Ett jäkla tjat om Klass 9 A, finns det säkert de som tycker. Själv är jag innerligt tacksam att det har blivit en ordentlig debatt den här gången och framför allt för att både LR och enskilda lärare har deltagit med sådan kraft. Vi svenskar är ett farligt lydigt folk - något som blir väldigt tydligt i skolans värld där frälsningslärorna avlöser varandra och där vi är världsmästare på att ”bend over backwards”. Varje år är det något nytt modeord, någon lösning som ska frälsa skolan och lösa alla problem. Redan jakten på en patentlösning är absurd. Men det som är mest beklämmande är att problemformuleringar och lösningsförslag så sällan kommer från verksamma lärare. Det borde vara vi som lyfter problem och brister i den verksamhet där vi är de professionella. Det borde vara vi som experimenterar, forskar, utvärderar och utvecklar vårt yrke.
Serien Klass 9 A har fungerat som ytterligare en frälsningslära. Men det är viktigt att komma ihåg att vi lärare faktiskt har makt. Makt att protestera, makt att problematisera och makt att vägra följa skolprofeterna. Efter förra säsongen teg vi. Den här gången har vi protesterat. Och det känns väldigt väldigt bra.
Mitt slutomdöme om Klass 9 A finns i en andra Newsmill artikel som publicerades i går: ”Skolan måste ta sin krage och göra någonting”. Jag har också skrivit ett inlägg om Klass 9 A och deras speciella variant av lärarcoaching i Skolvärlden (finns i papperstidningen, men ännu inte på nätet).
En sak som inte rymdes i artikeln men som jag har reagerat över är det cyniska användandet av skolkare i del 2. Är målet att höja betygen i en klass är det självklart mest strategiskt att rikta in sig på en skolkare. Skolkare och hemmasittare har i allmänhet underkänt i alla ämnen, men när strecket står för bristande underlag kan det räcka med ett enda prov för att gå från - till MVG. Därför sprang Hammar Säfström just efter Amina i korridorerna, därför gav Stavros sina privatlektioner till henne och inte till Ludwig. Någon förklaring till varför Amina inte gick i skolan fick vi inte, däremot sa Hammar Säfström strängt att 9 underkända betyg, så ska det inte se ut för en tjej som Amina ”som har skalle”. Där lägger hon skulden på skolan och lärarna. Men ingenting indikerade att skulden för Aminas skolk låg på skolan.
Det fanns en liknande flicka i första säsongen. Tova. Där fick man veta mer om bakgrunden och den gången lades ingen skuld för skolket på skolan, men även den gången gjorde man en extra satsning på just den eleven. En elev som kanske med massivt arbete kan fås att gå från underkänt till godkänt ser inte alls lika bra ut i statistiken som en som går från 0 betyg till idel VG och MVG.
En lärare som hanterar sin klass på det sätt ”pedagogerna” hanterade Klass 9 A säsong 2 skulle göra sig skyldigt till tjänstefel och förtjäna en prick. Men problemet ligger inte bara i vem man väljer att ge huvuduppmärksamheten. Den största skadan ligger i de signaler den här typen av särbehandling ger till eleverna: "Some animals are more equal than others". Vad tjänar det till att stå i sin kateder och predika alla människors lika värde, tolerans och solidaritet så länge man så flagrant praktiserar motsatsen?
Media: Min första artikel på Newsmill, Mats Olssons artiklar på Newsmill 1, 2, Metta Fjelkner på Newsmill, artiklar i Skolvärlden: 1, 2, 3.
Bloggar: Mats i Tysta Tankar har varit en flitig Klass 9 A debattör: 1, 2, 3, 4, 5. Missa inte heller Max Entins karikatyrer: 1, 2, 3, 4, 5. Morrica skriver klokt som vanligt 1, 2, 3, metabolism.
Överhuvudtaget har det varit mycket dramatik och fokus på att skena omkring i korridorer, göra stora gester, och hålla allvarliga samtal med strategiskt inplacerade slagord, allvarsamma ögonbryn och dramatiska pauser den här säsongen. Att man fokuserat på vissa elever och andra fått hålla sig i bakgrunden kan ju ha sin förklaring i att somliga tyckte det var kul att bli filmade och andra föredrog att förbli relativt anonyma - vi vet t ex inget om vad som faktiskt hände med Ludwig, fick han sin stödundervisning men valde att inte visa upp den i tv, eller lät man honom sjunka (han är så välkommen till geografiskt lämplig folkhögskola och ta igen det, om så är fallet, vi jobbar på ett annat sätt...)
