fredag 10 februari 2012

Björklund, Stockhaus och surfplattorna - the extended version

I dag har jag, Johan Kant och Gertie Hammarberg Tersmeden en artikel i DN som fick rubriken "Jan Björklund håller sig till läroplanen".   Artikeln jag ursprungligen skickade in var emellertid på 6600 tecken - inte som den här 2000.  Jag lovade Johan att publicera den "uncut", men istället blev det "the extended version": 

Det är en olustig debatt om digitala lärverktyg som blåst upp  i DN och i sociala medier. Man argumenterar vilt - men inte mot gjorda uttalanden utan mot sådant som ingen vare sig sagt eller skrivit.  Att vi diskuterar skolan är bra - en nyanserad diskussion resulterar i mer genomtänkta och välavvägda beslut. Men när man ägnar sig åt överdrifter och osakligheter i debatten gör man däremot skolan en björntjänst. Vi har  länge haft en infekterad och ideologiserad skoldebatt i Sverige där sådant varit vardagsmat. Under de senaste åren har motsättningarna mellan de två politiska blocken minskat och samtalsklimatet hyfsats. Tyvärr verkar det nu ha grävts nya skyttegravar i skoldebatten.

Ett exempel på det här är är en debattartikel skriven av tre lärare (DN 4.2.).Det börjar redan i rubriken. ”Surfplattan är ingen fluga, våga se framåt Björklund.” En rubrik där man både  tillskriver Jan Björklund ett osmickrande citat och en osmickrande rädsla. Men hur  mycket man än googlar på Björklund och flugor är den här artikeln den enda träff man får. Var kommer då debattörernas fluga ifrån? Det finns en ledtråd i den här svårlästa meningen: ”Precis som kritiker på 90-talet hävdade att internet bara är en fluga kan man inte längre avfärda den digitala utvecklingen.”  Onämnda personer ska alltså ha kallat internet en fluga? Den här gången fanns det en google-träff. På Wikipedia vet man berätta att Ines Uusman (S) en gång felaktigt har tillskrivits ett sådant påstående.

De tre lärarna nöjer sig emellertid inte med att lägga falska flugor i Björklunds mun, vi får också veta att han ”tagit avstånd från den digitala utvecklingen”, ”kritiserat användandet av surfplattor i skolan”, är en bakåtsträvare som ”backar ur framtiden”. Dessutom rasar och basunerar han samtidigt som han sviker både lärare och elever med sin ”svartvita pedagogik”. Ingenstans i artikeln finns ett citat, en källa eller en förklaring till alla invektiv. Däremot skriver man ”En surfplatta utesluter inte pennor och böcker och det bör heller inte vara tvärtom.” Vilket ju faktiskt är precis vad Jan Björklund har uttalat i frågan. Ur intervjun i DN: ”När man uttrycker sig som att böcker tillhör forntiden och att pennan inte ska finnas, då tror jag att man är farligt ute. Det är bra att man är snabb med att använda ny teknik, men jag blir orolig om man tror att man kan sopa ut allt som inte är det nyaste.”

Anna-Karin Hatt (C) väljer också att gå i polemik mot sådant ingen har påstått. Efter att ha instämt i Björklunds budskap att det inte ska handla om antingen eller skriver hon att ”grundproblemet är inte att dagens skolor satsar för mycket på digitala lärverktyg, snarare tvärtom”. Men vem är det som har påstått att skolan satsar för mycket på digitala lärverktyg? I varje fall inte Jan Björklund.  Nu har Anna-Karin Hatts partikamrat Niels Paarup-Petersen plockat upp den här bollen och startat en insamling för att köpa Björklund en läsplatta. Även han är noga med att förklara att eleverna ”givetvis ska lära sig att skriva för hand också” men han vill visa Björklund ”att den (läsplattan) tvärtom är något som alla har nytta av”. Det han i själva verket vill är förstås samma sak som Anna-Karin Hatt - nämligen skaffa  partiet billiga poänger genom att delta i vantolkandet och förlöjligandet av Jan Björklund.

Det Björklund reagerade emot?  Den 31 januari deklarerar Maria Stockhaus i DN att eleverna ska ha surfplattor istället för läromedel och att man därmed tar ”klivet in i nutiden i stället för att hålla till i forntiden”.  Inget både och där inte. Skolorna får välja vilket digitalt lärverktyg de ska ha, men de får inte välja att även ha böcker. Det är inget problem menar Stockhaus för det finns ändå så många fler källor på Internet. En annan övertygad person i Sollentuna är rektor Eva-Lotta Kastelholm. Hon ”tror inte på klassiska läromedel”, förklarar hon, och hon ”tror inte att pennan kommer att finnas på sikt”.  Intressant nog är det ingen bland alla de debattörer som försäkrar att det behövs både datorer och böcker som kritiserar de här två kvinnorna som så tydligt anger avvikande åsikt - eller tro. Björklund som säger detsamma som alla andra, han är den svartvita fundamentalisten.

En invändning som hörs i debatten är att Björklund inte ska ha åsikter om vad lärarna gör för pedagogiska val i klassrummet.  Men här handlar det inte om åsikter. Vi har styrdokument att hålla oss till  i skolan och där anges tydligt att eleverna ska lära sig att  skriva både för hand och på dator och läsa både i böcker och på skärmar. Då vore det mer lämpligt att invända mot att skolledare - i strid mot styrdokumenten - bestämmer att böcker och pennor inte behövs. Det vore dessutom ett stöd för lärarnas  rätt och plikt att i enlighet med läroplanen utforma en varierad undervisning i samråd med  sina elever.

  För en dryg vecka sedan kom Skolverket med en rapport om hur kommunerna hanterar sitt skolhuvudmannaskap. I Dagens Samhälle protesterade Maria Stockhaus mot slutsatserna. Underlaget (intervjuer med politiker och tjänstemän i åtta kommuner) var för tunt. En av slutsatserna i rapporten var att kommunpolitiker inte ser skolans styrdokument som den tvingande lagtext de de facto är utan som utopiska strävansmål. Här har Maria Stockhaus breddat underlaget genom att visa att hon, ledande skolpolitiker i Sollentuna och en av skoltopparna inom SKL, inte anser sig behöva följa läroplanen.
Det gör uppenbarligen inte heller vare sig den citerade rektorn eller de tre lärardebattörerna. I artikeln förfasar man sig över att : Björklund basunerar ut att ”man måste lära sig att skriva för hand” - obekymrade av att våra styrdokument ”basunerar ut” exakt samma sak.

Det är tråkigt att politiker ägnar sig åt att förlöjliga och vantolka en kollega. Vi skulle ha mindre politikerförakt utan sådant. Men det är ännu mer illavarslande när lärare ägnar sig åt den typen av retorik.  Som lärare är vi både förebilder och förmedlare av skolans och samhällets värdgrund. Vi möter elever från alla samhällsklasser,  kulturer,  raser och åsiktsriktningar. Vi ska ansvara för elevernas trygghet, trivsel,  demokratiska fostran, tolerans och respekt för varandra. Vi ska lära dem att ange källor, motivera sina påståenden och balansera sina uttalanden. 

Det har i och med sociala medier blivit allt vanligare att man tycker i flock. Att man köper hela paketet, knyter an genom att ondgöra sig över en gemensam fiende, att man struntar i att kolla källor och i att försöka förstå motpartens resonemang. Det blir liksom safety in numbers. Något som twittras av så många och gillas av folk man känner blir automatiskt okej och behöver inte filtreras genom den egna hjärnan. Det är lätt att smittas av det här, att tycka det är kul med bondage och militärskämt kring Björklund, att prata knutpiskor, medeltid och excercis. Den gemenskap som uppstår genom vi-mot-dom kan vara förförisk. Men om liknande saker hände i skolan skulle vi skriva händelserapporter, ringa föräldrar och göra akutanmälan till elevskyddet. Om elever visade sådant förakt mot åsiktsmotståndare och sådant ointresse för källor eller argument skulle vi både försöka tala dem till rätta och göra en markering i betygsboken.

