fredag 4 februari 2011

Allt är lärarnas fel 11

I min långa serie Allt är lärarnas fel har jag behandlat skit som har slängts på oss lärare från alla möjliga håll. Fokus för det här inlägget och för det nästa är lärarföraktet på SVT.

Innan jul ondgjorde sig en kollega över ett avsnitt av Skolfront. I söndags kväll tittade jag på programmet och därpå var det min tur att ligga sömnlös och vrida mig. Det handlade om lärarnas arbetstider. På ena sidan hade vi LR; en lärare som talade om misstroendevotum och om hur tråkigt det känns att ha en arbetsgivare som inte litar på att vi gör vårt jobb. På andra sidan hade vi en kommunpolitiker som försäkrade henne om att arbetsgivaren visst litar på oss och att det är av ren omsorg de vill ha oss i katedern hela dagarna. De vill nämligen kunna se till att vi inte jobbar för mycket.
Till det får man lägga en programledare som i olika tonarter undrar varför lärarna är så oresonliga och ett häpnadsväckande reportage där man närmast framställer oss lärare som skolkare och ögontjänare.

Oförskämt och fördomsfullt från redaktionen och kvalificerat skitsnack från både LR och SKL. Jag vill inte ha en arbetsgivare som litar på att jag gör mitt jobb utan en arbetsgivare som kontrollerar att jag gör det. ATT jag gör det och HUR VÄL jag gör det, inte hur länge det tar och var jag befinner mig. Och när det gäller att vi lärare jobbar för mycket... Det gör vi av yrkesstolthet, heder och kärlek till våra elever och vi missunnar kommunerna varje krona de spar in på vårt gratisarbete. Det är möjligt att SKL kan nöta ner både stoltheten, hedern och kärleken i lärarkåren, men vad finns det då för poäng med att vara kvar i yrket?

När det gäller LR representantens argumentation: Det räcker inte att klaga på att vår arbetsgivare inte litar på oss. Det ankommer faktiskt på oss lärare att tala om vad friheten är bra för. Vi behöver förklara vad som ingår i en lärares arbete, vad som krävs för att vi ska kunna göra ett riktigt bra jobb, vad undervisning ger och tar och på vilka sätt vårt yrke faktiskt är ett kall. Att vara lärare är att ställa sig på en scen flera gånger varje dag, ibland framför en publik med ruttna ägg och tomater i bakfickan. Att vara en riktigt skicklig lärare kräver mycket. Moral, ett gott intellekt, humor och empati är några grundförutsättningar. Det krävs också kreativitet, flexibilitet, en hög grad av närvaro, tankemöda, problemlösning, passion för ämnet, ständiga ämnesuppdateringar, inläsning, materialsamlande ... jag vill påstå att många lärare är lärare hela tiden. Ständigt på jakt efter material och uppslag och ofta med någon elev eller något problem skvalpande omkring i bakhuvudet. Riktigt tydligt blir det här när man kommer hem från en fest och stöter på sina elever på bussen. En lärare kan inte vara på stan redlöst berusad, en lärare kan inte låta bli att ingripa om eleverna dricker, röker eller gör något annat olagligt eller olämpligt, hur mycket fritid det än är.
Jag tror att man måste vara lärare för att förstå hur fokuserad och närvarande man måste vara för att hålla en riktigt bra lektion och hur dränerad man kan känna sig efteråt. Vi har i allra högsta grad oss själva som arbetsredskap och det redskapet måste vi både vårda och stämma. Dagens viktigaste arbetstid kan vara en timmes promenad i skogen då man analyserar dagens lektioner och elevmöten. Arbete är också att plöja tonårsböcker, läsa tidningar på nätet, musiktopplistor, hålla koll på spel, chattrum, bloggar, allt som intresserar och engagerar våra elever. I min kvällslektyr det här läsåret har ingått Gärdefors Lusten att lära, den nya skollagen och Skolverkets rapport om kvalitetsfaktorer i skolan och jag har läst fler tonårsböcker än vuxenböcker.

