måndag 15 november 2010

Min coola svärfar Erik

Idag medan jag stod och väntade på bussen hem dog min svärfar.

Det passar fint att nämna honom i en lärarblogg för han var lärare. Lektor i matematik på något gymnasium i Linköping närmare bestämt. De två saker jag vet om hans lärarkarriär har gjort stort intryck på mig. Det första är att han inte fick jobbet som lektor i första vändan utan överklagade tillsättningen, fick rätt och jobbet. Det tycker jag var värsta coolt gjort av honom. De allra flesta skulle ha ryckt på axlarna, mumlat litet och gått vidare. De allra flesta skulle ha tänkt sig två gånger innan de på det sättet skaffade sig ett jobb där de garanterat skulle vara på dålig fot med chefen, kanske också med kollegiet. Min svärfar sökte jobbet från Skellefteå, så han hade inte ens vänner eller kontakter i Linköping.

Den andra saken hände när jag precis hade börjat jobba på Cederbladsskolan, Komvuxskolan i Uppsala. ”Stämmer det att Erik är din svärfar?” frågade en äldre kollega. Jag hixtrade till, för han lät så vördnadsfull, spänd och högtidlig. Det visade sig att han hade haft Erik som mattelärare i Skellefteå nästan ett halvt sekel tidigare. Han berättade att Erik hade varit en av de populäraste lärarna på skolan och hans egen stora idol. ”Det är Eriks förtjänst att jag har blivit mattelärare”, sa han. ”Han har påverkat hela mitt liv. Lova att du hälsar honom det.”

Hur coolt är inte det?

Det här är tredje och sista gången svärfar dyker upp i min blogg. Första gången handlade det om Rammsteinskivan han plockade fram ur sin cd-samling, andra gången om stroken och nu har han dött och lämnat oss med ett tomrum, ett vemod och en tacksamhet över att ha fått känna honom. Erik hade ett långt och bra liv och han fick en bra död. Båda hans söner fanns i rummet när han stillsamt somnade in.



Erik tyckte mycket om Brahms. Jag spelade Ein Deutsches Requiem för honom på sjukhuset för en vecka sedan.

12 kommentarer:

  1. Låter som en fantastisk man. Jag är hedrad av att ha fått kännedom om honom genom dina ord. *kram*

    SvaraRadera
  2. Beklagar sorgen, tack för Brahmslänken - hela mitt kök fylls av tonerna just nu, underbart :)

    SvaraRadera
  3. Så vackert och vördnadsfullt. Vandra en stund i minnenas allé.

    Din berättelse fick mig tillbaka i tiden till min egen far, bara dryga 60 när han lämnade jordelivet.

    Det viktiga för oss alla är eftermälet, har vi satt några oförglömliga spår efter oss...

    SvaraRadera
  4. Jag beklagar också sorgen och önskar att jag fått träffa din svärfar. Tröstande ord har jag tyvärr inga.

    De där vardagshjältarna är svåra att beskriva och ändå lyser de med ett konstigt glimmande ljus.

    SvaraRadera
  5. Christian, visst är Brahms fantastisk!
    Ein Deutsches Reguiem och hans violinkonsert framför allt.

    SvaraRadera
  6. Plura, jag tror att vi skapar meningen med våra egna liv just genom hur vi påverkar andra, så jag håller med dig helt när det gäller betydelsen av spåren. Med tanke på det är läraryrket både häftigt och läskigt för vi sätter spår hela tiden.

    SvaraRadera
  7. Tack Mats!

    Vardagshjältar är viktiga. Jag klipper ut sådana notiser. En handlade om en 10 årig pojke som räddade sin lillasyster från att drunkna då hon gick genom isen, en annan om en polis som med fara för sitt liv kastade sig fram för att hindra en kvinna från att begå självmord. Det finns mycket ondska och elände i världen så det är viktigt att hålla reda på guldkornen.

    SvaraRadera
  8. En man i min smak. På dem bara...

    Känner verkligen med Dig

    SvaraRadera
  9. Känner med er. Tycker också att det är härligt att höra om bra lärare. Sådana som faktiskt trivs med sitt jobb och fortsätter kämpa. Ibland känns det tyvärr som ett utdöende släkte. Som att man har förstört för mycket för att lärarna ska orka engagera sig i det i mitt tycke det viktigaste. Inspirera, engagera och lära ut.

    Ps. Mycket bra artikel på Newsmill för övrigt.

    SvaraRadera
  10. Trollan, tack för din sympati. Det finns nog några enstaka exemplar kvar. Det gäller att vi lyckas börja locka in nya eldsjälar till yrket innan de sista nuvarande går i pension.

    Tack när det gäller artikeln på Newsmill. Det kommer nog att komma en del skit runt den också så det är trevligt med några vänliga ord. :)

    SvaraRadera