Jag har ju skrivit många blogginlägg och även en och annan artikel om friskolereformen - de flesta av dem kritiska. I artikeln ”Ett magplask i Friskoledebatten” kritiserade jag Roland Poirier Martinssons kanonisering av reformen. För en vecka sedan fick jag svar på tal: "Friskolorna gynnar alla". Ett riktigt mustigt svar på tal med många gliringar och en och annan förolämpning - högst förståeligt efter min beska artikel. Men en förolämpning har gett mig en hel del tankegods. Poirier Martinsson anklagar mig nämligen för att komma med anekdotisk kunskap. Min första tanke var att det här var en befängd anklagelse från en man som anger sina barns utmärkta kommunala skola som belägg för att det finns bra kommunala skolor. Snacka om ”the pot calling the kettle black”. Men när jag tittade genom min artikel för att få klart för mig vad det var han kallade anekdotiskt började jag istället fundera över lärarnas ställning i skoldebatten. Var går gränsen mellan anekdotisk kunskap och yrkeskunskap? Som ämneslärare har man så där en 150 elever per läsår, runt femtio kollegor och rätt många trådar till andra skolor via gamla kollegor, studiekamrater, ämnessamarbete, med mera. Dessutom får man information av och om tidigare elever. Jag hävdar att allt det här sammantaget är en slags yrkeskunskap - en kunskap som borde tas tillvara bättre.
Jag har skrivit en del om det här i mitt svar på Poirier Martinssons artikel: ”Först likvärdighet, sedan valfrihet”, men jag tänker att vi lärare borde bli bättre på att samla våra insikter och erfarenheter. Att Metta Fjelkner vet om att det inte finns några hallelujakörer för friskolereformen bland LR:medlemmarna är tydligt på de debattinlägg hon har skrivit. Man kan sammanfatta hennes budskap som: Skärp er.
Jag tycker att fackförbunden borde göra mer än så. Varför inte ha ordentliga medlemsundersökningar när det gäller alla reformer? Vi lärare sitter inne med en hel del kunskap om vad som verkligen händer på verkstadsgolven. Den beprövade erfarenheten behöver helt enkelt lyftas fram och sättas i arbete. Men då måste vi först samla den och samla oss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Helt suverän tankegång Helena. Det här med att använda lärares yrkeskunskap för att få tag på den praktiska informationen om vad som fungerar i skolvärlden eller inte.
SvaraRaderaJag bygger vidare på tankegången och ser att med utgångspunkt i fenomenografin (Ference Marton mfl) så skulle det här kunna göras strikt vetenskapligt. Det skulle kunna skapas ett helt fantastiskt redskap för skolförändring.
Roligt att du tycker det, Jan. Jag är själv en övertygad utvärderare. Allt ska utvärderas, från enskilda läxor till klassrumsklimat och arbetsro och varje utvärdering ska stötas och blötas med eleverna. På det sättet får man problem upp till ytan, dialog och ett kraftfullt arbetsredskap i det egna utvecklingsarbetet. Det här borde ju kunna användas på oss lärare och inte bara av oss. Vi har faktiskt många erfarenheter och slutsatser gemensamma. Det vi saknar är att frågorna ställs och att ett lyssnande öra tar emot informationen.
SvaraRaderaHelena von Schantz är en riktig god exponent för ett äldre utbildningssystems bildningstänkande. Hon är bildad. Roland P. M. ger utan tvivel ett bildat intryck av en socialkonservativ schattering. Hur ser det ut med resten av borgerligheten i offentligheten - dags att sätta Harold Blooms västerländska kanon i händerna på den?
SvaraRaderaKan det vara en god idé att sätta Harold Blooms västerländska kanon i händerna på alla Sveriges förtroendevalda - deras bildning till trots?
SvaraRaderaJättebra förslag.
SvaraRaderaUtvärdering är en eftersatt verksamhet i vårt land.
Många reformer hade också mått bra av en konsekvensanalys (i förväg alltså..).
Men låt oss då se till att lärarna gör allt detta med riktiga, vetenskapliga verktyg och inte med eviga "upplevelseundersökningar" o dyl. med åtföljande intervjuer. Sådant har bla. pedagoger hållit på med länge nu utan att ha nått så värst långt.
