onsdag 22 juni 2011

Ge oss stålar och respekt - statusen kan ni hålla!

I morgon börjar sommarlovet. Jag firar med ett glas vin, ett gäng kokosbollar (alla åtta i paketet) och att äntligen få lätta mitt hjärta när det gäller lärarnas löner. Det är nämligen så att jag för snart en vecka sedan läste en krönika i DN som verkligen retade upp mig. ”Status inte bara lön” av Martin Liby Alonso. Till min förtrytelse länkades och rekommenderades den dessutom på Skolvärldens hemsida, (LR:s tidning). Lärarförbundet hade åtminstone förstånd att säga emot i ett blogginlägg.

Vad är det då han säger denne Alonso, förutom att status inte bara är lön - om nu någon hade påstått eller trott det. Jo att lönen inte är så himla viktig om man vill öka attraktionen i läraryrket. Som stöd för tesen nämner han Finlands måttliga lärarlöner. För det första är det här inget belägg för den tesen, för det andra är belägget felaktigt. Om yrket vore attraktiv trots medioker lön är det inget kvitto på att lönen är oviktig och dessutom stämmer det inte att Finlands lärarlöner är mediokra.

Jag vill också påpeka att status - till skillnad från en högre lön - inte är något självklart lärarmål. Hade vi varit statusjägare skulle vi nog ha valt ett annat yrke. Det vi däremot alla vill ha är rimlig ersättning för det arbete vi lägger ner och för den utbildning vi investerat i. Vi vill ha gehör när vi talar om vad vi behöver för redskap och villkor för att utföra ett riktigt bra jobb. Vi vill ha en kontroll av måluppfyllelsen som innebär att vi kan få respekt, tack och erkännande när vi utför det extra väl, fortbildning och annat stöd när vi utför det mindre väl.

Längre ner i texten kommer Alonso med ytterligare en tes: Det är den högre statusen som lockar studenter till lärarbanan i Finland - inte lönen. Nu är lönen inte längre en del av statusen. Nu har den rent av hamnat i det andra laget. För det första vore det sympatiskt att lyssna på oss svenska lärare när vi skriker från taknockarna att våra löner är åt helvete för låga. För det andra är lönerna i Finland kännbart högre. De är uppbyggda på ett helt annat sätt än de svenska. Grundlönerna är fasta med större skillnader mellan stadierna, men till grundlönen kommer en lång rad tillägg. Det är tjänsteårstillägg, glesortstillägg, resultattillägg, extrauppdragstillägg, yrkesskicklighetstillägg, resultatbonus, med mera. Det går alltså inte att jämföra grundlöner, man måste titta på vad det verkligen blir i slutändan. I Finland har man också betydligt mindre undervisning och inte alls de extrauppgifter vi har i Sverige. När man har blivit litet varm i kläderna är det därför vanligt att man jobbar övertid. Det handlar inte bara om strötimmar, utan man har ofta en tjänst som är på mer än 100% med en bra övertidsersättning. Tar man på sig mer än man klarar av syns det i resultaten och i den individuella potten så läraren har själv allt att vinna på att kalkylera sin arbetsförmåga rätt. Det här ger en stor frihet, goda möjligheter att tjäna bra /alternativt ha det ganska lugnt och avslappnat och ändå ha en anständig lön. Dessutom innebär den systematiska kontrollen av måluppfyllelse att duktiga lärare får mycket respekt och uppskattning.
Stålarna räknas också i Finland och även där är tid pengar.

Vad är det då Alonso vill ge oss lärare istället för bättre lön? Jo, han vill ge oss konkurrens av obehöriga. Han lyfter nämligen det av de amerikanska lärarfacken kritiserade Teach for America som en åtgärd för att höja läraryrkets attraktionskraft. Ett program som bygger på att studenter erbjuds en gratis snabbutbildning mot att de binder sig att undervisa i två år. Istället för att fundera över hur man ska göra läraryrket mer attraktivt gör man det alltså gratis och därmed attraktivt för ett gäng utvalda personer att jobba som lärare med en slags miniutbildning under bältet. Ett sådant system är i bästa fall en konstgjord andning, i värsta fall något som undergräver läraryrket och minskar attraktionskraften. Ska vi lärare få upp våra löner och få vår arbetsgivares gehör när vi talar om arbetsvillkor och annan behandling får det inte finnas fler av oss än det behövs och då ska det inte heller gå lika bra med halva utbildningen.

Om det här har läraren Daniel Sandin skrivit en förträfflig artikel på SVD.se: "Sommarlov – men samtidigt sänks lönen"(även om jag blir litet avis på att han har åtta veckor sommarlov och jag bara sju). Den borde Skolvärldens chefredaktör Jane af Sandberg läsa. Följes med fördel upp med Gustav Fridolins artikel i DN: "Höjda lärarlöner viktigast för att få en bra svensk skola".