Kanske är det för att jag själv är politiskt aktiv och trebarnsmamma som jag får de här tankarna, men jag tänker en hel del på Jan Björklunds barn. Vad av den här retoriken nås de av? Är det alls möjligt att skydda dem från det? Hur känns det för hans fru att läsa bondage-skämten? Jag förstår inte hur det kommer sig att en - åtminstone vad jag hittills har uppfattat - hederlig och rättskaffens man som inte har missbrukat sin position, fifflat, ljugit eller gjort något annat som skulle rättfärdiga väljarmissnöje kan utsättas för ett så massivt förakt och misstänkliggörande.

Kanske får jag en förklaring i någon kommentar. Precis som mobbarna oftast har en förklaring till varför just deras offer förtjänade - ja till och med tiggde om - sin behandling.  Den riktiga förklaringen är nog den vanliga. Man låter flocken sköta tankeverksamheten och det är ingen som säger stopp.

Media: Corren (Illiterata Sollentuna), DN (Teknikdrömmen skymmer sikten),  I SVD verkar Johan Ingarö ha missat att det inte är lärarna som bestämmer utan rektor och kommunpolitiker i (Låt skolorna bestämma, Björklund).Expressen (Låt läsplattan vara innan analysen är klar) 
Missa inte heller denna intressanta artikel i Barometern (Oskarshamns lokaltidning): Att surfa eller plita - det är frågan i skolan.

Bloggar: Johan Kant, Gertie Hammarberg Tersmeden. Jans Syrligheter. Anne-Marie Körling 1 och 2.
Här är länken till Rottingmajorens vardag: ett exempel på den typ av retorik jag ifrågasätter från bloggen Det progressiva USA. Fascinerande nog finns det i samma blogg ett två år gammalt inlägg om betydelsen av handskrift för hjärnans utveckling.  Edvin Alam (M) kallar mig, Johan och Gertie för stenklumpar i Stenklumparna tries to strike back (en bloggtitel det skär i en engelsklärares hjärta att behöva sätta på pränt)

82 kommentarer:

  1. Ditt inlägg visar att det i lärarkåren finns personer som har svårt att uppfatta en text och att sedan kritiskt granska den. De tre lärarnas onyanserade angrepp får åtminstone mig att tvivla på deras förmåga att förmedla ett vetenskapligt synsätt till sina elever. Stockhaus ger också ett
    föga nyanserat intryck med sin svartvita bild av verkligheten.

    Jag har länge försökt få debattörerna i skoldiskussionen att förstå att det bland lärarna finns sådana som inte alls passar in där pga av olika tillkortakommanden.

    Här får vi ett synligt bevis på ett gravt snedtänk som inte en lärare borde får göra sig skyldig till.

    SvaraRadera
  2. Bertil, jag tänkte på dig när jag läste de tre lärarnas artikel för den var så illa skriven rent språkligt. Du brukar ju hävda att en orsak till att lärare inte hörs i debatten är bristande formuleringsförmåga. Å enda sidan stöder artikeln det påståendet - för nog brast formuleringsförmågan, å andra sidan inte - för nog hördes de allt. :)

    SvaraRadera
  3. Tycker nog att innehållet är viktigare än formatet! De som hävdar motsatsen har förmodligen tveksamma syften.
    Retade mig oerhört på den mediala rapporteringen vid senaste valet, Madestam satt och bedömde retoriska kenep och hur väl de !kom fram" i tv-rutan. Istället för innehåll!!!
    Det är ingen slump att det gick som det gick, hade det handlat om utslagning och effekter av att skattesubventionera de välbetalda hade inte M vunnit.
    Så i den här frågan tycker jag: Alltså, fyfan vad lågt, ska man inte få angripa Björklund, eller? Bara för man inte kan skriva, ska han få rätt som har folk som skriver åt han!! Nej, bu!!
    /LRradicals

    SvaraRadera
  4. Du missade att länka till artikeln där Björklund uttalade sig: http://www.dn.se/sthlm/skolministern-sagar-projekt-med-surfplatta

    Så här stod det:

    "Jag studsade till när jag läste tidningen. Jag har inga invändningar mot att man använder datorer tidigt. Men om man tänker ersätta böckerna fullt ut med digitala hjälpmedel, då är man fel ute."

    "Man måste lära sig skriva för hand i skolan, det går inte att upphöra med det. Man kan inte säga att bara för att det är svårare att skriva med penna så ska man sluta med det. Jag blir rätt sorgsen när jag läser att man tänker så. Även i framtiden måste man kunna både skriva och räkna. Man kan inte alltid ha tillgång till en dator var man än befinner sig, säger Jan Björklund."

    "När man uttrycker sig som att böcker tillhör forntiden och att pennan inte ska finnas, då tror jag att man är farligt ute. Det är bra att man är snabb med att använda ny teknik, men jag blir orolig om man tror att man kan sopa ut allt som inte är det nyaste. Papper och penna måste man också ha, även om det är svårare att skriva välskrivning för hand."

    Så jag tycker att han uttalade sig på ett sätt som inte kan misstolkas.

    Frågan är om de tre lärarna medvetet far med osanning eller om de nöjde sig med att skumma igenom intervjun och sen skrev sitt svar baserat på vad Björklund skulle ha sagt, om han var den bakåtsträvare som de tycker att han är.

    Bra att du knöt an till debatten om huvudmannaskapet.

    Sen tycker jag att det är aningen naivt att tro att läromedel blir så mycket billigare för att de kommer på elektronisk form. Det som gör att böcker kostar pengar är inte i första hand tryckning och distribution utan innehållet. Det blir inte billigare för att man använder en läsplatta. Så läsplattan blir en extrakostnad som får klaras med ökade anslag eller genom att man skär ner på nåt annat.

    kapten haddock

    SvaraRadera
  5. LRradicals, om det var så enkelt att man kan koppla isär dem. Jag pratar inte om sådant som "då vart han arg", utan om den typ av brister som gör att man måste läsa både två och tre gånger för att förstå. Jag tycker ärligt talat att det är pinsamt att tre lärare inte skriver en artikel som håller normal C-nivå för gymnasiet. Språklig korrekthet är ju faktiskt vårt bord det också.
    Alla lärare är språklärare.

    För övrigt skriver Jan Björklund sina tal själv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förhoppningsvis låter han någon läsa talen innan han håller dem. Inte för att korrigera svenska språket utan kanske för att göra honom uppmärksam på att vissa saker skulle kunna tolkas på ett sätt han inte tänkt sig.

      Radera
    2. Att begära feedback brukar vara förståndigt, Monika. Tolerans och en strävan att förstå den andras budskap likaså.

      Radera
  6. Kapten Haddock, tack både för länk, citat och påpekandet. Missen är nu åtgärdad. Jag tror att de tre lärare hade twitter och bloggar som sina källor snarare än artiklarna, men det är bara min teori.