För många lärare går intressen och jobb ihop och det gör att det inte är så farligt som det låter att jobba 45 timmars - och till och med femtio timmars veckor. Att läsa en bok med avsikt att använda den i undervisningen är arbete, men det är ofta en stimulerande arbetsuppgift. Jag kanske inte skulle ha läst Twilight, Cirque de Freaks och Stormbreaker om jag inte var språklärare och det handlade om högst angenäma läsbekantskaper. Att rätta uppsatser i soffan med en stor kopp te och litet Chopin i bakgrunden är arbete, men det är ett rätt behagligt och effektivt arbete. Att göra det vid sitt skrivbord, ständigt avbruten av telefoner som ringer, elever som knackar, kollegor som pratar är varken behagligt eller effektivt. Även i övrigt verkar man som lärare i en bullrig, stressig arbetsmiljö, med mängder av mänskliga möten där vi får hantera egna och andras konflikter, misslyckanden, missöden, förödmjukelser och tillkortakommanden. I den här vardagen måste vi kasta många förolämpningar och små vredesutbrott över axeln. För det är ju trots allt barn och tonåringar vi har att göra med.

Skolfront avslutades den gången med ett reportage om en skola där lärarna undervisar heltid och forskar halvtid. Forskningen bestod av att man undersöker och utvärderar sina arbetssätt, prövar nya metoder som man också undersöker och utvärderar. Tiden har man skapat genom att ta bort konfererande och andra mer nypåförda uppgifter. Hur ironiskt är inte det! Precis så har skickliga lärare alltid arbetat - åtminstone gjorde vi det medan möjligheten bjöds.
Först har man steg för steg tagit bort vårt utrymme att ha ett forskarperspektiv på vårt yrke genom att minska vår frihet och lägga på oss mängder av nya uppgifter och krav och nu tar man några steg baklänges och kallar det en nyskapande experimentskola.

Jag har själv varit med i ett avsnitt av Skolfront. Det var också ett allt-är-lärarnas fel avsnitt. Den gången handlade det om orättvisa betyg. Inslaget bröts med mig kippande efter andan efter att ord lagts i min mun - ord som aldrig skulle ha kunnat hamna där på något annat sätt och jag gick spottande och fräsande därifrån. Det avsnittet och det här är de enda jag sett av programserien (jag är för rädd om mitt blodtryck för att se fler) men något är definitivt på tok om vi har en UR-serie som misstänkliggöra lärare och späder på lärarföraktet.

Under våren har Skolfront sändningsuppehåll. Det tycker jag är bra. Jag tycker nämligen att de har mycket de behöver fundera över. Som till exempel vad de egentligen har för lärarsyn, vem programmen är till för och vilken effekt de har. När allt det myckna tänkandet är avklarat får de gärna höra av sig till mig. Jag har nämligen några förslag.

48 kommentarer:

  1. Väl talat, än en gång.

    I synnerhet avsnittet som så tydligt illustrerar hur mycket effektivare vår kapacitet utnyttjas med förtroendetid gentemot arbetsplatsbunden tid, även om Jane's Addiction konkurrerat ut Chopin i mina lurar i afton.

    SvaraRadera
  2. Jag håller med dig till fullo vad gäller Skolfront. Jag vill inte gärna titta på det programmet då jag ofelbart blir upprörd och känner starkt att något är fel. Hållningen, ingången, attityden....det verkar vara så att de alltid fokuserar på hur dålig skolan är och hur lite vi lärare gör för våra elever och vilka brister vi har och vad vi egentligen OCKSÅ borde stoppa in i vår redan sprängfyllda undervisningstid.

    Om din beskrivning av vårt arbete både i och utanför skolan: Så är det. Tack för de tankarna.

    Ps. Jag har också börjat använda ditt uttryck "Allt är lärarnas fel" hihi

    SvaraRadera
  3. Tack för dina uppskattande ord och även för musikdelandet, Morrica. Ska genast kolla upp Jane's Addiction. Chopin har jag ju trots allt lyssnat på i rätt många decennier redan. :)

    SvaraRadera
  4. Carina, tack för din vänliga och uppmuntrande kommentar. Hur UR kan gå med på att man producerar en serie som Skolfront undandrar sig mitt bedömande. Kul att mitt "allt är lärarnas fel" sprids. :)

    SvaraRadera
  5. Många kloka ord.