I det nummer av Skolvärlden som precis damp ner i brevlådan skriver Jane af Sandberg att lärarna måste ta plats i debatten. När vi gör det, vore det väl då förträffligt att uppmärksamma det - istället för att flagga för en nybakad krönikör som verkar ha fått kommandot: Skriv något om skolan är du bussig!

42 kommentarer:

  1. Mycket bra skrivet Helena! Skicka inlägget till artikelförfattarna för kännedom. Men tyvärr tror jag att politiker inte vill ta till sig kunskapen. De lyssnar inte med det örat. Tittade på nyheterna och kunna konstatera ytterligare en förlust. Det finns inget tak för undervisningstiden. Vad är de vill egentligen? / Janne

    SvaraRadera
  2. Tack Janne, det kanske jag ska göra. ... Det där med domen i Arbetsdomstolen är ju fruktansvärt. Har eleverna ingen rätt till undervisningskvalitet längre? Här måste facken lägga manken till i nästa förhandling.

    SvaraRadera
  3. Hej Helena !

    Du har säkert helt rätt, det brukar du ha (detta menar jag helt ärligt, det är ingen dold spydighet), men: artikeln du kritiserar hämtar väl sin näring i missbruk av ordet "status" bland många lärare och deras fackliga representanter ? Det är rätt vanligt att höra lärarfacken, politiker och enskilda lärare tala om att "vi måste höja läraryrkets status, när det man i själva verket menar är att "vi vill ha mer pengar". Tyvärr är det ju inte riktigt fint i Sverige att säga att "jag vill ha mer pengar", och därför har vi fått allt detta snack om "status", vilket nu vänds mot er i den artikel du kritiserar.

    Jag har själv reagerat på liknande sätt som skribenten en gång, när en kompis som är lärare sa att han ville att yrkets status skulle höjas: jag sade till honom att "OK, jag anser nu att du har högre status, jag anser nu att du har dubbelt så hög status som för fem minuter sedan. Nu har du väl fått vad du ville ?" Han tittade tomt på mig...

    /Ulf (en inte alltför anonym beundrare i Gbg)

    SvaraRadera
  4. Varför kritiseras inte facket hårdare?
    Det borde gå att inta en mer fast och offensiv hålling.
    Eller, har jag fel?

    SvaraRadera
  5. Ulf, jag gillar verkligen din replik till kompisen. Status - vad är det och vad gör man med det? Jag uppfattar att det finns två saker vi i vårt materialistiska samhälle förknippar med status - det är pengar och makt. Vete sjutton om makt utan pengar skulle ge status, förresten?

    Jag skulle tro att allt prat om status kommer sig av att man vill bekämpa lärarföraktet. Men motsatsen till förakt är respekt - inte status.

    Tack för ego-boosten, förresten. En fin start på sommarlovet. :)

    SvaraRadera
  6. Bertil, det är troligt att det faktum att vi har två fack skadar oss i förhandlingssituationer och det är möjligt att de kunde ha gjort mer. Hur vet man? Vad vi alla borde inse är i alla fall att en huvudman och arbetsgivare som behandlar sina anställda som SKL behandlar lärarna är en styggelse.

    SvaraRadera
  7. Status är något man måste förtjäna, det gör man genom att visa på skicklighet, driftighet eller liknande

    Mycket pengar utan att kunna visa att man är värd det = korrupta beteenden. De som sitter i ett sådant "vinnarhål" gör allt för att förhindra insyn, man vill inte att andra skall syna bluffen

    SvaraRadera
  8. Bra inlägg. Och tack för informationen om hur lärarlönerna är uppbyggda i Finland, det var intressant att läsa.

    I sin artikel skriver Alonso:

    "En ofta uppmärksammad rapport från konsultföretaget McKinsey drar två viktiga slutsatser. Dels att de länder vars skola är bäst är de som klarar av att attrahera högpresterande studenter till läraryrket, dels att de som lyckas med det visserligen betalar bra, men inte jättebra, löner.

    Finland, som ständigt gör bra ifrån sig i Pisa-undersökningen och ofta nämns som ett gott exempel i skoldebatten i Sverige, illustrerar de slutsatserna väl. Där går det tio sökande på varje plats på lärarhögskolan och det krävs mycket goda betyg från gymnasiet för att bli antagen. Samtidigt är lönerna i stort sett jämförbara med dem i Sverige. Att utbildningen där lockar toppstudenter beror inte på att de får bra betalt när de är klara, utan på att yrkets status är högre än lönen.”

    Du har ju redan visat med argument att lönerna är uppbyggda på ett annat sätt i Finland, och att finska lärare har högre lön än svenska lärare, och att detta rimligen påverkar yrkets attraktionskraft.

