onsdag 2 november 2011

Skrivkramp och LR-motioner

Allt jag gör blir bara skräp just nu. Det känns litet trist då jag hade stora planer för vad jag skulle hinna med under de här lovdagarna. Jag har tre artiklar och flera blogginlägg som aldrig kommer till dörren. Ju mer jag skriver desto sämre blir de. Men jag har i varje fall petat iväg tre motioner till LR:s förbundsmöte 2012. Det var deadline igår och jag skickade iväg dem en halvtimme innan tolvslaget. :) En av dem kan jag bjuda på här:

Det hostas och snörvlas mycket i landets lärarrum samtidigt som lärarnas sjukfrånvaro är låg. Orsaken till det är att sjukfrånvaro för lärare innebär ett betydande merarbete. Ofta får man från sjuksängen planera dagen, vanligt är att man får föreslå vikarie och även att man får ytterligare uppringning under dagen. Efter sjukfrånvaro väntar  rättning, elevfrånvaro som behöver föras samtidigt som planeringarna spricker. Vid annan frånvaro som vid kompetensutveckling, möten som socialtjänst och andra kallar till förväntas man som regel både kalla in vikarie och själv planera och efterarbeta varje lektion.
Även i de fall lektionerna inte behöver för och efterarbetas innebär frånvaro alltid merarbete för en lärare. I vårt arbete ingår nämligen många bitar som en vikarie inte kan hantera., Dokumentation, elev och föräldrakontakter, bedömningsunderlag, etc.. Lägger man till det att lärarfrånvaro dessutom kostar läraren ett försämrat grepp om klasserna och undervisningen är det inte konstigt att så många lärare inte anser sig ha råd att sjukskriva sig.

 Det här missförhållandet påverkar både lärarnas och elevernas hälsa och arbetsmiljö, det ökar dessutom stressen och minskar arbetsglädjen för vår yrkeskår och behöver därför både uppmärksammas och åtgärdas.

Yrkande
att LR verkar för två typer av sjukskrivning / tjänstledighet för lärare; med och utan för och efterarbete, samt för att lärarnas utsatthet i samband med sjuk- och annan frånvaro kartläggs och uppmärksammas.

Jag har roat mig med att lära mig dikter och Shakespeare-citat utantill också. Här kommer en favorit:




77 kommentarer:

  1. Skickade själv in ett par motioner!
    Motion 1
    Lärarnas Riksförbund(LR) har varit medtecknare till avtal som successivt har lämnat medlemmen mer och mer ensam
    i sitt samtal med arbetsgivaren. Det är inte sällan villkoren för medlemmens arbetssituation stipuleras i enskilt samtal
    med arbetsgivare. Samtidigt har avtalen gått från att innehålla starka regleringar så som undervisningsskyldighet per
    lärare och stadium, till att föreslå ”dialogen” som metod. Detta har lämnat medlemmen i en väldigt utsatt situation, där
    det kan falla ut helt olika villkor för olika personer beroende på hur väl man ”lyckas” i dialogen. Det kan vi inte
    acceptera för våra medlemmar.
    Yrkande
    Jag yrkar att LR tar konsekvensen av sin mindre lyckade avtalsskrivningshistoria och satsar ordentligt med resurser
    på medlemsutbildning och stöd till den enskilde medlemmen. Varje medlem ska veta arbetsmarknadsregler och
    läraravtal så att de kan hävda sin rätt, De ska samtidigt ha fackligt stöd när de hävdar sin rätt.
    Motion 2
    Runt om i Sverige har kommunen som huvudman visat sin oförmåga att klara av uppdraget. Lärare går på knäna i
    den kommunala skolan dignande under dokumentationskrav och slimmad verksamhet. Kommunerna som återigen
    gör positiva resultat(2010), åtminstone 95% av kommunerna, lägger sparkrav på varenda utbildnings- och
    skolförvaltning. Det innebär att trots att det finns pengar väljer kommuner att inte lägga dem på skolan, utan ser hellre
    att det står plus med råge i räkenskaperna. Samtidigt har undervisningstiden smyghöjts sedan -96 och flertalet
    arbetsuppgifter har hamnat på läraren. Vilket gjort att huvudmannens kostnad för verksamheten hålls så låg som
    möjligt. Detta förhållningssätt har lett till sådana avarter som att lärare som är sjuka inte får vikarier, utan kollegor får
    täcka verksamheten. Huvudmannen har alltså full verksamhet men för en lägre kostnad!! Detta tillsammans med ökad
    arbetsbörda riskerar att slå hårt mot lärares hälsa. Samtidigt är det så att kvaliteten drabbas, vilket man kan uttyda i
    de sjunkande resultaten för svensk skola. Den kopplingen bör göras, huvudmannens kostnad för verksamheten och
    dess korrelation med kvaliteten.
    Yrkande
    Jag yrkar att Lärarnas Riksförbund(LR) centralt lägger upp en strategi för att visa huvudmannen vårt missnöje med
    dennes misskötsel av skolan och lärarna som arbetstagare. Denna strategi ska byggas från golvet med samkörda
    protester mot lokala politikers oförmåga. Det ska obstrueras på varje arbetsplats vid ”extrauppgifter”, vi ska vara så
    obekväma att huvudmannen inte vill ha oss kvar. LR centralt stödjer ”gräsrötterna” med rättshjälp och en medial
    stöttning.

    SvaraRadera
  2. En aning självupptaget att tro att läraryrket är så speciellt i detta avseende. Det är lite tröttsamt att höra lärare ständigt tala om den stora arbetsbördan samtidigt som ett antal heltidsanställda lärare bloggar intensivt.

    Jag tror att den stora arbetsbelastningen till stora delar är upplevd och del av den egna berättelsen om läraryrket.

    SvaraRadera
  3. Fint LR:r. Jag blev imponerad. Det är en intressant strategi det där att straffa oss ur kommunaliseringen. Vore det inte för eleverna så...

    SvaraRadera
  4. Bertil, vilken förvånande tråkig kommentar. Så du menar att om vi bara skärper oss och slutar gnälla blir det kö till lärarhögskolan igen? Och är det suspekt att lärare hinner blogga?

    Jag ser inte heller att jag har påstått att läraryrket är unikt när det gäller frånvaro. Det finns säkert andra jobb där uppgifterna bara hopar sig när man är borta. Så är det givetvis för småföretagare. Men jag förstår inte vad det har med saken att göra. När jag motionerar till ett lärarfack är det lärarnas arbetssituation det handlar om och att medlemmar har synpunkter på vad facket ska driva för frågor och tar upp det i en skolblogg är knappast anmärkningsvärt.

    Jag har haft rätt många jobb vid det här laget. Jag har jobbat i fabrik, som flygvärdinna, servitris, nattportier, bibliotekarie, hemvårdsbiträde, affärsbiträde och som översättare. Arbetsbelastningen och stressen har inte närmat sig lärarens i något av dem. Det inkluderar för övrigt min första tid som lärare. Innan kommunaliseringen.

    SvaraRadera
  5. Kö till Lärarhögskolorna blir det när lärarna som är färdigutbildade är intellektuellt mogna och välutbildade. Det blir viss problematik eftersom kraven måste skärpas samtidigt som utbildningen blir på en högre, lämplig nivå.

    Gnäll har jag inte talat om alls utan skriva i egen sak ska ni göra men det är ju endast några få som har tid uppenbarligen, trots att alla lärare är lika arbetsbelastade?!=

    Det suspekta (ditt ord igen!) är väl att vissa lärare har tid att blogga ganska omfattande medan andra påtalar den arbetsbördans orimlighet.

