torsdag 16 juni 2011

Svensk Lärarprovning

Kortsynt nog har Björklund bara funderat över lämplighetstest ur en aspekt - elevens. Caligulor, pajasar och psykfall ska ryckas bort innan de hunnit rota sig. När man nu en gång inför något så dyrt, omständigt och svårkalibrerat som ett lämplighetstest borde man även göra ett uthållighetstest på den som överväger att bli lärare. Varför ska vi skattebetalare plöja ut en dyr utbildning på veklingar som ger upp redan efter ett halvår? Som börjar skaka i galoscherna så fort en förälder hotar med skolverket och som blir ledsna i ögat när de blir kallade fitta eller gubbjävel? Det är inte heller rätt mot eleverna att de först ska behöva göra gallringsjobbet åt oss och sedan tvingas utstå obehöriga vikarier.

Hur skulle ett sådant test gå till? Tja, jag tänker mig något i stil med prövningarna i Trollflöjten. Istället för vatten tänk skolpolitiker och ledare, istället för eld tänk föräldrar och elever.

Man kan väl börja med att bara litet allmänt dissa kandidaterna. Tala om hur värdelösa de är - typ boot camp i Kubricks Full Metal Jacket. Nästa steg kan vara ett kommando följt av en rad svårbegripliga och omständiga instruktioner. Innan de läst till punkt får de nya instruktioner. Innan de läst till punkt får de nya instruktioner. När de sedan förvirrade och stressade misslyckas med uppgiften skäller man ut dem efter noter. (Full Metal Jacket kan tjäna som modell även här). Den som bryter ihop skickar man hem, resten skickas ut på skolorna. Till elden.

Hur skulle den se ut då? Kanske finns det elever och föräldrar som skulle tycka det var kul att tirritera lärarkandidater och rent av var beredda att göra det utan ersättning? Annars kan vi legitimerade lärare inta rollerna. Nyttig katharsis för oss och dessutom har alla som undervisat några år ett bredare register än någon enskild elev eller förälder. Man kanske rent av skulle kunna göra en dokusåpa om testperioden som finaniserar alltsammans?
Tänk fritt, tänk nytt, tänk entreprenörskap.

Media: DN, SVD, Skolvärlden

Bloggar: Tysta Tankar, Max Entin (missa inte den här lysande satiren), Christermagister, metabolism för, metabolism mot,

60 kommentarer:

  1. Jag funderar lite grand kring det här med prövningarna och parallellen med Trollflöjten. Den har väl ett ganska lyckligt slut ändå, någon typ av moral att bara man klarar svårigheter så väntar något gott. Jag skulle nog vilja göra jämförelsen med en Golgata-vandring istället för oavsett hur väl man klarar prövningarna så blir man uppspikad på korset som syndabock för svenska skolans misslyckande.

    SvaraRadera
  2. Tyvärr sant, Jan. Det måste vi ändra på.

    SvaraRadera
  3. Tänk Star Wars.

    Består de proven i träsket får de en hjälm med skärm för ögonen och värja sig mot kastade innebandybollar med ett blåmålat kvastskaft. Därefter får de springa runt med Nyamko Sabuni på ryggen (hon är liten och nätt, tänker jag, Björklund kan nog bara blivande gymnastiklärare förväntas klara sådär innan de börjat utbildningen) och kasta prick med rymdskeppsmodeller medan lärarutbildare sitter i ring omkring och muttrar *kraften, har h*n kraften?*

    Först när de bestått alla prov samt skrivit en sonett om valfritt av dessa antas de högtidligen till jed... *hrm* lärarakademin.

    SvaraRadera
  4. Tack för att du återförde mig till den rätta vägen Morrica. Trollflöjten är ju nästan lika mossigt som studentexamen. Tänker väldigt gärna Star Wars. ... Tänker att jag kanske vill bli lärarutbildare när jag blir stor? Hur får de klä sig? Jag är svag för mantlar. Mantlar och svärd.

    SvaraRadera
  5. Tänk att det skall vara så svårt och förändra systemet så elever/föräldrar får inflytande över vilken lärare man vill ha.

    Om "kunden" (elever/föräldrar) kan välja behövs inte sådant här. De flesta märker nog om de inte pallar yrket utan konkurreras ut av bättre lärare.

    Jag tycker däremot att det är bra att tanken slagit rot hos major björklund samt lärarfacket. Att de fattar att det faktiskt finns människor som inte passar till att undervisa, att några av dessa just nu håller på och undervisa. Att stackars barn får sitta och pinas på deras lektioner.

    SvaraRadera
  6. Trollflöjten är så svårtolkad! Men nog är det Zarastro och de andra prästliknande figurerna som med hotfulla basröster sjunger:
    - Kom och träd i templet in!

    Jag får lust att skrika:
    - Akta er, gå inte in där!

    http://www.youtube.com/watch?v=HlKd8Vp0DGc&feature=related

    Jag tänker nog mer som Groucho Marx (Jag vill inte vara medlem i en klubb där de släpper in sådana som mig)

    SvaraRadera
  7. Hur tänker Helena om det uppenbara kunskapsförakt som är vissa politikers och stora folkgruppers arvedel? Det är möjligen det svåraste hindret, då så många sätter sin heder in på att inte vara mottaglig för något alls...

    Vänliga hälsningar

    Curt Jansson

    Ps Jag älskar Trollflöjten, fortsätt med den, du..Ds

    SvaraRadera
  8. Den utmärkta utvidgade lämplighetsprövningen som du föreslår för lärare öppnar även upp mot den övriga marknaden. Saluför prövningen till allmänheten som vid standardiserade kontrollstationer kan pröva lyckan att försöka erövra det prestigetunga "Lärarmärket" i 24 karat. Hinderbanan bestående av tio typiska men tilltuffade lärarvardagsscenarios ska avverkas på tid och utan en tår i ögat. Få ska klara den, och dyrt (pengarna oavkortat till vikariepoolen) ska det vara att försöka. Lärarmärket ska vara en självklar merit oavsett bransch, och varför inte även ge förtur i krogkön. Varje fredag kan man i SVT på bästa sändningstid visa veckans snyggaste avklarning. Oj, jag kanske drev iväg lite...