    Vi har en engelskbok på våra en-till-en datorer. Eleverna är inte entusiastiska. Inte jag heller för den delen. Igen, både och är så mycket trevligare än antingen eller. Jag undrar också har ingen tänkt på miljöaspekten här?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helena: "Jag tror att de tre lärare hade twitter och bloggar som sina källor snarare än artiklarna, men det är bara min teori. "

      Nå, det vore väl i så fall ett utmärkt exempel på riskerna med att använda Internet för att leta information... Å andra sidan fanns ju också artikeln med intervjun tillgänglig för den som brydde sig om att leta. Det här visar kanske att effektiv användning av nätet kräver ett visst mått av kritiskt tänkande.

      kapten haddock

      Radera
    2. Kapten Haddock, högst relevanta slutsatser. En sak som förbryllar mig är också varför alla är så oroliga för hur våra barn ska klara sig med alla snabba digitala framsteg. Under förra seklet började man flyga, färdas under vattnet, besöka rymden, köra bil, se film, klyva atomer, etc., etc.
      Det är ett jäkla liv om en liten aspekt som vi som växte upp utan datorer mestadels har lärt oss på egen hand utan några kurser.

      Radera
  7. Jag blev också bestört när jag läste de tre lärarnas artikel. Den höll skamligt låg nivå. Jag delar helt Bertils analys.
    Kanske är den ännu ett exempel på hur vantolkad Björklund ofta blir – och jag tror inte att det är Björklunds fel, utan att felet ligger hos de som tolkar.

    SvaraRadera
  8. Niklas, det som visar att felet ligger hos den som tolkar är personangreppen. Det borde inte vara någon konst att diskutera en sakfråga utifrån dess verkliga meriter. Inte heller att diskutera vad som sagts utifrån verkliga citat.

    SvaraRadera
  9. Helena,

    Jag tror att vi inom några år (fem till tio år) har övergått helt och hållet till digitala läromedel. Sydkorea håller på med detta redan och där ska skolan vara helt digitaliserad till 2015. USA har precis lanserat sin plan för att alla elever där ska ha digitala läromedel år 2017. Så vi rör oss definitivt i den riktningen.

    Ni som är intresserade av exemplet Sydkorea där man satsat en hel del redan och fortsätter satsa stor på den digitala skolan (15 miljarder kommer man ha lagt på att digitalisera skolan till 2015) kan se den här videon: http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=OJhzdIBUPs0. Videon är ett bra exempel på hur man kan använda modern teknik för att förändra skolan.

    SvaraRadera
  10. Inser hur mycket jag missar nu när skolan inte prenumererar på någon tidning längre och jag själv bara har lokalblaskan. Som flitig insändarskribent i den vet jag dock att både insändarsidorna och debattsidorna redigeras ibland till oigenkännliga. Det ska man ha i åminne när man läser dem. Minns själv hur jag blev intervjuad av fackföreningens tidning och häpnade när jag läste vad jag påstods ha sagt. Jag fick ägna en hel dag åt att "förklara" mig för kollegorna.

    Med tanke på den nyligen inträffade incidenten med "pojken som blev lämnad av pappa efter en dålig match" verkar läget inte ha förbättrats nämnvärt. Ibland undrar jag hur skarpt man skurit även i mediavärlden. Kanske lika illa som i skolvärlden?

    Men visst är det lättare i dag att "skriva i affekt" när man kan skriva och skicka inom loppet av någon minut istället för att skriva på papper först, renskriva på maskin och skicka med reguljär post till tidningen. Sedan något år låter jag själv numer alltid mina insändare ligga över natten innan jag skickar dem.

    Med det sagt, får jag nog ändå vräka ur mig oförskämdheten att inget vare sig Stockhaus eller Björklund säger/skriver förvånar mig längre, inte heller efterföljande överreaktioner. Björklund får självfallet mer uppmärksamhet pga sin ställning, men åtminstone lärare börjar tyvärr bli väl bekanta med Stockhaus tokigheter. Hoppas att hon också bara är misstolkad eller missförstådd, men betvivlar det. Jag förlorade respekten för henne efter uttalandet i lokalblaskan om att storleken på klasserna är oväsentlig. Det verkar allt oftare vara politikernas version av "vetenskapligt baserad verksamhet": Ta en liiiten del av en vetenskaplig rapport och förvanska resultatet till oigenkännligt för att motivera vansinnigheter av ekonomiska skäl.

    Vår skola erbjöds att gratis delta i en pilotstudie om digitala läromedel av ett större företag. Jag blev inte populär när jag vägrade i samhällskunskap pga lydelsen i kontraktet att det digitala läromedlet skulle vara det enda jag använde under året. Självklart kunde jag gjort som mina kollegor och skrivit under och sedan struntat i avtalet, men jag kan inte låta bli att slåss mot väderkvarnarna. (Inte bra för hälsan, avråder starkt) Att prenumerera på läromedel istället för att köpa verkar inte heller utvärderas. Med skolledningar som fokuserar på att få årets budget att gå ihop hamnar långsiktigheten i skymundan. Jag gillar förvisso konceptet med ständigt uppdaterade läromedel i t.ex. samhällskunskap, men att diskussionen inte ens förekommer finner jag oroväckande i en tid då budgeten blir alltmer pressad för varje år. Till nästa läsår, då helt nya kurser drar igång har storsläggan kommit fram: Inga läromedel överhuvudtaget får köpas in. Punkt!

    SvaraRadera
  11. Fredrik, det är för mig en gåta hur det kommer sig att Sverige är så extremt USA-influerat och samtidigt så ovanligt USA-fientligt.

    Du förefaller väldigt okritisk till digitaliseringen. Ser du bara fördelar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gjorde en kort sväng in på din utmärkta webbsida med många tänkvärda saker du tagit upp genom året.
      Du skriver att det är en gåta med USA-influeringen och USA-fientligheten på samma gång.
      Eftersom allt hänger ihop här i världen historiskt, socialt och politiskt kan en förklaring vara:
      Efter 1945 låg inte Sverige mer i Nazitysklands och den tyska kultursfärens (som den sett ut under århundraden) inflytande. Våra grannar Norge och Danmark hade befriats av de västallierade och blev medlemmar av NATO. Vi var, enligt uppgift, neutrala. I realiteten en klientstat till det mäktigaste imperium som världen skådat (USA). Med hänsyn till Per Ahlmarks böcker om konflikten mellan demokrati - diktatur kan man inte vara annat än mycket tacksam för denna geopolitiska position vi har, och vad det har skyddat oss mot, via USA. En blick i historieböckerna visar att Roms inflytande kulturellt, socialt och ekonomiskt var mycket stort i Europa. Paralleller kan dras till idag - med den skillnaden att USA inte startade som en krigarstat, utan som en handelsmakt.

      Av detta kan vi dra slutsatsen att de som fötts efter 1945, i Sverige och levt i EU kan ha dragit historiens största vinstlott. Utesluter det kritik mot USA? Nej, men historien är livets läromästare - och få av oss vill leva under Djingis Khan, Hitler, Stalin, Pol Pot, o.s.v.

      För en bildningsdebatt är jämförelser mellan kulturkonservatism och kulturradikalism viktiga.
      Se också:
      http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/johan-ostling-nazismens-sensmoral

      http://www.svd.se/kultur/prisad-bild-av-sverige-efter-kriget_3538035.svd
      Följande passus kan vara av intresse:
      "Johan Östling tar skolan som exempel på olika vägval. Sverige tog avstånd från den auktoritära skola som man förband med Tyskland, liksom från tysk nyhumanism med sina klassiska ideal. I Västtyskland sökte man sig istället tillbaka till tiden före nazismen. Man såg klassisk bildning, kristendom och historia som en moralisk stabil grund och ett skydd. Medan man i Sverige bejakade pedagogik med amerikanska förtecken. Undervisning på vetenskaplig grund, demokratifostran och kritiskt tänkande skulle verka som ett motgift mot det som varit.

      – Beslutet att 1946 göra engelska till förstaspråk i skolan istället för tyska var av symbolisk betydelse: nu vänder vi blicken västerut.