    SvaraRadera
  6. Bertil, tänk om Helena har rätt. Tänk om arbetsbelastningen för lärare är orimligt hög. Bara föreställ dig det en stund. Jomen gör det. Och att folk med makt inte tar det på allvar. Och att folk som du tycker att det är "tröttsamt" att lyssna på detta tal om belastning när en del lärare minsann har tid att blogga. Du kallar belastningen för "upplevd" och "en del av berättelsen om yrket". Din diskurs ser jag som ett exempel på en typisk härskarteknik. Kom gärna med fakta som visar att Helena med väldigt många fler har fel.
    Lärare som Helena von Schantz som orkar engagera sig som hon är ju hjältar. Varför behöver du slå under bältet och vända ett engagemang i skolfrågor och den fritid en lärare lägger på detta EMOT det hon för fram? Ska de lärare med blogg-kapacitet nu blogga mindre för att en hög arbetsbelastning ska beskrivas som annat än en del av "berättelsen om yrket"? Mvh Susanne Graham

    SvaraRadera
  7. Ska vi dra in härskartekniker i det här!
    Jag har aldrig påstått att bloggande lärare ska sluta med det! Jag har bara gett en av fler förklaringar till varför den sänkta standarden på lärare leder till att fler förmodligen inte fattar pennan så lätt.
    När man betraktar logisk kritik som slag unde bältet då har berättelsen övergått
    till marknadsföringsdiskurs.

    SvaraRadera
  8. "Jag tror att den stora arbetsbelastningen till stora delar är upplevd och del av den egna berättelsen om läraryrket."

    Om en yrkesgrupp upplever en ökad arbetsbelastning då är den rimligaste förklaringen att det faktiskt föreligger en ökad arbetsbelastning. Vill man hävda att det till stora delar handlar om inbillning, ja, då får man ge belägg för att antalet arbetsuppgifter inte ökat, att uttaget av övertid inte ökat, etc. Detta krav blir än mer påkallat när det faktiskt finns undersökningar som visar att lärarna har fått en alltmer pressad arbetssituation. Då gäller det att plocka fram andra undersökningar som motbevisar dessa undersökningar.

    Till exempel rapporterar TCO idag att lärarnas arbetssituation är alltmer pressad. Under de senare åren har fler arbetsuppgifter lagts på lärarna samtidigt som undervisningstiden inte har minskat. En ökad arbetsbelastning har alltså blivit följden.

    http://www.tco.se/Templates/Page1____238.aspx?DataID=12191

    SvaraRadera
  9. Bra motion Helena och en viktig facklig fråga för oss lärare!

    SvaraRadera
  10. Bertil, jag tycker du drar helt fel slutsatser och för någon som brukar vara så insiktsfull missar du avgörande delar i resonemanget.

    Jag tycker aldrig att dina inlägg är tråkiga och absolut inte den här gången så där håller jag inte med Helena.

    De flesta av de saker som bekymrar lärare, backlogg vid sjukskrivning, administration, mycket meningslösa möte osv. är absolut något många andra yrken också kämpar med. Vi ska vara ytterst medvetna om den verkligheten. En yrkesgrupp som är allra längst ner på stegen med sämst arbetsvillkor hinner inte ens arbeta för att förändra sin situation och lärares bloggande är därför ett tecken på att det finns sämre yrkesval.

    Bertil, problemet med den sjunkande statusen och att färre och färre duktiga elevers söker lärarutbildning är den frågeställning där du hamnar helt snett. Tanken om att lärare ska göra sig förtjänta av bättre behandling är helt absurd. De lärare som finns i skolan idag arbetar redan på att förbättra sina arbetssätt och bloggande etc. är en viktig ventil för frustrationen över att det inte märks hur man ska förbättra sig för att det ska löna sig. Vi snurrar allt kraftigare i en ond cirkel där de som väljer lärarbanan har allt sämre möjligheter att någonsin bli bra lärare. Den cirkeln bryts bara av att det blir tydligt att duktiga lärare kan bli belönade med respekt från samhället och då faktiskt också löner som ligger över medelsvenssons. Vi behöver lärare med förmågor långt över medelsvenssons!

    SvaraRadera
  11. Bertil,

    Jag förstår inte vad du talar om. Bloggen är ett centralt verktyg för att kunna reflektera och diskutera bland annat läraryrket och skolan. Men också reflektera över sin egen undervisning.

    Om fler lärare hade gjort sina röster hörda i de sociala medierna så hade vi fått en bättre skola. Vi lärare har äntligen fått en arena där vi kan uttrycka våra åsikter och tankar och dela med oss av erfarenheter. Det är positivt för det här yrkets status och i längden är det också positivt för eleverna.

    SvaraRadera
  12. Jag är absolut intresserad av logiken, Bertil! Och jag är uppriktigt intresserad av vilka grunder du bygger ditt påstående att lärarnas arbetsbelastning är "upplevd" och ingår i "berättelsen om yrket"? Mvh Susanne Graham

    SvaraRadera
  13. Kårandan mobiliseras!
    Jag är inte emot att lärare bloggar. Tvärtom anser jag att det är utomordentligt bra att vi har duktiga lärare som klarar att arbeta heltid och hålla mycket produktiva bloggar vid (bloggar som dessutom inte bara innehåller skolfrågor). Frågan var ju varför inte fler bloggar. Den lärarvänliga förklaringen är naturligtvis den att de är så upptagna så att de inte hinner. Hoppas ni märker motsägelsen!

    Lärares arbetstid är en återkommande fråga. Lärarförbundets roll här är mörk och skum. Jag minns när förbundet uteslöt några medlemmar som hade gått en kurs på fritiden utan att få betalt...
    Att arbetsbelastningen har ganska mycket av upplevelse över sig visar sig i att många lärare är så intensivt upptagna med bloggar ooch andra aktiviteter på sin fritid.

    SvaraRadera
  14. Jag kan för mitt liv inte begripa vad lärares arbetsbelastning har att göra med ett eventuellt bloggande. Dygnet har 24 timmar och även den lärare som arbetar betydligt mer än sina stipulerade 45 timmar i veckan har fritid. Ytterst få lärare har väl bloggande som en del av arbetet. Så Bertil, du ska väl ge blanka tusan i ifall Helena och andra väljer att blogga istället för att klappa surdegen, träna ungarnas basketlag eller ta ett extra gympass på sin lediga tid. LRs senaste arbetsmijörapport visar tydligt på det Helena skriver om och vi som varit lärare, och kravlat oss till jobbet snoriga och febriga, och nu har ett mer välbetalt arbete där man faktiskt kan stanna hemma nån dag, utan att börja morgonen med att leverera arbetsbeskrivningar till vikarier, vet att det på flera sätt ställs orimliga krav på lärare. Det betyder inte att alla andra yrken har det så mycket bättre, bara att nåt måste göras åt lärarnas arbetssituation, snarast.

    SvaraRadera
  15. "Att arbetsbelastningen har ganska mycket av upplevelse över sig visar sig i att många lärare är så intensivt upptagna med bloggar ooch andra aktiviteter på sin fritid."

    Så din argumenation är ungefär som följer.

    1. Om en lärare har hög arbetsbelastning, så kan läraren inte ägna sig åt intensivt bloggande.
    2. Många lärare ägnar sig åt intensivt bloggande.
    3. Alltså har många lärare inte hög arbetsbelastning.

    Första premissen är givetvis inte sann, givet att man gör en rimlig tolkning av innebörden av lärares höga arbetsbelastning (Ingen har hävdat att läranra numera arbetar 60-70 timmar i veckan genomsnitt.). Visst, hög arbetsbelastning gör det svårare att ägna sig åt intensivt bloggande, men det är alltjämt möjligt. Det handlar givetvis om vilka prioriteringar man gör. För somliga har bloggandet hög prioritet, varför de väljer bort myckdet annat, för andra inte lika hög prioritet, och då hinner de inte med att blogga.

