Innan jag läste Björklunds debattartikel om katedern läste jag en hel drös blogginlägg om artikeln. Vissa var rosenrasande, andra indignerade, somliga roade, många föraktfulla. Det det rådde mest enighet om var att Jan Björklund inte var kvalificerad att fatta beslut om skolan. Jag hade alltså höga förväntningar när jag väl tog mig an artikeln. Fire and brimstone, ord och inga visor, en major som pekar med hela handen skulle DN väl minst bjuda på.
Nej pyttsan. Istället hittade jag en högst resonlig artikel där det redogörs för problem, forskning, lösningsförslag med en hel del kvalificerande ord som "sannolikt" och "mycket talar för". Stöd för slutsatsen att det behövs mer lärarstyrning hämtar Björklund i Skolverkets rapporter, nationella och internationella forskningsstudier och i en rapport från IFAU. Vad är det då regeringen har beslutat? Jo att eleverna "ska få ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i en strukturerad undervisning". Vem kan invända mot det?
Björklund gör också klart att det inte handlar om någon envägskommunikation: "Lärarledd undervisning handlar inte bara om att läraren ska gå igenom stoffet, förklara, instruera och repetera utan också att läraren har en aktiv dialog med eleverna i helklass där man vänder och vrider på frågeställningar och problem".
Uppenbart är att ordet kateder har blivit väldigt laddat. Det uttalades med stort förakt när jag först var färdig lärare, men samma förakt vändes mot det man egentligen menade när man sa kateder: undervisning. Undervisning har under de senaste åren blivit mindre tabu, men vid ordet kateder hänger tydligen stigmat kvar. Det tycker jag är både märkligt och tråkigt. Det svenska språket är inte så värst ordrikt. Jag tycker vi ska vara rädd om de ord vi har. Som feminist, demokrat och kateder.
Den som vill veta vad jag tycker om katederundervisning får surfa vidare till Newsmill. Det som började som ett litet blogginlägg svällde nämligen ännu en gång till ut till en lång rackarns artikel.
Media: Expressen, Malin Siwe i DN, SVD, skolvärlden.
Bloggar: Tysta Tankar, Tankar om skolan i Media, Metabolism, Ny i svenska skolan, You're no different from me, Man oroar sig inte för småsaker, Lite äventyr med ord och bilder, Johan Kant, Christermagister, Björn om skola och undervisning, Mark Klamberg, ormbergsbloggen, konservativa tankar, redaktionsbloggen, Rasmus(liberal), Per Olsson(MP), Amie Kronblad, Peter Olevik Dunder, Liberala Anna.
Jag är ledsen men jag håller verkligen inte med dig. De analyser Björklund gör känns tagna ur luften. Läser man rapporten han hänvisar till så förstår man inte hur han kommit fram till det han gör. De slutsatser som dras har litet stöd i premisserna. Han gör ingen analys av vad PISA egentligen säger. Vad mäter de verkligen?
SvaraRaderaInte behöver du vara ledsen över det, Johan. Huvudsaken är att jag håller med mig. :)
SvaraRaderaJag tycker i och för sig att det vore bättre om vi själva tog reda på hur väl eleverna når målen i styrdokumenten, men så länge vi inte gör det är det internationella undersökningar som gäller.
Det finns en hel djungel av aktörer i ett modernt klassrum. Eleven och läraren minns alla från sin egen skoltid, men hur många vet hur det ser ut i en internetuppkopplad datasal i en vanlig skola i dag? Lärarens undervisning behövs verkligen, han/hon är verklig person som det går att lita på bland alla de internetaktörer som drar åt olika håll: En del av dem vill sälja bra programvara medan andra vill sälja porr och knark, en del vill spela våldsförhärligande dataspel medan andra vill lösa världsproblem, en del vill erbjuda läxhjälp medan andra vill erbjuda hjälp med att fuska fram ett projektarbete. Listan kan bli lång.
SvaraRaderaJohan, jag tycker att de som velat göra om läraren till handledare och skällt om katederundervisning har oerhört mycket sämre underlag än Björklund som dessutom har mängder av beprövad erfarenhet i skolans värld som visar strukturerad lärarledd undervisning är det bästa.
