycks vara få som tror på fri organisation, spontan ordning, den osynliga handen mm idag - något fler tror förstås på teknik - men nästan alla röstar på aktivistiska, monumentbyggande politiker.

    SvaraRadera
  42. Jan, du säger ungefär samma sak som jag, men på ett mer försonligt sätt. :)

    SvaraRadera
  43. Bra sammanfattning, Bombadill. :) Jag tror inte på förmynderi och en stark stat, däremot tror jag att vi behöver hålla bättre reda på vad som är privata angelägenheter och vad som är gemensamma sådana. Vill vi ha en bättre värld behöver vi både se till att individer inte inskränker andras friheter godtyckligt och att individer inte tar sig friheter på andras bekostnad.

    Naturen och klimatet är i allra högsta grad en gemensam angelägenhet. Här behövs det därför ett ordentligt, tydligt regelverk som så långt som möjligt syftar till att göra samma beteende lönsamt för individen som för kollektivet.

    SvaraRadera
  44. Helena och Tom, jag är för internalisering av externa kostnader. Det är en nyliberal och bra lösning med stark nationalekonomisk uppbackning. Men det måste vara rätt nivåer, stabila förutsättnignar och ganska breda penseldrag - inte en massa byråkratiskt plåtter och godtycke.

    Jag håller också helt med dig, Tom, om Köpenhamnsfiaskot. Hade man istället valt att försöka komma överens om ett gemensamt golv på nationella koldioxidskatter, och en snabb utfasning av alla fossilsubventioner, så hade länderna skatteväxlat inom sig, i många fall tjänat pengar på det, och man hade sluppit överföringskontroversen.

    SvaraRadera
  45. Ja, jeppen, jag är nog med på det mesta av det du säger utifrån en gemensam liberal ståndpunkt. Eftersom jag betraktar mig som socialliberal av stabilitetsskäl, av medmänskliga skäl och av oro för faran med en okontrollerad ägande- och makt- koncentration är jag inte säker på att vi skulle vara lika mycket på samma våglängd efter en djupare diskussion.

    SvaraRadera
  46. Jeppen, en nyliberal lösning borde passa alliansen, men tyvärr har man ännu inte lyckats presentera något som liknar en trovärdig och långsiktig miljöpolitik. När det gäller internationella överenskommelser tror jag på en kombination av att ta bort bjälken i det egna ögat för västvärlden och klimatinriktad bistånds och lånepolicy. Föredömen, morötter och piskor med andra ord.

    SvaraRadera
  47. Igår demonstrerade jag principen om självständigt ansvar när jag skällde ut Markus när han var sju minuter sen trots att han inte var ensam om att springa iväg och köpa en macka på en för kort rast.

    Det är absolut så att svensk konkurrenskraft kan öka av att vi låter de som använder betala för sig. USA försökte skydda sin gruvindustri på socialistiskt vis och fick problem i viktigare branscher som behövde konkurrenskraftiga råvaror. Det är många som borde ägna sig åt bjälken i sitt eget öga av ren självbevarelsedrift.

    SvaraRadera
  48. Bombadill, det stämmer helt säkert att vi inte skulle vara på samma våglängd.

    Att vara socialliberal av oro för en okontrollerad ägande- och maktsituation verkar väldigt underligt. Det socialliberalen säger är i princip att hans eget godtycke ska avgöra den politiska maktens utsträckning. Det är okontrollerat om något.

    Sen att du av "medmänskliga skäl" känner dig tvungen att dela ut mina pengar till andra är också rätt tveksamt. Man kan tycka att du och likasinnade (vilket antagligen skulle inbegripa mig) kunde sköta välgörenhet och gemensamma system i dynamisk frihet istället för under byråkratiskt och polisiärt tvång. Men vi lär aldrig bli överens om det och det är väl inte det tråden handlar om heller, så vi kan lämna det vid det.

    SvaraRadera
  49. Helena, vad tycker du saknas för att vi ska ha en "trovärdig och långsiktig miljöpolitik"? Som jag ser det är Sverige rätt långt under den nedsmutsningsnivå som naturen kan absorbera utan problem.

    Förvisso har vi klimat-problematiken, men det problemet är globalt och Reinfeldt har ägnat massor av kraft på det i internationella sammanhang och vi har föregått med gott exempel med en koldioxidskatt, extrema målsättningar, självspäkning med elcertifikat etc etc, så hälften kunde räcka.

    När det gäller internationella överenskommelser tror jag inte alls på din modell (även om jag har lite svårt att tolka den). Det bara komplicerar och blandar in ovidkommande saker. Håll det enkelt: Lokala koldioxidskatter, globalt golv på nivån. Inga transfereringar mellan länder, ingen konkurrenssnedvridning, inget biståndstrams, inga piskor, inga morötter.

    SvaraRadera
  50. Va! Vad har du för underlag för att hävda vår låga nedsmutsningsnivå. Vatten med allt mer igenväxande ålgräsängar pga övergödning, koldioxid knappast, markanvändning tror jag inte heller. ......

    Jag är en stor nettobetalare till samhället som också är socialliberal. Det känns väldigt enkelriktat med sådana som du som ska ha samhällets skydd av sitt ägande men inte vill betala något för det. Tror du att kostnaden för en privatarme är lägre än dina skatter?