    Andra premissen innehåller ett vagt begrepp: "många". Det finns över 100 000 lärare i landet, och det är en ytterst liten andel av dessa som bloggar. Så givet hur många lärare det finns landet så är det ytterst få av dessa som faktiskt bloggar. Och av dem som faktiskt bloggar ställer jag mig tvivlande till att det är särskilt många av dessa som bloggar intensivt, om vi med intensivt menar minst en längre post varje eller varannan, eller flera korta poster varje dag, vilket borde vara en rimlig tolkning av intensivt.

    Sedan vet vi inte hur representativa de bloggande lärarna är för hela lärarkollektivet. Kanske inte alla av dem arbetar heltid, kanske har de särskilt goda förutsättningar att klara en hög arbetsbelastning, etc.

    Hursomhelst så är ingen av premisserna hållbara varför slutsatsen inte följer.

    Slutsatsen i första argumentationen utgör premiss i den andra argumentationen.

    1. Många lärare har inte en hög arbetsbelastning.
    2. Många lärare säger sig har hög arbetsbelastning.
    3. Om lärare inte har hög arbetsbelastning, men ändå säger sig ha hög arbetsbelastning, då är den höga arbetsbelastningen inbillad (upplevd).
    4. Alltså inbillar sig många lärare att de har hög arbetsbelastning.

    Eftersom första premissen inte visats vara hållbar följer inte slutsatsen.

    Och återigen noterar jag att du helt ignorerar undersökningar som påvisar att lärarna har fått allt fler arbetsuppgifter, utan att undervisningstiden samtidigt minskat. Är man någorlunda intellektuellt hederlig så erkänner man givetvis att detta bör vara den rimligaste förklaringen till att lärare upplever sig ha fått en högre arbetsbelastning.

    SvaraRadera
  16. Shakespeare OCH McKellen, jag blir helt lycklig av ditt välvalda klipp!

    Och sen blir jag lycklig en gång till när jag lyssnat (flera gånger i rad, McKellen är verkligen en formidabel skådespelare!) och läser texten. En noggrann och väl genomförd kartläggning av hur situationen ser ut och vad som ligger bakom att den ser ut som den gör kan ge oss viktiga kunskaper och insikter. Jag skulle inte bli förvånad om det som framkommer har relevans för andra onödigt stressframkallande situationer i lärarvardagen också.

    Bra gjort!

    Du anar inte hur nyfiken jag är på de andra två motionerna du lämnade in nu =D

    SvaraRadera
  17. Ja, du. Många rader behövde du och intellektuellt helt renlärigt var väl inte
    tankeleden, men det är intressant vilken tankemöda som nu läggs ner på att visa att dåliga lärare inte alls
    är mindre pigga på att ge sig i kast med djulodande artiklar än duktiga.

    Du nämner 70 arbetstimmar i veckan. Sådana uppgifter framkommer när facket frågar sina medlemmar. Sådana enkäter utgör alltid ett slags inlägg i lönedebatten. Vilken anställd svarar "jag har precis lagom mycket att göra" när facket frågar. Jag har själv jobbat fackligt som universitetslektor och förvånades över de orimligt många arbetade timmar mina nära kolleger uppgav när de tillfrågades. Jag brukar säga att fackliga undersökningar om arbetsförhållandsen ska man ilita på lika lite som man ska lita på vad en skådespelare säger om sin kommande filmpremiär.

    Vad är det som säger att "många lärare har inte hög arbetsbelastning" är fel.

    SvaraRadera
  18. Ja men universitetslektorer har väl ingen hög arbetsbelastning heller!? Samma förläsning om exempelvis Gustav Vasa om och om igen och så ändrar man lite på tentorna mellan terminerna. Till slut kör man samma gamla skämt också för det spelar ingen roll för publiken är ju ny för varje år...

    Precis så kan även övriga lärare göra . Lägg upp planeringen i treårsintervaller, gör matrisser och rättningsmallar. Varför göra det så djävla svårt för sig? Alla andra yrkesgrupper håller inte på ändrar hit och dit. Kör du busslinje fyra så inte fan börjar du helt plötsligt köra en egen rutt eller lyssna på flygvärdinnorna. De har väl låtit likadant under hela flygets historia. Te, Kaffe, konjak, te , kaffe, konjak...å så ler de åt alla. Till och med åt svinen...Jag undrar bara hur snacket går bakom skynket.

    Nä lärare! Gör det enkelt för er och lämna jobbet på jobbet.

    Janne

    SvaraRadera
  19. Känner du dina kolleger?
    Tror du att varje lektion har en unik förberedelsetid?

    Dra ner skynket om dina argument ska ligga på denna nivå!

    SvaraRadera
  20. Bertil,

    Ditt argument verkar vara att det inte går att lita på vad som framkommer i lärarfackens undersökningar, de tillfrågade har en tendens att överdriva. Några direkt starka argument härför ger du inte, anekdotisk bevisföring duger ju inte. Men låt oss anta att det är sant: att tillfrågade har en tendens att överdriva när facket undersöker. Det enda vi då kan säga är att vi inte kan lita undersökningens resultat. Vi kan inte säga att undersökningens resultat med nödvändighet måste vara falskt, såvida inte lögn direkt kan fastslås. Ty om en hög arbetsbelastning faktiskt föreligger så finns det inga direkta skäl att överdriva, och resultatet av undersökningen kommer väl därmed inte avvika nämnvärt från en sitution där de tillfrågade har känt behov av att överdriva. Det går alltså inte att ta lärarfackens undersökningar till intänkt för att lärarna inte har fått en högre arbetsbelastning, det kan alltjämt vara fallet. Men då kan ju alltid hänvisa till några intensivt bloggande lärare som tungt bevis...

    Och om nu tillfrågade har en tendens att överdriva så kan ju också undra hur du får ihop det rent logiskt att just lärarna (och vårdförbundets medlemmar)sticker ut ganska rejält av TCO:s medlemmar när det gäller arbetssituationen. Är det bara lärarna som överdriver, eller är de mer benägna att överdriva än andra, eller vadå? Aha, nu förstår jag, det är här din "berättelse om läraryrket", kommer in i bilden. Att istället utgå ifrån från den rimligare förklaringen att arbetssituationen faktiskt har blivit värre, vore väl att göra för enkelt för sig. Ockhams razor anyone...

    Sedan detta med att man liksom på förhand kan avvisa en undersökning just för att den är facklig är inte särskilt seriöst, snarare ett tecken på intellektuell lättja. Att man bör vara mer kritisk vid en facklig undersökning är en annan sak.


    Till sist, du verkar insistera på att lärarnas upplevelse av hög arbetsbelastning till stora delar är en inbillning. Ett minst sagt kontroversiellt påstående som man tycker borde kräva en del starka argument för att våga framföra. Men det har vi sett nada av. Förväntar mig bra mycket mer från någon som stoltserar med att ha varit (eller är?) universitetslektor.

    SvaraRadera
  21. Ojdå! Trampade jag på en liten öm tå? Kom igen nu Berra. Lite humor har du väl ändå? Det borde man ha inom lärarbranschen med tanke på alla märkliga situationer som lärare utsätts för.

    Men om vi nu ska vara lite seriösa så är det väl så att läraryrket är uselt betalt. Detta med tanke på studietid, lån, inkomstbortfall, den faktiska lönen kontra ansvar, arbetsmiljö och antal arbetstimmar. Varenda gång som det talas om att höja lärarlönerna så kommer tillägget; till de duktiga lärarna. Där brukar det hela stanna för jag antar att ingen riktigt vet vad som gör en lärare till en duktig lärare. Vet du?