    Låt mig backa upp detta med lite siffror angående lärarlöner från OECD. Vi tittare närmare på löner för gymnasielärare i Sverige respektive Finland och Sydkorea, de senare två länderna presterar i topp i internationella undersökningar och rekryterar sina lärare från topp 10 % respektive 5% av studenterna. Uppgifterna är från 2009:

    Ingångslön (dollar):
    Sverige: 29 554
    Finland: 31 846
    Sydkorea: 31 590
    OECD-genomsnitt: 32 183

    Efter 15 år I yrket:
    Sverige: 35 005
    Finland: 43 040
    Sydkorea: 54 671
    OECD-genomsnitt: 44 782

    Lön i toppen av skalan:
    Sverige: 39 813
    Finland: 55 778
    Sydkorea: 87 617
    OECD-genomsnitt: 54 440

    Lön i förhållande till BNP per capita:
    Sverige: 0.96
    Finland: 1.31
    Sydkorea: 2.20 (!!! Snacka upp att läraryrket är uppskattat i Sydkorea)
    OECD-genomsnitt: 1.30

    För det första kan vi konstatera, precis som Helena gjorde, att Alonso har fel angående grundläggande fakta. Det är en signifikant löneskillnad mellan Sverige och Finland, visserligen skiljer sig inte ingångslönen så mycket åt men löneutvecklingen är mycket bättre i Finland än i Sverige. I Sydkorea ser vi en ännu bättre löneutveckling än i Finland. När det gäller lön i förhållande till BNP per capita ligger Sverige till och med under 1, medan Finland ligger på OECD-genomsnitt och Sydkorea en bra bit däröver.

    Utifrån ovanstående data, låt oss återgå McKinseys två viktiga slutsatser:

    1)Att de länder vars skola är bäst är de som klarar av att attrahera högpresterande studenter till läraryrket

    2)Att de som lyckas med det visserligen betalar bra, men inte jättebra, löner.

    Slutsatsen måste helt enkelt bli att svenska lärarlöner måste upp rejält, i synnerhet måste löneutvecklingen bli mycket bättre. Om Alonso hade varit bättre påläst hade hans artikel i första hand inte handlat om vissa andra statushöjande åtgärder, utan om att lärarlönerna är alldeles för låga och att detta i enlighet med McKinseys slutsatser leder till at vi inte har en skola i världsklass eftersom vi inte förmår attrahera högpresterande studenter till yrket.

    http://www.oecd.org/document/24/0,3343,en_2649_39263238_43586328_1_1_1_1,00.html (Om lärarlöner läs: Indicator D3)

    SvaraRadera
  9. Facken, mina vänner är i maskopi med SKL.Deras agerande eller snarare brist på agerande tyder på det. De har inte gjort någonting för lärarna på väldigt många år. Hade de gjort det så kan jag lova att det hade sett annorlunda ut. Men det vill också till att vi medlemmar är aktiva och inte förväntar sig att de förtroendevalda skall allena sköta arbetet åt oss. Vi kanske ska hoppa över gympapasset, tv-program eller dreglandet över inredningstidningar och gå på möten och engagera oss och stå bakom våra ombud.Så länge som medlemmarna är passiva så jublar SKL./ Janne

    SvaraRadera
  10. Per, menar du att lärarna i Sverige har låga löner och arbetsvilkor för att de är dåliga och inte förtjänar bättre? eller menar du att det krävs en kontroll av måluppfyllelsen och lärarskickligheten för hög lön och status (vad det nu exakt är).

    SvaraRadera
  11. Wow, Trofinios, tack för ett mycket uppskattat inlägg. Jag har läst den här statistiken, men inte med Korea inräknat. Det här med förhållandet till BNP var verkligt talande.
    Dessutom är den stora skillnaden mellan medellön och högsta lön ytterligare ett argument för studentexamen. Individuell lön i all ära, men om det mest är, rövslick, rykten, självberöm och glädjebetyg lönen sätts på är det väl ingen av oss som vill ha stora löneskillnader. Fram för resultatkontroll i skolan och koreanska löner för de mest framgångsrika lärarna.

    SvaraRadera
  12. Anonym, vi borde ta en riktig fajt med våra fack. Janne, framför allt skulle jag vilja se mer demokrati. Facket ska bara göra det medlemmarna ber dem att göra. Men då måste de först ta reda på vad vi tycker och vill. Redan där fallerar det. I dessa tider borde det vara en smal sak att inhämta medlemmarnas förslag, önskemål och åsikter i alla större frågor. Partierna är rätt toppstyrda, men det är inget mot vad facken är.

    SvaraRadera
  13. Bra rutet Helena, det blir rent tramsigt med alla försök att frikoppla lön och status. Nej lön är inte allt, respekt påverkar också men de hänger ju ofta ihop åtminstone med en krämare till arbetsgivare. Jag hävdar med stor kraft att SKL medvetet velat sänka läraryrkets status för att kunna sänka lönerna och att de älskat Gösta Brodin och hans påhopp på lärarna så mycket att det blivit en ren strategi för dem. Staten och folk i allmänhet har inte varit på vår sida heller så vi har varit ganska chanslösa så jag hör inte till dem som skäller på facket även om jag ibland funderar på att gå ur då de påverkar så lite.