SvaraRaderaJag tror det fanns en god tanke i botten, något om att lärare har makten att göra skillnaden, men den försvann i melodramatiken. Det är synd. Som brandfackla fyller serien kanske ett visst syfte, den har retat upp folk och fått igång ett samtal, men som tv-serie liknar det mer ett halvfärdigt utkast än en genomtänkt produktion.
Sant Morrica, men när Stavros säger till rektor att Ludwig ska lyftas ur klassen i matte samtidigt som skolkaren får privatlektioner talar det sitt tydliga språk.
SvaraRaderaDen goda tanken hittar jag i säsong ett. Fanns det en tanke bakom säsong två måste man ha tappat den någonstans på vägen.
Är det inte självklart att en Lärare skall prata med personer som skolkar mycket, fråga vad som är problem och vad man kan göra?
SvaraRaderaOm läraren skiter i skolkare, då är det problem och enligt det jag vet så är det inte helt ovanligt
Jag är mycket tveksam till att lärare ska prioritera skolkare så mycket. Det innebär inte att jag inte tycker lärare ska motivera och få med sig elever men är inte skolk mycket av sociala problem och sådant som inte rör undervisningen. Ifall lärare har sin huvudkompetens riktad mot undervisningen och redan är tvungen att göra svåra prioritering mellan elevbehov så kan man undra om det är bra att prioritera en omsorgsuppgift framför detta?
SvaraRadera@janlenander, läraren är den som märker att en elev skolkar. Om läraren inte hinner med så måste ändå läraren meddela skolan så någon annan kan undersöka orsaken till skolket.
SvaraRaderaInbillar mig också att det ofta finns orsaker hos läraren som gör att eleven skolar från lärarens lektioner. Det kan bli en win win situation om läraren lyssnar på varför eleven skolkar. Klarar läraren av att ta kritik och förbättrar sig, då är det super.
Angående förra säsongen jämfört med denna säsongen:
SvaraRaderaTror inte det är så konstigt att de uppfattas olika. Förra säsongen var mycket mer tacksam med tanke på att fokus låg på elever och se hur dessa växte.
Årets avsnitt har varit fantastiskt nyttig om man ser till skolans utveckling, däremot var det nog inte lika intressant rent dramaturgiskt.
Enligt mig har SVT lyckats få fram budskapet otroligt bra. Det är VIKTIGT med skickliga pedagoger.
I debatter har jag sett lärare och andra säga saker som inte nämnts tidigare. Bara en sådan sak att man kanske skulle ta och göra sig av med lärare som helt enkelt inte kan undervisa.
Att lärare uppfattar årets avsnitt som dåliga är kanske inte så konstigt. Dels är det kritik mot "kåren" och det är alltid känsligt, samtidigt som man har en verklighet som man jämför med. Då blir det lätt och hitta "missar" i programmet som kanske egentligen handlar om att man inte fattar att TV bara har en begränsad tid och syftet med tiden i detta fallet kan ha varit att få fram ett budskap.
*oj*
SvaraRaderaovanstående inlägg skulle in under "Vad ska man reta upp sig på utan Klass 9 A?"
Per, lärare har inte rätt att skita i skolkare. Vi är skyldiga att anmäla varje ogiltig frånvaro till föräldrarna och vid större problem till kommunen och socialtjänsten. Min erfarenhet är precis den motsatta. Skolan gör mycket, men orsakerna till skolk finns ofta utanför skolan, antingen i hemmiljön eller i hur eleven mår psykiskt. Det största problem vi tampas med här är att det inte finns något mellan frivilliga åtgärder och tvångsomhändertagande.
SvaraRaderaMin kritik handlar om hur målet bra tv och höjda betyg går före moral, etik och en professionell hantering av klassen.