    Janne

    SvaraRadera
  22. Egentligen går det inte, som jag ser det, klocka en lärares arbetstid. Många gånger syns det inte att vi jobbar, därför att vårt jobb handlar om att mentalt och intellektuellt förbereda oss.

    Jag kan gå omkring i korridorerna, prata med en kollega eller gå ut och ta ett bloss, till synes inte göra någonting, men kan jobba hela tiden. När jag skriver det här - jobbar jag inför det jag skall göra i morgon. När jag kollade på Robinson jobbade jag också!

    Man kan inte klocka en lärares arbetstid.

    Min tid på några bloggar, ingår i mitt yrke - det är viktigt att veta hur lärare ute i verksamheten mår, få veta hur de tänker mm. Eftersom jag är lärarutbildare. Däremot hinner jag inte skriva på min egen blogg.

    SvaraRadera
  23. Bertil, din andra kommentar förstår jag inte. Varför skulle det bli kö till lärarhögskolorna för att färdigutbildade lärare är ”intellektuellt mogna och välutbildade”? Vad menar du med att det blir problematik med skärpta krav och utbildning på ”högre, lämplig nivå”? För den delen vad menar du med ”högre, lämplig nivå”?

    Om vi ska tala i egen sak, varför kallar du då ett inlägg i en skolblogg som handlar om lärarnas sjukvillkor för tröttsamt och självupptaget?

    Hur tänker du när du tar bloggande som intäkt på att man inte har det stressigt på jobbet? Om man tittar på tv-nyheterna varje dag och läser sin morgontidning innebär det också att man inte har rätt att klaga på sina arbetsvillkor.

    SvaraRadera
  24. Susanne, du och jag vet hur många duktiga lärare som har lämnat lärarbanan på grund av lön och arbetsvillkor. Det är ett stort slöseri både med humankapital och våra skattemedel. För min del spelar lönen en underordnad roll. Däremot är det viktigt att arbetsvillkoren är sådana att man har möjlighet att göra ett bra jobb och ändå ha sin hälsa i behåll.

    Precis som du upplevde jag Bertils inlägg som ett exempel på härskarteknik. Att påstå att någon annans beskrivning av den egna verkligheten är påhittad är både att skuldbelägga och osynliggöra på samma gång.

    SvaraRadera
  25. Bertil, är det logisk kritik att skriva att man tror att den yrkesverklighet lärare beskriver är falsk? Eller är det löst tyckande och misstänkliggörande? Vill du ha fakta om lärarnas arbetssituation rekommenderar jag dig att läsa den nypublicerade arbetsmiljörapport som finns på LR:s hemsida.

    SvaraRadera
  26. Trofinios, det skulle aldrig falla mig in att gå i replik med representanter för en annan yrkesgrupp om deras arbetsvillkor. Om sjuksköterskorna berättar hur de har det, eller börsmäklarna, eller rörmokarna då lyssnar man och tar till sig - recensionerna bör bara komma från den som har egen erfarenhet eller finns i samma verksamhet. Det är inte heller vanligt med den typen av recensioner förutom när det gäller lärare. Därför är Bertils inlägg intressant. Det visar på det lärarförakt som finns i samhället och som är en av de grundläggande orsakerna till att vi har de problem vi har med SKL och våra kommunala huvudmän.

    SvaraRadera
  27. Jan, varför ska vi vara medvetna om andra yrkesgruppers verklighet när vi diskuterar våra arbetsvillkor? Menar du allvar när du skriver att det finns yrkesgrupper där man inte har den tid som krävs för att blogga? Vilket yrke är det då du tänker på? Det är ju faktiskt inte på arbetstid man bloggar utan på fritiden och utan fritid är mig veterligen ingen i det här landet. Många väljer hellre att titta på Bonde söker Fru, pyssla med katten eller porrsurfa istället för att blogga om sin arbetssituation. Vad säger det om deras arbetssituation? Ingenting. Därför vidhåller jag att både Bertils misstänkliggörande av lärarnas verklighetsbeskrivning och exemplet med tid att blogga är tråkiga.

    När det gäller andra delen av ditt inlägg håller jag med till fullo.

    SvaraRadera
  28. Fredrik, lärarkåren har varit alldeles för tyst och är det fortfarande i alltför stor utsträckning. De få insändare man har sett har varit anonyma och att blogga är något många lärare drar sig för - åtminstone under eget namn, för man är rädd för repressalier eller andra negativa konsekvenser. Det är inte bra och också något vi behöver kämpa för att ändra på.

    SvaraRadera
  29. Bertil, varför tala om kåranda och ”marknadsföringsdiskurs”? Om det nu var så att vi lärare ljuger om vår arbetssituation och i själva verket bara representerar "mycket som vill ha mer", varför har det då varit sådan flykt från yrket? Varför är det då så få som vill bli lärare?

    Ser du inte själv att du ger uttryck för lärarförakt i dina kommentarer? Jag skulle aldrig vara förmäten nog att ifrågasätta din beskrivning av din arbetssituation, varför tar du dig den rätten med oss lärare?

    SvaraRadera
  30. Wow Anna, vilken kommentar. Du har kort och kärnfullt sammanfattat precis hur jag upplever det. Mycket bättre än jag själv gjort i mina tidigare kommentarer. Tack! :)

    SvaraRadera
  31. Trofinios, tack för den lektionen i vad som verkligen är logisk kritik.:) Vi är i München för att hälsa på sonen Cedrik som läser sitt fjärde KTH år här. Därför kommer alla kommentarer i klump.

    SvaraRadera
  32. Morrica, har du sett hans Richard III? Den är lysande. Och hans "rendition" av "Now is the winter of my discontent" där han börjar framför publik och sedan är inne på herrarnas, den kan man se om hur många gånger som helst.

    När det gäller vår arbetssituation tror jag att det är bättre att komma med konstruktiva förslag när det gäller enskilda moment än att bara allmänt klaga över arbetsbördan.

    SvaraRadera
  33. Ja Helena, mitt i din känsla av misslyckande skapade du ett blogginlägg där diskussionen tog rejäl fart. En av de härligare debatterna.

    Sen hoppas jag att Bertil inte känner sig allt för ensam och hoppar av debatten. Han är helt fel ute i den här frågan men genomför argumentationen på ett skickligt sätt. Det finns många som har samma åsikt som han men de är bara mycket fegare och håller sig till forum där spydigheter om lärare är vardagsmat.

    Det finns ju ett flertal debatter där debattörerna pratar om att skydda lärarna mot Björklund men egentligen visar det sig att det är skolfolk som alla skyddar sin egen roll i skolan och inte alls arbetar som lärare.

    SvaraRadera
  34. Janne, vi kan väl gå steget längre och banda våra lektioner. Så kör vi upp introduktionen på interaktiv whiteboard samtidigt i alla klassrum och om eleverna har några frågor kan de texta dem ner till lärarrummet.

    Då kanske lärare kan lämna jobbet på jobbet och inte som nu bara lämna jobbet.

    SvaraRadera
  35. Trofinios, jag har hunnit ha tre kollegor som fått hjärtinfarkt mellan fyrtio och sextio. En av dem dog, de två andra lever fortfarande. Ingen av dem rökte, ingen av dem var överviktig. De två som överlevde angav jobbet som orsak. Lärare som gått in i väggen och blivit långtidssjukskrivna har jag fem av i bekantskapskretsen. Lärare som lämnat yrket och nu gör något annat - där kan jag inte räkna dem alla. Samma sak gäller äldre lärare som inte klarar av att jobba heltid utan går på 80% eller mindre - något som innebär låg lön och låg pension. Själv har jag blivit sjukskriven pga stressrelaterade besvär två gånger. Jag har också jobbat på Komvux. Där uppfattade jag arbetsbördan som lagom och hörde heller inga klagomål på arbetsbördan.