    SvaraRadera
  9. Mitt i prick som vanligt Helena!

    Jag brukade rymma in i Trollflöjtens sagovärd som liten (Ingmar Bergmans filmatisering). Jag tycker den filmen är något av det vackraste, starkaste och mest romantiska som gjorts. Kanske är det just prövningarna och tron på kärleken som lockade mig mest. Jesus är en idol för mig. Han gick emot etablissemanget för det rätta och för de svaga. Han lät sig bli uppspikad. Hur olyckligt än detta slut än är så ses det som mycket lyckligt av de flesta kristna. Lidandet hade en mening.

    Frågan är om lärares prövningar och lidande alltid har en mening och framför allt om det leder rätt? Det sorgliga och det allvarliga i ditt inlägg är att flera av de lärarna som inte låter sig bli cyniska, som brinner för eleverna och för bildningsidealen mm, de lärare som inte byggt upp ett pansar omkring sig, också ofta är de som inte orkar stanna i yrket. Det är en paradox och väl värt att skriva många inlägg om.

    SvaraRadera
  10. "Kortsynt nog har Björklund bara funderat över lämplighetstest ur en aspekt - elevens."

    Om det nu VERKLIGEN är eleverna Björklund oroar sig för, varför då inte yrka på 5000 kr mer i lön rakt över. Det skulle öka söktrycket och i förlängningen höja nivån på lärarkåren, vilket ytterst skulle gynna eleverna. Från politikerhåll fortsätter man tassa kring lönen, vill liksom inte erkänna att en högre lön troligen skulle öka status och därmed locka fler duktiga studenter till yrket.

    "Caligulor, pajasar och psykfall ska ryckas bort innan de hunnit rota sig."

    I svenska skolor måste det tydligen vara så att arbetsgivaren har noll koll på sin lärarpersonal, ty annars skulle väl inte stolpskotten ha rotat sig. Av någon förunderlig anledning har alltså stolpskotten klarat sig förbi intervjuer, referenskontroller och provanställningar. Tyder på en genuin omsorg om eleverna från arbetsgivarens håll. Aha... wait, wait... Got it! Det är givetvis skolledningen som ska genomgå lämplighetstest. Nej, Trofinios nu tänker du fel: givetvis ska de som har störst makt och ansvar inte lämplighetstestas, ty det skulle leda till att vi fick kompetenta skolledningar... Den första frågan skulle givetvis sålla bort så många att vi skulle få ett underskott på rektorer, nämligen: Vet du ett jota om pedagogik? Nähä, men då blir det svårt att utöva pedagogiskt ledarskap lille vännen.

    SvaraRadera
  11. Mantlar och svärd.
    Det låter lockande i hjärtat på en lärarutbildare.

    SvaraRadera
  12. Per, elever och föräldrar har inflytande redan idag, men inte alltid av det mest gynnsamma slaget. Det är inte heller alltid så att de har underlag att bedöma lärarkvalitet. Kunden väljer ibland fel.

    SvaraRadera
  13. Mats, finns det klubbar där du inte är välkommen, menar du?

    SvaraRadera
  14. Curt, det finns ett kunskapsförakt och det är ett stort problem. Tack och lov verkar vi äntligen vara förbi den period då man föraktade kunskap även hos lärarna.

    SvaraRadera
  15. Pekka, driv på du bara. Litet mer sådan troubleshooting så har vi löst skolproblemen och förbättrat statskassan på köpet. Därnäst kan vi ta oss an Grekland.

    SvaraRadera
  16. Gertie, jag älskar också Trollflöjten. Den kom ofta på tv medan jag växte upp och vi bänkade oss varje gång framför den hela familjen. Alla mina barn har förstås sett den ett antal gånger de med. Tyvärr går den inte att köpa på DVD, men jag lyckades bränna en skiva när den gick på tv för något år sedan.

    Undrar hur många skolpolitiker och inspektörer det är som inser den sanning du tar upp: att det ofta är de lämpligaste lärarna som lämnar yrket?

    SvaraRadera
  17. Trofinios, tack för dina högst uppskattade spydigheter. Bättre sätt? Så tänker nog jag också. Hellre då en tidig praktikperiod på skolorna med särskilt uppdrag att värdera lämpligheten. Den som får frågetecken kan man lämplighetstesta. Så tar man de pengar man spar och lägger det på lärarlöner.

    SvaraRadera
  18. I ett tidigare inlägg skrev jag: "Från politikerhåll fortsätter man tassa kring lönen, vill liksom inte erkänna att en högre lön troligen skulle öka status och därmed locka fler duktiga studenter till yrket."

    Men nu har jag blivit bönhörd av Gustav Fridolin:

    "För att fler ska vilja utbilda sig till lärare krävs att vi värderar läraryrket som ett av våra viktigaste framtidsyrken inte bara i ord, utan också i lön.

    Lärarförbundet har visat att lärare förlorar minst 10.000 kronor i månaden jämfört med andra yrken som kräver lika lång utbildning. Saco visade tidigare den här veckan att en utbildad lärare under sitt yrkesverksamma liv kommer att tjäna mindre pengar än om personen i fråga låtit bli att läsa någon eftergymnasial utbildning alls.

    Höjda lärarlöner är därför sannolikt den enskilt viktigaste reformen för att öka attraktiviteten i läraryrket, incitamenten för motiverade studenter att brinna för lärargärningen och i slutändan för att skapa bättre förutsättningar för våra barn och unga att lyckas i skolan."