SvaraRaderaVälskrivet inlägg Helena, jag travar vidare till Newsmill för jag höll nog med om precis allting här.
Classe, tack för en sann och tydlig illustration. Det finns tonåringar som kräks åt alla tjatande vuxna, men betydligt vanligare är det med tonåringar som är hungriga efter vuxenkontakt och samtal. Det är inte bara lärarna som behöver ta mer vuxenansvar utan också föräldrarna.
SvaraRaderaJan, tack. Helst ska politiker kontrollera våra resultat och elevernas trivsel och delaktighet - inte ha synpunkter på metodiken, men eftersom klåfingrighet har rått i decennier behöver de resulterade skadorna rättas till och lärarna och kommunerna påminnas om sitt ansvar.
SvaraRaderaJag känner mig lite främmande till den skola som du berättar om på newsmill, Helena. Jag var antagligen för gammal för att själv gå i den och för ung för att ha undervisat i den. Jag har läst om denna typ av skola och jag har läst att en del lärare tydligen ska tycka att undervisning är synonymt med katederundervisning, och således något "fult", men jag har inte upplevt det själv.
SvaraRaderaJag tycker undervisningen har tagit "normalstor" plats i de klassrum jag deltagit i som lärarstudent och lärare. Har jag haft tur? Eller är bilden som du och Björklund m fl målar upp aningens onyanserad?
Jag säger inte att det inte går att utveckla lärarens roll, absolut inte, men jag hade inte förstått att det var såpass utbrett med abdikerade lärare (som då enligt Jan L alltså kallas handledare?) som ni påstår. Jag blir mörkrädd. Hur vet ni detta? Är det ett faktum? Var finns forskningsresultaten om att lärarna inte har en "strukturerad undervisning" och att elverna inte får "lärarstöd"?
Om detta nu är fallet, hur kan vi i så många år haft en lärarutbildning som utbildat bristfälliga "handledare" och hur kan vi ha haft skolhuvudmän som tillåtit "handledare" missköta sitt jobb? Kanske har jag läst Lpo94 fel men jag tror nog att den skolvärld ni målar upp bryter mot läroplanen. Och om jag har rätt i det handlar detta om så mycket mer än om lärarens ansvar i klassrummet.
Sedan tycker jag att det är djupt beklagligt att Björklund väljer att provocera genom att använda begreppet katederundervisning som får oss att tänka på allt anant än en framåtsträvande skola i världsklass men mer om det svarade jag Jan L inne på Mats blogg.
Och för att vara extra tydlig: Jag är för lärarledd undervisning, helt klart! Och jag tycker detta ska utvecklas till något ännu bättre. Men jag är absolut emot katederundervisning.
Jan Björklund vill återgå till katederundervisning. Men skolan skall lära för livet. När eleverna lämnar skolan SKALL de kunna samarbeta och de SKALL kunna arbeta sjålvständigt. Därför skall skolan låte elever träna samarbete och lära dem arbeta självständigt. Utanför skolan finns inga katedrar.
SvaraRaderaEn väl organiserad skola skall kunna genomföra varierande former av undervisning! Men svensk skola är så dåligt organiserad att all vettig undervisning är omöjlig. Jag exemplifierar:
Arbetstiden för lärare och elever är sönderhuggen i småbitar på 40 minuter. Ett ämne startas upp (ofta tar det 10 minuter av oro innan arbetet startar). Efter fyrtio minuter avslutas arbetet och lärare och elever springer iväg till nya klasser (7 á 9 olika klasser för en lärare), nya ämnen (17 á 20 olika under veckan), nya lärare (12 á 15).
I denna röra finns inga förutsättningar för elever att få helhet, djup eller överblick i sina studier. Det finns ingen möjlighet att uppnå samarbete eller att låta elever arbeta själva eller medverka i undervisningen. De kan bara bli föremål för kateder-undervisning. Riktig utbildning finns det inte möjligheter att genomföra.
Så långt har Björklund rätt. Men det är bättre att organisera skolan så att den fungerar än att låta den förfalla så att bara katederundervisning fungerar.
Ett annat exempel. Rektor är pedagogisk ledare i skolan. Han behärskar INTE den ämnespedagogik som eleverna arbetar under. Han är INTE där undervisningen sker. Han vet INTE vad eleverna kan eller vad de skall lära. Han vet ingenting, kan ingenting och förstår ingenting av undervisningen i ett ämne (en kurs).