      Johan Östling visar hur Sveriges tog vägen bort från gamla ideal som man såg som tyskbesudlade och brännmärkte kontinentala traditioner. Fram växte ett samhälle präglat av kulturradikalism och rationalism, med hög förändringstakt."

      Det är inte svårt att se att debatten om klassisk bildning i högsta grad är en debatt om Sveriges förhållande till den tyska kultursfären sedan medeltiden och fram till 1945.

      Radera
    2. Tack för ett mycket intressant och tänkvärt inlägg, anonym. Förstår fortfarande inte riktigt varför Sverige skiljer sig så mycket från övriga Europa. I Finland finns varken USA-hatet eller amerikaniseringen. Verkligen inte i Frankrike. (de två länder där jag har bäst insyn).

      Radera
    3. En liten (o)historisk parallell till Sveriges förhållande till Tyskland och USA.

      http://www.youtube.com/results?search_query=what+have+the+romans+ever+done+for+us&oq=what+have+the+ro&aq=0&aqi=g9&aql=&gs_sm=1&gs_upl=1522l7296l0l10743l16l16l0l6l6l0l212l1375l4.4.2l10l0

      Jan Forsman

      Radera
    4. Tack för den relevanta och roliga påmminnelsen, Jan. :)

      Radera
    5. Till Helenas intressanta fråga 11/2 03:39.

      Vad är det för erfarenheter som landet saknar och som alltså inte är en del av nationens kollektiva minne sedan i början av 1800-talet?
      Jo, krig och att ha levt i en totalitär stat. Följaktligen har landets invånare ingen egen historia i familj och släkt av död, krig, trauman o.s.v. om de inte har bakgrund också från andra länder eller levt i andra länder med krig.
      En teori kan vara att man då inte uppskattar vad man har (att USA skyddat oss från Sovjetunionen och demokratin). Det motsatta alternativet pga bristen på historiska erfarenheter som andra européer har, kan man tänka aldrig känts "in på bara huden". Det kan kanske snarare leda till en viss uppfostringsiver och fördömelser när andra länder av emellanåt mer eller mindre obegripliga skäl inte väljer att vara lika fredliga. Våldets, krigens och massmordens följder och traumatiseringar under flera generationer är något som man får svårigheter att känslomässigt relatera till.
      Så att Sovjetunionen inte vågat fronta USA och sluka det lilla landet i norr har fått mycket påtagliga effekter för landets stadsbild, livsmöjligheter och kollektiva minne efter 1945.
      Om sedan bearbetningen av det egna landets historia fram till 1945, och hur Bibelns folk behandlats, fortfarande kan lämna en hel del att önska, så ska det idag åtminstone tydligen statueras moraliska exempel med ett litet land i östra Medelhavsområdet.

      Radera
    6. Anonym, jag tyckte mycket om att läsa dina teorier. Det är i historien man hittar förklaringen till de flesta nationella egenheter. Om fler förstod det - och det faktum att folk inte lär sig nyttiga läxor av krig och koncentrationsläger - skulle vi ha en både fredligare och mer tolerant värld.

      Radera
    7. Det glädjer mig onekligen. Frågar mig också hur det kan komma sig att man i jämförelse med andra länder i Europa inte tenderar att analysera det egna landet igår, idag och imorgon i debattprogram etc. Vad har den frågan med utbildningspolitik att göra, kan man undra? Jo, det är klart att kvaliteten på skol- och utbildningspolitik intimt hänger samman med statsvetenskapens och humaniorans ställning å ena sidan, kulturjournalistikens ställning å andra sedan. Allt detta faktorer som lärare har att förhålla sig till.
      Om inte annat för att veta vad man ska göra motstånd mot, eller hålla med. Utan sådana analyser i debatter och paneler riskerar den intellektuella kulturen att påverkas i negativ riktning. Här tänker jag på Bengt Ohlssons omskrivna artikel om den s.k. kulturvänstern, vilken föranlett en orkan i medierna. Utan att värdera ("upptäckten" av sexdagarskrigets orsaker var förvisso intressant) hans artikel som bra eller dålig, mycket bra eller mycket dålig, kan konstateras att det är enstaka artiklar (eller artikelserier - minns Zarembas fantastiska serie om skolan) som leder till stor debatt. En bräcklig konsensus som ibland bryts av "elaka" debattörer inom demokratins spektrum vars artiklar får nätet att koka över.
      Medan djuplodande böcker (som debatteras utförligt och länge) eller TV-program i serieform som analyserar och värderar kulturella, sociala, ekonomiska och politiska aspekter på Sverige tycks lysa med sin frånvaro. Jämför detta med andra länder. Man frågar sig då: Vilken är vårt lands Stora Berättelse, (The Grand Narrative), är historien helt oväsentlig för att analysera hur landet ska utvecklas?
      Detta är de bildades och intellektuellas roll att diskutera. Du är en av dem - lycka till.... .

      Radera
    8. Anonym, tack för det. :) Visst är sådana analyser viktiga. Det är nog också så att man naturligt ställer sig den typen av frågor som utböling - när man har en annan kultur som ständig resonansbotten. Bengt Ohlsson skrev om rättningen i ledet inom kulturvänstern. Jag uppfattar rättningen i ledet betydligt större, som något svenskt. Hur många debattörer har vi som tänker självständigt, som inte går att kategorisera? Vi har en allmän konsensuskultur som verkar ha långa rötter och det är något som jag uppfattar som väldigt hämmande.

      Radera
    9. Tack för din respons. Hur det än må ligga till med kulturvänster och konsensuskultur noteras att det bara är bara tycks vara två personer som skriver i denna tråd om USA-fientlighet och historiska betraktelser. I synnerhet de historiska utvikningarna hade man kunnat tycka vara värd mer deltagande än två individer. Sveriges framtid och dåtid, historiens roll, kunskap och bildning - allt detta borde vara intressanta ämnen att behandla i tråden.

      Men det tycks utebli.

      Radera
    10. Ja, vad ska man med bildning till? Bl.a. ger den en historisk medvetenhet. Därför historieämnet mycket viktigt i ett samhället. Så att vi inte glömmer att tvåhundra år av fred i mänsklighetens historia inte är ett naturtillstånd. Vi har ju under tidigare århundraden (t.ex. medeltiden, tidig som sen) haft ett socialt klimat som väl tål att jämföras med mycket farliga länder idag.
      Av döma av din webbsida bor du i ett mycket vackert landskap och som samtidigt är fullt av dramatisk historia från folkvandringstid, vikingatid och medeltid (Östergötland). Flera uppslag till dramer i Shakespeares anda torde inte vara svåra att hitta i t.ex. detta landskap.

      Radera
    11. Anonym, bildning ger förankring i både plats och tid, högre livskvalitet och mycket annat. Kanske skulle jag lägga av med politiken och skriva historisk dramatik istället.

      Radera
  12. Ulrik, på min skola har man precis sagt upp DN. Idag var första dagen då den inte kom. Jag tycker det är litet fattigt, med bara Norrköpingstidningar, men så där är det när osthyveln går i skolvärlden.

    Jag vill verkligen tacka dig för att du berättar den här pilotstudie-historien och också påpeka att du inte alls slåss mot väderkvarnar. Det du slåss för är yrkesstolthet och integritet.

