Det bidde inte DN, det bidde en bloggvägg istället

Under de varmaste dagarna förra veckan var vi fem arma satar som satt och plitade på en artikel till DN debatt. För precis en vecka sedan åkte slutversionen iväg. Igår kom den i retur. Vi är stolta över vår text och vill sprida den, så här kommer den hos oss alla fem samtidigt. Jouissez!


En morallag och dess riktigt omoraliska utvärdering

Sexköpslagen är en ren morallag. Vi spelar - om än i knattedivisionen -
därför i samma liga som länder som stenar otrogna kvinnor och hänger män som praktiserat homosexualitet. I ett avseende går denna lag längre än någon
morallagstiftning från 1800-talet. Vare sig att sälja eller att köpa sexuella tjänster har tidigare varit kriminaliserat i Sverige. När sexköpslagen kom var den även unik i världen. Detta historiska och geografiska pionjärarbete väcker många frågor: Vilken effekt har lagen fått? Vilka konsekvenser?

I den utvärdering av sexköpslagen som nyss offentliggjordes får man inte svar på några frågor. Istället är utredningen en av årets största politiska skandaler. Där hittar man såväl vetenskapligt fusk och faktafel som ideologisk enögdhet. Trots att Europarådet och FN upprepade gånger har uppmanat Sverige att utföra en "heltäckande och oberoende utvärdering" av lagen var slutsatserna givna redan i utredningsdirektiven. Lagen får inte ifrågasättas och utredaren ska "överväga behov och lämpligheten av en skärpning av straffskalan". Om det hade funnits ett genuint intresse för att utreda lagen skulle man ha valt en oberoende utredare och man skulle inte ha talat om vad utredningen ska mynna ut i innan den startade. Istället tillsatte man Anna Skarhed som ensamutredare, en entusiastisk och okritisk förespråkare för lagen. Allt detta på beställning av Beatrice Ask, som om inte annat gjorde sitt ställningstagande klart i mars i år, när hon föreslog en förnedrande särbehandling av sexköpare.


På det följer att allt som kunde leda till andra slutsatser har avfärdats i
denna bakbundna utvärdering. Forskare och debattörer som har uttryckt kritik
mot sexköpslagen såsom Laura Agustín, Susanne Dodillet och Petra Östergren
nonchaleras. Ett annat exempel är den nonchalans med vilken man avfärdar
gatuprostituerades försämrades situation. Förändringen i kundunderlaget
medför nämligen att det har blivit svårare att välja bort de potentiellt
farliga kunderna - de som kanske är ute efter att slå och skada - eftersom
de säkra kunderna nu istället köper sexuella tjänster via Internet. Detta
menar Skarhed inte är en riktig förklaring, och påstår istället att den
försämrade situationen skulle bero på att det finns mer heroin på marknaden.

I en intervju på CNN förklarar Beatrice Ask att det viktigaste i utredningen
är jämförelsen med våra grannländer och de slutsatser man kan dra av den.
Men de siffror man stöjder sig mot i jämförelsen med Danmark är grovt förfalskade. Organisationen Reden, en statligt finansierad hjälporganisation har inkluderat hemlösa, knarkare och andra hjälpsökande i statistiken. Dessutom har man dubbelregisterat besökare och lagt ihop flera års statistik som årlig. Dessa oegentligheter har varit kända ända sedan i fjol. Den här statistiken som enligt Ask är så central borde alltså aldrig ha tagits upp i utredningen.

Inte heller övrig statistik kan ses som tillförlitlig. Utredningen har
exempelvis inte gjort en egen undersökning kring antalet sexarbetare i
Sverige, utan förlitat sig på tidigare gjorda undersökningar. Snart sagt
varje avsnitt innehåller en reservation i formen av ett påpekande om att det
är svårt att få fram exakta siffror - ändå dras tvärsäkra slutsatser
baserade på just dessa.

I utredningen hävdas också, trots ovan angivna om gatuprostituerades
situation, att lagen inte påverkat sexsäljares situation negativt - men
också att om så är fallet, så är det en bra konsekvens av lagen. Skarhed
menar också att det är logiskt att de "offer för prostitution" som "tagit
sig ur den" gillar lagen, medan de aktiva sexsäljarna inte tycker om den.
Därmed diskvalificerar hon aktiva sexarbetares åsikter och erfarenheter.
Skarhed var också tydlig med att vi i Sverige inte jobbar med skademinimering Sexköpslagens ändamål är att utrota sexhandeln utan hänsyn till vilka skador det kan medföra och utan hänsyn till att det är sex säljarna som betalar priset för den strategin.

Utvärderingen är även full av diskriminerande och ideologiska
ställningstaganden. "Det är skamligt och oacceptabelt att män kan ha
tillfälliga sexuella relationer med kvinnor mot betalning" står det i den
engelska sammanfattningen. Man beskriver också sexhandel som "en form av
manligt våld mot kvinnor" och som ett "extremt uttryck för ojämlikhet".
Trots att manliga sexsäljare är en stor och växande grupp bortser man från
dem i utredningen. De passar givetvis inte in i den här uppdelningen i
kvinnliga offer och manliga förövare.
Ett av sexköpslagens främsta mål är att öka jämställdheten. Det anger man
också i utredningen. Men när man väljer att göra den ena parten i en
ömsesidig transaktion till förövare och den andra till offer beroende på kön
är det könsdiskriminering. När man fråntar kvinnan omdöme, rationalitet,
ansvar för sina handlingar och rätten till sin kropp och till sin sexualitet är det
könsdiskriminering.

Vi måste också våga fråga oss vad som händer med brottsbenägenheten och
respekten för lag och rätt när skillnaden mellan samtyckessex mot betalning
respektive våldtäkt, människorov och utnyttjande av minderåriga krymper. Är
det verkligen rimligt att polisen ska sätta mer resurser på att spana på i
övrigt laglydiga medborgare som köper sex av myndiga och införstådda
säljare?
Vid presskonferensen säger Anna Skarhed att den kvarts miljard som satsats
på att bekämpa prostitutionen "inte precis har kastats i sjön". Det är
förstås trösterikt att höra, men har pengarna ens kastats i rätt riktning?
Vi vet att våldtäktsanmälningarna skjuter i höjden och att traffickingen
ökar. Ändå är det på sexköp man vill fördubbla påföljden, ändå är det sexköp
utredaren vill att polisen skall prioritera högre.

Det enda den här utredningen bevisar är att även före detta justitieråd kan
göra politiska beställningsjobb och att vår justitieminister är kapabel att
göra sådana beställningar. "Straffskalan för sexköp behöver skärpas för den hör hemma i en världsbild och en verklighet som inte stämmer överens med den som idag gäller" sade Anna Skarhed när hon presenterade utvärderingen. Vårt samhälle har förändrats av sexköpslagen, det stämmer, men på vilket sätt? Försöket att lagstifta bort prostitutionen har bevisligen inte lyckats, jämställdheten har inte ökat och traffickingen har inte minskat. Istället är de tydligaste effekterna av sexköpslagen att vi har fått ett mer
fördömande och moralistiskt samhälle med angiveri, dubbelmoral och riggade
utvärderingar som naturliga och förväntade inslag.

Är det verkligen en sådan världsbild och verklighet vi vill ha i Sverige?

Per Hagwall, riksdagskandidat, Moderaterna i Stockholms stad
Erik Laakso, socialdemokratisk debattör
Carl Johan Rehbinder, riksdagskandidat, Piratpartiet
Helena von Schantz, riksdagskandidat, Folkpartiet i Östergötlands län,
Hanna Wagenius, riksdagskandidat, Centerpartiet i Jämtlands län