    Men det är väl terriern från Eskilstuna, som en gång var Maria Wetterstrands pojkvän, som alltid ska ha rätt.

    Jag raljerade med honom mejlvägen i en gång. Han blev skit sur. Hans hybris klarade inte detta. Han som vet bäst.

    Glöm Skolfront och UR. Det har spårat "ur" sedan Carlsson slutade.

    SvaraRadera
  6. Utmärkt inlägg! Visst är det tröttsamt med alla dessa program med människor som ständigt försöker överträffa varandra i att misstänkliggöra oss lärare och vårt arbete. Utgångspunkten att lärare nästan aldrig sköter sina arbetsuppgifter korrekt har blivit ett tankespöke som effektivt stryper förutsättningarna för en konstruktiv diskussion - ett skolproblem så stort som något annat.

    SvaraRadera
  7. UR har gått på myten, debatttaktiken att det är elevfokus och gnälla på lärare och tror att det kan locka elever att se programmet. Sanningen är att elever själva vill hitta på öknamn, revoltera och retas med sina lärare men tycker att lärarnegativa program är obehagliga. De känner att detta egentligen degraderar skolan som helhet och även dem.

    SvaraRadera
  8. Plura, är det programledaren som är terriern? Vem är Carlsson?
    När det gäller UR allmänt är jag djupt tacksam över det arbete de gör. I franska finns det mängder av bra UR program och de köper också in väldigt klokt. Mina lektioner skulle varken vara lika effektiva eller bra utan UR. När det gäller engelska är utbudet magrare, men där är också behovet mindre eftersom vi har engelska omkring oss över allt. Jag är också mycket förtjust i programmet I Love Språk. Det är ett program som ger inspiration, nya tankar och impulser. Sympatiskt, proffsigt och framåtsyftande. Jag tycker att man borde ha en sådan serie för hela skolan, inte bara för språk.

    SvaraRadera
  9. Tack CRW för dina uppskattande ord. Jag tror säkert avsikten är att visa på missförhållanden och medverka till skolförbättring, men min uppfattning är att resultatet blir det motsatta. Ju mer man misstänkliggör oss lärare, desto lägre status och attraktionskraft får vårt yrke. Så skapar man en ond cirkel.

    SvaraRadera
  10. Jan, det har jag inte tänkt på, men jag tror du har rätt. Elever är dessutom sällan missnöjda med sina lärare som grupp, bara med enstaka exemplar. Jag undrar också vilka elever som tittar på ett program som Skolfront. Kan vi inte alla göra en liten undersökning? Se om vi har en enda elev som någonsin har sett på Skolfront. Egentligen räcker det med en fråga: Alla som vet vad Skolfront är räcker upp en hand.

    SvaraRadera
  11. och LR representanten gör ett bra framträdande och tar upp innehållet många gånger men är för feg och gör inte det angrepp som måste göras. Tyvärr katastrof. Åskådarna bara sitter och längtar efter att den dryga kommunalpampen ska få en kölhalning och så tar hon inte chansen att säga att kommunerna missköter uppföljning av det viktiga och stämpelklockan är ett sätt att dölja det.

    SvaraRadera
  12. Mitt i prick som vanligt Helena!

    Det är så bra att du lyfter fram vikten av kvaliteten i det vi gör istället för kvantiteten. Som sagt mer fokus på vad vi gör och hur och mindre på när och var.

    SvaraRadera
  13. Bombadill, håller med dig helt. LR-representanten gör ett sympatiskt intryck, jag skulle jättegärna ha henne som kollega, men inte som representant i hårda förhandlingar.