Jan, vi finns i skolan för eleverna, men gruppen ska gå före individen så till vida att vi inte kan ge individen en särbehandling som skadar gruppen. När det gäller skolkare tycker jag att man snabbt borde identifiera var problemet ligger och sätta in RÄTT åtgärder. Finns det i skolan eller i skolmiljön då ska alla klutar sätts till där. Handlar det - som det så ofta gör - om missbruk eller psykisk sjukdom, diagnos eller depression hos antingen föräldrar eller elever blir åtgärder i skolan i allmänhet verkningslösa.
SvaraRaderaPer, min uppfattning är nog ändå att vi lärare uppfattar avsnitten som dåliga för att de ÄR dåliga. Att jämföra de två säsongerna är ungefär som att jämföra oxfilé med uppstekt havregrynsgröt och det beror inte på olika upplägg utan på att säsong ett är gjort av proffs och säsong två av amatörer.
SvaraRaderaHelena, Enligt mig är det en undanflykt och anse att det räcker med att anmäla skolkande elev till föräldrarna eller socialtjänsten.
SvaraRaderaSkolan måste fatta att den själv behöver anpassa sig och för det krävs en förändring av hur lärare arbetar och möjligheter för att granska lärares kvalitet i arbetet.
Ett problem för oss som jobbat i klass 9 A är, att det som sägs i Tv är sant - oberoende av sanningshalten. Ingen har frågat oss, om vi har gjort något åt skolket. Ingen har frågat oss hur mycket eleverna har testats. Ingen har frågat om det verkligen var oreda på mellanstadiet, som det sades. Och om alla våra elever har gått i vår skola hela sin skoltid eller inte. Vi är lite bakbundna - att skylla på andra låter som om vi skulle vilja svära oss fria från våra egna tillkortakommanden. Och vi är naturligtvis bundna av sekretess, när det gäller våra elever. Och vad skulle det hjälpa att förklara? Det som sägs i tv av kommentatorn eller superpedagogerna är Sanning med stort S.
SvaraRaderaPer, vem har sagt att det räcker? Jag skrev tydligt och klart att beror skolket på skolan ska man skärpa sig i skolan. Min erfarenhet är emellertid att det sällan är skolan det beror på när en unge skolkar.
SvaraRaderaOuti, jag förstår verkligen hur otroligt frustrerande det måste vara att bli utmålad som extra svart för att det vita ska lysa extra vitt. Jag hoppas att det är en liten tröst att vi lärare som tittat på programmet ser och förstår betydligt mer än vad som visas. I min senaste artikel på Newsmill har jag skrivit en hel del om det som syns i skarvarna.
SvaraRaderaHelena; varenda gång jag läser dina inlägg så frapperas jag över hur tankeväckande de är. Och hur ofta det mesta annat som man (jag) läser går enligt en mall, följer vissa tankebanor. Dina inlägg är alltid fräscha och går sannerligen inte i samma hjulspår som det mesta annat.
SvaraRaderaJag har inte sett denna omgång av Klass 9 A men tycker att debatt ovan är intressant.
Helena, tror du att någon enda person kan säga i något fall den exakta orsaken till varför en elev skolkar? Skolk (människors beteende) har väl i princip alltid en hel radda med olika orsaker.
SvaraRaderaVad har en lärare för incitament för att förkovra sig? Finns det några "morötter" och vad händer om läraren missköter jobbet?
Finns det möjligheter för elever och kolla upp lärares kvalitet?
Det är ju där det fallerar och löser man inte det som kommer det aldrig bli några större förbättringar.
Inte konstigare än i princip alla andra tjänster som utförs i en fungerande marknad.
Klokt och tankeväckande Helena! Jag läste i senaste numret av Skolvärlden om Patrik Ekelöfs upplevelese av och uppfattning om programmet. Patrik är verksam lärare på Mikaelskolan i Örebro - en intressant artikel och jag rekommenderar till exempel Per att läsa den.
SvaraRadera@Per, jag håller med dig om att det inte säkert går att veta orsakerna till varför elever skolkar så därför är det märkligt hur ensidigt allt alltid bollas tillbaka på skolan och på lärarna.
