Nolltolerans och svenska talibaner

Enligt Gudrun Schyman och Claes Borgström är svenska män talibaner. Då undrar jag var finns de svenska män som begär att deras kvinnor ska följa godtyckliga moralregler och som skambelägger dem och hetsar mot dem när de har brutit mot dem?

I morse när jag läste morgontidningarna och gång på gång satte kaffet i vrångstrupen slog det mig att det är precis tvärtom. Det är Gudrun Schyman själv och hennes gelikar och hejdukar som är vårt lands moralpoliser. Man släpar inte folk till fotbollsplan för att stena ihjäl dem, men att invänta någon rättsprocess är det inte mer noga med i Sverige än det var i talibanernas Afghanistan, vare sig det handlar om lila kuvert eller avskedanden. I talibanernas Afghanistan som i Sverige är det inte tolerans utan nolltolerans som råder.

Eller vad sägs om följande citat:
LO: ”Åtalet är av så allvarlig karaktär att vi inte kan riskera att ha kvar honom. Om det visar sig att han är oskyldig får vi ta det då. Att utesluta dem är det enda rätta nu.

Mona Sahlin: ”Den som utnyttjar en kvinna har inte i Socialdemokratin att göra”. ”Det är nolltolerans”.

Men kvinnor som utnyttjar skattebetalarna är uppenbarligen inget problem?

Roger Berzeli i NT: ”Det de har gjort är oförsvarbart”

Katarina Wennstam om sexköpare: "det finns ett drag av storhetsvansinne, en slags hybris", "de är ofta intelligenta och relativt framgångsrika".

Är det bara jag, eller låter det där som en beskrivning av seriemördare?

Wanja Lundby Wedin: "Vidrigt och fullständigt oacceptabelt” , ”Det finns inga ursäkter eller förmildrande omständigheter”.

Ibrahim Baylan: ”Ägnar man sig åt sexköp åker man ut med huvudet före. Då kan man inte vara förtroendeval för Socialdemokraterna. Det är inte förenligt med våra värderingar. Punkt.”

Detta från samme Baylan som sade så här efter att han erkänt att han gått på porrklubb med studentpolitiker på kårmedlemmarnas bekostnad:
”Det var en dum fyllegrej. Och man kan säga att jag var ute med ett gäng ganska vilda killar. Jag hängde bara med och det ångrar jag i dag.”

Han skyllde alltså på de andra, precis som de två män som nu valsar runt på löpsedlarna, men där är det slut på likheterna. Baylan gick på porrklubb i tjänsten som utbildningsminister och gjorde det dessutom på fattiga studenters bekostnad. De två stackare som är fjättrade vid skampålen idag använde sina egna surt förvärvade och befinner sig långt nedanför en minister i hierarkin och borde inte behöva leva upp till en ens tillnärmelsevis så hög standard.

Den här sorglustiga historien om Dum och Dummare som går till gatuprostituerade, trots att polisen så öppenhjärtigt förklarat att det är den enda gruppen sexsäljare de har resurser att ägna sig åt och som sedan förvärrar sin situation genom trots, arrogans, korkade lögner och undanflykter visar hur mycket vårt samhälle har ändrats av sexköpslagen. Idag kan vi tävla i moralpanik och hyckleri med vilken stat som helst i USA:s bibelbälte. Men i Sverige är det inte mullor, talibaner eller präster som håller i stenarna, utan feminister.

Vilket fantastisk jämställdhetsföredöme Sverige har blivit.


Media: I DN har Hanne Kjöller skrivit en ledarartikel som känns som en ljusglimt i ett medeltida mediamörker. Läs den här. SVD, Aftonbladet, Expressen, NT. Förresten har DN sällskap av Expressen där ledarredaktionen roar sig och oss i två blogginlägg: Expressen, opinionsbloggen
Bloggar: Per Hagwall har skrivit ett mycket bra blogginlägg om vår svenska sharialag och dess konsekvenser i No Size Fits All. Andra läsvärda bloggar: Merith Wager, Niklas Dougherty, Mina Moderata Karameller, Liberati, Motpol, Zacs åsikter på ett fat, Zacs tidigare inlägg, Opassande, Mikael Olssson och Tobias Josefsson, Radikalen, Scaber Nestor.