    SvaraRadera
  14. Tycker det är mycket härligt att läsa din inställning, och det faktum att du får så mycket medhåll här. Det är väl den uppfattningen jag är upplärd med, den stolthet som min mamma hade för yrket. Det som gör att hon även efter pensioneringen direkt anmäler sig till vikarie på den nya orten.

    Tyvärr måste jag säga att jag upplever många av de som jag känner av den nyare garden av lärare inte känns likadana. Det känns som man har gett upp. Varför är det lätt att förstå. Det blir mer att det handlar om ett jobb mer än ett kall. Och visst är det ett jobb.

    Men i alla sammanhang när man jobbar med människor om det är som lärare, sjukvården, äldrevården, präst eller whatever så vill jag nog att man ska brinna för det man gör. Det är nog så man når resultat. Om man ser elever som något nödväntigt ont som man måste genomlida för att få pengar den 25 (eller 27) så märker nog eleverna det. Och det blir då svårt att nå resultat.

    Jag hoppas mina barn kommer träffa på lärare som dig när de kommer upp i skolåldern.

    SvaraRadera
  15. Jag tror att LR representant kan bli bra när hon inser att en lärarrepresentant är värd mer status än en kommunalpamp och vågar nypa till. Du hjälper till att bygga yrkeskårens kollektiva mod, med den hjälpen kommer många lyckas bättre.

    Trollan jag ser mycket potential i de unga lärarna och när vi vänt skolans felriktade atlantångare så kommer de också växa på alla sätt.

    SvaraRadera
  16. Oops! Helena terriern är just programledare Derwinger. Och förre programledaren hetta Jan Carlsson om jag inte minns fel. Han var med sedan han slutat på Skolfront som spökröst och reporter i Niklas mat en säsong.

    Och visst var det inte UR i sig jag menade utan Skolfront. UR har många braiga program man kan kolla på och lära sig en hel del. Brukar kika på Kunskapskanalen.

    SvaraRadera
  17. Vi brukar diskutera samhällssyn, människosyn, barnsyn, undervisningssyn och kunskapssyn - jag har inte funderat över om vi behöver något som kallas en "barnsyn"?

    Måste vi verkligen ha en generell syn på hur lärare egentligen är? Ja, antagligen när det handlar om arbetstid och anställningsvillkor, men jag tänker att det finns mönster här som är större:
    1) Behöver människan övervakas för att prestera?
    2) Vem växer i frihet?

    Det hänger nog samman med barnsyn och undervisningssyn!

    SvaraRadera
  18. Tack du fina Trolla för dina uppmuntrande ord. Det är svårt att generalisera om skolan för idag ser det så väldigt olika ut. Från kommun till kommun, från skola till skola. Jag upplever att vi fortfarande har en nedåtgående trend. Samtidigt håller mycket på att rättas till i ny lärarutbildning och nya styrdokument. Så hopp om en bättre framtid finns det allt.

    SvaraRadera
  19. Bombadill, det är både rätt och sant: hopp, mod och framåtblickande behövs.

    SvaraRadera
  20. Plura, jag kanske borde skämmas för att jag inte visste det, men första gången jag såg Derwinger var när jag själv var med i Skolfront. Det intryck jag fick då var att han gjorde som han blev tillsagd av redaktionen, men det kan jag förstås ha fått om bakfoten.

    Fint att vi är eniga om vad vi dissar och vad vi höjer. :)

    SvaraRadera
  21. Mats, skolan är en väldigt brokig värld - idag mer än någonsin, tror jag. Jag tycker inte att man ska tro och gissa om hur vi presterar bäst. Varför inte friskolor med mer frihet och striktare resultatkontroll? Jag är lärare = jag vill ha facit.

    SvaraRadera
  22. Mats, både lärare och elever presterar bäst om de har uppföljning på det som är viktigast. När det gäller yngre är socialt samspel och skydd väldigt viktigt så uppföljning på närvaro blir mer relevant.

    SvaraRadera
  23. http://www.fokus.se/2011/02/lat-sta-lararpampar/

    Vad säger man? (gör det själv!!!!!)