@Jan, jag tycker att det är viktigt att som du lyfta fram vad i vårt uppdrag som bör prioriteras. Här håller jag verkligen med Helena om att vi naturligtvis bör ta tag i problem som skolk och prata med eleven samtidigt som en enstaka person inte bör få för mycket av lärarens tid på bekostnad av en hel elevgrupp. Då blir ju undervisningen, kärnan, lidande och det är väl ändå inte det som individualisering syftar till?
http://www.skolvarlden.se/artiklar/klass-9a-ar-ett-stort-skamt
SvaraRaderaEkelöfs artikel
Tack Morrica.:-)
SvaraRadera@Gertie Hammarberg Tersmeden
SvaraRaderaAtt det bollas tillbaka på skolan och lärarna är därför att det är de som upptäcker om det inte fungerar och det är dessa som skall ha den pedagogiska skickligheten.
Jag förstår inte varför inte debattsugna lärare slår näven bordet och säger att de vill ha en arbetsmiljö läraren får större påverkan på sitt jobb, där det går och utvärdera deras arbete, bra jobb premieras och dåligt jobb är olönsamt. En av anledningarna till att jag aldrig skulle kunna tänka mig att bli lärare är just det (har vikarierat och undervisat vuxna). Nu är lärare marionetter i en politiskt lekstuga.
Enligt mig är den mest effektiva lösningen att separera betygsättning från lärarna. Det får många trevliga konsekvenser som gynnar kunskap (går inte in på varför).
Fattar heller inte varför en del lärare blir så jävla upprörda, poängen med programmet är ju glasklar. Bra kvalitet bland lärarna är viktigt för att få bra resultat. Vill man inte eftersträva det inom lärarkåren med?
Att TV dramatiserar vet väl varenda tittare.
Agneta, jag blev verkligen, verkligen glad när jag läste din kommentar. Att få så detaljerad och positiv feedback gav mig riktigt raketbränsle. Tack!
SvaraRaderaPer, i de allra flesta fall går det att säga vad skolk beror på. Det finns en stor grupp ungar som växer upp utan tillräcklig tillsyn. De far inte tillräckligt illa för att bli tvångsomhändertagna, men de har inte en fungerande hemmiljö heller. Här hittar man de allra flesta skolkarna. Tonårsdepression som går över styr är en annan vanlig orsak.
SvaraRaderaJag undrar om inte du utgår från din egen skoltid när du gör din analys? Jag tror att de allra flesta elever träffar schyssta och empatiska lärare i skolan. Det är kunskapsmålen snarare än omsorgsmålen som behöver lyftas.
Gertie, tidsaspekten är en bit, men jag tänker också på de signaler vi ger till klassen när vi ägnar oss åt flagrant särbehandling. Det är oerhört viktigt att komma ihåg vår roll som demokratiska föredömen. Alla ska ha samma värde i praktiken - inte bara i teorin.
SvaraRaderaPer, vad tycker du jag och mina bloggkollegor ägnar oss åt? En stor del av vårt opinionsbildande handlar om just det du efterlyser. För min del finns det väl inget jag tjatar mer ihärdigt om än en systematisk och oberoende kontroll av måluppfyllelsen i skolan.
SvaraRaderaVi lärare blir upprörda för att del två av serien ger en falsk bild av av vårt uppdrag och vår yrkeskår, vi blir upprörda för att vi ser kollegor bli illa behandlade i tv-rutan, vi blir upprörda för att vi ser de så kallade expertlärarna göra det ena kardinalfelet efter det andra och vi blir upprörda för att serien ökar lärarföraktet när det svensk skola behöver är en uppgradering av lärarnas yrkesstolthet och status. Nu kommer du säkert att svara att status måste man förtjäna. Mitt svar på det är att de flesta lärare förtjänar mer respekt och lön än de får. Vill man veta vilka som inte gör det måste man börja kontrollera måluppfyllelsen.
Angående skolk:
SvaraRaderaJag träffar ju på en hel del personer som just varit dessa "skolkare". Styrketräning fångar upp en hel del ungdomar som haft problem. Eller i vart fall har styrketräningen varit sådan. Idag är nästan alla källargym borta och politiker gör vad de kan för att förstöra.
Jag vet mycket väl vilken effekt man kan ha på unga som har problem men där man som vuxen kan igen förtroende. Det är nästan så att den vuxna personen kan bli dyrkad som en gud.
Att problemen till skolk finns i hemmet är enligt mig inte ett argument för att "skolan inte kan göra något". Snarare borde det vara ett tillfälle för att få eleven och trivas bättre i skolan för människor väljer och göra saker man trivs med.