    Bra Gus!

    http://www.dn.se/debatt/hojda-lararloner-viktigast-for-att-fa-en-bra-svensk-skola

    SvaraRadera
  19. Helena, jag vill påstå att du har fel om du säger att elever/lärare har inflytande.

    Det enda man kan göra är att byta skola men det är för de allra flesta en mycket stor process. Möjligen fungerar det bra för de som bor i större städer där skolor ligger tätare.

    Det är omöjligt och ha något inflytande för kunden (lärare/elever) då det inte finns någon fakta och tillgå om lärare specifikt.

    Hade en diskussion med en granne för några veckor sedan, hennes pojk skall gå i årskurs ett (börjar tvåan till hösten). Men han har gått hemma i över två månader. Skolan klarar inte av honom och två andra i hans klass.
    Mamman har slutat och prata med den skolan för hon blir så frustrerad, de fattar inte.
    Då min pojk leker med hennes så känner jag väl till vad som fungerar, vilken typ av lärare han behöver (och de två andra i hans klass som har svårt och sitta still). den typen av lärare som han behöver saknas på den skolan

    SvaraRadera
  20. Hjärnsläpp: "elever/lärare" skall givetvis vara "elever/föräldrar"

    SvaraRadera
  21. Tio teser för att höja lärarnas status och lön.

    1. Förstatliga skolan.
    2. Skrota friskolereformen
    3. Stäng alla Lärarhögskolor
    4. Öppna upp för fler karriärsteg
    5. Låt lärarna gå hem efter sista lektionen
    6. Slopa alla pseudoarbetsuppgifter
    7. Låt lärarna ledas av kompetenta ledare
    8. Slopa surrogatföräldraskapet för lärare
    9. Bättre och adekvat fortbildning
    10. Öppna skolfönstret mot verkligheten.

    SvaraRadera
  22. @Anonym: Inget av de förslagen fungerar så länge man inte har bra verktyg för att utvärdera lärares jobb, hur skicklig läraren är på att utöva sitt yrke

    SvaraRadera
  23. @Per, hur tänker du nu? När skolan var statlig hade lärare högre status än idag trots att det inte då fanns direkt bättre utvärdering av lärares jobb än idag. Därmed inte sagt att utvärdering kan bidra till ökad status och lön, men det är ingalunda nödvändigt. Vad som påverkar status och lön är mer komplext än så.

    SvaraRadera
  24. @Trofinios, du jämför med en föråldrad tid (40 eller mer är mycket)

    Då handlade det om att (lite överdrivet) förvandla analfabeter till läskunniga, samhället var inte i närheten av lika komplext som idag.

    Tänk på att yngre lärare idag kommer från gruppen "sämre elever" i skolan. Utbildningen har varit av typen "jag kommer inte in på något annat så jag får väl bli lärare".

    Föräldrar som tar upp problem med lärare är ofta mycket mer kompetenta än vad lärarna är själva. Saknas föräldrar eller det är dåligt ställt så hamnar barnet lätt mellan stolarna i en miljö där man inte har någon makt (läs: inte kan välja och inte kan granska kvaliteten).

    Jag är inte utbildad lärare men skulle lätt kunna slå varenda lärare i årskurs 7-9 i skolan som är några 100 meter från där jag bor.

    I hur många andra yrken som man måste studera till är det så?

    Den dagen privatlivet är och hugger efter lärare på grund av att lärare håller så hög klass, då kan man börja snacka.

    SvaraRadera
  25. Det är så underbart att läsa Pers rader! Vilket geni och vilket intellekt! Jag undrar bara när Per kommer med mer konkreta förslag till en allmän skolförbättring. Prat om det nutida samhällets komplexitet i allmänhet och lärares inkompetens i synnerhet är ju inte särskilt utvecklande. Men å andra sidan verkar Pers huvudsakliga tes vara att lärare är en bunt debila stackare som verkar befinna sig i den nionde kretsen i det intellektuella helvetet. Men desto större utmaning för den person som anser sig vara hemmastadd i sjunde himlen att försöka frälsa dessa förtappade själar vars enda syfte är att förstöra barns utbildning. Vågar du komma med riktiga, konkreta och verklighetsförankrade förslag hur man ska lyckas locka genier av ditt slag till skolan?

    SvaraRadera
  26. ”@Trofinios, du jämför med en föråldrad tid (40 eller mer är mycket)

    Då handlade det om att (lite överdrivet) förvandla analfabeter till läskunniga, samhället var inte i närheten av lika komplext som idag.”

    Nej, det gör jag inte. I Finland har lärarna hög status anno 2011. Min poäng var att lärarnas status och lön har urholkats på grund av olika reformer, där kommunaliseringen varit den mest förödande, inte på grund av att utvärderingen av lärare har försämrats, d v s lärarnas status och lön beror inte på graden av utvärdering av lärarnas jobb och hur det faller ut, något du lät påskina.

    ”Tänk på att yngre lärare idag kommer från gruppen "sämre elever" i skolan. Utbildningen har varit av typen "jag kommer inte in på något annat så jag får väl bli lärare".”

    Det där är en överdriven och negativt generaliserande bild som endast stämmer till viss del.

    ”Föräldrar som tar upp problem med lärare är ofta mycket mer kompetenta än vad lärarna är själva.”

    Har du något belägg för detta påstående? Det är få föräldrar som är lika kompetenta som lärarna. Visst, en del föräldrar kan ha lika bra ämneskunskaper som lärare, men när det gäller pedagogisk, didaktisk, barnpsykologisk kunskap osv, står sig den överväldigande majoriteten av föräldrarna slätt mot lärarna.