    Arbetstiden och förberedelsearbetet kan vi faktiskt slåss med vår rektor själva om, sätter vi ner foten många, så behöver vi inte göra det i takt för att det ska bli effekt.

    SvaraRadera
  14. @Per

    De som har hängt på myterna om dåliga lärare gör mig bara arg. De kör SKLs struntsnack om att det ska löna sig att vara duktig lärare men ännu har ingen kvalificerat sig till detta. De har vanligtvis nollkoll på vad som krävs i yrket och gnäller på om någon lärare för 100 år sedan som inte gav dem "rätt betyg" (troligtvis för högt).

    SvaraRadera
  15. Förklarade bara vad var status innebär.

    Angående lärare så är väl min åsikt känd? Lärare sitter fast i ett politiskt styrt system där ingen vet vad som är bra respektive dåligt arbete.

    SvaraRadera
  16. Tillägg: Att lärare har hög status i Finland beror väl framförallt på den stenhårda konkurrensen för att komma in på lärarutbildningen? Har jag förstått rätt så är skolan där präglad av sunda tankar med, inte politisk populism.

    Jämför med Sverige, här är lärarutbildningen något man läser till om man inte orkar annat eller hoppat på en linje som varit för svår. Jobbet har säkerligen fått en del skräpstatus just på grund av att utbildningen är för enkel.

    SvaraRadera
  17. Sverige har väl drabbats av ett obehagligt växelspel mellan enkel lärarutbildning, populistiska påhopp på lärare och en arbetsgivare som tar alla tillfällen för att ge sig på sina medarbetare och spara pengar.

    SvaraRadera
  18. Per!

    Än en gång halkar du in på grova generaliseringar och floskler. Jag förväntar mig mer än så av en så bildad och utbildad person. Men å andra sidan har du förmodligen gått i svensk skola och förväntas inte kunna göra några djupare analyser. Jag förfasas vid tanken att 90 procent av Sveriges befolkning har genomlidit svensk skola.Vi har en finansminister hade undermåliga betyg i matematik, läkare som inte kan stava och broarna tycks hålla för belastningen. Sverige verkar fungera trots undermåliga lärare. Men det är klart: Tänk om varje lärare vore prickfri och ytterligt kompetent så kanske vi hade haft kontakt med yttre rymden och redan befolkat Pluto. Vad det skulle ha för nytta att bosätta sig i Hades kan man ju undra.

    SvaraRadera
  19. @Anonym

    Vad är det för floskler du menar att jag skriver?

    Det jag påpekar är att en verksamhet inte utvecklas om det inte går och tyda vad som är bra respektive dåligt arbete, en naturlag! Fenomenet finns överallt. Ända sedan den dag då liv skapades på denna jord.

    I de områden där regeln slås ut stannar utvecklingen, den kan i värsta fall gå tillbaka.

    När det gäller lärare har "marknaden" förstörts, det är så illa att man måste ta till drastiska åtgärder enligt mig.

    - Var det sossarna som kom på att alla skulle studera och klara sig?
    - Betygen togs bort nästan helt
    - Ingen elev fick vara bättre än någon annan (nästan)

    Lite överdrivet men om man tar bort instrumenten för att mäta kunskap på elever tar man samtidigt bort möjligheter för lärare och visa sin skicklighet och givetvis blir det omöjligt för andra och se bra och dåligt lärararbete. När föräldrar märker att man gått på en nitlott och fått en riktigt värdelös lärare är det ofta för sent.

    Kommuner som sedan ser en chans och spara in pengar, lärarutbildning som blir enklare och enklare, alla kommer in på utbildningen.

    Systemet har rasat ihop.

    Självklart finns det lärare som är superduktiga men de syns inte, systemet ser dem inte.

    Om någon professor eller liknande hade sökt jobb på skolan så borde skolan bli eld och lågor, en person med stor skicklighet är efterfrågad när konkurrensen fungerar. Men det sker inte, tvärtom har det varit bättre och plocka in sämre som kan tänka sig lägre lön.

    SvaraRadera
  20. Per!

    Jag håller med dig om det mesta det du skriver. Även om du är lite motsägelsefull vad det gäller kunskapskraven för lärare. Häromdagen var det av underordnad betydelse att en lärare hade breda och djupa kunskaper i sina ämnen. Idag välkomnar du kringirrande professor att ta plats. Jag förmodar att en professor ofta har hyggliga kunskaper i sina ämnen. Jag undrar bara hur du ska det.