Anonym, tack för dina vänliga ord. Bildning är ett ord som har hamnat på undantag. Det står ju för kunskap man inte nödvändigtvis behöver - och vad är sådant värt i vår utilitaristiska värld?
SvaraRaderaTack Bertil. Jag är helt inne på din linje. Jag är så trött på tyckande och troende. Mindre sådant och mer vetande.
SvaraRaderaUppföljning av lärarens viktigaste uppdrag, är mitt mantra men Bertil har helt rätt. Det måste vara en professionell utvärdering kopplad till all uppföljning så att det inte blir meningslösa högar av data av tyckande.
SvaraRaderaFenomenografiskt angreppssätt gör det möjligt att använda tyckande och upplevelser på ett vetenskapligt sätt men det ställer inte några låga krav på¨stringensen i hur data ska användas. Det är inget löst tyckande som används i processen.
Du har det, det behövs en ordentlig uppgörelse med all pedagogisk pseudovetenskap och mer hårda fakta från verkligheten. Den senaste tiden har lärarkåren i USA fått en chock när det avslöjats att de elevutvärdering av varje kurs som infördes på det radikala 60-talet har styrt undervisningen i riktning mot loj bekvämlighet och bort från pedagogisk effektivitet. Samma slags utvärderingar har i många år kopierats i Sverige. Vi behöver lärarnas berättelser i forskningen.
SvaraRaderaBra replik till Roland Poirier Martinssons.
SvaraRaderaHelena, har du hämtat dig från de två senaste slagen? ;)
Igår fick vi reda på att det inte lönar sig att utbilda sig till lärare. Något man givetvis redan misstänkte.
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/06/08/saco-lararutbildningen-lonar-inte
Och idag "styrktes" RPMs tes att "Friskolorna gynnar alla" ytterligare när det visar sig att gymnasielärare tjänar sämre på friskolor än i kommunala skolor.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/samre-lararloner-i-friskolor
Ja, Lärarnas Riksförbund... (Lärarförbundet har gjort sig irrelevant.) Vad gör ni för nytta egentligen? Mette hörs och syns överallt och säger bra saker men inte mycket händer, men det går inte förneka att de sista 20 åren har varit ett gigantiskt misslyckande både vad gäller lärarnas status och löneutveckling, och elevernas kunskapsnivå.
Aj, glömde korrläsa mitt inlägg. Ursäkta språmisshandeln.
SvaraRadera@Trofinios
SvaraRaderaJag upplever att det för cirka 20 år sedan uppstod en ohelig allians stat, kommun och lärarförbundet med en underförstådd agenda om att sänka ämneslärarnas status och löner för att på det sättet spara pengar på skolan.
Vad LR ägnar sig åt är att försöka stoppa den utvecklingen och det är svårt att bedöma hur bra de agerar. Vi ska dock inte skylla forntiden på dem och lärarförbundet är absolut inget alternativ.
Jag funderar på om sänkningen av ämneslärarnas löner är ett tecken på att de styrande inte tycker att högstadieelever behöver riktigt djupgående undervisning. Kanske ångrar de egentligen enhetskolan och anser att fysik, kemi, biologi är något de inte har råd att undervisa alla i. Även djupare historiska, samhällsvetenskapliga analyser etc. och vissa moment i svenska mm mm verkar vara sådant de inte har råd att ge alla elever.
SvaraRaderaVill våra styrande verkligen ha enhetsskolan eller är det något de säger för att det låter bra?
Problemet med att hänvisa till sin egen yrkeskunskap i en diskussion är att det blir svårt för debattmotståndaren att kontrollera om kunskapen stämmer: "Jaha, du säger så men hur vet jag att det du påstår är sant. Förväntar du dig att jag bara ska lita till ditt ord? Du kan ju lika gärna ge en tillrättalagd bild som passar dina syften.".
SvaraRaderaÄn mer problematiskt blir det om man generaliserar utifrån den egna yrkeskunskapen, utan att det finns forskning som ger stöd härför. Något som tyvärr är alltför vanligt.