    För mig är det här med IKT och skolan litet ironiskt. För några år sedan skickade jag en skrivelse till skolnämnden i den kommun där jag då undervisade där jag citerade alla stycken i läroplanen som handlade om digital kompetens och påpekade att vi inte kunde uppfylla läroplanens mål med tre skruttiga datorer i varje klassrum och en dator per fem lärare. Den skrivelsen lämnades utan avseende. Jag skulle ha blivit förvånad då om någon hade varnat för Stockhaus typ av frälsningsvåg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är många skolor som lyft det absurda i den låga datortätheten i klassrum och arbetsrum och mötts med kalla handen. Det ska vara stora svulstiga projekt där det är möjligt att slänga ut annat. En stor datorsal som stoppar in matte och svenska i småsalar och står tom för att ingen kan använda datorerna i den. Den avoga inställningen till att ge lärarna de datorer de ber om har jag personlig erfarenhet av från flera skolor.

      Radera
  13. Det har ju funnits gott om plats för inkompetensen i den svenska skolan och övertron på quickfix har florerat och gett fina intäkter för de bredkäftade. De finns nog skäl till avogheten mot Björklund då mycket har sopats fram från under mattan av honom.

    SvaraRadera
  14. Jag tror också på en snabb digitalisering men de som har för bråttom och inte lyssnar på skolans experter kommer köra in i ständiga återvändsgränder. Skolans utveckling börjar i skolan!

    SvaraRadera
  15. Många tankvärda ord. Vad jag funderar över är hur nya stydokument och skollagen tolkas ut hos huvudmän.

    Blev bekymrad över hur Haninge tolkar att man i politisk enighet ska detaljstyra utbildningen tvärt emot lagen. Argumentet är att "huvudmannen har huvudansvaret" för utbildningen. Kan så vara men inte undervisningen. Den har huvudmännen inget att göra med enligt den centrala definitionen av undervisning och utbildning. Undervisning är lärarnas domäner enligt skollagen.

    Så det finns mörkerkrafter på många håll i skolväsendet. Det enda som gäller är att framgångsrik undervisning bygger på kedjan planering-undervisning-utvärdering-förbättring.

    SvaraRadera
  16. Helena,

    För ungefär ett år sedan började jag intressera mig på allvar för detta område. Efter att ha ägnat en hel del tid åt detta och inte minst då åt området lärande och IT så kan jag inte komma till en annan slutsats än att detta med IKT har varit en revolution för min del.

    Med det sagt måste svaret bli att jag för närvarande bara ser fördelar med att modern teknik förs in i skolan. Jag tycker vi ska ta och titta på Sydkorea som nu i rask takt digitaliserar sin skola och dra lärdom därifrån. De har väldigt positiva effekter där av den digitaliserade skolan. Så vi borde hämta inspiration därifrån. De vet sannolikt också vilka eventuella fallgropar som finns inom området.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fredrik, det är bra att hämta inspiration på alla möjliga ställen. Men jag tror att man också alltid ska förhålla sig kritiskt, pröva ett steg i taget och utvärdera. Vad får det för konsekvenser när barn sitter vid datorn i skolan och hemma i väldigt många timmar?

      Radera
  17. Jan, jag vet inte riktigt vad det är Jan Björklund har sopat under mattan. Men där det finns skäl till missnöje ska det givetvis fram. I normal debatton. Vi kunde ha haft en konstruktiv debatt om vinster och faror med ny teknik, vad och hur en kommunpolitiker eller en rektor ska styra och vad som ska vara lärarens mandat. Man kunde ha åtgärdat missförstånd, ökat förståelse, nyanserat bilder. Istället ägnade sig väldigt många åt raka motsatsen.

    SvaraRadera
  18. Jan, tro på snabb digitalisering har funnits hos kommunpolitiker hela tiden. När jag var ny lärare på nittiotalet fick vi två fina datasalar på skolan. I övrigt var det öken. O kronor på ämneskontona, en tv-apparat på rullvagn per våningsplan. ingen kompetensutveckling, etc. Jag har aldrig fått jobba hårdare för att hålla bra lektioner än på den skolan.

    Varken rektor eller lärare hade med beslutet att göra. Det var politiker som bestämde att skolan skulle digitaliseras och hur det skulle finansieras.

    SvaraRadera
  19. Plura, det här med Haninge var inget jag kände till. Har du bloggat om det?

    Det här med kommunpolitiker som inte förstår vad som är vems ansvar är något som måste lyftas, för det är ett återkommande problem. Frälsningslärorna skulle knappast ha fått sådant genomslag och så negativa konsekvenser om inte trycket uppifrån hade varit så starkt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du går in på mitt senast blogginlägg hittar du en del. Själv hade jag en animerad debatt med skolchefen på fb. När jag påpekade lagrummen som begränsar huvudmannens roll på enhetsnivån viftades detta bort med just att "Huvudmanen har totala ansvaret för utbildningen".

      Radera
    2. Har läst och kommenterat och är glad att du tar sådana diskussioner. Det är oerhört viktigt att bekämpa sådana avarter.

      Radera
  20. Helena, hittade denna länk på skolkvalitet.se om detta med ändrade roller. Tycker att det är förvånasvärt att detta nästan inte alls diskuteras.

    http://www.skolkvalitet.se/index.php?option=com_myblog&show=maktfoerskjutningen-det-talas-lite-om.html&Itemid=66

    SvaraRadera
  21. Björklund har sopat FRAM saker från under mattan: dålig uppföljning, tabuord, fel kunskapsfokus, sånt som andra velat dölja!

    SvaraRadera
  22. Kommunernas oförankrade IT satsningar har varit digitala återvändsgränder. Stor tjusig datasal står tom för att lärarna inte ens har egen arbetsdator. Vilket skämt!

    SvaraRadera
  23. Tack för länken Plura! Jag ska genast surfa dit och även läsa och kommentera ditt blogginlägg.

    SvaraRadera
  24. Jan, då förstår jag bättre hur du menade. Tråkigt att det här med målstyrning inte har gått fram. Huvudmannen ska stå för mål, resurser och uppföljning - det är lärarna som ska välja metod, innehåll och arbetssätt i enlighet med styrdokument, mål och elevernas behov och önskemål.

    SvaraRadera
  25. Maria Stockhaus vill ersätta papper och penna med surfplattor eller laptops med hänvisning till att en del elever har dålig finmotorik när de ska lära sig läsa och skriva. Det är absurt. Just därför att de har dålig finmotorik ska de inte hänvisas till att gå omkring med laptops som går sönder när man tappar dom. Handskrivning och tangentbord kompletterar varandra i både grundskola och gymnasium. Det går inte att ersätta papper och penna helt i dagens läge. Jag har själv undervisat i gymnasiet i datasalarna i Sollentuna kommun, till och med där fungerar undervisningen bäst där det finns fasta datorer som inte kan ramla i golvet.

    SvaraRadera
  26. Classe, bara härom dagen stoppade jag en spelevink på väg ner för trappan, tre steg i taget, med en öppen laptop vanskligt balanserad i ena handen. Undrar vad mor och far hade tyckt om en nota på drygt 10 000? Skolans försäkring gäller inte vid grov oaktsamhet. Vi har haft höga kostnader för skador som har påverkat skolans budget negativt. Många föräldrar har fått inbetalningskort på en självrisk på 1000 kronor - inget som höjer stämningen på ett föräldramöte.

    Så länge det står både och i läroplanen ska det vara både och. Och det borde lämnas till elever, lärare och föräldrar att ha en dialog om i vilken utsträckning det ska vara vad.

    SvaraRadera
  27. Intressant inlägg. Jag har ingen större kärlek för Björklund, men håller med om att diskussionen kring var han står i frågan är tämligen orättvis och onyanserad. Porträtteringen blir väldigt svart och vitt. Diskussionen känns inte alls professionell.

    Nämnde någon miljöaspekten? :-) http://jespershuja.wordpress.com/2012/02/02/skolelever-och-surfplattor-adjo-till-skolbocker-och-valkommen-miljotank/

    SvaraRadera
  28. Jesper, våra elever är alldeles för viktiga för att skoldebatten ska få urarta i pajkastning och fäktande mot väderkvarnar.