En bra lärare kan sin ämnespedagogik mycket väl och är tänd på att lära ut. Han är närvarande där undervisningen sker och känner väl sina elever och vet vad de skall lära och hur. Men han är inte pedagogisk ledare. Skall det vara så?
Att leda undervisning kan vilken duktig lärare som helst klara alldetes utmärkt. Jag och mina kollegor gör det utmärkt utan rektor. Men om en rektor skall leda, så beövs en omfattande byråkrati av studierektorer eller hjälprektorer. Det behövs områdeschefer, skolchefer, schemaläggare och en uppsjö av folk som inte undervisar.
Svensk skola kostar mer än andra skolor, utan att få bättre resulta. Nya pengar till skolan tar byråkratin hand om. Den växer som en gökunge och kastar ut både lärare och elever.
En välorganiserad skola skall kunna undervisa bättre än bara från katedern. Skall vi ha en bra skola - eller skall vi ge upp och bara katederundervisa?
Anna, det var starka och samstämmiga direktiv från politiker, skolverket och Kommunförbundet att inte undervisa utan handleda. Det här instruktionerna försvann någonstans runt 2004 - 2005 - dvs innan alliansen fick makten. Det var väl helt enkelt i samband med att Ylva Johansson efterträddes av Baylan och Mats Ekholm av Tullberg. Men en stark fokus på eget arbete lever kvar på väldigt många håll och budskapet att det är fel att undervisa i helklass likaså. I vårt avlånga land ser det olika ut från kommun till kommun och från skola till skola. I storstäderna ändras trenderna snabbast, men det finns kommuner där misstron mot undervisning lever kvar lika stark som på nittiotalet. Därför behövs den här åtgärden. Där man redan har en balans, är lyhörd för elevernas önskemål och behov och ser och bejakar sitt läraransvar behövs förstås inga förändringar.
SvaraRaderaAnonym, ge upp om skolan? Verkligen inte. Att bara katederundervisa, det är det ingen som föreslår och ingen som vill. Men läraren måste ta det fulla ansvaret för alla tillämpliga delar i styrdokumenten och inte lämpa över det på eleverna och sedan rycka på axlarna. Visst är det viktigt med samarbete och självständigt arbete, men det är sådant eleverna långsamt ska fostra in i i den takt de klarar av - inte sådant man ska förutsätta att de behärskar Även den typen av inlärning går bättre om man är villig att ägna sig åt litet undervisning.
SvaraRaderaDu pratar också om timplanen. Den har man ju faktiskt möjlighet att påverka. På min skola bestämmer vi lärare ämnesvis och i samråd med rektor hur vi vill ha utlägget. Just i språk finns det fördelar med många korta pass - i synnerhet för de mindre motiverade och pluggiga eleverna, men det blir också hattigt. Som det nu är har vi tre pass i engelska i åk 7 och två i åttan och nian. Tre pass i veckan i moderna språk. Tidsutlägget utvärderar vi varje år och vi diskuterar också det med eleverna.
Hej - Jag håller helt med dig i detta. Jag skulle vilja tipsa om en artikel skriven av en prominent matematiker från Berkley. Denna matematiker har varit mycket engagerad i matematikundervisningen i USA. I artikeln tar han upp varför det är viktigt att katederundervisning finns kvar.
SvaraRaderaAnvänd google scholar och sök på: The joy of lecturing--With a critique of the romantic tradition of education writing
Anonym, stort tack för länken. Jag har laddat ner artikeln och ska ta mig an den på på bussen i morgon. The sage on the stage och the guide on the side, vilka ljuvliga uttryck. :)
SvaraRaderaI mitt blogginlägg http://janlenander.wordpress.com/2011/03/14/strukturerad-lararledd-undervisning/går jag vidare från katederundervisning till att ifrågasätta Sir Ken Robinsons teser.
SvaraRaderaTack för länken, Jan. Jag surfar genast dit.
SvaraRaderaReagerat ärligt talat mer på "i helklass" än just kateder. Väldigt naivt dock att inte inse hur laddat (och dammigt) uttrycket katederundervisning är.