    Men jag håller med dig i det att lärarna skall vara så kunniga i sina ämnen som det bara är möjligt. Emellertid är det för mycket begärt att att alla skall ha en filosofie doktorsgrad i bagaget. Däremot borde alla lärare ha möjlighet att förkovra och uppdatera sig i sina ämnen. Det behövs efter ett antal år på fältet. Dels för lärarens egen del men också för att världen är föränderlig. Men fortbildning värd namnet lyser med sin frånvaro. Vi erbjuds i de flesta fall att lyssna på föreläsare som kommer pratar om vårt arbete, hur vi ska arbeta och hur vi ska tänka.För det mesta är det rena rappakaljan och det mesta är glömt innan man har lämnat föreläsningssalen.

    En annan företeelse som jag anser har påverkat lärararbetet negativt är upprättandet av arbetslag. Tanken var, har jag fått det förklarat för mig, att skolan skulle ha en holistisk kunskapssyn. Träslöjdsläraren och historieläraren skulle plötsligt mötas och samarbeta.Vad sägs om historisk träslöjd? Knölpåk och flinta, eller?

    En del av lösningen är en återgång till ämnesinstitutionerna. Här kan lärarna delge tips, diskutera sina ämnen och hjälpa varandra med elevbedömningar. Idag finns ingen tid för detta viktiga arbete.

    Om skolan ska kunna hålla en god kvalitet så måste politiker och skolans huvudmän börja tala MED lärarna och inte till eller över. Skolan måste koncentrera sig på kunskapsförmedling och inte uppfostran. Det senare är föräldrarnas sak.

    När det gäller din käpphäst kvalitetsgrankningen så håller jag naturligtvis med dig. Men vi är inte där än. Först måste skolhuset städas ut, vädras och renoveras innan kvaliteten på lärarnas gärning kan bli aktuell. Alltför mycket bråte skymmer och förhindrar lärarna att utöva sitt yrke. Många lärare är "värdelösa" pga ytterligt dåliga arbetsvillkor. / Janne

    SvaraRadera
  21. Tack Jan. Det är väl också så att många tenderar att respektera den som tjänar mycket pengar.

    Facket behövs, däremot borde vi antagligen bara ha ett förbund och medlemmarna borde ha väldigt mycket mer att säga till om.

    Att slåss om arbetstiden med sin rektor är varken lätt eller tryggt, det är min erfarenhet. Rektorerna är kuggar i samma system som vi och måste både följa lagen och hålla budget - inte alltid det lättaste.

    SvaraRadera
  22. Per, min uppfattning är att det beror på studentexamen. Är du en skicklig lärare i Finland ges det kvitto på det. Även om studentexamen inte direkt är ett kvitto på lägre stadiers insatser fungerar kontrollen genom hela skolsystemet enligt katten på råttan, råttan på repet principen.

    Svart på vitt att ens elever når fina resultat det är mycket värt både i pengar, status och arbetsglädje. Vi vill alla helst ha ett yrke vi är riktigt skickliga på och få uppskattning för det. En karriär inom yrket, inte steg snett uppåt. Den möjligheten fattas i Sverige och kommer att göra det så länge vi inte kontrollerar måluppfyllelsen.

    SvaraRadera
  23. Bombadill, där har du det i ett nötskal. Önskar mina elever var lika duktiga på att sammanfatta. :)

    SvaraRadera
  24. Tack för din välskrivna, kloka kommentar, Janne! Håller med om allt, precis som jag håller med Per om att vi måste se till att alla barn får en rättvis chans i livet.

    Men jag menar att vi behöver kontrollera måluppfyllelsen innan skolan är städad. Det är bara då vi vet var det räcker med dammtrasa och var vi behöver dra till med en murbräcka.

    SvaraRadera
  25. Helena:
    Studentexamen fungerar säkert som som en slags slutstation för att lärare inte ballar ur om grundstrukturen är bra. De hittar problem bra mycket snabbare än Svensk skola med hjälp av det sättet de arbetar, alltså de hittar problem även om de inte haft studentexamen för de har andra kontroller. Allt jag läst om Finlands skola verkar präglas av sunda tankar och att man sätter fokus på kunskaper (läroplikt).
    Finska lärare är eftertraktade i arbetslivet, att studera till lärare är en linje som även fungerar till andra jobb. Finland är förskonade från klåfingriga politiker som varit där och kladdat ner.

    I Sverige har väl kunskaper ganska liten betydelse, här verkar det handla om skolplikt och måluppfyllelse. Vi är väll relativt unika med att lärare själva har rättat de viktiga proven. Friheten och sätta betyg lite hur som helst är också stor. Vissa saker är extremt reglerade medan andra är hur fria som helst, kopplingen till kunskaper verkar däremot svag.

    Sverige är väl det första demokratiska land i världen som helt glömt av "sunt förnuft", vi har blivit genombyrokratiserade. Folk slutar och tänka själva.