    ”Jag är inte utbildad lärare men skulle lätt kunna slå varenda lärare i årskurs 7-9 i skolan som är några 100 meter från där jag bor.”

    Och bara för att du tror du kan ”slå” dem så är det sant? Märkligt språkbruk förresten: slå? Jag tycker du är lite väl arrogant här, samt utgår ifrån en alldeles för förenklad bild av lärares kunskaper. Såvida du inte arbetat parallellt med lärarna på din närliggande skola och jämfört dina insatser med dessa lärare ser jag ingen grund för att ens fälla ett sådant provocerande påstående.

    ”Den dagen privatlivet är och hugger efter lärare på grund av att lärare håller så hög klass, då kan man börja snacka.”

    Så om grundskollärare inte är attraktiva för det privata näringslivet, så förtjänar de varken hög status eller bra lön? Eller vad vill du ha sagt? Sedan bortser du från att den kunskap som efterfrågas inom det privata näringslivet blir alltmer specialiserad, vilket medför att lärarna blir mindre attraktiva för näringslivet eftersom en sådan specialiserad kunskap inte kan rymmas inom en lärarutbildning. Det kan vara EN förklaring till lärarnas lägre status eftersom lärarna inte kan hota i lika stor utsträckning med att välja andra yrken och därmed sätta press på skolans arbetsgivare att erbjuda goda anställningsvillkor och lön. Men att lärarnas attraktionskraft för det privata näringslivet i dagens läge på något sätt bör vara bestämmande för deras status tycker jag är befängt.

    SvaraRadera
  27. Korrigering. Jag skrev: "d v s lärarnas status och lön beror inte på graden av utvärdering av lärarnas jobb och hur det faller ut, något du lät påskina."

    Det skall vara "beror inte uteslutande på"

    SvaraRadera
  28. @Anonym:

    Här kommer en utmaning!

    Hur skall en elev eller förälder kunna veta vad som är en bra respektive dålig lärare om inte ens lärare själva kan svara på den frågan.

    Vet du något område som utvecklats där man inte kan avgöra vad som är bra respektive dåligt

    SvaraRadera
  29. @Trofinios

    "Har du något belägg för detta påstående?"

    Japp, hur många lärare är efterfrågade inom andra yrkesområden?
    När jag varit involverad i anställningsprocesser så är jag helt övertygad om att ifall en person skrivit i sin cv att man satsat på att bli lärare (alltså utbildat sig till det) så hade det inte varit en merit.
    Personer som gillar och utvecklas, triggas av utmaningar och kan hantera stress skulle aldrig söka sig till läraryrket som det fungerar idag.

    "Så om grundskollärare inte är attraktiva för det privata näringslivet, så förtjänar de varken hög status eller bra lön?"

    Det är en indikation om att yrkesgruppen inte håller tillräcklig kvalitet.

    Bara en sådan sak som att lärare ofta (Helena är oftast ett undantag) sitter och försvarar strukturer där det inte går och upptäcka bra och dåligt jobb visar med stor tydlighet hur kompetent man är.


    "Sedan bortser du från att den kunskap som efterfrågas inom det privata näringslivet blir alltmer specialiserad, vilket medför att lärarna blir mindre attraktiva för näringslivet eftersom en sådan specialiserad kunskap inte kan rymmas inom en lärarutbildning."

    Hur vet du det?

    SvaraRadera
  30. Nu rör du till det. Jag frågade om belägg för följande påstående

    ”Föräldrar som tar upp problem med lärare är ofta mycket mer kompetenta än vad lärarna är själva.”

    Och du anser dig har belägg för påståendet genom att hänvisa till följande:

    ”Japp, hur många lärare är efterfrågade inom andra yrkesområden? När jag varit involverad i anställningsprocesser så är jag helt övertygad om att ifall en person skrivit i sin cv att man satsat på att bli lärare (alltså utbildat sig till det) så hade det inte varit en merit.
    Personer som gillar och utvecklas, triggas av utmaningar och kan hantera stress skulle aldrig söka sig till läraryrket som det fungerar idag.”

    Uppriktigt, anser du verkligen att du med detta har givit belägg för: ”Föräldrar som tar upp problem med lärare är ofta mycket mer kompetenta än vad lärarna är själva.”?

    ”Det är en indikation om att yrkesgruppen inte håller tillräcklig kvalitet.”

    Bibliotekarier är inte särskilt attraktiva för det privata näringslivet men av detta följer inte att de inte kan hålla hög kvalité i sitt arbete som bibliotekarie. Du måste visa att det faktiskt är så att om det privata näringslivet inte efterfrågar grundskolelärare så brister grundskolelärare i kvalité. Du verkar utesluta möjligheten att det privata näringslivet idag kanske inte är så intresserade av den kompetens en grundskollärare besitter utan att det är något fel på kompetensen i sig.

    ”Hur vet du det?”

    Det är färre lärare som växlar spår till det privata näringslivet. Invändningen mot detta skulle nu kunna vara att lärarna idag håller lägre nivå än förr och att det är därför de inte är attraktiva. Möjligen är det är en liten del av sanningen. Men det är väl känt att det är genom hög kunskap vi skall kunna hävda oss i konkurrensen, vilket innebär att vi idag ställer mycket högre kunskapskrav på våra arbetare till skillnad från förr. För 20-30 år var det ganska goda möjligheter t ex för gymnasielärare i matematik och fysik att gå över till privata näringslivet, idag räcker inte deras kunskaper till, ty idag måste de också vara skolade i programmering och avancerad matematisk programvara, något de inte får med sig i sin utbildning.

    SvaraRadera
  31. @Trofinios

    Vi skriver svar på ett blogginlägg, hur långa svar tror du man orkar med?

    Det är inte jag som skall bevisa att lärare har kompetens utan det är lärarna som skall bevisa att de har den. Nu kan man inte det och det finns mängder med fakta som indikerar att så är fallet.

