tisdag 22 februari 2011

Jämställdhet inte längre en kvinnofråga i statens ögon?

”Jämställdhet brukar ses som en kvinnofråga”. Så skrev Anna Ekström i en debattartikel i SVD, där hon presenterade de viktigaste slutsatserna man drog i delegationen för jämställdhet i skolan. "Men i skolan har pojkar och flickor lika mycket att vinna på jämställdhet", konstaterar hon därpå.

Intressanta formuleringar när man ställer dem bredvid varandra. Är det något sensationellt att jämställdhet gör livet lättare för pojkar? Flickor har länge haft frihet att vara pojkflickor, men vem välkomnar flickpojken?

Jag kan se att både män och kvinnor kan förlora på jämställdhetspolitik - i varje fall när den är av det mästrande, moraliserande och styrande slaget - men det är något helt annat än att förlora på jämställdhet. Och den som uppfattar jämställdhet som en kvinnofråga behöver nog tänka om. Jämställdhet är en mänsklig rättighet.




Artikel 1 av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en andra av gemenskap.

10 kommentarer:

  1. "Jämställdhet är en mänsklig rättighet". Jag fortsätter samla på dina citat!:-)

    SvaraRadera
  2. Ja, precis så enkelt är det ju. Alla vinner, ingen förlorar egentligen, även om det kan kännas så en stund för somliga.

    SvaraRadera
  3. Morrica, bristande jämställdhet ger brister i möjligheterna att vara sig själv och förverkliga sig själv. Det uppfattar jag som mycket allvarligare hinder för lycka och självförverkligande än löneskillnader och skillnader i vem som diskar mer. (det kanske i och för sig är för att det bara är min man och barnen som diskar hos oss. Jag är en jäkel på att delegera. :))

    SvaraRadera
  4. Det är ju så. Det är lätt att fastna i det som tycks gå att mäta, men faktum är ju att det kan vara hur orättvist som helst mot alla inblandade att dela ett äpple i fyra delar och ge var och en ett kvarts äpple, även om man är fyra personer. Den första blir nöjd, den andra är jättehungrig och känner sig lika hungrig efter sin lilla munsbit, den tredje blir proppmätt efter halva sin bit och kastar resten medan den fjärde är allergisk mot äpplen och i praktiken blev helt utan. Jämställdhet är mycket mer än millimeterrättvisa, det är superbra att du lyfter det.

    SvaraRadera
  5. Jag sällar mig till hyllningskören, det var ett viktigt inlägg och Morricas äppleliknelse mycket träffande.

    SvaraRadera
  6. Vilken strålande liknelse. Tack Morrica, den ska jag verkligen lägga bakom örat. :)

    SvaraRadera
  7. Vackert, vackert, vackert! Och så Richie Havens på det!
    Jag har starka minnen från när jag såg Woodstockfilmen på bio första gången - det var en verkligt omskakande upplevelse.

    Bra att du beskriver skillnaden mellan jämställdhet och jämställdhetspolitik. Frågan är om tiden är mogen att släppa kopplingen till "kvinnofrågan"?

    SvaraRadera
  8. Visst är han fantastisk. Bara hur han tofflar upp på scenen i vad som närmast ser ut som en morgonrock, helt omedveten om publiken. Jag älskar dokumentären om Woodstock. Det är så mycket frihet, optimism, humor och livslust i den.

    Är det inte ett ganska ruskigt ord, "kvinnofrågan"? Det luktar både problem och distans. Litet som judefrågan, invandrarfrågan, klimatfrågan och vargfrågan.

    SvaraRadera