Jag har noterat att du har för vana att använda ordet "vi" i dina artiklar, som om du inte endast talade utifrån din egen yrkeskunskap utan från alla oss andra lärare, vilket är lite förrädisk om det inte finns belägg för att andra lärare har liknande yrkeskunskap som du. Men jag inser att det är något av ett debattknep för att ge lite extra tyngd åt ens påståenden.
Alltså, som jag ser det kan man hänvisa till sin egen yrkeskunskap, att ge inblickar har ett visst värde, men man har ingen god grund för att tro att argument som grundar sig på denna kunskap har någon särskild tyngd, såvida det inte finns belägg för att många lärare har likadan yrkeskunskap och det finns belagt i forskning.
Till viss del håller jag därför med RPM's invändning mot dig. Men jag tycker ändå att du har många andra bra argument och jag delar till stor del dina grundläggande principer vad gäller skolan, t ex att likvärdigheten är a och o.
@Jan Lenander
SvaraRaderaTror det stämmer ganska bra att man vill sänka lärarnas status och därmed lön för att kunna spara pengar på skolan. Kjell-Olof Feldt grundläggande skäl för kommunaliseringen av skolan var ju att skolan utgjorde en alltför stor utgiftspost för staten.
Saken är att LR måste börja skörda vissa framgångar att annars förlorar fackförbundet sitt raison d'être. Mette är en maskin på att producera artiklar och synas, men frågan är om det faktiskt leder någonstans.
Och när ska moderaternas försvar av kommunaliseringen börja synas i sömmarna ordentligt? FP säger att de är för ett återförstatligande men om man inte är beredd att driva frågan genom att sätta tryck på moderaterna så betyder ståndpunkten i realitet ingenting, det blir bara vackra ord. När fick vi sist höra Reinfeldt noggrant lägga ut texten om varför vi inte bör återförstatliga skolan?
Björklund, dags att rikta några rottingslag mot Reinfeldt! Mette, låt Reinfeldt höra ditt mäktiga pitbullskall!
Det där var ett nytt begrepp för mig, Jan. Nu har jag googlat och förstår din poäng. Desto viktigare att fundera över vettiga metoder när all undervisning ska vila på forskning och "beprövad erfarenhet".
SvaraRaderaTack Classe både för positiv feedback och intressant omvärldsinformation.
SvaraRaderaTack Trofinios! :)Ja sådant hämtar jag mig gärna ifrån oftare. Efter allt mitt klagande på skolforskning kommer det äntligen rapporter m sådant vi lärare egentligen vet och gärna vill ha bekräftat och satt på pränt.
SvaraRaderaJan, löneskillnader måste motiveras på vettiga sätt. Skillnaden i utbildningslängd är inte stor mellan förskola och gymnasium idag. Det betyder att man måste argumentera i termer av bildning och intellekt - något som är betydligt svårare.
SvaraRaderaTrofinios, det är inte avsett som något debattknep. Jag har jobbat på tretton olika skolor är gift med en lärare, vi är båda lärarbarn och har tre barn som är i eller som nyss har slutat skolan. Det är ett underlag. Ett annat underlag är debatten. Dels LR:s inställning till friskolorna, dels vad lärarbloggare och lärardebattörer skriver. Jag har också märkt att jag får väldigt mycket medhåll från lärare när jag skriver om friskolereformen. Mitt vi bottnar alltså i ett upplevt underlag för det pronomenet. Har jag fel väntar jag mig att mina kollegor talar och skriver mig till rätta. ... Väntar och väntar.
SvaraRaderaHelena, ok så du har viss grund för att använda "vi", men frågan är hur du ska kunna övertyga en motdebattör med "vi" om den kunskapen du delar med din med omgivning inte finns belagd i forskning som du samtidigt kan hänvisa till. Det handlar ju ytterst om hur man ska kunna kontrollera påståenden i en debatt utan att behöva vidta alltför omfattande efterforskningar.
SvaraRaderaDärför är det viktigt att mer av den yrkeskunskapen du menar många lärare delar blir belagd i forskning, så att den kan komma till användning i debatter.
Trofinios, när jag möter meningsmotståndare i kommentarsfältet brukar jag sträva efter att övertyga. Med RPM i friskolefrågan har jag inga sådana förhoppningar. Men icke desto mindre har du förstås rätt i att yrkeskunskapen behöver samlas för att kunna användas på ett konstruktivt sätt.