    Bibliotekarie är en annan yrkestrupp där det är otroligt svårt och mäta skicklighet, därav ligger lönerna lågt och yrket utvecklas förmodligen lååååååååångsamt.


    Jag tror även många lärare behöver tänka om angående hur människor lär sig. Det är vanligt att de tror att det är läraren som gör "jobbet". Så fungerar det inte, läraren är mer som en coach/guide eller vad man väljer och kalla det. Det är alltid personen själv som lär sig.
    Det går faktiskt och hjälpa någon och lära sig saker som man inte har en aning om själv.

    En lärare skall vara duktig på utbildning, ämneskunskap är sekundärt och när man kommer till sådana nivåer så att läraren inte hänger med kunskapsmässigt så har man nog lyckats rätt bra.

    SvaraRadera
  32. "Jag tror även många lärare behöver tänka om angående hur människor lär sig. Det är vanligt att de tror att det är läraren som gör "jobbet". Så fungerar det inte, läraren är mer som en coach/guide eller vad man väljer och kalla det. Det är alltid personen själv som lär sig.
    Det går faktiskt och hjälpa någon och lära sig saker som man inte har en aning om själv.

    En lärare skall vara duktig på utbildning, ämneskunskap är sekundärt och när man kommer till sådana nivåer så att läraren inte hänger med kunskapsmässigt så har man nog lyckats rätt bra."

    Om ämneskunskaperna är sekundära för läraren och eleven når ikapp läraren, skulle det då ge garanti för att eleven lyckats bra?

    Du delar den pedagogiska uppfattning som kritiker menar legat bakom tillbakagången av svensk skola, och som Björklund nu revolterar emot: Lärarens huvuduppgift är att vara coach/guide/handledare, ämneskunskaper är sekundära, läraren kan få eleverna att lära utan att egentligen ha någon ämneskunskap. En högst problematisk uppfattning som inte är särskilt genomtänkt. För ämnet matematik skulle jag säga att den uppfattningen är helt förödande. En viktig anledning till att svenska elever presterar dåligt i matematik är att många lärare i de yngre åldrarna saknar goda ämneskunskaper i matematik, somliga har inte ens läst matematik överhuvudtaget, och det är därför kraven nu skärps och även lärare för yngre åldrar måste läsa matematik..

    SvaraRadera
  33. @Trofinios

    Orsakerna till att elever presterar sämre och sämre är många, däremot är jag säker på att ämneskunskaperna hos lärare spelar en försvinnande liten roll där. Matten i exempelvis 7-9 är ju löjligt enkel för en vuxen med ett minimum av mattematiska talanger.

    Personligen tror jag största orsaken till skolans problem är bristande engagemang hos lärarna, och det finns många orsaker till det.

    Är full av beundran för de högpresterande personer som valt yrket och står ut och jobba under de förhållande som råder.

    SvaraRadera
  34. Per! Du för ju bara ett cirkelresonemang. Kom till saken och försök att presentera ett konkret förslag på kompetenshöjning inom lärarkåren. Jag vet vid det här laget vad tycker om skolan och lärare. Jag läser gärna och tycker till. Kom ihåg att vara tydlig för det är ju trots allt lärare som är målgruppen för dina knivskarpa reformförslag!

    SvaraRadera
  35. @Anonym

    För mig är det helt obegripligt att detta område skall vara så "inni helvete svårt" för en del och fatta ;)

    - Gör det lönsamt och göra ett bra jobb
    - Gör det olönsamt att göra ett dåligt jobb

    Så löser man problemet

    Konkurrens är ett utmärkt medel för att få till ovanstående mekanismer. Men konkurrensen måste styras av slutkund.
    Konkurrens fungerar inte om syftet är att öka kvaliteten på produkterna om den ligger djupare. Ta sjukvården, läget är där katastrofalt. Orsaken är att kunden har så lite insikt och inflytande över hur den kan välja vårdgivare.

    Desto lättare det är och byta "säljare" och desto bättre faktabaserad information det finns om tjänsterna som säljarna säljer. Då ökar kvaliteten i tjänsterna.

    För att applicera de två ovanstående argumenten på skolan så...
    - Att byta skola är en jätteprocess för de allra flesta
    - Att få korrekt information om lärares skicklighet är väl i princip omöjligt

    Slutsats: Marknaden fungerar inte. Incitamenten för lärare och förbättra sig är få, lärare som försöker göra ett bra jobb upptäcks inte av systemet, det blir idetorka och en hel del annat negativt.

    Inom alla marknader som fungerar så växer ideer fram från de som deltar i marknaden. Jobbar 10 000 med att tillverka X så finns det 10 000 hjärnor som kan fundera på hur man kan göra det hela bättre. Så länge deras idéer får möjlighet och testas och resultatet snabbt kan utvärderas, man vinner på att förbättra läget, då kommer de anstränga sig för att förbättra situationen.


    Att fråga mig eller någon annan om att komma med den slutgiltigt bästa lösningen om hur man får en skola som fungerar bra är "hål i huvudet". Det finns ingen som kan komma med en sådan lösning och skolan är inte statisk, något som fungerar idag kanske inte fungerar om fem år.

    Lösningen är att skapat ett regelverk där det just är lönsamt och göra ett bra jobb och olönsamt och göra ett dåligt, regelverket skall vara så anpassat som möjligt för att upptäcka bra idéer så snabbt som bara går. Göra det enkelt för andra att ta del av ideer och göra det lätt för köparen (läs: eleven) och byta.