    Jag har nämnt miljöaspekten i en kommentar till Kapten Haddock högre upp. Jag tycker att det är förbluffande att så litet sägs om den och ska genast läsa ditt inlägg.

    SvaraRadera
  29. Att vi är olika Europa och är både för och emot USA kan jag bara gissa lite om. Utvandrarna är ju kända med USA som mål. Vi har en förmåga att göra saker till svart och vitt, som för eller emot. Jag tänker mig att många haft USA som idealet att lyckas samtidigt som vi haft en falang som starkt kritiserar kapitalet, jag minns proteströrelserna på sent 60 tal samtidigt som det fanns en ungdomskultur med bilar och kraftig USA influens. Jag har inte sett liknande förhållningssätt till Tyskland eller övriga Europeiska länder. Det har varit en koppling till England under samma tid men som mest rört rockmusik bland ungdomar,men samtidigt hämtade jazzen influenser från USA. Det här har utvecklats till en måttstock för ideal och även om det inte skett hos en majoritet av Svenska folket så har det skett bland dem som ”hörs och syns”.

    SvaraRadera
  30. Jag tycker att man lägger alldeles för mycket tid på att diskutera vilken utrustning eleverna ska ha. Den viktiga frågan är ju hur datorerna ska användas. Vi har ju några uppenbara tillämpningar: ordbehandling och webb-sökning, men finns det så mycket mer? Sen behövs det utveckling av nya undervisningsmetoder och (som du påpekade, Helena) vidareutbildning för lärarna. Visst har den moderna tekniken en enorm potential men hur många år kommer det ta att uppfylla den?

    Skälet till att skolreformer har en tendens att misslyckas i Sverige är att man inte skjuter till medel för att kunna genomföra dem på ett bra sätt, tvärtom brukar reformerna ske samtidigt som man försöker dra ner på kostnaderna. Se tex denna artikel: http://www.unt.se/debatt/ohelig-allians-forsamrade-skolan-1344562.aspx

    När det gäller Sveriges förhållande till USA är väl sanningen att Sverige är ett av de länder i Europa som vänder sig mest mot USA. Jag tror att förklaringen ligger i den stora utvandringen till USA under 1800-talet och början av 1900-talet. Det här skapade starka band till USA och därmed en spänning mellan den USA-orienterade landsbygdsbefolkningen och medelklassen i städerna som mer vände sig mot Frankrike och Tyskland. Just de relativt starka banden gör också att vi blir desto mer upprörda när vi tycker att amerikanarna gör nåt dumt. Jag tror däremot inte att Sveriges neutralitet under andra världskriget har nån betydelse. Engelsmän brukar också irritera sig på amerikaner, och som bekant var deras en roll under andra världskriget en annan än vår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glömde att signera.

      Sen tror jag att man är mycket optimistisk om man tror att datorer har mindre miljöpåverkan än läroböcker. Man använder tungmetaller i kretskorten och tillverkningen ger stora föroreningar. Sen drar de ström, förstås. Om man är orolig för att transporten av läroböcker tryckta i Kina är ett problem får man väl trycka dem i Sverige.


      kapten haddock

      Radera
  31. Hemipanter, så trevligt att träffa dig här. :) Du har nog rätt i att det både är skillnad på de som syns och hörs och vanligt folk och på politisk hemvist. Det finns till exempel inget USA-hat bland eleverna på grundskolan. Att det finns en tendens att se saker i svart-vitt håller jag också med om. Det är kanske just det och utvandringen till USA som är orsaken till att USA får så mycket större utrymme i Sverige än i resten av Europa. Titta på presidentvalet till exempel. Det har varit lika mycket mediebevakning här som för ett svenskt val. Mig tråkar det valet ut fullkomligt vid det här laget.

    SvaraRadera
  32. Kapten Haddock, tack för en som vanligt klok och tänkvärd kommentar. Jag kan inte heller se hur en digitalisering av undervisningen kan vara miljövänlig. Jag tycker också att det är märkligt att det inte finns med mer i diskussionen. Det är ju verkligen ingen oväsentlig fråga. Jag håller också med om att man överbetonar betydelsen av redskap. Det är lättare att hålla roliga lektioner med interaktiv whiteboard och en-till-en. Det är lättare att individualisera. Men någon revolution handlar det inte om. Mina elever lärde sig lika mycket och var lika nöjda med sina lektioner på nittiotalet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Teknik är inte något revolutionerande utan bara en evolution för att skapar tid. Det var ju genom hushållsmaskiner vi sparade tid så vi kunde jobba mer en gång i världen och kvinnorna gick från hemma jobb till yrkesjobb i större utsträckning.

      Samma är det i skolan. Det är en evolution för att spara tid och ge individuliseringen av undervisningen ett ansikte.

      Radera
  33. Jag måste ju läsa här på sidan eftersom du hade en länk hit. I morgon skall jag på ett årsmöte med Folkpartiet, det är bara 100 meter från där jag bor. Isabel Smedberg Palmqvist heter ordförande i Bromma. Jag har inte varit medlem i något parti så jag tyckte det var dags nu efter jul. Vi får väl hoppas att dom inte slänger ut mig för att jag har egna åsikter, men jag var och träffade folk i Gamla stan för en vecka sedan för lite presentation. Min tanke är att finnas tillgänglig med det jag har erfarenheter av och hoppas att det kan vara till nytta.

    SvaraRadera
  34. Plura, väl sammanfattat. Det får inte bli någon hallelujastämning runt någon metodik eller något redskap.

    SvaraRadera
  35. Hemipanter, Jag känner Isabel, du kommer säkert att bli väl mottagen. :)

    SvaraRadera
  36. Hallå i debatten!

    Om man läser den ursprungliga artikeln på DN* om Sollentunas satsning på läsplattor framgår det att det inte alls handlar om att helt ersätta böcker eller skriva för hand. I årskurs två infinner sig handstil. Det innebär att Sollentuna inte kan sägas bryta mot styrdokumenten.

    Något som kommer bort i debatten är att avsikten inte enbart handlar om att befinna sig i fas med tiden, utan att läsning och skrivning faktiskt är behjälpt av läsplattor.

    Sedan tycker jag att Stockhaus säger något viktigt när hon jämför rullgardinskartor med Googleearth. Det handlar då om en anpassning till väsentligt bättre information än vad enstaka tryckta källor kan erbjuda.

    Mvh,
    Karl Asp

    *http://www.dn.se/sthlm/surfplattor-ersatter-skolbocker-i-sollentuna






    *http://www.dn.se/sthlm/surfplattor-ersatter-skolbocker-i-sollentuna

    SvaraRadera
  37. Hallå själv, Karl Asp! I artikeln står det att satsningen ska finansieras genom att man drar in läroböckerna, i artikeln bredvid upplyser rektorn om att hon inte ”tror på pennan”. Det har senare framkommit att man inte är fullt så dogmatiska som de två artiklarna ger sken av. Min fråga blir då varför man inte vänligt upplyser om den saken? Det här är enligt min mening politik när den är som fulast. Syftet här är inte skolans, elevernas eller samhällets bästa utan att mosa en konkurrent i hopp om egen vinning.

    Mot styrdokumenten bryter man också redan när den kommunala huvudmannen väljer läromedel och metod, likaså när alla barn använder samma metod och läromedel.
    Så här står det i Lgr11:
    ”Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och
    undervisningens innehåll . Läraren ska svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.”

    Jag uppfattar det som ett stort problem när huvudmannen vill styra över undervisningen. Men blogginlägget handlar framför allt om ett större problem. Personangrepp, överdrifter och felcitat i skoldebatten.