SvaraRaderaDet är bra Helena! Inte konstigt att Jan Björklund, denne utmärkte utbildningsminister, blir så utskälld. Man befinner sig i ett läge där den socialdemokratiska skolpolitiken blivit bortröstad. Inte konstigt med tanke på hur den fungerade. Det handlar om ett paradigmskifte där dom som var största anhängare till flummet och kaoset nu gapar högst om vad man INTE ska göra, NEJ, och INTE är mirakelkuren från vänstern som Alliansen bemöts med. Trots att socialdemokratin och vänstern alldeles tydligt själva inte har något gångbart alternativ i skolpolitiken. Ganska visionslöst eller hur?
SvaraRaderaDu gör dig själv historisk, Helena, genom ditt engagemang, nu när Maktpartiet tappat greppet totalt och vi befinner oss i paradigmskiftet. Som egentligen betyder mer ordning, pedagogik och arbetsro så att man inte gör folk en björntjänst i framtiden. Heder åt dig (och åt Jan Björklund) ....!
Go Helena (och Jan Björklund), go! Ni gör er historiska, efter årtionden av flum, och pedagogik som bevisligen fungerar dåligt. Varför åker inte hela socialdemokratin och VP til Finland och drar lärdomar om skolan där? Kanske är det det sista resmålet för studiebesök i världen dom skulle välja, så inte illusionerna skulle braka ihop......
SvaraRaderaDet är svårt att tänka sig Han Som Bestämde, och andra socialdemokrater i f.d. ledande position på pedagogisk studieresa i Finland. Varför?
SvaraRaderaOrdklyverier, jag tycker att det är ljuvligt ironiskt att du heter just ordklyverier samtidigt som du ägnar dig åt just ordklyverier. :)
SvaraRaderaOrdet katederundervisning har gjort laddat av politiker och byråkrater som Mats Ekholm och Ylva Johansson. Dags att ladda ur den negativa energin och lägga in litet positiv sådan.
Tack anonym för dina vänliga ord. :)
SvaraRaderaI kommentarerna till mitt inlägg i ämnet har jag mött både skolförbättringskonsulten som har många invändningar mot att vi ska ha en "strukturerad lärarledd undervisning" och lärarstudent som är besviken över att min attityd till undervisning innebär ett motstånd mot de förändringar av skolan som h*n vill vara med och genomdriva. På andra ställen har jag sett motstånd från förskollärare som skulle vilja att deras pedagogiska utgångspunkter skulle få större genomslag i övriga skolan. I "Minstern i skamvrån efter tal om katederundervisning" debatterar Björklund och Eva-lis Siren och Eva-lis är ganska tafatt i sina försök att inte stöta sig med lågstadielärarna men man märker att tunga medlemsgrupper vill att hon ska vara motståndare mot Björklunds förtydliganden.
SvaraRaderaDet är tydligt att det finns stora grupper som vill öka sin egen makt på de nuvarande grundskollärarnas bekostnad och reagerar väldigt negativt.
Vilken underbar bild! Tänk om läraren kunde få tillbaka sin kateder och gärna på ett ordentligt upphöjt podium. Denne historiske kollega sitter säkerligen och rättar lärjungarnas alster medan de löser en uppgift. Björklund är verkligen på rätt spår. Vi måste bort från dagisdaddandet och den matriarkaliska diktatur som råder på skolan. In med repressiva åtgärder och ordning. Men var ska vi hitta hårdföra lärare som kan vända denna kommunistskuta full med svartfötter och pseudopedagogik?
SvaraRaderaJan, är det inte förbluffande hur många känslor som väcks och hur många tolkningar som görs nu? Jag hörde knappt ett pip i protest när kampen mot katedern och läraren som lärare var som starkast.
SvaraRaderaAnonym, repressiv är inget skönljudande ord precis. Vi måste hålla ordning och upprätthålla arbetsro, men lika viktigt är att skapa ett klimat av tolerans, harmoni och trivsel i skolan. Dit kommer vi inte med hårdföra lärare utan med kloka, målfokuserade och snälla lärare.... Ja en del mod krävs nog också. Modet att sätta gränser och vara obekväm och modet att begära redskap och förutsättningar att göra ett bra jobb.