    SvaraRadera
  36. Tillägg:

    Enligt mig går det inte att få en riktigt effektiv skola så länge lärare har monopol på att bedöma kunskaper (betyg eller vad man har för annan typ av bedömning).
    Den kopplingen måste väck om man vill få till riktiga förbättringar

    SvaraRadera
  37. "Orsakerna till att elever presterar sämre och sämre är många, däremot är jag säker på att ämneskunskaperna hos lärare spelar en försvinnande liten roll där. Matten i exempelvis 7-9 är ju löjligt enkel för en vuxen med ett minimum av mattematiska talanger."

    Du är säker... Är du igång och spekulerar nu igen eller har du några belägg för att graden av lärarens ämneskunskaper inte har någon avgörande roll för elevernas prestationer? När Björklund tjatar om bättre ämneskunskaper hos lärarna så är han alltså ute i helt ogjort väder...
    Tja, varför ska franskläraren behärska franskan, matematikläraren behöva mer matematikkunskaper än vad eleven ska lära sig, etc.? Om du vore minsta insatt hade du förstått vikten av goda ämneskunskaper.

    "Personligen tror jag största orsaken till skolans problem är bristande engagemang hos lärarna, och det finns många orsaker till det."

    Största orsaken bristande engagemang... Och hur har du kommit fram till detta? Har du gjort omfattande empiriska undersökningar i skolan, läst omfattande litteratur som indikerar detta, eller spekulerar du ytterligare en gång? Min erfarenhet från att ha jobbat i många år och i flera olika skolor är att det sällan är i engagemanget det briser, däremot i förutsättningarna att utöva yrket, där ett stort problem är att alldeles för mycket tid går till annat än just lärarens kunskapsuppdrag.

    Per, det är kul att du engagerar dig i skolan, men kanske du borde idka lite större ödmjukhet istället för att lättvindigt häva ur dig allehanda påstående om skolan och lärare som du inte har minsta belägg för. Det framstår inte som särskilt seriöst.

    SvaraRadera
  38. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sommarlov-men-samtidigt-sanks-lonen_6250102.svd

    Fridolin har rätt, alla andra förslag riskerar att bli kontraproduktiva om inte lönerna höjs snarast. Sen ser jag ett jätteproblem med huvudmannens dåliga styrning också men höjs lärares status kanske huvudmannen får börja lyssna på sin viktigaste resurs.

    SvaraRadera
  39. @Trofinios

    jag är helt säker på att ämneskunskaper är oviktiga i årskurs 1-9, orsaken till det är att de åldrarna har så enkel undervisning.

    Om en person utbildar sig till mattelärare och har problem med matten man kör i årskurs 7-9 så hoppas jag verkligen att systemet filtrerar bort personen. Efter 9'an börjar givetvis ämneskunskaper spela större roll. Samma med de andra ämnena.

    "Största orsaken bristande engagemang... Och hur har du kommit fram till detta?"
    För det är otroligt svårt och engagera sig när man har så liten kontroll över sin arbetssituation. Fenomenet är liksom välkänt.. Gå till vilken yrkeskategori som helst, tar du bort anställdas möjlighet till och påverka sitt arbete och du får en dramatisk nedgång i produktivitet och engagemang.

    SvaraRadera
  40. @Per

    Ämneskunskaper är aldrig oviktiga även om djupet av dem kan variera beroende på nivå. En lärare med svaga ämneskunskaper får svårt att inspirera eleverna, ser inte samband lika bra, förklarar i regel sämre, har svårare att förutse vilka problem eleverna kan möta, har problem att hävda ämnets legitimitet, får problem med avgränsningar, blir mindre trygg i klassrummet, vågar mindre sällan utmana eleverna, har svårare att göra kopplingar till reella situationer, har ingen möjlighet att frigöra den kreativitet som goda ämneskunskaper kan frammana, etc. Men du är ju som sagt säker på att ämneskunskaperna är oviktiga i år 1-9.

    "För det är otroligt svårt och engagera sig när man har så liten kontroll över sin arbetssituation. Fenomenet är liksom välkänt.. Gå till vilken yrkeskategori som helst, tar du bort anställdas möjlighet till och påverka sitt arbete och du får en dramatisk nedgång i produktivitet och engagemang."

    För det första köper jag inte premissen att lärare inte har kontroll över sin arbetssituation. Lärare har i regel ganska god kontroll över sitt viktigaste moment i yrket, nämligen undervisningen. Här ges lärare en stort förtroende, det är få rektorer som försöker gå in och styra lärarens arbete i klassrummet. För det andra följer det inte med nödvändighet att engagemanget dödas när kontrollen över arbetssituationen blir dålig. Du använder ett analogiargument men för att det ska funka måste det finnas en likhet mellan de arbetsplatser du utgår i från och skolan. Vad du missar här är att lärare ofta känner ett stort ansvar för sina elever, deras framtid hålls i viss mån i lärarens hand, och även om läraren kan vara missnöjd på många sätt driver ofta ansvaret för eleverna läraren att göra sitt bästa för eleverna.

    Jag tror inte vi kommer så mycket längre i diskussionen så jag sätter punkt för min medverkan här.

    SvaraRadera
  41. @Trofinios

    "Jag tror inte vi kommer så mycket längre i diskussionen så jag sätter punkt för min medverkan här. "

    Vi kommer ingen vart för att du letar fel istället för att försöka förstå vad man skriver, klassiskt argumentationsproblem när stolthet blandas in. Ett omoget beteende
    Du är fullt på det klara med vad jag menar och jag tror också du håller med (det är nog svårt och inte hålla med om sådana självklarheter).

    SvaraRadera
  42. "Vi kommer ingen vart för att du letar fel istället för att försöka förstå vad man skriver, klassiskt argumentationsproblem när stolthet blandas in. Ett omoget beteende
    Du är fullt på det klara med vad jag menar och jag tror också du håller med (det är nog svårt och inte hålla med om sådana självklarheter)."

    Double facepalm.