Det bidde inte DN, det bidde en bloggvägg istället

Under de varmaste dagarna förra veckan var vi fem arma satar som satt och plitade på en artikel till DN debatt. För precis en vecka sedan åkte slutversionen iväg. Igår kom den i retur. Vi är stolta över vår text och vill sprida den, så här kommer den hos oss alla fem samtidigt. Jouissez!


En morallag och dess riktigt omoraliska utvärdering

Sexköpslagen är en ren morallag. Vi spelar - om än i knattedivisionen -
därför i samma liga som länder som stenar otrogna kvinnor och hänger män som praktiserat homosexualitet. I ett avseende går denna lag längre än någon
morallagstiftning från 1800-talet. Vare sig att sälja eller att köpa sexuella tjänster har tidigare varit kriminaliserat i Sverige. När sexköpslagen kom var den även unik i världen. Detta historiska och geografiska pionjärarbete väcker många frågor: Vilken effekt har lagen fått? Vilka konsekvenser?

I den utvärdering av sexköpslagen som nyss offentliggjordes får man inte svar på några frågor. Istället är utredningen en av årets största politiska skandaler. Där hittar man såväl vetenskapligt fusk och faktafel som ideologisk enögdhet. Trots att Europarådet och FN upprepade gånger har uppmanat Sverige att utföra en "heltäckande och oberoende utvärdering" av lagen var slutsatserna givna redan i utredningsdirektiven. Lagen får inte ifrågasättas och utredaren ska "överväga behov och lämpligheten av en skärpning av straffskalan". Om det hade funnits ett genuint intresse för att utreda lagen skulle man ha valt en oberoende utredare och man skulle inte ha talat om vad utredningen ska mynna ut i innan den startade. Istället tillsatte man Anna Skarhed som ensamutredare, en entusiastisk och okritisk förespråkare för lagen. Allt detta på beställning av Beatrice Ask, som om inte annat gjorde sitt ställningstagande klart i mars i år, när hon föreslog en förnedrande särbehandling av sexköpare.


På det följer att allt som kunde leda till andra slutsatser har avfärdats i
denna bakbundna utvärdering. Forskare och debattörer som har uttryckt kritik
mot sexköpslagen såsom Laura Agustín, Susanne Dodillet och Petra Östergren
nonchaleras. Ett annat exempel är den nonchalans med vilken man avfärdar
gatuprostituerades försämrades situation. Förändringen i kundunderlaget
medför nämligen att det har blivit svårare att välja bort de potentiellt
farliga kunderna - de som kanske är ute efter att slå och skada - eftersom
de säkra kunderna nu istället köper sexuella tjänster via Internet. Detta
menar Skarhed inte är en riktig förklaring, och påstår istället att den
försämrade situationen skulle bero på att det finns mer heroin på marknaden.

I en intervju på CNN förklarar Beatrice Ask att det viktigaste i utredningen
är jämförelsen med våra grannländer och de slutsatser man kan dra av den.
Men de siffror man stöjder sig mot i jämförelsen med Danmark är grovt förfalskade. Organisationen Reden, en statligt finansierad hjälporganisation har inkluderat hemlösa, knarkare och andra hjälpsökande i statistiken. Dessutom har man dubbelregisterat besökare och lagt ihop flera års statistik som årlig. Dessa oegentligheter har varit kända ända sedan i fjol. Den här statistiken som enligt Ask är så central borde alltså aldrig ha tagits upp i utredningen.

Inte heller övrig statistik kan ses som tillförlitlig. Utredningen har
exempelvis inte gjort en egen undersökning kring antalet sexarbetare i
Sverige, utan förlitat sig på tidigare gjorda undersökningar. Snart sagt
varje avsnitt innehåller en reservation i formen av ett påpekande om att det
är svårt att få fram exakta siffror - ändå dras tvärsäkra slutsatser
baserade på just dessa.