SvaraRaderaMycket bra Helena, dina fina insatser och man vill också tacka den enastående utbildningsministern Jan Björklund för hans insatser för att bryta med flummet.
SvaraRaderaTycker inte du att det är en god levnadsregel att dom som är närmast en verksamhet och har arbetat i den länge, eventuellt kan vara dom som har insikter att ta till vara på? Det har en del politiker uppenbarligen inte alls tyckt. Hur kommer det sig att erfarenhet på en PLATS (d.v.s. skolvärlden) och i TID (d.v.s. erfarenheten i den skolvärlden) vägde väldigt lätt då man som t.ex. skolminister 1989 skulle ta viktiga beslut. Kör på Helena med din utmärkta retorik och vad du har att säga om den socialdemokratiska skolpolitik som präglat åsiktsklimatet i decennier. För det är ju trots allt den som Alliansen måste städa upp efter nu. Det gör man inte i en handvändning. Men Alliansen med Folkpartiets Björklund är på väg.
Du går - välförtjänt - fram som kniv i smält smör. För Sveriges skolors bästa.
En sak är värd att peka på. I socialdemokratins nyorientering ingår rimligen också en intellektuell nyorientering och en omformulering av kunskapsbegreppet ("Vad är kunskap?") som sådant. Vet inte om om dom kommer att haka på socialdemokratins bildningssträvanden fram till 1960-talet. Men denna intellektuella nyorientering måste borgerligheten i alla händelser ha ett svar på. För socialdemokratins kris är också partiets intellektuella kris, som hänger ihop med partiets kris i utbildningsfrågan... . Allt hänger ihop där.
SvaraRaderaLycka till.....!
Se dagens (27/3) SVD med rubriken:
SvaraRadera"Kultur nytt grepp av nyblivne S-ledaren Juholt"
Är detta kanske nystarten för en socialdemokratisk intellektuell kultur som länkas samman med Partiets utbildningskultur? Kan man kanske ana ett angrepp på olika skolpolitiska idéer inom borgerligheten genom denna nysatsning. "Nyliberalism" ställs mot "gammal hederlig bildningstanke", som äldre (mycket gamla eller avlidna) socialdemokrater hållit högt? Bäst att hålla ögona öppna..... .
Anonym, tack för snälla ord. :) Jag tycker att den första frågan alla som inte utför ett jobb på ett tillfredsställande sätt borde få är: Vad behöver du för att göra ett bra jobb? I skolans värld tar man tyvärr inte ens reda på vem som gör ett bra jobb.
SvaraRaderaAnonym, vi får se vad sossarna kommer med för skolpolitik. Skolan borde egentligen inte vara en arena för partipolitik. Alla står bakom både skollag och läroplan. Då borde det bara handla om att verkställa.
SvaraRaderaJa, fast vore det så enkelt som att alla stod bakom skollag och läroplan i Sverige, skulle inte andra industrialiserade västländer klara sig bättre i internationella kunskapsundersökningar. Håller med dig: skolan borde egentligen inte vara en arena för partipolitik. Men politik och mänskligt tänkande hör ju ihop så mycket att det blir så i alla fall.... . Lycka till....!
SvaraRaderaKatederundervisning betyder enligt nationalencyklopedin föreläsningar, förevisningar och förhör i helklass. Strukterad undervisning betyder att läraren använder beprövad erfarenhet och vetenskap för att undervisa respekive elev och elevgrupp för att nå vissa uttalade mål.
SvaraRaderaDet nya är att eleverna har rätt till strukturerad undervinsing och enligt Skolverket innebär detta att lärarna måste dokumentera sin undervisning för att inför föräldrar och elever kunna visa att de har använt lämplig undervisning ifall eleverna inte når målen.
Om läraren endast använder katederundervisning enligt den definition som nationalencyklopedin har och eleverna inte når de kunskapsmål som nu uttrycks för t.ex. årskurs sex bör detta utredas eftersom det inte finns stöd i varken beprövad erfarenhet eller i forskning för att denna undervisning leder till att elever når dagens kunskapsmål.
Jan Björklunds DN-artikel var ideologisk och bör behandlas som en sådan. Förordningen om strukturerad undervisning är en lärarprofessionell och juridisk fråga och bör behandlas som en sådan.