    SvaraRadera
  43. Seriöst, självklart är det konstruktivt att införa lämplighetstest för lärarkandidater, men olika typer av undervisning ställer olika krav. En lämplig datalärare i gymnasiet har inte samma egenskaper som en lämplig historielärare. Om man bara pratar om en allmän lärarlämplighet hamnar man i en metafysisk värld bortom allt förnuft.

    SvaraRadera
  44. Per, jag är mäkta imponerad av din bredd. Du uttalar dig som expert på område efter område i samhället. Tala om renässansmänniska!

    Men du gör det väldigt lätt för dig när du redogör för dina lösningar/förslag. Förslagen är alldeles för vaga och fulla med journalistiskt allmängods och floskler. De tillhör vulgärdebatten och tillför intet till förbättringar för någon inom skolan. Vi lärare har hört dem i åratal och de tuggas om och om igen.
    Vill du verkligen få insikter om skolvärlden så råder jag dig att arbeta som lärare i några år. Testa dina teser och gå tillbaka till dina förslag och argument som du har skrivit ned här på bloggen. Skolan behöver den drivkraft som du verkar besitta. Fräls oss!

    SvaraRadera
  45. @Anonym

    Vad tycker du själv?
    Är det dåligt om man förändrar läraryrket så det blir möjligt och upptäcka bra respektive dåligt lärararbete.
    Vet du någon annan bransch som utvecklats där det är omöjligt och granska kvaliteten på arbetet som utförs?

    Det är inte jag som gör det lätt för mig, det är lärare (och framförallt politiker) som gör det svårt för sig själva. Politiker vill inte släppa makten, en del lärare är rädda för konkurrens.

    SvaraRadera
  46. Per!

    Jag vet inte vad ditt avgrundsdjupa agg mot lärare kommer sig av. Men en sak vet jag; att du fullständigt saknar insikter om skolvärlden. Men insiktslösheten kan du råda bot på genom att börja arbeta som lärare. Varsågod, ansök imorgon så kanske du står tar emot din första klass redan nu i augusti. Lär eleverna allt du kan. Lycka till!

    SvaraRadera
  47. "avgrundsdjupa agg"?

    Var det svar på frågorna? Var de för svåra

    Jag har arbetat som lärare (vikarierat), Har utbildat i andra sammanhang med. Alla har dessutom sin erfarenhet från sin egen skolgång, det är faktiskt ett yrke de allra flesta kan en hel del om.

    SvaraRadera
  48. Per!

    Läs igenom din sista replik en gång till. Du måste inse att du har målat in dig i ett hörn. Med ditt resonemang gör alla människor till experter inom alla områden som de har kommit i beröring med. Det skulle göra mig till överläkare inom ett antal medicinska discipliner bara för att jag har besökt vårdcentralen otaliga gånger. Det skulle göra mig till samhällsplanerare av rang för att jag rör mig i samhället, nyttjar allmänna kommunikationsmedel etc etc...

    När det gäller dina frågor så anser jag att du återigen blottar din okunskap. Om du hade fortsatt din lärargärning så hade du förmodligen förstått vad jag, och många lärare med mig, menar.

    SvaraRadera
  49. Helgen bestod av släkt och politik så bloggen har blivit litet försummad. När man då hittar en kommentarstråd som börjat leva ett eget liv vet en stackars bloggare inte i vilken ända hon ska börja nysta. :)
    När det gäller lönerna håller jag med till punkt och pricka, Trofinios. Så fort jag får en stund över ska jag skriva ner vad jag vet om de finska lärarlönerna. Jag kippade efter luft som en fisk på torra land när jag läste krönikan i DN där man fick veta att lönerna inte var viktiga för ett yrkes attraktionskraft.
    Till Per vill jag svara att elever och föräldrar är mycket flitiga med att tala om vad de tycker om olika lärare - framför allt när de är missnöjda. De har mycket inflytande och min erfarenhet är att de använder sig av det - inte alltid på ett sätt som är gynnsamt för verksamheten. Du berättar om en pojke som gått hemma i flera månader. Att skolplikten fullföljs är föräldrarnas ansvar - inte skolans. Det är ett ansvar alltför många föräldrar tar lätt på. Det är viktigt att man visar lyhördhet och vilja att lösa problem på skolorna. Det tycker jag att man har gjort på de skolor där jag har jobbat, men jag tror säkert att det finns skolor där man inte gör det. Men min erfarenhet är att skolk mycket oftare har med sociala problem och föräldrar som inte gör sitt jobb än med skolproblem.

    SvaraRadera
  50. Anonym, din lista skriver jag under på förutom stäng alla lärarhögskolor. Jag fick en alldeles utmärkt lärarutbildning, det finns det säkert många som får även idag. Rätt åtgärd här måste vara att kvalitetssäkra och målstyra alla lärarhögskolor. Det arbetet pågår vad jag förstår. Sedan kommer det nog inte som någon överraskning att jag vill lägga till ‘införa en ny studentexamen’ till din lista. Jag håller nämligen med Per om att det bara är om man systematiskt kontrollerar måluppfyllelsen som man kan släppa lärarna fria.

    SvaraRadera
  51. Trofinios, jag tycker att du kritiserar Per för något han inte har skrivit. Inte status utan frihet kopplad till kontroll av måluppfyllelse - sedan tror jag att det finns statusvinster också.

    SvaraRadera
  52. Per skolan var statlig när jag började jobba som lärare. Kallar du mig föråldrad??? Jag vill tvärtom invända att eleverna nådde högre kunskapsmål då än de gör nu. De läste bättre, skrev bättre, lärde sig mer engelska och franska.