    Med de erfarenheter jag har menar jag att vi är skyldiga både eleverna och de kollegor som fått betala ett för högt pris för stressen och arbetsbelastningen att kämpa för bättre arbetsvillkor.

    SvaraRadera
  36. Janne, där riktar du strålkastaren mot något viktigt. Jag är tveksam till den individuella lönesättningen helt och hållet. De kriterier vi döms efter är alltför godtyckliga. Dessutom ska vi lärare samarbeta och lyfta varandra - inte vara primadonnor. För övrigt ska även "good enough" lärare ska ha en rimlig lön. Ja faktisk också en halvdan.

    SvaraRadera
  37. Monika, det kändes roligt att läsa din kommentar just när vi är på semester i Tyskland. Här samlar nämligen både min man och jag på oss tidningar, filmer och böcker till våra respektive skolor. På kvällen rättar jag uppsatser och med mig har jag skolverkets allmänna råd om bedömning och en ungdomsbok jag funderar på att använda i undervisningen. Är något av det här arbetstid?

    SvaraRadera
  38. Jag väntade bara på ordet härskarteknik! Det kommer som ett brev på posten när man har invändningar mot något kvinnor tycker och man själv är man. Jag synliggör snarare ett problem som ni inte vill tala om!
    Lärare väljer att klappa surdegen i stället för att blogga om sin arbetssituation, sägs det. Det kan bero på uppgivenhet, ointresse, rädsla, svårigheter att uttrycka sig skriftligt. Jag har koncentrerat mig på den sista punkten för att den är mest uppenbar i betraktande av hur verkligheten har sett ut under utbildningsåren.
    Medlemsndersökningar gjorda av facket eller arbetsgivarna blir till inlägg i debatten. Vilken lärare svarar att arbetstid och arbetsbörda matchar precis varandra? Det vore att ge motparten en fördel. Man avger socialt förbäntade och önskvärda svar. Detta är välkänt inom enkätforskningen! Det handlar inte om lögner utan om de små tillrättalägganden om livet vi alla gör. Intellektuell lättja handlar snarast om att tro på allt man ser publicerat utan eftertanke, Lars.
    Att en vaken lärare är en lärare i tjänst är inte ett nytt argument, Monika, men du framför det friskt och ohämmat.

    All kritik mot lärarnas
    arbete tas som en intäkt för förakt och påhopp. Jag tror att inte förrän ni sätter er ner och kritiserar er själva så kan ni nå en inre sanning om er verklighet.

    SvaraRadera
  39. "Med de erfarenheter jag har menar jag att vi är skyldiga både eleverna och de kollegor som fått betala ett för högt pris för stressen och arbetsbelastningen att kämpa för bättre arbetsvillkor."

    Jag är helt enig med dig när det gäller att förbättra lärarnas arbetsvillkor. Hoppas verkligen inte att du fick något annat intryck från mina inlägg. Precis som dig har jag haft flera andra yrken innan jag blev lärare, och inget av dem kommer i närheten av den arbetsbelstning jag upplevt som lärare. Min värsta episod inträffade för lite över ett år sedan då arbetade på en gymnasial friskola. På grund av dålig ekonomi höjde ledningen antal undervisningstimmar för en heltidstjänst från 16,7 timmar till 21 timmar. Under ett halvår hade jag 18 70-minuterslektioner i veckan spridd över 6 olika kurser, plus 2 handledningstimmar i matematik två eftermiddagar i veckan. Alltså hade jag 22 timmar över i veckan till för- och efterarbete av lektioner, planeringar, rättning av prov, administrativa sysslor, möten, osv. Mina kollegor var i en liknande situation. Följden blev att jag inte gjorde något annat än arbetade, mitt sociala liv upphörde mer eller mindre. Jag blev utarbetad, kände mig deprimerad och på något sätt extremt ofri. Till sist sade jag upp mig, något också ett par andra kollegor gjorde.

    Det var därför jag reagerade ganska stark på Bertils kommentar att lärares upplevelse av en pressad arbetssituation till stora delar är en inbillning, och kände mig förmanad att granska hans argumentation och visa på att den byggde på lösan sand.

    SvaraRadera
  40. Oops, det ska vara "föranledd" istället för "förmanad" i sista stycket. Sorry.

    Ps. Imponerad att du tar dig tid Helena att kommentera alla inlägg.

    SvaraRadera
  41. En lärare ska arbeta 45 timmar i veckan (de veckor de är i skolan).
    Det blir med en timmes lunch arbete på heltid mellan kl.8 och 18 mån- fre. Ingen ska inbilla mig att hela den tiden åtgår till skolrelaterat
    arbete (i genomsnitt) för lärare. Då måste man nog räkna in många timmars surdegsbakande och Robinsontittande för att få det att gå ihop. Jag har själv arbetat både på mellan- och högstadiet såväl som gymnasiet och på universitetet och känner månag lärare med intensivt sidoarbete
    utanför sin tjänstgöring. Kan ingen förklara för mig varför en hel del lärare hinner med en massa annat utöver denna heltid med andra aktiviteter som inte är ringa? Det är en enkel fråga som inte behöver betyda att jag blir beskylld för att påstå att lärare ljuger, att utöva härskartekniker, göra påhopp etc. Jag tror att den här diskussionen är så viktig att alla uppbyggda försvar för de
    egna positionerna måste rivas ner. Och det är svårt. Det märks ovan!

    SvaraRadera
  42. @Bertil Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår vad det är du undrar över? Det låter förbryllande nog som ditt resonemang i någon mån går ut på att det inte borde finnas utrymme för arbete överhuvudtaget i en lärares liv, om denne arbetar heltid och arbetar fullt ut de 45 timmar i veckan du lyfter gång på gång. Och så kan givetvis inte vara fallet, jag tar för givet att även du förstår att vad lärare gör på sin fritid har varje du eller jag eller någon annan med att göra?

    Kanske är det det faktum att den arbetstid man pratar om när man pratar om lärare med förtroendetid är en årsarbetstid, och de 45 timmarna i veckan bara en uppskattning av hur mycket man skulle jobba om man förlade varenda minut av sin arbetstid till just vardagarna som gör det lite svårt för dig? Det är ju så, förstår du, att många lärare föredrar att förlägga en del av sin årsarbetstid till andra tider på dygnet, andra tider i veckan och rent av andra tider på året än just de vardagstimmar utanför industrisemestern den som är van att arbeta på t ex ett kontor eller vid ett löpande band ser som sin arbetstid.

    Om du försöker tänka på dels att lärare också har fritid, och vad man gör på den fritiden angår ingen annan och har inte med debatten att göra, och dels på att lärare arbetar på tider när andra har fritid, och därför ibland är lediga när andra har arbetstid, blir det kanske lättare att förstå hur det hänger ihop?

    Lycka till!

    SvaraRadera
  43. I första stycket borde det stått "inte borde finnas utrymme för fritid överhuvudtaget", jag ber om ursäkt för denna brutala miss!

    SvaraRadera
  44. Första stycket i ditt inlägg är upprört (?)
    förvirrat. Det andra något klarare.

    Det är självklart att lärarna kan förlägga en stor del av sin arbetstid till nätterna om de vill.Det är jag helt på det klara med. Kanske de t.o.m. arbetar lite av tiden på somrarna också! Arbetad tid på fritid blir ju då till arbetstid.
    Det är ytterligt konstigt att kloka människor är så i sina sinnen förhindrade att se vad jag framför.