I utredningen hävdas också, trots ovan angivna om gatuprostituerades
situation, att lagen inte påverkat sexsäljares situation negativt - men
också att om så är fallet, så är det en bra konsekvens av lagen. Skarhed
menar också att det är logiskt att de "offer för prostitution" som "tagit
sig ur den" gillar lagen, medan de aktiva sexsäljarna inte tycker om den.
Därmed diskvalificerar hon aktiva sexarbetares åsikter och erfarenheter.
Skarhed var också tydlig med att vi i Sverige inte jobbar med skademinimering Sexköpslagens ändamål är att utrota sexhandeln utan hänsyn till vilka skador det kan medföra och utan hänsyn till att det är sex säljarna som betalar priset för den strategin.

Utvärderingen är även full av diskriminerande och ideologiska
ställningstaganden. "Det är skamligt och oacceptabelt att män kan ha
tillfälliga sexuella relationer med kvinnor mot betalning" står det i den
engelska sammanfattningen. Man beskriver också sexhandel som "en form av
manligt våld mot kvinnor" och som ett "extremt uttryck för ojämlikhet".
Trots att manliga sexsäljare är en stor och växande grupp bortser man från
dem i utredningen. De passar givetvis inte in i den här uppdelningen i
kvinnliga offer och manliga förövare.
Ett av sexköpslagens främsta mål är att öka jämställdheten. Det anger man
också i utredningen. Men när man väljer att göra den ena parten i en
ömsesidig transaktion till förövare och den andra till offer beroende på kön
är det könsdiskriminering. När man fråntar kvinnan omdöme, rationalitet,
ansvar för sina handlingar och rätten till sin kropp och till sin sexualitet är det
könsdiskriminering.

Vi måste också våga fråga oss vad som händer med brottsbenägenheten och
respekten för lag och rätt när skillnaden mellan samtyckessex mot betalning
respektive våldtäkt, människorov och utnyttjande av minderåriga krymper. Är
det verkligen rimligt att polisen ska sätta mer resurser på att spana på i
övrigt laglydiga medborgare som köper sex av myndiga och införstådda
säljare?
Vid presskonferensen säger Anna Skarhed att den kvarts miljard som satsats
på att bekämpa prostitutionen "inte precis har kastats i sjön". Det är
förstås trösterikt att höra, men har pengarna ens kastats i rätt riktning?
Vi vet att våldtäktsanmälningarna skjuter i höjden och att traffickingen
ökar. Ändå är det på sexköp man vill fördubbla påföljden, ändå är det sexköp
utredaren vill att polisen skall prioritera högre.

Det enda den här utredningen bevisar är att även före detta justitieråd kan
göra politiska beställningsjobb och att vår justitieminister är kapabel att
göra sådana beställningar. "Straffskalan för sexköp behöver skärpas för den hör hemma i en världsbild och en verklighet som inte stämmer överens med den som idag gäller" sade Anna Skarhed när hon presenterade utvärderingen. Vårt samhälle har förändrats av sexköpslagen, det stämmer, men på vilket sätt? Försöket att lagstifta bort prostitutionen har bevisligen inte lyckats, jämställdheten har inte ökat och traffickingen har inte minskat. Istället är de tydligaste effekterna av sexköpslagen att vi har fått ett mer
fördömande och moralistiskt samhälle med angiveri, dubbelmoral och riggade
utvärderingar som naturliga och förväntade inslag.

Är det verkligen en sådan världsbild och verklighet vi vill ha i Sverige?

Per Hagwall, riksdagskandidat, Moderaterna i Stockholms stad
Erik Laakso, socialdemokratisk debattör
Carl Johan Rehbinder, riksdagskandidat, Piratpartiet
Helena von Schantz, riksdagskandidat, Folkpartiet i Östergötlands län,
Hanna Wagenius, riksdagskandidat, Centerpartiet i Jämtlands län

Beatrice Ask borde skämmas på torget

Jag trodde det var Vänsterpartiet som drogs med en utopisk världsbild. Tydligen är även Beatrice Ask utopiskt lagd. Det är åtminstone det enda skäl jag kan komma på till att beställa en utredning som inte får reda ut något, en utredning där slutsatsen var given innan arbetet påbörjades. Nu visar det sig dessutom att det ytterst magra faktaunderlag som presenteras i utredningen är felaktigt. Den statistik man redovisar när det gäller dansk gatuprostitution bygger på luft. Dels vet man inte hur många av de kvinnor man redovisar som är sexsäljare och hur många som är uteliggare, narkomaner eller i annat behov av hjälp och skydd, dels stämde inte siffrorna. Inte ens nästan. Läs mer här. Men i den här ”utredningen” spelar fakta ingen roll. Sexköpslagen får helt enkelt inte ifrågasättas.