SvaraRaderaDet har funnits en stark strävan efter att göra utbildningarna lika långa och att med det kunna jämställa lönerna. Samtidigt handlar det mycket mer om hur långt den blivande eleven nått kunskapsmässigt. En blivande ämneslärare bör ha nått långt redan på högstadiet för att sedan kunna gå ut med höga betyg från ett svårt gymnasieprogram. Är inte förkunskapskraven till ämneslärarutbildningen så höga måste utbildningslängden förlängas kraftigt. Ett allt större antal nya "fysiklärare" kan betydligt mindre fysik än mina gymnasieelever. Resultatet blir förstås undervisning utan djup, ganska meningslös tycker jag. Då är det kanske bättre att inse att Sverige inte har råd med fysikundrtvisning för alla.
SvaraRaderaJag hör till dem som gärna undviker att använda pronominat vi i argumenterande text - ungefär av samma anledningar som det opersonliga "man" kan betyda vad som helst.
SvaraRaderaTill sist är vi utlämnade till våra arguments bärkraft och ibland kanske det är renhårigare att inte försöka kapitalisera 25 års yrkesverksamhet. I värsta fall har jag inte lärt mig något utan bara reproducerat de erfarenheter som finns förkroppsligade i det som vi kallar skolkultur.
Men det är naturligtvis plågsamt att vi lever i en tid när alla utom lärare gör sig breda i debatten. Psykologer, hjärnforskare, poeter, företagsledare, ledarskribenter, militärer - är det ett krav att personen inte ska ha gått lärautbildning eller undervisat?
Beprövad erfarenhet - suck - finns det någon annan?
Vilken reform är svårast att backa ifrån? Kommunaliseringen eller friskolereformen?
Ha en skön helg!
Mats
Jan, det där är både sant och märkligt. Varför skulle man vilja ha för lång utbildning? Studietiden är dyr för studenten och borde bara rymma sådant man verkligen behöver och användas effektivt. Om mer av utbildningen sker på arbetsgivarens bekostnad och mindre på ens egen - det borde ju bara vara ett plus.
SvaraRaderaMats, ibland är det förmätet att föra andras talan. Ibland tror man att man talar för andra, men har fel. Klokt därför att undvika sådant. Men jag hävdar ändå att det ibland kan behövas. I det här fallet upplever jag att det finns en stor skillnad mellan hur folk i allmänhet ser på friskolereformen och hur lärare gör det. Det tycker jag förtjänar att lyftas - och är jag ute i ogjort väder väntar jag mig att ett gäng larare upplyser mig om det. Vilken reform det är svårast att backa ifrån... Jag är fascinerad av att det är så svårt att backa ifrån reformer helt och hållet. Om en reform inte levererar, om de önskade målen inte uppnås, då måste man helt enkelt göra något åt saken. Det borde inte finnas några heliga reformer.
SvaraRaderaIntressanta inlägg man får njuta av så här på hänryckningens helg.
SvaraRaderaFör att bli pedantisk vill jag lyfta den eviga sammanblandningen av uppföljningen och utvärdering. Den första har ingen styrka mer än att man följer upp det man sagt från förra mötet. En punkt på dagordningen som ska stå överst. Annars blir den aldrig behandlad.
Utvärdering däremot består av två vikta beståndsdelar, analys och värdering. Där analys är att se samband och mönster av fakta. Inget annat. När man gjort det värderar man. Vad innebär detta och vad är konsekvensen.
Tyvärr slarvar man bort det första ledet i utvärdering allt som oftast. Det är väl därför aldrig resultatanalysen blir rätt i skolan.
Och det här med vetenskapligt beprövade analysmetoder. Tja, använd de klassiska 7QC-verktygen och 7MT. Med dem kommer man långt utsan att blanda in någon annan kvasiventskaplig metod.
Och det här med lärarnas möjlighet till att lyfta sin egen debatt. Börja möjligen med den på www.skolkvalitet.se;)
Tack Plura för ditt eget intressanta inlägg. Nu har jag besökt skolkvalitet och även registrerat mig.
SvaraRadera