    Men det är när du påstår att föräldrar som tar upp problem med lärare är ”mycket mer kompetenta än lärarna” som du verkligen tappar mig. Jag kan klara en klass utan föräldrar, vissa föräldrar är till stor hjälp och fina samarbetspartners, vissa kan komma med värdefulla råd och synpunkter, men besvärliga föräldrar är ett av de största minusen i läraryrket och det minuset växer för varje år som går. Det finns förfärande antal föräldrar som ingår en ohelig allians med sina barn mot skolan. Det är ett sätt att bonda på som borde vara åtalbart. De föräldrarna stjäl sina barns framtid.

    SvaraRadera
  53. Anonym, du har en talang för satir som jag uppskattar helhjärtat och applåderar men som inte precis främjar harmoni och samförstånd i denna lilla debatt. Kanske finns en läxa där för mig som har så svårt att motstå lusten att ironisera mot SKL och Lärarförbundet.

    SvaraRadera
  54. Trofinios, vilket bra inlägg. Du bemöter Pers synpunkter sakligt och klokt. Jag blev glad och imponerad när jag läste det. Nu vet jag som känner Per sedan längre att han har personliga erfarenheter som format hans kritiska inställning. Det är lätt att teoretisera och se gråzonerna när man inte är personligt drabbad. Är det man själv eller ens egen unge som har blivit nermald i en dålig skolkvarn är det inte lika lätt.

    SvaraRadera
  55. Per, ämneskunskaper är avgörande. Att man har bagatelliserat lärarnas ämneskunskap ser jag som ett viktigt skäl till skolans misslyckanden. Jag kan inte heller hålla med om att lärare saknar engagemang. Det har jag sett ytterst få exempel på.
    Men jag håller med om vikten av kvalitetssäkring och varudeklaration både i sjukvården och i skolan. Det är ett feltänk att införa konkurrens på marknader där kunden inte kan avgöra produktens kvalitet. Det är som om vi ska välja mellan en Rolls och en Skoda bara på utseende och broschyr.

    SvaraRadera
  56. Helena:

    Angående ämneskunskaper - Om någon studerar till lärare och har problem med att lära sig det man behöver kunna för att lära ut till en person under 15 år, anser du att den personen skall få lov och bli lärare i ämnet?

    Själv är jag lindrigt dyslektisk, det borde verkligen finnas en broms som hindrar sådana som mig att bli svenska lärare eller något annat där man måste kunna stava.

    Jag vidhåller att ämneskunskaper inte är viktiga samtidigt så skall personer som totalt saknar talang i ämnet inte få lov och lära ut.

    De två mest intelligenta/kunniga personer jag arbetat med var sociala katastrofer. Ena personen plugga teknisk fysik och läste till civil ekonomi samtidigt. Dessa två klarade han av på tre år. Han kunde svara på nästan vad som helst. Satt och läste engelsk dokumentation och kritisera grammatiken.
    Hans inlevelseförmåga var däremot noll, om något annan inte förstod så hade han svårt och koppla eftersom han tyckte det var så lätt.
    Den andre fick några pris på Chalmers då han var kursetta mm. Enorm rädsla för att göra fel, innan han gjorde något så läste han på till 110% och det blev aldrig något gjort för det tog sådan jävla tid innan han vågade ta egna beslut.

    När jag undervisade i programmering, de som gick dessa kurser fick betala 4000 per dag och efter kursen betygsatte kursdeltagarna läraren, man var då tvungen och ha över 4.0 för att få fortsätta undervisa. Mycket lärorikt och pressande.
    Trots att man där undervisade vuxna som redan var mycket duktiga i ämnet men ville bli bättre, så var det ändå inte ämneskunskaper som var viktigast även om man självklart skulle kunna det man lärde ut.
    Viktigaste var att ALLA kursdeltagare skulle känna att de lärde sig. Ha en känsla för hur man kunde nå alla även om kunskaperna varierade kraftigt mellan kursdeltagare, undervisa så de tyckte det var kul. Var en kursdeltagare missnöjd så fick de en ny kurs gratis (dyrt för företaget som anlitade oss lärare).

    Vad vi absolut inte fick göra var att låtsas att vi kunde om vi inte riktigt visste. Fick man en fråga man inte kunde så var det bara och säga att man inte kunde och fick återkomma med svar dagen efter. Ett tappat förtroende mot kursdeltagarna var en dödssynd.

    Så nej, ämneskunskaper är inte viktigt. Det viktiga är att man kan lära ut det som skall läras ut på ett tydligt och bra sätt samt helst göra det så att eleven tycker det är intressant/roligt.

    SvaraRadera
  57. Classe, det kan vara värt att gallra bort de uppenbart olämpliga i ett tidigt skede, men hellre då ha en tidig praktik och låta handledarna hissa varningsflagg. Därefter kan man ha en lämlighetsprövning. Det vore billigt, rationellt och mer rättssäkert.

    SvaraRadera
  58. Helena!

    Jag kan liksom inte låta bli när självutnämnda experter uttalar sig. När de dessutom gör sig skyldiga till retoriska självmål är det ju fullständigt oemotståndligt. Du vet lika väl som jag att de självutnämnda experterna har fått härja i svensk skoldebatt alltför länge. Alla verkar veta precis allt. Men när man frågar efter lite mer konkreta tips så visar det sig de inte kan. De vet allt men kan intet. Ungefär som medelålders män med kraftig rundör på fotbollsläktarna. De vet allt men skulle förmodligen inte kunna prestera något på planen.

    För övrigt anser jag att SKL och LF bör förstöras!

    SvaraRadera
  59. Anonym, jo jag vet precis. Det blir inte precis lättare att sitta på sina händer när det dessutom kryper in rediga doser generaliserat lärarförakt.

    SKL borde bara bort - eller omvandlas till en ren servicetjänst för kommunerna, utan makt och inflytande. Lärarförbundet kan vi väl bara assimilera. :)

    SvaraRadera