För att ta styrketräningen igen. Nästan alla som blir riktigt bra där är personer med mycket trubbel i uppväxten. De har haft svårt och bygga upp sin identitet inom skolan och letar andra områden där de kan bli "någon". Hittar personen bara ett spår där den kan utvecklas så finns mängder med energi.
Om lärarnas status:
SvaraRaderaLärares status kommer aldrig att bli bra så länge man inte inför mätmetoder för hur bra/dålig läraren är. Det är en naturlag.
Alla yrken där det är omöjligt för "kunden" och avgöra kvaliteten i tjänsten som kunden skall ta del av har STORA problem med förtroende och annat. De som jobbar i branscher utan mätmetoder är ofta frustrerade (kanske inte läkare... med tanke på deras löner).
Lärare borde kämpa hårt för att få till mätmetoder som mäter lärares skicklighet.
Per, jag vet inte vem det är du anklagar för vad när det gäller skolk. Det jag skrev om är det olämpliga i att ge en elev två timmmars enskild provdrillning som leder till ett MVG medan en annan elev - som också fått IG på provet - motas ut ur klassen. Vad tror du sådant ger för signaler till eleverna? De här skolkarna som skolan skiter i har jag ärligt talat inte stött på.
SvaraRaderaPer, lärare borde kämpa för mätmetoder, visst. Men det borde ju faktiskt varje skattebetalare. Vad spelar det för roll vad skolan kostar om vi inte vet vad vi får för pengarna?
SvaraRaderaKämpar lärare för bättre mätmetoder på sig själva?
SvaraRaderaTänk på att du är en ganska udda lärare Helena.
Det är många föräldrar som kämpar för sina barn, att de skall få bättre hjälp mm. Vad jag förstått så är det en snårskog och ta sig igenom. Mer tur än skicklighet
Per, där redan tycker jag att något är fel. Föräldrar ska inte behöva kämpa för sina barn. Skolan ska göra sitt jobb, helt enkelt.
SvaraRadera... Hur vet du att jag är en udda lärare? Har du talat med mina elever?
Helena du skriver "Det borde vara vi som lyfter problem och brister i den verksamhet där vi är de professionella. Det borde vara vi som experimenterar, forskar, utvärderar och utvecklar vårt yrke."
SvaraRaderaHåller med dig till hundrafemtio procent.
Nu har ni dessutom lagen på er sida, Kapitel 4 om systematiskt kvalitetsarbetet. För det är precis de du skriver ovan.
Fast jag som står på barrikaden och försöker få skolan att inse kan bli lite trött när jag får höra att vi kan ägna en halv dag att gå en introkurs om systematiskt kvalitetsarbete, mer hinner vi inte för vi har viktigare saker att gör.
Jag undrar vad är viktigare än att ni själv någongång börjar ta i era förbättringsområden. De är många;).
För det är precis det jag försökt kommentera hos mig under programmets gång. Skolan lider av ett gigantiskt systemfel. Och systemfelet ändras inte genom frälsningsläror utan genom ett enträget vardagsgnet i "små steg".
Helena, när jag skriver udda så är utgår jag från det jag läst av dig på nätet. Hur du är som lärare vet jag självklart inte men jag kan alltid gissa.
SvaraRaderaFormeln för att rätta till skolan är enligt mig inte speciellt svår. Formeln finns på många ställen i samhället och den fungerar överallt där den används.
Alla som producerar tjänster och vill veta hur bra deras tjänster är måste mäta de som tar del av tjänsterna. Desto skickligare man är desto bättre kan man förstå hur bra tjänster man producerar.
Skolan måste blir extremt proffsiga på att mäta och tolka elevers resultat för att förstå hur duktig skolan är. Vad som fungerar bättre och vad som inte fungerar.
Jag utvecklar analysprogram (har ett litet it-företag). Programmet säljs till företag för att de skall kunna mäta sig själva. Desto bättre de förstår sin verksamhet desto mer pengar kan de tjäna. Exakt vad de mäter vet bara de, programmet är gjort så att de själva lätt skall kunna analysera den information som företaget har.
Av alla företag som använder systemet (över 100) vet jag ingen som lyckats effektivisera sig utan att ha hjärnkoll på kunden och förstå vad som gör kunden nöjd.