    SvaraRadera
  26. @Anonym(Janne)

    Exemplet med "professor" var mer en symbolisk jämförelse för att förtydliga ett strukturfel. När det slutar vara en merit att vara skicklig så är något som är riktigt galet i systemet.

    Tippar på att föräldrar anser det vara oerhört prioriterat att deras barn får skickliga lärare men för skolan själv är det inget som påverkar deras lönsamhet.

    Att en lärare skall klara av kunskaperna för årskurs 1-9 (de ämnen man undervisar i) är givetvis självklart. Men jag hoppas verkligen att det inte är något problem och att systemet sållar bort de som har problem med det.

    Enligt mig så är det fel väg och gå på att satsa på fortbildning/kursverksamhet för att få upp nivån på lärare. Det fungerar inte inom konkurrensutsatt verksamhet heller. Enda gången denna typ av fortbildning fungerar är när en person är verkligt intresserad av jobbet och själv efterfrågat kursen eller om man skall ge sig in i ett nytt område och vill kickstarta.

    Bättre och lägga de pengarna på att differentiera lönerna med tydliga kvalitetspåverkande mått. Duktiga lärare skall ha mer i lön jämfört med sämre.

    Att härma Finland (där har lärare rätt lika löner om jag förstod det rätt) tror jag är omöjligt inom rimliga tider, man kan inte offra flera generationer elever. Det måste till en helt ny generation lärare och yrket måste plötsligt bli extremt eftertraktat, det kommer inte hända.

    Angående framtiden så tror jag själv på att området snart kommer få riktigt ordentligt med konkurrens och möjligen kommer det att höja nivån. Konkurrensen kommer från internet.
    Elever som kan välja och titta på den lärare de uppfattar lär dem bäst, öva, göra test där system direkt känner av vilken nivå eleven ligger på och anpassar uppgifterna.

    SvaraRadera
  27. Lärarförbundets strategi att föreslå åtgärder, förändra begrepp och förhandla bort med tydligt negativt resultat för vissa lärargrupper visar väl ganska tydligt vilket minoritetsförtryck och vilka skeva lojaliteter som kan uppstå i ett stort fackförbund. Det vore förstås bra med bara ett fackförbund men jag ser det som totalt orimligt i praktiken.

    SvaraRadera
  28. Per!

    Konkurrensen från Internet är sedan länge stenhård. Tyvärr används inte datorn och annan teknik som det är tänkt. I många fall blir tekniken till leksaker och läraren förvandlas till polis och övervakare. Dessutom har man underskattat värdet av teknisk support. Vi vet ju alla hur tekniken kan strula till det och vips så står datorerna stilla i veckor.

    Datorn är ett fantastiskt verktyg om man använder det rätt men man ska heller inte underskatta värdet av interaktionen mellan läraren och elever eller elever emellan.

    Men med tanke på hur situationen ser ut på många håll inom skolvärlden så är det kanske att föredra att eleven sitter och kollar en interaktiv lektion. Förutsatt att han inte distraheras av kringflygande cybersudd och hemliga lappar från nätklasskompisar. Som du säkert förstår så är jag väldigt nyfiken på dina visioner kring Internet. Så jag ställer den klassiska lärarfrågan: Hur tänker du då, Per? / Janne

    SvaraRadera
  29. @Anonym

    Så länge lärare sätter betygen finns ingen konkurrens.

    Enligt mig finns det inte ETT sätt att lära sig på, det finns många och skolan borde ha ett brett spektra av olika möjligheter. Allt från att eleven kan sköta nästan hela sin egen utbildning till att man går 100% i skolan.

    Tas bedömningen bort från lärarna, sköts separat blir det mycket enklare och kontrollera att det går framåt.

    Människor är mycket olika, olika intressen, olika talanger, lär sig på olika sätt.

    Dessutom tycker jag det är viktigt att man inte kan läsa på prov, ett prov skall enligt mig mäta verkliga kunskaper.
    När man kan läsa på så gynnas de med läshuvuden som lyder läraren, inte alls samma sak som att de skulle vara bäst. Givetvis skall eleven ha en aning om vad som kommer att testas men inte i detalj. Dessutom bör eleven själv få avgöra när den vill ta sina test med någon slags deadline.

    SvaraRadera
  30. Det var mycket snack men väldigt lite verkstad, på denna sida Helena. Tänk om alla som pratar moln, gjorde som du - gick in i de stora debatterna. Kanske skolan skulle sett annorlunda ut nu/då.
    /JS

    SvaraRadera
  31. Per!

    Jag vet inte om du är samme Per som för dagar sedan uttryckte nödvändigheten om kompetenta lärare i den svenska skolan. Om så är fallet- att det är samme Per- så har du om inte dödförklarat så åtminstone omyndigförklarat lärarna. Nu verkar lärarna vara fullständigt överflödiga!

