tisdag 26 juni 2012

Varför måste språken jämt försvaras?

Jag vet inte varför jag har så svårt att skriva om språk. Jag har en mapp på datorn som är full av ofullbordade artiklar och blogginlägg om just språk. Kanske är det för att jag är för känslomässigt involverad? Varje gång jag tänker på hur illa det har gått med språken sedan jag flyttade till Sverige får jag en klump i halsen. Varje gång någon säger att det räcker med engelska, eller att de aldrig har haft någon nytta av sin skolfranska tar jag det personligt. Mest arg och frustrerad blir jag över att det är så svårt att få makthavare att inse konsekvenserna av att de gett språken en särställning som det enda frivilliga grundskoleämnet. Jag är nämligen övertygad om att det framför allt är den särställningen som fört med sig att svenskar blivit mer negativa till att lära sig språk i samma takt som övriga européer blivit mer positiva.

Några rationella orsaker till den svenska inställningen finns det nämligen inte. Vi som bor i ett litet land i utkanten av Europa har betydligt större nytta och behov av språkkunskaper än en tysk eller en spanjor. Vi lever dessutom i ett mångkulturellt samhälle och har därmed nytta av många språk även på hemmaplan. Ändå måste man som språklärare ständigt försvara sina ämnen - till och med inför andra lärare. Senast var det slöjdläraren som frankt upplyste mig om att han inte såg någon som helst nytta med att lära sig fler språk än engelska och undrade hur jag kunde motivera mina elever att lära sig något så poänglöst. Han sa det skämtsamt, men jag fick ändå anstränga mig för att svara i ett tonläge som passar sig i ett lärarrum. Det är aldrig någon som föreslår att slöjd, bild eller kemi ska vara frivilligt eller tas bort från läroplanen. Kan man leva ett fullgott vuxenliv utan att måla eller virka? Uppenbarligen. Varken jag eller min man handarbetar, tecknar eller snickrar. Någonsin. Behöver något uträttas på huset ringer vi hantverkare.  Går kläder sönder köper vi nya. Av mina kemikurser är allt som återstår några beteckningar som förekommer i korsord och ett suddigt minne av vita rockar och illaluktande blandningar i glasrör. Matten kommer jag heller inte ihåg mycket av. De fyra enkla räknesätten är allt jag använder till vardags.

Skulle jag ha fått välja bort ämnen i skolan är syslöjden det första som skulle ha rykt. Jag verkligen hatade syslöjd. Förödmjukelsen när mina klasskamrater blev ombedda att göra klart något av mina  halvfärdiga alster så att det skulle finnas något från mig på de obligatoriska utställningarna för föräldrar, den kommer jag aldrig att glömma. Tätt efter det skulle bilden ha rykt. Därefter idrotten, fysiken och matten. Men någon sådan valfrihet fanns inte, och tur är det. Som vuxen har jag varit glad och tacksam över allt jag har lärt mig. Just det att få grunderna i många olika ämnen ger makt och möjlighet att välja. Dessutom känns det bra att ha ett hum om många saker. Jag är glad att jag kan virka och sticka - även om jag aldrig gör det. Jag är glad att jag har haft kemi även om ämnet lämnade så få spår i min hjärna. Dessutom vet man aldrig fullt ut vilka spår ett ämne lämnat.  Kanske har jag blivit smartare av bildlektionerna? Kanske har skulle jag ha varit ännu mer ohändig och opraktisk utan syslöjden?

Så varför borde alla barn få lära sig fler språk än svenska och engelska? Först och främst för att få fler ingångar i vår krympande, globaliserade värld. ”The world is my oyster” gäller bara för den som kan språk. Självsäkerhet, trygghet, valmöjligheter, tillhörighet - allt det får man mer av med varje nytt språk.  Inträde till en ny kultur, nya sätt att tänka, en annan humor, en annan värld.

För det andra, det man känner skrämmer inte. Språkkunskaper är därför ett slags vaccin mot främlingsfientlighet. Inte så att språk innebär någon garanti, men risken och rädslan minskar för varje nytt språk.

För det tredje, nya språk ger ökad kompetens i de tidigare. I USA använder man begreppet conceptual reservoir - en språkbassäng som helst ska bli så djup och välfylld som möjligt för all inlärning. Ju fler språk, desto större bassäng. Det har jag själv verkligen känt av. Jag lärde mig finska, engelska, franska och tyska i skolan. Vilket ordförråd och vilken läsförståelse det har gett. Tristan och Isolde på 900-talsfranska, gamla versioner av bibeln, en holländsk tidning, spanska turister - allt blir spännande utmaningar, allt går att klura ut. Mönster, likheter, nyanser, ändelser, prefix - tack säger jag till den finska skolan för den skattkistan.