En del är så duktiga på att förstå sin kund att de vet vad kunden vill ha innan kunden själv vet om det.
Finns det däremot inget att mäta och samma sak gäller alla andra aktörer, ingen utveckling där. Bara massa teorier hit och dit.
Företag kan vara oerhört kreativa i att hitta sätt och mäta sin egen verksamhet, varför skulle inte skolan/lärare kunna göra samma sak?
Har man bra koll på kunden, då vet man snabbt när man gjort något fel, vad som behöver göras för att rätta till det. Företag som inte har koll på kunden, de går i konkurs om kunden har möjlighet och informera sig om konkurrenter och välja någon annan.
Vad jag vet så är USA ett av de länder som är allra bäst på att förstå sin kund. Det är många som försökt komma in på deras marknad, man kanske har mycket bättre produkt än konkurrenter i USA men eftersom bolagen där är så jävla duktiga på sälj så misslyckas de flesta ändå.
Jag tror det är ganska lätt för någon konsult eller likanande som är kunnig om verksamheter mm och förstå varför det inte fungerar i skolan, man behöver inte förstå verksamheten för att fatta att det inte fungerar. Tittar man på hur bra kontroll skolan har på "kunden" (läs: eleven). Hur snabb feeback som ges med de system man använder och kundens möjlighet och välja annan leverantör. Då fattar man att organisationen är tröööööööööööööööööööög.
Kan ens en elev utvärdera leverantörer (skolan) på ett bra sätt?
Det är bl.a. därför som jag anser att förbättringar i skolan inte kan få riktig fart så länge läraren sätter betyg. Den kopplingen omöjliggör snabba byten om läraren inte sköter sitt uppdrag. Läraren kan också dölja ett dåligt arbete genom att fejka bättre betygsättning.
Det är fascinerande med en så kraftfull debatt om uppföljning fastän alla vill ha det.
SvaraRaderaIntressanta paralleller med IT branschen Per, själv har jag arbetat en hel del med kvalitet i denna bransch och sett problemen med att mäta för mycket. Det är viktigt att fokusera på att mäta det viktigaste. Jag propagerar för att det är det som skolan också borde satsa på genom att ge rektor möjlighet att studera och diskutera undervisningen med alla lärare.
Sen tror jag att vi kan bli många som kan enas om en av Helenas hjärtefrågor, dvs extern examination så att det åstadkoms riktig objektivitet kring elevresultat.
Jag hävdar förstås inte heller att vi ska sluta bry oss om skolkare och upplever att det pågår mycket arbete riktat mot dessa. Det känns dock som att vi verkligen borde ifrågasätta om det är bra att lägga så stor del av ansvaret på lärare och om inte någon annan grupp skulle kunna göra arbete effektivare.
@Jan, du menar väl att mäta fel?
SvaraRaderaSjälvklart så skall man inte mäta oväsentliga saker, dra felaktiga slutsatser eller något annat förvirrad för att förstå hur effektiva tjänsterna som produceras är.
Är det dålig koll på verksamheten så är det oundvikligt, ibland tar det tid och förstå sig på vad man verkligen håller på med :).
@Per skolans huvdman har inte förstått sig på vad den håller på med och därav den usla uppföljningen.
SvaraRadera@Jan och Per, om det bara vara uppföljningen som är usel och mäter fel vore jag glad:))
SvaraRaderaMen det är bara att fråga vad som hänt sedan förra gången och säger nada om man lyckats eller inte. Eller varför det blev som det blev.
För det krävs det en utvärdering, en analys för att se mönster och samband kopplat till en värdering av vad och varför det hänt, byggt på den klinsika analysen, vad man sett!!!
Bra Plura att du tar upp utvärderingen av det man mäter. För mig är det självklart att det bara är dumt att ha uppföljning utan utvärdering men det har ändå varit ett ovanligt obehagligt stickspår i samband med kvalitetsarbete.
SvaraRadera@pluraword,
SvaraRaderaDet går inte och veta vad som är fel om man inte har verktyg och kontrollera vad som fungerar respektive inte fungerar och det är just det man måste kunna mäta.
Kan man mäta effektiviteten så ser man också resultat av olika typer av lösningar.
Finns det överhuvudtaget någon uppföljning i skolan idag?