    SvaraRadera
  38. Som Helena säger, det var förmodligen inte den artikel som Karl Asp länkar till som fick Björklund att reagera, utan snarare denna: http://www.dn.se/sthlm/vi-tror-inte-pa-klassiska-laromedel

    Några klipp:

    ”Vi tror inte på klassiska läromedel, säger rektor Eva-Lotta Kastenholm”.

    "På Tegelhagens skola finns inga bänkar eller skåp med skolböcker. Inte ett pennfodral i sikte. I fyra år har skolan varit med i en kommunal satsning där varje elev och lärare har var sin laptop. Nästan all undervisning sker i datasystem och under lektionstid används ofta surfplattor."

    "Vi tror inte på att följa varje sida i en lärobok. Detta är ett aktivt val. Våra elever måste vara förberedda på den värld de ska möta, säger rektor Eva-Lotta Kastenholm."

    "Och hur [framtiden] kommer att se ut är rektor Eva-Lotta Kastenholm väldigt säker på. Jag tror inte att pennan kommer att finnas på sikt, säger hon."

    På en annan plats i texten påpekas att eleverna faktiskt får lära sig att skriva för hand i andra klass men givet rektorns uttalande om pennan är väl den naturliga slutsatsen att detta bara är en övergångslösning.


    kapten haddock

    SvaraRadera
  39. Käre Kapten Haddock, tack ännu en gång för citat i rättan tid. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sure, inga problem :-)

      Nåt är på tok med de klockslag som anges i bloggen. Klockslagen är cirka tre timmar före (fel tidszon?) och sen anges tiderna i 12-timmarsformat med AM/PM. Vad sägs om att kolla upp inställningarna?

      kapten haddock

      Radera
    2. Vid närmare eftertanke, de är inte tre timmar före utan nio timmar efter. Detta placerar bloggen på den amerikanska västkusten. Passande, eftersom vi tidigare diskuterat de starka banden till landet i väster :-)

      Sen verkar klockslagen vara korrekta för själva bloggen, det är kommentarerna som får fel tid.

      kapten haddock

      Radera
  40. Jag vill bara tillägga att syftet med digitala lärmedia inte handlar om att "mosa någon". Tanken är ju att undervisningen ska hjälpa eleverna med läsinlärning och skrivning. Många (bl.a. Tomas Kroksmark) har ju tex sagt att sex/sjuåringar har svårt för det finmotoriska och att detta sedan leder till andra problem i läsning/skrivning av text.

    Jag har också läst Lgr 11 men tycker nog att vi ska akta oss för att dra för stora växlar på precis den tolkning som man själv gör. Det står ju tex inte något om _hur mycket_ handstil man ska träna. Därför blir det lite överdrivet när du menar att huvudmannen beslutar om material/metod. I det här fallet har ju också huvudman och skolor varit i kontakt med varandra och delar samma syn på saken.

    Sedan får nog Björklund (och de som hyllar honom) finna sig i att hans uttalanden uppfattas som ålderdomliga – hans reformer kan knappast beskyllas för visionär framtidstro, utan snarare är det gemensamma för de en återgång till svunna tider.

    Som studentexamen tex.

    ;)

    //Karl

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Jag studsade till när jag läste tidningen. Jag har inga invändningar mot att man använder datorer tidigt. Men om man tänker ersätta böckerna fullt ut med digitala hjälpmedel, då är man fel ute."

      "Man måste lära sig skriva för hand i skolan, det går inte att upphöra med det. Man kan inte säga att bara för att det är svårare att skriva med penna så ska man sluta med det. Jag blir rätt sorgsen när jag läser att man tänker så. Även i framtiden måste man kunna både skriva och räkna. Man kan inte alltid ha tillgång till en dator var man än befinner sig, säger Jan Björklund."

      "När man uttrycker sig som att böcker tillhör forntiden och att pennan inte ska finnas, då tror jag att man är farligt ute. Det är bra att man är snabb med att använda ny teknik, men jag blir orolig om man tror att man kan sopa ut allt som inte är det nyaste. Papper och penna måste man också ha, även om det är svårare att skriva välskrivning för hand."

      Vilket av dessa uttalanden är det som du uppfattar som ålderdomligt?

      kapten haddock

      Radera
    2. Jag missade ett par uttalanden.

      "Böckerna har en självklar plats i skolan och nationella prov skrivs för hand. Jag förutsätter att de inte helt fullföljer det de säger, då är det Skolinspektionen som får ingripa."

      "Eleverna behöver lära sig att läsa långa texter och böcker. Det är ett problem att yngre generationer läser mindre och kortare texter. De lär sig ett slags sms-språk och det kommer att tunna ut det svenska språket."

      Just diskussionen om svårigheter att ta till sig långa texter känns särskilt relevant.


      kapten haddock

      Radera
  41. Karl Asp, finns det något belägg för att nya idéer alltid är bättre?
    Den svenska skolan förefaller ha varit betydligt mer benägen att anamma nya idéer än den finska och vilka välbelagda fördelar har det lett till?

    SvaraRadera
  42. Kapten Haddock, det där med tiden hade jag inte noterat. I inställningarna såg allt rätt ut, så jag får pröva mig fram eller kontakta blogger.

    SvaraRadera
  43. Karl, min formulering om att mosa handlar om den politiska retoriken. Du kanske läste min kommentar litet slarvigt?

    ... Är du till äventyrs kommunpolitiker? Formuleringarna om att vi inte ska dra för stora växlar på styrdokumenten påminde nämligen mycket om sådana jag hittat i skolverkets rapport om det kommunala huvudmannaskapet. Styrdokumenten är inga käcka visioner, utan vad vi har att hålla oss till i skolan.

    Huvudman och skolor överens? Menar du att varje lärare i Sollentuna önskar att huvudmannen ska tala om vilka material och metoder som ska gälla för alla elever?

    När det gäller visionerna betackar jag mig för sådana. Om vi slapp visionärer a.k.a. frälsningspredikanter i den lukrativa handelsvaran pedagogik skulle den svenska skolan må betydligt bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man tolkar det så är det något konstigt. Tolkar jag vad Maria Stockhaus säger är det upp till enheten att välja metod. I Haningen är det politikerna och skolchefen som påbjuder det.

      Den första har läst lagen den andra har skummat lagen.

      Radera
    2. Usch, det känns inte så värdigt att skriva fram och tillbaka på det här sättet så jag avslutar med följande. Det innebär att du Helena får sista ordet. Men jag vill svara ändå, eftersom du ställer frågor och det känns ännu mer oartigt att inte besvara dem.

      Jag kan visst ha läst slarvigt. Som jag förstår din text så handlar den om hur politiker mosar varandra i en debatt som handlar om någonting: läsplattors vara eller icke vara i skolan. Därför ville jag understryka hur själva läsplattan spelar en viktig roll – inte hur debatten tar sig uttryck. Att flera olika personer vill kritisera Björklund för en föråldrad syn på skolan har ju just att göra med hans syn på undervisningsmaterial. Eller så kan man se det som att han förespråkar en gammaldags skola, vilket förstås kommer bjuda in till kritik från meningsmotståndare som uppfattar att skolan måste relatera till den tid vi lever i.

      Jag är inte kommunpolitiker. Jag tar heller inte ställning i frågan "läsplatta eller bok?" på riktigt samma radikala sätt som Stockhaus mfl. Jag bara inser att hela den här konversationen som du och jag har, inte har inneburit en enda penna/papper/bok alls. Den har förts på internet, med datorer som hjälpmedel. Och jag inser att om elever kan lära sig med en läsplatta så blir världen större och rikare på många sätt, vilket inte behöver utesluta andra undervisningsmaterial eller metoder. Men vid något tillfälle blev flanellografen omodern. Kan pennan gå samma öde till mötes? (Måste man tex ha nationella prov och måste man vid dessa alltid skriva med penna? I så fall varför?)