För det fjärde, att lära sig språk är rena rama hjärngymnastiken. Man blir smartare, får vidare referenser, minskar risken för alzheimers. Det finns ett antal forskningsrapporter som visar på det här. Intressant nog är flera av dem amerikanska - en kontinent där språkkunskaperna aldrig varit i topp. Personligen har jag en teori om att mängden språkinlärning är en av orsakerna till det finska skolundret. Man lär sig det andra hemlandsspråket från första klass, alla lär sig också engelska. Dessutom lär sig många ett eller flera övriga språk. Inte nog med det - i Finland ägnar man sig dessutom åt språkbad. Elever med finska som modersmål går i svensk skola och tvärtom.  Men det är inte bara på landsnivå man kan se effekten av språkkunskaper. Tittar vi på individer som utmärkt sig ser vi samma sak. Einstein kunde förutom tyska franska, engelska, italienska, grekiska och latin. Carl Michael Bellman talade flytande tyska, franska, engelska, italienska och latin. Årsjubilaren Strindberg talade franska, tyska, latin och kinesiska (det sista vet jag tack var Trofinios som gav detta ljuvliga citat: "Chinesiskan är för mig blifven som kråkan, nyttig till mången god ting! Få se om det inte var den jag var född till!" Marie Curie hade polska som modersmål, gick i skola på ryska och tyska och flyttade sedan till Frankrike och hade därefter franska som första språk.

För det femte vill jag lyfta internationellt samarbete. Vi har så mycket att lära av varandra och så mycket att vinna på att hjälpas åt. Vad spelar det för roll vem som botar aids eller hittar lösningen på våra energiproblem? Blir det gjort gagnar det oss alla. Vad kan vi lära av Japan när det gäller brottsbekämpning, av Afrika när det gäller att vila i stunden, av Kina och Indien om kost och hälsa, av Mellanöstern om rådslag och gästfrihet? För bara några decennier sedan kunde de flesta forskare flera språk. Redan på medeltiden var samarbetet mellan europeiska universitet intensivt. Hur ironiskt är det inte att samarbetet och språkkunskaperna dalat samtidigt som både behoven och möjligheterna ökat?

Som sjätte och sista argument vill jag ta de ekonomiska incitamenten - både  för landet och för individen. För vår export och turism är det av stor betydelse att ha en språkkunnig befolkning. För individen betyder språkkunskaper en betydande merit på arbetsmarknaden och friheten och tryggheten det innebär att ha tillgång till en större arbetsmarknad än Sverige. Med tyska köper man sig tillgång till Europas starkaste arbetsmarknad med 100 miljoner som talar språket, med franskan får man tillgång till en stark europeisk arbetsmarknad på 75 miljoner invånare och dessutom till Canada och stora delar av Afrika.   Spanien är längre borta och har stor arbetslöshet, men spanska talas dessutom över nästan hela Latinamerika. Man kanske aldrig vill eller behöver lämna Sverige, men redan vetskapen om att man har ett val och den minskade otrygghet det ger har  stort värde i sig.

Språk och möjligheten att kommunicera är en förutsättning för all bildning och kunskap - inklusive den naturvetenskapliga. Dessutom gör språkkunskaper oss bättre, världen bättre. Hur kommer det sig att man ständigt måste försvara just det ämnet? Hur kommer det sig att det är det enda frivilliga ämnet i grundskolan? Hur är det möjligt att man tagit bort möjligheterna att läsa fler främmande språk än två och att man genomfört universitetsreformer som strypt alla språkinstitutioner till svältgränsen?

Hur är det möjligt och vad kostar det oss?


"Mitt språks gränser är mitt universums gränser."
– Ludwig Wittgenstein

"Den som inte känner något främmande språk, vet inget om sitt eget."
– Johann Wolfgang von Goethe

En ledarartikel i Corren som jag varmt rekommenderar: Utan språk blir vi torftiga. Lika varmt rekommenderar jag Johannes Åmans: Engelskans triumf gör oss inskränkta i DN och Glöm inte glosorna i UNT. Intervju med mig i Skolvärlden om studien; Så bra är svenska niors språkkunskaper. I Alfa finns en mycket bra intervju med vår EU-kommissionär Cecilia Malmström om ämnet. Maria Lannvik Duregård har också skrivit en mycket bra artikel om de nordiska språken. Starkt lästips.
 I NT skriver man om situationen på universiteten i Rationalisering inte alltid rationellt. Om samma sak skriver en rad professorer i GP: Illa tänkt om språk vid Göteborgs Universitet. Fortsättningen kan läsas i DN: Göteborgs Universitet slutar med italienskan.