    Ja, varför inte? Arbetsbefria lärarna och låt eleverna sköta skolgången. Det skulle ju bespara kommunerna och samhället oerhörda summor. Ypperliga exempel på lärarbefriade länder utgör stora delar av tredje världen där uppemot 80 procent är illitterata och där de uppger sin identitet med hjälp av fingeravtryck vid fria demokratiska val. I samma länder är kvinnorna giftasmogna vid 12 och får första barnet när de är 13-14 år. Deras äkta makar kanske är 40-50 år äldre. Men kärleken har ju ingen ålder...


    Ärligt talat Per så tycker jag att du ger uttryck för kulturrevolutionära idéer. Om du och alla andra medborgare vill ha en riktigt bra skola och så är det av yttersta vikt att stärka lärarnas auktoritet. Vad en bakbunden lärarkår åstadkommer har vi sett alltför tydligt vid det här laget.

    När det gäller dina pedagogiska reformer får jag nästan något ömt i blicken. Det är ingen som tvingar elever att lämna in i tid. Det går alldeles utmärkt att lämna in sista uppgiften i juli och eleven slipper lärarens betygssättning.

    Ps: Kan du inte utveckla din tankegång kring konkurrens. Låter lite som avregleringen av el-och järnvägssektorn. Rörigt, dyrt och trögt./ Janne

    SvaraRadera
  32. @Anonym

    Jag är säkert samma för jag är nog den enda "Per" som skriver under med det i denna blogg.

    Vet du vad konkurrens innebär? Om du vet det så vet du också att det inte existerar någon konkurrens på elmarknaden eller järnvägssektorn.
    Jämför med en sektor där konkurrensen fungerar (läs: det råder konkurrens).
    Vet du inte vad konkurrens innebär kan jag förstå att du har svårt och tolka mina åsikter. Vet du vad konkurrens innebär så bör det inte vara några problem och förstå mig.

    Ditt sista inlägg begrep jag inte speciellt mycket av så därav antar jag att du missförstått mig

    SvaraRadera
  33. Per!

    Undrade bara med tanke på bristen på stringens i dina förslag. Jag menar att dina åsikter och ditt tyckande präglas av kaos. Ena dagen är kunskap allt och allena för att några dagar senare vara en bisak. Ytterligare några dagar senare så har alla barn i Sverige rätt att få en högklassig utbildning men att lärarkåren inte behöver vara särskilt välutbildad. Jag har nämnt dessa synpunkter vid tidigare tillfällen.


    Vad gäller betydelsen av ordet konkurrens så ger jag dig rätt. Jag förstår inte vad du menar med konkurrens. Men du kan ju se det som en pedagogisk/didaktisk uppgift att förklara nödvändigheten med konkurrens i skolvärlden och vad det skulle tillföra. Försök att vara tydlig, för jag är trots allt bara lärare. När du tror dig vara klar med den inledande definitionen kan du försöka ge några konkreta exempel på fungerande konkurrens i samhället eller näringslivet. Slutligen kan du utveckla resonemanget och analysen. Kom ihåg att det är viktigt med att kunna se saker och ting ur flera perspektiv. Vilka för-och nackdelar finns det med att skolan är konkurrensutsatt eller för den delen om den inte är det.

    Ett tips i sammanhanget är att försöka undvika svepande formuleringar av typen: " Om du vet det så vet du också att det inte existerar någon konkurrens på elmarknaden eller järnvägssektorn." Försök istället förklara varför du inte tycker att det råder en fungerande konkurrens inom elmarknaden eller järnvägen och vad en en fungerande konkurrens skulle kunna tillföra skolvärlden.

    Lycka till!

    Janne

    SvaraRadera
  34. Tack för fäktningen som har pågått i min blogg, medan jag ägnat mig åt annat. Jag har läst den med stor behållning. Pers skolvision med yttre kontroll av måluppfyllelse, prov som testar rätt saker och en hög grad av individualisering är inte pjåkig. Men det behövs mer. Skolan ska inte bara vara ett ställe där man lär sig det man måste på det sätt som passar en bäst utan den ska vara ett ställe där nya världar öpppnas, där man blir wowad och där det väcks passion, lust, nyfikenhet och intresse. För det behövs det lärare av rätt kaliber som ges utrymme att vara de stjärnor de kan.

    SvaraRadera
  35. Helena!

    Vad gör man när man möter skolvärldens Errol Flynn. Gör sig bra i media men är ren och skär fejk. En som tror sig veta men som egentligen inte kan någonting. Blott fäkta med en pekpinne gör ingen lärare. Nä, han borde ta riktiga lektioner och återkomma när han har duellerat på riktigt.

    En garde

    Janne

    SvaraRadera
  36. Om konkurrens ur ett kundperspektiv
    1: Lätt att byta
    2: Bra information om vad man kan byta till

    Ta bort ettan eller tvåan och konkurrensen slutar fungera ur kundens synvinkel

    SvaraRadera
  37. Per!