    SvaraRadera
  24. Vad man säger beror på vem som säger det. Det kan ju vara ett rop på hjälp men genomgående är ändå något om att man inte kan skälla fram bra jobb utan oftast får motsatt effekt. Skolan har ju inte blivit bättre under den tid man skällt på lärarna.

    SvaraRadera
  25. Hjälp Mats, vad var det där för länk? Den där artikeln var fruktansvärd och jag som har så ont om tid...

    SvaraRadera
  26. Tyvärr är fokus en etablerad röst med flera framstående krönikörer:
    http://www.fokus.se/om-fokus/

    Jag tror inte du uppskattar hennes presentation på wikipedia:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Malin_Siwe

    SvaraRadera
  27. Artikeln skulle kunna väcka starka känslor och att SKL kastar sig över den som godis gör det ju inte roligare. Det stämmer dock med min teori om att många av de elever som lärare håller igen för att andra också ska få plats är framtidens makthavare. De börjar öva sig tidigt på att ta plats och tyvärr är de inte tacksamma för att de fick så bra övningsmotstånd.

    Studerar jag de konkreta förslagen så är det första och sista meningslösa självklarheter men de andra är intressanta:

    2. Vi ska ställa mer av välformulerade krav (inget skäll) på lärarutbildningarna och vi ska tacka nej till lärarstudenter som inte är tillräckligt bra.

    3. Vi ska kräva en uppföljning som möjliggör individuell lönesättning baserat på det viktigaste vi gör.

    4. Vi ska vara tydliga mot föräldrar och vi ska inte ha hybris och tro att vi är bättre uppfostrare än föräldrarna.

    5. Alla lärare måste bli mycket mer aktiva i att följa forskningen och arbeta med att ta reda på förutsättningarna för att använda den.

    SvaraRadera
  28. Mats, det där på Wikipedia kunde nästan vara en beskrivning på mina åsikter. Men hennes artikel är helt uppåt väggarna. Jag får väl sätta mig med den nästa vecka. Suck.

    SvaraRadera
  29. Helena:

    Jag vet inte om du sett den här videon, som är tänkt att vara humor. Om man nu ersätter ordet bög med lärare, så får man ju rubriken på din inläggs-serie, men innehållet i sång-texten blir ändå lika (kanske tom mer) relevant. Hade du den i baktanke när du började skriva på det här temat?

    http://www.youtube.com/watch?v=T1lvMJ-l0_A

    Jag undrar mest vad det är för fel på folk, som verkar vilja skylla hela sin uppväxt på lärar-kåren. Hämndlystnad?

    // Mars

    P.S. Man kan i den tänkta video-varianten ersätta pastor From med Malin Siwe, och "reportern" i videon med Skolfront-programledaren, som pricken över i.

    SvaraRadera
  30. Mars, länken är rolig men jag tror inte vi kan ta över den rakt av. Det känns som att det mer handlar om maktens män än religiösa rörelser när det gäller att använda lärare som syndabockar. Vi kan dock hoppas att någon musiklärare med inspiration av Göran Persson, Ilmaar Reepalu, .... kan skapa något bra.

    SvaraRadera
  31. Jan:

    Jag föreslog inte att "vi" kan ta den rakt av. Däremot blir texten inte mindre intressant för att man ersätter bögar med lärare, och otäckt nära sanningen för vad lärarna faktiskt blir anklagade för. Om det skulle vara maktens män (och kvinnor) som uttalade orden, skulle det vara ännu mer av sann politiskt satir. Det är ju trots allt ganska riskfritt (och därför mer ointressant) att driva med religiösa fundamentalister, som dessutom i huvudsak verkar på andra sidan Atlanten.

    //Mars

    SvaraRadera
  32. Jag har funderat en del kring att avråda från ytterligare inlägg i denna serie och att istället vända Malin Siwes tankar mot SKL. Vad händer om vi börjar kräva den uppföljning som vi är berättigade till för att individuell lönesättning ska fungera? vad händer om vi börjar tillämpa Malins förslag till attityd mot föräldrarna? vad händer om vi ökar kraven på lärarutbildningen och forskarna?