Vårens gredelina kuvert-utspel ger förstås en nyckel här. Vad kan man vänta sig av en justitieminister som vill att män som misstänks för sexköp ska skämmas på torget? Dömda mördare, bankrånare, människosmugglare eller våldtäktsmän behöver inga färgade kuvert, för dem räcker det med fängelse. Män som delges misstanke för att ha betalat för sex, däremot, de skall hängas ut på medeltida maner.
Här får man alltså förstå att ett misstänkt sexköp är värre än en lagförd våldtäkt. Är det någon som har tittat på vad som händer med våldtäktsstatistiken när myndigheterna sänder sådana signaler?

Europarådet har rekommenderat att prostituerade ska få komma till tals när det gäller beslut som berör dem, men det örat vill Beatrice Ask inte höra på. Hennes utgångspunkt är en nollvision. Vi skall skam- och skuldbelägga sexköp tills vi har avskaffat all prostitution. Sex är nämligen ingen handelsvara.

Hur naiv får man bli? Sex ingen handelsvara? Sex har varit en handelsvara i alla tider. Det finns prostituerade av båda könen i Saudiarabien, Afghanistan och Iran trots att straffet ären plågsam död. Har ingen av sexköpslagsivrarna sett Nahid Perssons ”Prostution bakom Slöjan”? Tror de att sexköpslagen ska lyckas där sharialagar gått bet? Tror de att det är svårt att sälja och köpa sex utan att åka fast i dagens Sverige? Jag skulle knappast kunna sno en bil eller råna en bank utan att hamna i fängelse, men jag är övertygad om att jag skulle kunna köpa och sälja sex morgon, middag, kväll utan att någon skulle kunna sätta dit mig för det. Så var det också hela 69 personer som blev åtalade för sexköp i fjol. Min tanke är att de antingen var fulla, korkade eller hade jäkligt elaka fiender, för det här är ett ”brott” vilken idiot som helst borde kunna klara av. Det krävs antingen angiveri eller ett utpräglat storebrorssamhälle för att vi ska kunna hålla koll på om folk tar betalt för sex eller inte.

Det är lätt att sitta i sin skyddade medelklassvärd och snörpa på munnen åt de personer som säljer och köper sex. Det är lätt, men det är inte rätt. Att moralisera över andras val är inte rätt. Att fördöma andra människor är inte rätt. Att inskränka andras rätt att bestämma över sina kroppar och liv är inte rätt. Bra mycket mer skamligt än att sälja eller köpa sex – något som i allmänhet varken berör eller skadar någon annan. Därför är det Beatrice Ask, vår egen lilla Dolores Umbridge, som borde skämmas på torget, inte sexköparna.

Skämmas, eller ännu hellre avgå.




Bloggar: Jag vill särskilt rekommendera Stephen Patersons kloka och underhållande inlägg där han bland annat gör en egen liten google undersökning som fick detta utfall:
Iceland: Reykjavík + escort = 77,400 results in 0.21 seconds.
Finland: Helsinki + escort = 136,000 results in 0.35 seconds.
Norway: Oslo + escort = 246,000 results in 0.19 seconds.
Sweden: Stockholm + escort = 491,000 results in 0.16 seconds.
Laura Agustin har ett utmärkt och mycket klargörande inlägg om det här, Louise Persson har också skrivit ingående och väl, Greta kommer med många intressanta fakta i ett inlägg som innehåller en artikel hon inte får in någonstans, ett gammalt men roligt inlägg i debatten har Det Progressiva USA, No Size fits all analyserar seminariet om jämställdhet och sexhandel i Almedalen, Hanna Wagenius och Johnny Olsson likaså. Andra intressanta inlägg: Sagor ur Livbåten, Gothbarbie, Liberati, Svensson, Per Persson, No Size Fits All, Emil Isberg och Erik Laakso.