    SvaraRadera
  51. Om man tittar på globala footprintuträkningar och subtraherar koldioxidutsläppens inverkan så ligger rika länder bekvämt inom "biokapaciteten". Vi i Sverige har dessutom betydligt större yta per capita än de flesta.

    Ditt sista stycke förstår jag helt enkelt inte - känns som att du associerar lite väl fritt. Jag kan möjligen urskilja nån sorts maffiamoral: "Du får beskydd, betala 50%!"

    SvaraRadera
  52. Jeppen

    Jag bor i Sveg Härjedalen och bor här, därför att det förmodligen klimatmässigt är det bästa stället i Sverige att bo på. En stor del av Sverige är nästan lika gott som här.
    Men Du har helt missuppfattat alltihop.

    Men Du, vi talar inte om hur glest det är i Sverige. Inte ens om hur glest det är i Sibirien.
    Vi talar om hur tätt befolkat och ont om vatten det är där det mesta av maten produceras. Det är där det slår. Blir det ont om utkomst där, vart tror Du befolkningen där går då? Dit där man kan få utkomst utan att göra något...kanske
    Var skulle det vara männtro?

    SvaraRadera
  53. Kristian: "Det är där det slår". Vad är "det"? Vi pratade om svensk miljöpolitiks trovärdighet och långsiktighet.

    SvaraRadera
  54. Jeppen! Det är samhället som etablerat äganderätten som princip och utan samhälle ingen äganderätt heller. Även om du försöker blanda bort korten med din maffiajämförelse så är samhället skyddet mot en annan verklighet som inte du heller vill ha och det är liksom inte självklart att vi ska bygga ett samhälle som enbart ska ta tillvara de redan rikas intressen.

    Vadå! Ska vi ha större andel av de gemensamma luftresurserna för att vi äger större markyta. Det tycker jag låter lite väl orättvist. Här ska vi allt betala för vår resursanvändnig per person.

    SvaraRadera
  55. Nä, det är inte självklart att vi ska ha ett fritt samhälle. Helt riktigt. Men varför frihet bara skulle gynna de rika är oklart.

    Luftresurser? Om du återser lite så ser du att jag försöker separera allmän miljöpolitik från klimatpolitik. Inom klimatpolitiken har Sverige redan introducerat en nyliberal lösning och nu handlar det mest om att få med övriga världen på det tåget, se till att allt kol omfattas och sen skärpa nivåerna lite.

    SvaraRadera
  56. Ägande och resurser hänger väldigt intimt ihop med frihet. Nu har vi system för att skydda individers rättigheter till just resurser av olika slag, mark, saker och tjänster. Ska vi ha frihet för alla så måste samhället också erbjuda möjligheter till den som startar med lite resurser. I det sammanhanget är marknadsekonomins tendens till att skapa väldigt stark ägande och maktkoncentration mycket oroande. Jag avskyr socialistiska lösningar men tänker inte bli helt förblindad så att jag inte ser andra problem.

    Vi verkar sen vara ganska överens om närliggande scenarion för miljöpolitiken även om jag känner mig lite tveksam till det som känns som att det ordnar sig så lätt ....

    SvaraRadera
  57. Jeppen

    Nu är Du väl lite missinformerad i alla fall. Rubriken till den här tråden var: "Skall vi rädda den här planeten?"

    SvaraRadera
  58. Kristian: Obegripligt - utveckla!

    Jan: Krävs det tvång för att den som startar med lite resurser ska ha möjligheter att skapa sig en positiv spiral? Marknadsekonomins "tendens att skapa väldigt starkt ägande" etc - är inte det överdrivet, särskilt med tanke på pensionsfonder mm? Jag vill minnas att jag läst en undersökning av ägarkoncentrationer över tid (decennier) och inte kunnat finna belägg för någon ökning. Och om det skulle finnas den typen av problem så får man lösa det med minimal konkurrenslagstiftning, eller hur?

    Vad gäller "ordnar sig lätt" så har jag inte sagt det. Jag påstår bara att internaliserings-lösningen är konceptuellt enkel, ekonomiskt optimal och borde vara mer politiskt lättsmält än den röra av godtyckliga tak och åtaganden man diskuterar nu. Det är den politiska dimensionen som är svår, och här är det inte Sverige som agerar bromskloss - tvärtom är vi pådrivande och förebild.

    SvaraRadera
  59. Det är en allt mindre andel av världens befolkning som äger en majoritet av marken. De största förmögenheterna blir bara allt större. Vad händer när någon ägare har stor förmåga mer än en generation.

    Bra att du drar ner på det ordnar sig lätt, då kommer vi ännu närmare varandra i synen på aktuella miljöproblem.

    SvaraRadera
  60. 1. Marken? Lever vi på 1800-talet? Jag är nöjd med min villatomt, thankyouverymuch.
    2. De största förmögenheterna blir allt större? Kan du visa det? (Att de blir större relativt BNP, lämpligen.)
    3. Stor förmåga? Förstår inte meningen.
    4. Jag har inte dragit ner på något - min hållning har hittills under diskussionen inte förändrats.

    SvaraRadera