    Arbetstidens förläggning har inget med frågan att göra. Ursprungfrågan gällde varför lärare inte bloggar så mycket som förväntat. Då åberopades den tunga arbetsbördan (övertid!?) som skäl. Jag fick inte ihop det med att många heltidsarbetande lärare bloggar extensivt. Jag har inte fått den enkla
    frågan besvarad.
    Ingen ska inbilla mig att alla lärare alltid arbetar 45 timmar i veckan. Sista veckorna på vårterminen är i många skolor närmast kaotiska utan någon regelbunden undervisning. Det vet vi alla. Jag tror att lärare i sin uppskattning av arbetad tid utgår från toppbelastningen vissa tider. Sådan belastning har man i andra yrken också.
    Sommarlovet ska vi inte tala om. Då blir jag väl "påhoppad" ändå mer.

    SvaraRadera
  45. Ja, jag hävdar att det finns yrken där redskapen för att kommunicera inte övas på samma utmärkta sätt som inom läraryrket och jag hävdar att det finns yrken där livspusslet blir ännu svårare att få ihop än inom läraryrket. Det är förstås inget gammaldags slavarbete som inte lämnar utrymme för något annat som jag hävdar att det finns inom något annat yrke. Dock ifall vi inte visar insikt om att andra kan sitta trängre än oss så kan vi framstå som att vi har ganska lite insikt.

    Bertil har en poäng med att vi inte kan utmåla vår situation som kris och panik även om han sen ger sig ut på villospår.

    Det blir kris och panik för skolan om inte lärarna får bra arbetsvillkor, bättre än de genomsnittliga! Det behövs riktigt duktiga lärare.

    SvaraRadera
  46. Bertil, de sista kaotiska veckorna på vårterminen är åtminstone på min arbetsplats en tidpunkt då lärare arbetar mycket mer än 45 timmar i veckan. Sen försöker vissa av oss att kompensera med att lägga sig betydligt under 45 timmar vissa andra veckor.

    Jag tror att lärare ofta utgår från lågbelastning när de talar om sin tid och att många i sin strävan efter att vara duktiga tror att de klarar av att vara så effektiva att de hinner jobbet på 45 timmar fastän det vid upprepade tillfällen dyker upp indikationer på att de arbetar mer. Vi ska kanske inte ägna oss att tro så mycket. De undersökningar jag sett pekar på att lärare arbetar strax över 45 timmar i veckan i genomsnitt. Har du några undersökningar som pekar på något annat.

    Bertil, du brukar sträva efter att ha ganska välgrundade påståenden i de debatter du deltar i. Jag undrar därför varför du just i den här frågan gör så många uttalanden som inte går pang på rödbetan utan hamnar på mängder av stickspår kring bloggande etc. Dina stickspår är intressanta och tankeväckande men leder ingen vart i huvudfrågan. Är det här med att tycka att lärare arbetar för lite något som är så PK att även du hängt på? Gösta Brodin i Åstorp var ingen sanningsägare men han har fått många efterföljare.

    SvaraRadera
  47. De undersökningar du refererar till bygger just på självrapporterad
    arbetstid, vilket innebär lärarens egen uppfattning om arbetad tid, dvs. tro.

    Min fråga förblir obesvarad. Det jag fått höra är en massa ting om påhopp, drapor om att lärare kan blanda fritid och arbetstid, att lärare alltid är i tjänst så fort de vaknat, men inget rejält svar. Jag ställer samma fråga hela tiden men det som ska föreställa svar rycks sönder av en mängd
    försvarsstrategier som avser att slå vakt om den egna tolkningen av verkligheten.
    Du säger att lärare
    lägger sig "betydligt under 45 timmar" andra veckor för att kompensera för vissa övertidsperioder. Det är ju det jag har sagt hela tiden!

    SvaraRadera
  48. Men Bertil, du tycks verkligen ha trasslat in dig här. Lärare har ingen som helst bloggplikt! Det finns inget "som förväntat", möjligen talar du om dina egna förvätningar? Kanske har de obloggande lärarna helt enkelt ingen lust att blogga? Krångligare än så behöver det inte vara.

    SvaraRadera
  49. Nu kommer svaghetstecknen
    framkrypande. "som förväntat" hänsyftar på diskussionens ursprung då frågan varför inte lärarna bloggade mer (än förväntat!)uppstod. Mina förväntningar är att få svar på min fråga. Morrica,
    sänk dig inte ner till olyckliga projektioner nu. Du tillverkar hållbar trasselsudd på egen hand.
    Bloggplikt? I motgången kommer nyorden fram!

    SvaraRadera
  50. Bertil, de använda undersökningsmetoderna innehåller flera verktyg för att självskattningen ska bli korrekt. Ifall man inte tror att lärare medvetet ljuger eller manipulerar data så har de faktiskt riktigt hög trovärdighet. Att visa motsatsen har inte alls kommit upp i samma trovärdighet.

    Du låter riktigt upprörd över att lärare satsar på att komma ner under 45 timmar för att kompensera för att de ligger långt över 45 timmar andra veckor. Jag ser det dock inte som något eftersträvansvärt att bjuda på gratistid. Det är få som arbetar speciellt bra när det börjar bli mycket timmar. Jag ska inte ge mig in i ett långt resonemang kring medelvärden då jag vet att du egentligen förstår mitt resonemang.

    Allt handlar förstås om trovärdighet och antingen tror man på Gösta Brodin i Åstorp och hans gelikar eller också tror man på alla de lärare som fortsätter att hålla skolan igång trots att yrket utsatts för försämringar av arbetsvillkoren av sällan skådat slag.

    SvaraRadera
  51. Bertil, du har fått svar. Om det inte passar kanske frågan är fel ställd?

    SvaraRadera
  52. Nej Jan, Inte upprörd. Snarast lättad att någon äntligen öppnade en dörr till verkligheten genom att medge att "betydligt under" 45 timmar förekommer som kompensation för ansträngda perioder.
    Varians (kring medelvärdet)
    är viktigt att betänka när man talar om de 45 timmarna. Ibland blir de fler, ibland färre.
    Om man glömmer bort de korta dagarna när man är under upplevd press så är det mänskligt att inte sätta sig och räkna ut medelvärdet.
    Vem har noga följt lärarna för att se när de arbetar? Man får lita till det rapporterade timmarna och några kända verktyg för att kompensera för uppgiven "överdriven" arbetstid finns inte.

    Uppriktigt sagt, jag vet att det finns de som upplever sådana här diskussioner som onödiga och besvärande men jag tror att de är nyttiga.

    Jag har uppträtt likt en djävulens advokat här. Det brukar enligt min erfarenhet ge upphov till nya infallsvinklar och nya argument. Men det har jag inte sett till här.

    SvaraRadera
  53. Du använder härskartekniker mot en yrkeskår, inte mot ett kön, Bertil. Från att ha tagit upp bloggande som en intäkt på att man har mer tid än vad man vet vad man ska göra går du till att uppfatta brist på bloggande som tecken på alla möjliga saker. Det är varken suspekt att blogga eller att låta bli och man behöver ingen förklaring för någondera. Jag får själv ihop sju inlägg på en genomsnittlig månad. Den enda som kan ha en synpunkt på om det är mycket, litet eller lagom är jag själv.

    Vilken lärare svarar att arbetsbörda och tid stämmer överens undrar du? Jag gjorde det 89 när jag hade mitt första lärarjobb och jag gjorde det igen när jag jobbade på Komvux mellan 95 och 2000. Du låter påskina att alla vill ha mer tid att slappa på jobbet. Mitt intryck är att de flesta människor trivs bäst och mår bäst när det finns en jämvikt och balans i tillvaron - när krav och förutsättningar överensstämmer.