      Det jag gillar med Sollentuna som huvudman är att de verkar ha samarbetat med skolorna och rektorer. Faktum är att huvudmannen bestämmer mer än man tror: att tex INTE erbjuda läsplattor är ju indirekt ett sätt att tala om vilka material och metoder lärarna ska använda. Men du har en viktig poäng i att jag inte kan tala om huruvida lärarna själva har valt metod/material, det är hos dem jag hoppas att det slutgiltiga valet av material/meotd äger rum.

      Som en sista fråga/frågor:
      -När är man enligt dig en ok visionär? Är Johan Kant visionär tex? Eller är Hans-Åke Scherp visionär med sin idé kring PBS? Vad utgör i så fall kriterier för "goda visioner" respektive "dåliga visioner" och hur kan vi veta detta?

      Håll tillgodo och fortsätt debattera Helena!

      /Karl

      Radera
  44. Kapten Haddock, sant. Men det kanske också är läge att ännu en gång påpeka att allt nytt inte är bra och allt beprövat inte är dåligt. Jag tycker att det är så befängt att ha ord som ålderdomlig och modern som automatiskt kvalificerande.

    SvaraRadera
  45. Niklas, mitt i prick. Men det behöver inte bara handla om skolan. Det platta hustak som jag får skotta varje gång det snöar är en fin påminnelse om hur dumt det är att ignorera tidigare generationers insikter, erfarenheter och kunskaper.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bästa Helena, nu är du ute på djup vatten. Som huskonstruktör är det inte något fel med platta tak om de konstrueras på rätt sätt. Det är bara bullshit att påstå det du gör frånsätt om du haft en fuskbyggare!!

      Radera
  46. När jag läser detta kommer jag att tänka på ett bostadsområde på orten där jag växte upp. Villorna byggdes på 70-talet, och alla hade platta tak. Naturligtvis uppkom problem med läckor och annat och inom inte allt för många år hade husen byggts om med sadeltak. Kanske är dagens byggfirmor samvetsgrannare än dåtidens, men det visar väl i så fall på vådan av att satsa på ny teknik innan den är mogen.

    Helena, notera att klockslagen för artiklar och kommentarer är olika. Det verkar som att du måste ange tidszon på två ställen.

    Stötte förresten på nåt som kan vara av intresse. Det är en amerikansk artikel om det finska skolsystemet http://www.nybooks.com/articles/archives/2012/mar/08/schools-we-can-envy/.

    (Hoppas att länken blir rätt.)

    kapten haddock

    SvaraRadera
  47. I mitten av åttiotalet skulle progressiva skolor använda datorspråket LOGO. Det var ju jättebra för det kom från USA. Flera skolor satsade en hel del pengar och tid. Idag undrar jag: vilka fyrtioåringar som gick i högstadiet då har klarat sig bäst, de som lärde sig LOGO eller de som lärde sig läsa?
    Vilka fyrtioåringar 2042 har klarat sig bäst, de som körde surfplatta eller de som lärde sig läsa?

    Jonas Claesson

    SvaraRadera
  48. Plura, vårt hus är byggt sjuttio och det fanns drösvis av hus som fick sådana tak just då. En hel epidemi av fuskbyggande som berodde på att man förkastade gammalt och hyllade modernt. Mycket vanligt i Finland också. Var finns dom husen nu? Kan hända att vårt är det enda som inte har blivit ombyggt. :)

    SvaraRadera
  49. Kapten Haddock, tack för länken. Artikeln var mycket intressant och ett bra komplement till Sven-Eric Liedmans i dagens DN.

    Du har rätt i att jag måste ange tid på två ställen. Men i inställningar ser allt rätt ut. Varför det inte funkar undandrar sig mitt bedömande.

    SvaraRadera
  50. Jonas, tänk om vi kunde lära litet av våra egna misstag. Hur många var det som i likhet med mig gick BASIC-kurser när det begav sig. En fullkomlig tidsspillan, men det sades vara helt nödvändigt att göra sådant för att man inte skulle hamna på efterkälken i den tekniska utvecklingen. Har hittills inte stött på någon "teknisk utveckling" som man inte själv lär sig hantera med hjälp av en bruksanvisning. Ofta rent av utan.

    SvaraRadera
  51. Jag var cirkelledare för en sekreterare som hade beordrats till denna fritidssyssla, BASIC. Tänk om hon hade fått börja i änden att datorer är förbättrade skrivmaskiner med editeringsmöjligheter och arkiveringsmöjligheter. Nu blev hon bara rent förskräckt när jag öppnade med en liten rolig FOR-loop. Att nya saker ska presenteras genom att möta eleven där eleven är vet förstås alla. Att skolan sen fått drivas så opedagogiskt är både ironiskt och sorgligt.

    SvaraRadera
  52. Det nya jag har lärt mig i den här debatten är hur snabba vissa är med att kasta ur sig helt grundlösa påståenden om vad folk har sagt och tyckt. Även de som gör anspråk på att ha en mera neutral och balanserad position i debatten är snabba med att slänga ur sig konstiga gliringar om vad Björklund skulle ha sagt. Det verkar som de tror att om de inte säger nåt elakt om Björklund kommer de inte att uppfattas som trovärdiga.

    Jag har läst och läst om intervjun med Björklund och jag ser uppriktigt inte vad som finns att reagera mot. Han säger att skolbarnen bör få lära sig skriva för hand och ha tillgång till böcker. Möjligtvis kan rubriken uppfattas som provocerande men till och med en kommunalbyråkrat borde väl känna till att rubriken inte sätts av den som intervjuats.

    Allt detta har en koppling till kritiskt tänkande, att leta information på nätet och att ta till sig text. Om framtidens skola håller högre kvalité kommer kanske eleverna lära sig att inte göra såna misstag.

    Sen är ju detta en nyttig påminnelse om att vara noggrann med att inte tro på lösrykta påståenden utan att alltid gå tillbaka till källorna.

    Nu till nåt roligare. Jo, både Liedmans artikel och den jag länkade till handlar om en bok av Pasi Sahlberg, "Finnish Lessons: What Can the World Learn from Educational Change in Finland?". Som man kanske kan gissa berättar den det finska skolsystemet. En översättning till svenska lär vara på gång.

    Här finns en samling av länkar till recensioner av boken. Två är på svenska.

    Det här inlägget har redan blivit alltför långt så jag tror att jag avslutar med ett citat ur boken (taget ur recensionen av Daily Kos). Det verkar som att finnarna lyckats bättre med att höja läraryrkets status :-)

    Finnish males viewed a [teacher] as the most desirable spouse, rated just ahead of a nurse, medical doctor, or architect. Women, in turn, identified only a medical doctor and a veterinarian ahead of a teacher as a desirable profession for their ideal husband. (p. 73)

    kapten haddock

    SvaraRadera
  53. Jan, är det inte makalöst att man beordrades till sådana meningslösa sysslor. Jag tyckte inte att BASIC-kursen var svår, men det var det enda jag någonsin lärt mig som kändes helt meningslöst och som jag aldrig haft någon som helst nytta av. Allt i teknikpanikens namn.

    SvaraRadera
  54. Kapten Haddock, det är en typ av bonding som pågår - vi som älskar att hata Jan Björklund. Det är ett obehagligt och för alla som verkat i skolan välbekant fenomen. Därför gör det mig beklämd att så många lärare deltar.

    SvaraRadera