    ÖÖööööööhhhh, vi hajar ingeting! Snacka så vi haja, fattarù? Va fan e kånkurans? Nä e´re rast?

    SvaraRadera
  38. @Anonym

    Är du lärare? Om du är det och inte lärt dig vad konkurrens innebär, hur en kund behöver frihet och kunna välja samt möjlighet att informera sig för att göra bra val (en förutsättning för att konkurrensen skall fungera ur ett kundperspektiv). Då är det är läge att läsa på!

    Två wikilänkar
    Om konkurrens -
    http://en.wikipedia.org/wiki/Competition_%28economics%29

    Hinder som gör att konkurrensen försämras -
    http://en.wikipedia.org/wiki/Barriers_to_entry

    SvaraRadera
  39. Per!

    Varför hänvisa till wikipedialänkar när Klas Eklunds eminenta verk om ekonomi finns att tillgå?

    Jag har under en rad olika inlägg försökt få dig att förklara hur skolan skall konkurrensutsättas och på vilket sätt detta skulle förbättra skolan. Men gång på gång slingrar du dig. Senaste inlägget är ett exempel hur elever kan reagera på lärare som inte är tydliga nog. Tunga utläggningar om makroekonomiska teorier och hänvisningar till Adam Smith faller inte i god jord. För det är väl ändå till ele, förlåt, kunderna du vänder dig till? Hur ska du få dem att förstå vad som gäller och vilka rättigheter de har.

    Dina källhänvisningar är under all kritik.Wikipedia är ofta obrukbart och enn källa till allmän förvirring. Kanske det som drabbat dig? Skärpning!

    SvaraRadera
  40. @Anonym

    Var det Klas Eklund du läste när du tog exemplet med sj och elmarknaden angående konkurrens? Finns det någon ekonom som anser att konkurrensen fungerar där?

    Jag är själv förbryllad över att behöva förklara en sådan simpel sak som konkurrens för dig, det är ju du som frågat. Skickade wikilänkarna eftersom wiki brukar anses som rätt ok för att förklara saker, det är relativt korta texter med som ändå förklarar hyfsat.

    Jo jag har förklarat hur man får in konkurrens i skolan.

    Om vi tar de två grundreglerna som jag tidigare nämnde
    > 1: Lätt att byta
    > 2: Bra information om vad man kan byta till

    Om tvåan skall bli möjlig måste lärare underkasta sig bedömning. Olika instrument för att bedöma lärares skicklighet måste till. Enligt mig är den viktigaste förändringen där att separera betygsättning från läraren. Tester, prov mm skall skötas av någon som inte har koppling till läraren. Jag tror personligen att man kommer lösa väldigt mycket av skolans grundläggande tröghet i att förändras till det bättre med den förändringen.

    Ettan löser man genom att förälder och elev får större inflytande i att välja vilka lärare man vill ha. När lärare slutar bedöma kunskaperna så spelar det mindre roll vilken lärare man har, då kan eleven kanske ha olika lärare beroende på vad det är den just då läser. Kanske att tre olika lärare har lektion för 90 elever. En lärare har lektion för 60, de studiemotiverade som bara sitter och nöter. Två andra sköter 30 som har problem.
    Exakt hur skolor väljer och sköta undervisningen kommer säkert variera. Skolor tvingas att anpassa sig om föräldrar och elever får större inflytande samt det blir möjligt och bedöma skolor efter trovärdiga resultat. Tror också det blir möjligt för lärare och marknadsföra sig på olika typer av elever, lärare har säkert en hum om vilka typer av elever de har lättare för och vilken typ som de har svårt för.

    SvaraRadera
  41. Per!

    Jag förstår inte din kritik. Alla dessa saker som du förordar är ju redan genomförda. Skolpengen har ju sett till att skolan är konkurrensutsatt, överfulla lektionssalar är redan ett faktum, skolan vimlar av outbildade personer och få yrken har väl fått underkasta sig en sådan massiv kritik som lärarna.

    Så njut av ditt kulturrevolutionära Shangri-La medan allsmäktiga SKL fördriver lärarna.

    Adieu

    SvaraRadera
  42. Ljuvlig slutknorr, Janne. Nu uppfattas jag nog som en typisk folkpartist av gamla skolan, men jag tycker att både du och Per har rätt i det mesta och det är för mig fascinerande att ni bråkar så mycket fast ni inte pratar om samma saker. Däremot är jag av den bestämda uppfattningen att skolan ska vara likvärdig - inte anpassad efter lokala villkor och önskemål. Jag tror alltså på Pers beskrivning av hur skolan skulle kunna bli en mer fungerande marknad, jag är övertygad om att den skulle innebära en förbättring, men menar att vi behöver sikta högre än så.

    SvaraRadera