    SvaraRadera
  54. Bertil, du har fått många nya infallsvinklar här och jag tycker debatten har varit intressant. Det enda du inte har fått någon lärare som går med på är att vi arbetar för lite. Bara för att SKL har hävdat det år ut och år in behöver det inte vara sant. Vi lärare här kan kanske lärt oss något om hur vi ska hantera den här lärarfientliga myten. Någonstans borde en varningsklovka ringa när allt färre duktiga studenter väljer läraryrket. Det är väl något som oroar även Bertil egentligen, du har ju sett trenden med sjunkande ämneskompetens och rent antivetenskaplig tendenser och oroats. Nästa steg är lärare som ser det som naturligt att lära ut dagens horoskop eller kommer skolans huvudman ta sitt förnuft till fånga.

    SvaraRadera
  55. Trofinios, dina inlägg är glasklara och du beskriver den verklighet jag upplever. Jag uppskattar att du tagit dig tid att argumentera så nykter och sakligt i en fråga där vi alla har en personlig insats och som det därför är svårare att vara just saklig. Det du upplevde låter riktigt riskabelt. Klokt att du sade upp dig. Alla har inte det förståndet eller den möjligheten.

    SvaraRadera
  56. Bertil för det första har vi inte en timmes lunchrast utan en halvtimmes. Själv har jag bara utnyttjat så lång tid under studiedagar. Jag gör minst 35 timmar på jobbet (oftast blir det 40) och alltid 10 timmar på bussen. Därutöver kommer den typ av tid Monika beskriver som är en slags halvarbetstid och en hel del rättningsarbete hemma då resten av tiden inte räcker till. Det är vad som krävs för att jag ska göra ett jobb jag inte skäms över. Alla lärare jobbar inte lika mycket. Det finns också lärare som maskar och gör mindre än de borde. Men alla elektriker, ingenjörer och universitetslektorer jobbar heller inte lika mycket och folk som smiter från sina uppgifter finns i alla branscher. Man kommer inte åt sådant genom att ge en yrkeskår usla förutsättningar utan genom att ha en systematisk resultatkontroll som visar vem som gör jobbet och vem som inte gör det. Jag tror också att en del maskande lärare maskar för att de har gett upp hoppet om att klara av att göra ett bra jobb. För egentligen vill de allra flesta i alla branscher göra just ett bra jobb. Men att ha 25 frispråkiga rescensenter (75 om man räknar med föräldrarna) varje lektion ökar definitivt den önskan.

    SvaraRadera
  57. Tack Morrica för att du ger mig, dig själv och alla andra rätten att blogga eller låta bli efter eget gottfinnande på den fritid vi har.

    SvaraRadera
  58. Jan, jag ser ingen som helst orsak att jämföra oss med andra. Det intressanta är om vi kan göra det jobb vi är ålagda med en anständig kvalitet på den tid som är oss tilldelade. Det hävdar jag och många med mig att vi inte kan. När det gäller att kvitta pucklar mot perioder med lägre arbetsbelastning är det den explicita instruktion vi får. Vi ska göra sådan kvittning. Däremot varierar det i allra högsta grad i vilken utsträckning man gör det och kan göra det. Men även om man får sitt arbete att rymmas i de 45 timmarna kan man ha en orimlig arbetsbelastning. Den kan bestå av stress, målkonflikter och brist på förutsättningar att hålla en rimlig kvalitet på sitt arbete. Som lärare får man i de flesta fall välja mellan att hålla arbetstiden eller att göra ett bra jobb. Ett sådant val ska ingen behöver göra.

    SvaraRadera
  59. Bertil är det nu plötsligt din fråga - varför lärarna inte bloggade mer? Det är en märklig sammanfattning av den här debatten. Och en märklig fråga att ställa. Varför skulle lärare blogga mer? Varför skulle de blogga mindre? Och vad i all sin dar har det med vår arbetsbelastning att skaffa?

    SvaraRadera
  60. Helena!
    Att utropa härskarteknik är inget argument utan snarast ett skri när inga rejäla argument finns kvar.
    Jag tycker alla ska läsa igenom alla inlägg nu innan nya görs. Felaktiga citat och förvrängningar hör tydligen till ordningen när det egna jaget och den egna yrkesidentiteten är hotad.
    Om du nu inte förstås vad bloggande och arbetstid har med varandra att göra här i debatten
    så behöver du sannerligen läsa på lite bättre.

    SvaraRadera
  61. Bloggande kräver inte många timmar per vecka, men man kan naturligtvis lägga enormt mycket tid på sitt bloggande om man så vill. Att på något vis dra slutsatser om lärares arbetstid genom att studera någras bloggande framstår som minst sagt vanskligt.

    SvaraRadera
  62. Anonym sa...

    Ja men universitetslektorer har väl ingen hög arbetsbelastning heller!? Samma förläsning om exempelvis Gustav Vasa om och om igen och så ändrar man lite på tentorna mellan terminerna. Till slut kör man samma gamla skämt också för det spelar ingen roll för publiken är ju ny för varje år...

    ****************************

    Men hur kul är det!?
    Då har man nog blivit aningen för blasé!

    *******************************************
    Gällande "upplevelsen" av för hög arbetsbelastning som kan variera från yrkeskategori till yrkeskategori kan ju ha sitt ursprung i en känsla av att inte ha kontroll över sin arbetstid visavi de som i egentlig mening krävs av en som lärare.

    Jag har för en hel del år sen, jobbat 12 timmar per dag - men det är inget man egentligen behöver göra. Lärare behöver bli lite lata - jag har blivit lite latare. För annars håller man inte.

    Mitt motto är numera - Gör inte idag vad du kan göra i morgon!

    Men visst, vissa perioder är hektiska, men det gäller att också kunna säga till när man får de där extra procenten arbetsuppgifter som innebär att en hanterbar arbetsbelastning förvandlas till en som inte är det.

    SvaraRadera
  63. Ja, universitetslektorer är i allmänhet undersysselsatta. Det håller jag helt med om, Monika. Det vet ju du förresten bäst som jobbar inomlärarutbildningen.Jag arbetade vissa terminer 180%
    men hade ändå lediga dagar!

    Detta tal om förarbete och efterarbete efter varje enstaka lektion är ju för erfarna lärare
    närmast en formsak. Efterarbete efter en engelsklektion, hur lång tid tar det?
    Du har en poäng när du talar om att arbetstiden kan upplevas som hög pga bristande kontroll över sin arbetssituation. Den kontrollen har nog de sämst utbidade lärarna svårast att erövra.
    Jag tycker att ni ska granska Larsargument lite närmare. Hans logiska led är ett plockepinn av
    satser som man, med kritiskt tänkande, kan se rakt igenom.
    Men kritisk tänkande är ju en sak som skolorna är dåliga på att lära ut.

    Att alla vill göra ett bra jobb betyder inte att alla gör det. En vanlig ihopblandning i hyllningsspråket det där!

    SvaraRadera
  64. Det vore skönt att bortse från andra yrkesgrupper men argumentet om bristande söktryck till lärarutbildningen hänger intimt samman med det. Lärarutbildningen kan i stort sett fylla sina platser men blir tvungen att lägga undervisningen på en mycket lägre nivå för att de svagaste antagna har sådana brister både i förkunskaper och kapacitet. Då handlar det om att läraryrket ska konkurrera bättre med andra yrken så att duktiga elever i större utsträckning väljer läraryrket framför sina alternativ. Det blir mycket svårt att undvika jämförelser,hur strategiskt lockande det än är.

    SvaraRadera
  65. Bertil, att det finns duktigs lärare som lyckas på mycket mindre än 45 timmar och svaga som misslyckas hur många timmar de än använder ändrar inte på det faktum att den vanliga lärare har en för pressad arbetssituation. Det handlar inte om hyllningar utan om att se realistiskt på möjligheterna.