    SvaraRadera
  33. Anonym, tack för länken. Det var ett ljuvligt klipp. Extra uppskattat av mig som aldrig hinner se på tv nuförtiden. Jag tycker att jämförelsen är riktigt träffande. Förr fanns lärarförakt bara bland elever. Ironiskt nog är det idag eleverna som uttrycker minst lärarförakt. Antagligen för att de delar vår vardag.

    SvaraRadera
  34. Jan, att skuldbelägga utifrån en maktposition, att leta efter en syndabock istället för att kavla upp ärmarna - jag tycker jämförelsen är högst relevant.

    SvaraRadera
  35. Jan det står dig fritt att avråda, men vilda hästar kan inte avhålla mig från att ge mig i kast med den där elaka och föraktfulla artikeln. Vill också passa på att påminna om att det är föräldrarna som är kunden som alltid har rätt. De har makten - inte vi. Vi har heller ingen makt över lärarutbildningen och forskarna - tvärtom är det de som har makt över oss.

    SvaraRadera
  36. Jag kommer att heja på dig av bara den när du rider ut på allt är lärarnas fel uppdrag 12. Det är dock alltid bra att fundera på när det är dags att kämpa på ett nytt sätt.

    En kanonide med att ta utgångspunkt i sången "Det är bögarnas fel" och utveckla den. Min invändning handlar om att använda sig av en väckelsemöte-parallell fungerar inte så bra när syndabocksutnämnarna den här gången inte alls i samma utsträckning är kristna. Gertie's uttryck lärarrasism fick mig att tänka på musik av Wagner och torndönsröster med operaklang som sjunger "Det är lärarnas fel". Det temat skulle vi hitta någon som är riktigt musikalisk som sätter ihop något på.

    SvaraRadera
  37. Ljuvligt Jan! :) Malin Siwe går fint ihop med Wagner.

    SvaraRadera
  38. Hej du Helena,
    Det ringde en liten klocka när jag hörde om Malin Siwe och insåg att en annan av mina favoritbloggare har skrivit om henne och hennes åsikter tidigare.
    http://cattasbubbla.se/?s=Siwe
    Av vad jag har läst om Siwe så känns det som hennes åsikter ibland är aningens ogenomtänkta om man säger så.

    SvaraRadera
  39. Trollan, tack för länken. Jag ska genast surfa dit. Jag har faktiskt inte haft någon uppfattning om Malin Siwe tidigare. Jag har läst henne, men varken tyckt bu eller bä.

    SvaraRadera
  40. Trollan, Wow det var ord och inga visor. Och har du läst Lisa Magnussons krönika som Catta länkar till? Jag prenumerar på SVD sedan ett drygt år (brukar växla litet). Den främsta orsaken är just ledarsidan. Det är nog helt enkelt så att jag inte har läst så mycket av vad Malin Siwe skrivit. Den kunskapsluckan ska jag ta igen.

    SvaraRadera
  41. Besök gärna http://lrbloggar.se/zoran/2011/02/07/viktigt-sta-upp-for-lararkaren-2/ . Zoran har en intressant vinkel på hur vi ska bemöta Malin Siwe.

    SvaraRadera
  42. jan, jag skriver så pennan glöder, men tiden räcker inte till. Det kommer snart inlägg både om Klass 9 A och ett bemötande av Malin Siwe.

    SvaraRadera
  43. Och idag var det ett nytt citat från din blogg, Helena, på lrbloggar. Mycket bra. De gillar din vassa penna.

    SvaraRadera
  44. http://www.dn.se/ledare/signerat/lararrollen-in-med-katedern av Malin Siwe förtydligar rätt mycket och Morrica skriver alltmer tänkvärt i frågan.

    SvaraRadera
  45. Carina, tack för tipset. :) Det var roligt att bli flaggad av Zoran igen.

    SvaraRadera
  46. Bombadill, i nästa blogginlägg tar jag mig an Malin Siwe. :)

    SvaraRadera
  47. https://www.youtube.com/watch?v=C28hdsSTlRo

    SvaraRadera