    SvaraRadera
  66. Bertil

    Nja, undersysselsatt vet jag inte om jag kan säga att jag är, men jag kanske inte försöker att nå det omöjliga. Det gäller att försöka prioritera vad som är mest viktigt - studenterna eller ens egen känsla av förträfflighet och perfektion.

    Jag väljer naturligtvis studenterna, framför det andra. För ett fokus på sig själv får konsekvenserna att studenterna kommer i bakgrunden. Och jag är ju knappast där för att bli bekräftade av vare sig dem eller mig själv.

    Och det handlar om hur man organiserar sin tid. Eftersom vi har möjlighet att själva välja när vi arbetar, kan vi göra det då vi är mest på topp. Det kanske inte är på förmiddagen efter ett långt pass på 12 timmar.

    Jan
    Nu har du upprepat som ett mantra detta med lärarutbildningen i flera månader och dess låga nivå och icke tillräckligt duktiga studenter som går där. Vi har höga krav, men kanske gällande annat än det du efterlyser.

    Vi lägger inte undervisningen på en mycket lägre nivå för att de svagaste antagna (vad du nu menar med det) har sådana brister både i förkunskaper och kapacitet (dito)

    SvaraRadera
  67. Jag har inte hört talas om några yrkesrepresentanter som inte säger att de är stressade!

    Däremot kan jag säga att de terminer när jag gjorde ordninarie antal lektorstimmar var jag inte alls pressad.

    Som studierektor för en jätteinstitution var arbetstiden i princip obegränsad liksom ansvaret och där blev det lite värre. Men 70 timmars arbetstid? Aldrig?

    Men jag kan medeg att jag när jag skulle fylla i en kolumn för arbetad tid så skrev jag något mer för det visste jag att andra gjrde. Ärligt talat, känns det igen?

    Nu får ni fortsätta att diskutera det ursprungliga ämnet ensamma. Lite provocerande har jag varit i alla fall ;)

    SvaraRadera
  68. @Monika

    Måste ju kommentera Monikas orimliga påståenden att krav inte sänks när svaga elever antas. Jag känner ju själv till ett antal studenter som inte klarar enkel meningsbyggnad, men nu är ute i skolorna och undervisar. De hade i allmänhet stora brister men anses i högtidliga sammanhang tillhöra våra "fantastiska lärare".

    Väl inne på lärarutbildningen
    så kommer man ju ut.

    SvaraRadera
  69. Bertil

    Nej, vi har inte sänkt kraven - vi har höjt dem sen kritiken från Högskoleverket och vi har även fått godkänt från detta verk. De som inte når upp till dem, får tentera om och tentera om.

    Men jag kan inte tala för varenda lärarutbildning i Sverige. Viktigt är det dock att faktiskt få fram det som strider mot föreställningarna om något generellt förekommande.

    För övrigt!

    Vi startar upp nya kurser nästa termin som ingår i nya lärarutbildningen och vi kommer ha grundlärare och ämneslärare för sig. Det skall bli spännande att se om det blir någon skillnad i resultaten av de individuella examinationer, som vi haft sen nya lärarutbildningen startade 2001 i grupper i vilka vi haft olika inriktningar. Och vilken skillnad det blir, om så blir fallet.

    SvaraRadera
  70. Monika, jag har väl bara insyn i vad som är på väg att hända när det gäller ämneskompetensen inom ett fåtal ämnen som jag känner till. Där är det rent skrämmande hur nivån sjunker.

    SvaraRadera
  71. Jaha, det var det som var det från Bertil.

    Bertils åsikt om lärares arbetstid sitter som en spik som bara går längre och längre in ju mer man hamrar argument, det har nog de flesta här märkt sen länge. Jag såg fram emot att han skulle bygga sina påståenden med något innehåll värt namnet. Nu inträffade inte det till min besvikelse men det var ändå roligt att vara med och se hur man kan försöka bemöta någon som argumenterar på Bertils vis.

    Jag är imponerad av många här och särskilt av den respektfulla tonen gentemot Bertil. Otroligt att ni hållit den eftersom hans nivå varit eh, sådär. Ta exemplet bara nu här senast:

    "Ursprungfrågan gällde varför lärare inte bloggar så mycket som förväntat." skrev Bertil, och när Helena skrev att så inte var fallet, vilket hon har rätt i, skrev Bertil:
    "Felaktiga citat och förvrängningar hör tydligen till ordningen när det egna jaget och den egna yrkesidentiteten är hotad". Som den fil dok i psykologi han är.

    Indianerna talar om att man aldrig vet hur det är att gå i någon annans mockasiner. Bertil tror att han vet både hurdan arbetsbördan ser ut för landets lärare. Bertil tycker sig också veta hur vägen framåt ser ut för lärarna, vägen till insikt: "Jag tror att inte förrän ni sätter er ner och kritiserar er själva så kan ni nå en inre sanning om er verklighet". Ridå säger jag.

    Mvh Susanne Graham

    SvaraRadera
  72. Susanne, din metafor om spiken som bara tränger djupare, är klockren. Den spik Gösta Brodin i Åstorp började hamra på tränger djupare in i skolans likkista!

    Ett av skälen till den hovsamma tonen är att lärarnas fiender vanligtvis sitter på stängda styrelserum och pratar skit om oss. Vi måste öva oss på att bemöta angreppen när de kommer inlindade.

    SvaraRadera
  73. Bertil, i din argumentation och raljerande om fantastiska lärare missar du att det finns mängder av lärare som är suveräna på meningsbyggnad och mängder av annat. Det har än så länge bara skett en liten försämring.

    SvaraRadera
  74. Bertil, det är ingen som har påstått att härskarteknik är ett argument - istället var påpekandet avsett att visa på din brist på argument och på ditt ogrundade misstänkliggörande och osynliggörande av hur lärare upplever sin arbetssituation.

    Jag vet att du har tagit lärares bloggande som tecken på låg arbetsbörda. Jag och många med mig har förklarat varför vi uppfattar den kopplingen som både orimlig och ologisk.

    Jag undrar om tonen blir så tråkig för att du känner dig ensam och ansatt i diskussionen, Bertil? Du skriver som om alla försöker komma undan så lindrigt som möjligt på jobbet. Jag tror att de flesta vill ha möjligheten att göra göra ett bra jobb och ha en arbetssituation där kraven känns rimliga och målen uppnåeliga.

    SvaraRadera
  75. Monika, jag tror Janne skämtade litet med Bertil. Det man inte ska glömma som lärare - vare sig man är undervisar på högskola, gymnasium eller högstadium, det är att eleverna vet vem som jobbar och vem som smiter. Medan många jobb tillåter en del navelskådande och nagelpetande gör vi större delen av vårt inför en tänkande, talför och kritisk publik.

    Jag hade två universitetslärare som kom oförberedda till seminarier. En av dem kom för sent flera gånger och fick en gång lämna en fullsatt aula väntande för att han hade tagit med sig fel material. Jag minns honom för att han var undantaget. De flesta gjorde ett gediget jobb, många var imponerande pålästa och förberedda.

    Min äldsta dotter hade en lärare som eleverna inte tyckte gjorde just några knop. Han fick skaffa sig ett nytt jobb redan följande termin.

    SvaraRadera
  76. Viktig poäng Helena, skolan av idag har ett kraftigt ökat inslag av brukarmakt och eleverna och deras föräldrar sitter inte stilla i båten utan går till rektor etc. när någon lärare inte fullgör sitt uppdrag. Det är väldigt få lärare som kommer undan med ett av lättja misskött uppdrag.

    Sen tycker jag fortfarande att brukarmakten är för liten men då handlar det om att nedskurna kommunbudgetar och annat skapar en ohållbar situation som någon lärare inte klarar av, då är det totala utrymmet för att göra något åt situationen för litet. Det är lätt så att förändringar bara flyttar runt problemet.

    SvaraRadera