72 kommentarer:

  1. Mycket bra inlägg, Helena. Jag var faktiskt okunnig om att andraspråket inte är obligatoriskt i svenska skolor. Jag växte upp i Tyskland med tysk far och svensk mor. Det svenska språket fick jag på köpet - inte för att vi talade svenska hemma, utan genom sommarlovsvistelser hos mormor och morfar i Sverige, samt genom böcker och serietidningar. Jag minns att TV:s textremsa var en bra inlärningskälla. (I Tyskland är ju allt dubbat)

    Förutom tyska och engelska är ett andraspråk obligatoriskt ämne i både realskolan och på gymnasiet. Jag gjorde ett stort misstag som jag ångrar än idag: Istället för franska valde jag danska som andraspråk. Denna valmöjlighet har man i Schleswig-Holstein, och jag valde danskan av ren lathet och enbart för att vara säker på ett bra betyg i ett ämne som jag visste jag skulle behärska, eftersom jag redan kunde svenska flytande. Som tonåring tänker man ibland inte längre än näsan räcker.

    Som tur var, växlade jag efter realskolan över till ett gymnasium, där latin var obligatoriskt ämne. Det var dödstråkigt då, men behjälpligt på äldre dar när det gäller att förstå och göra sig förstådd i fransk- och spansktalande länder.

    Att lära mig franska är dock ett projekt som jag fortfarande har framför ögonen. Jag är mycket tacksam att jag har tyskan flytande. Det ger mig möjlighet att höra tyska radioprogram och läsa t.ex. Hertha Müller, Heinrich Böll och Franz Kafka på originalspråket.

    Jag retar mig nästan dagligen över den angloamerikanska dominansen i Sverige. Se bara på utbudet på biograferna eller TV - till 90 % dominerar det engelska språket. Många kan ju inte ens förstå våra nordiska grannspråk längre.

    Senast jag besökte Köpenhamn skällde jag nästan ut en stackars stockholmare som började tala engelska med en expedit i en affär.

    Läsvärda länkar hade du också, som vanligt. Tack för en bra blogg,.. Hälsningar från Götet. :)

    SvaraRadera
  2. Jag håller med dig i allt, Helena. Språk kan riskera att hamna i bakvattnet när tekniknördarna väller fram. Jag lärde mig lite tyska i skolan och har en enorm glädje att i alla fall ha en liten ventil till en annan kultur än den anglosaxiska. Engelskan intåg i svenskan är obehaglig. Nu använder svenskar engelska ord i vanliga meningar där det finns ett fullgott ord! Jag är själv av norskt ursprung och håller den norska fanan högt. Norska är ett både lätt och svårt språk. Deras komplexa böjning av adjektiv och predikatsfyllnad i vissa sammanhang tycker jag är charmig.

    SvaraRadera
  3. Christian, visst är det fantastiskt att ha tillgång till en helt ny litteratur? Jag skulle gladeligen ha lärt mig engelska bara för Shakespeare och franska bara för Marcel Proust. Finska är också ett härligt mustigt och uttrycksfullt språk. Speciellt gillar jag Mika Waltaris böcker. Tyskan njuter jag mest av när jag, reser, lyssnar på klassisk musik och Rammstein, den är inte tillräckligt stark för skönlitteratur.:)

    Det du beskriver om ångrad valfrihet, det tror jag väldigt många kommer att uppleva i Sverige. Här har skoleleverna nämligen mängder av möjligheter att skjuta sig själva i foten. Dvs att välja att krympa sin egen framtid. Det verkar kanske konstigt att skriva mot valfrihet som liberal, men valfrihet i skolan innebär alldeles för ofta brist på valfrihet resten av livet.

    SvaraRadera
  4. Liten notering: Strindberg hade också hyfsade kunskaper i kinesiska.

    "År 1877 började Strindberg studera kinesiska och blev snart självutnämnd expert på språket, landet samt svenska relationer med Kina och de »tartariska länderna».

    »Chinesiskan är för mig blifven som kråkan, nyttig till mången god ting! Få se om det inte var den jag var född till!» skrev Strindberg i ett brev hösten 1878."

    http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2010/Host/strindberg_august-kulturhistoriska_studier-inbunden/

    SvaraRadera
  5. Bertil, även om det är praktiskt med ett Lingua Franca håller jag med om att det är något olustigt med vår totala abdikation. När reklammakare hellre gör sina jinglar på engelska är det för att de vet att vi beundrar och ser upp till engelskan och blir mer köpglada av det språket än av andra. Många av mina elever skriver och läser betydligt hellre på engelska än på svenska. Den attityd det vittnar om är inte sund. När det gäller de nordiska språken är det direkt korkat att inte använda sig av att vi har så lättgenomträngliga grannspråk. Den nya läroplanen trycker betydligt mer på de nordiska språken som en del av svenskan. Jag tycker att det borde vara en kurs i sig. Varför inte ett halvår danska och isländska, ett halvår norsk och finska i slutet av högstadiet?

    SvaraRadera
  6. Trofinios, härligt! Stort tack för den välkomna informationen. Jag skulle tro att även Marie Curie kunde fler språk, man läste ofta latin eller grekiska på den tiden. Inte helt lätt att hitta belägg. Det står sällan vilka språk någon talade i biografitexter på nätet.

    SvaraRadera
  7. Bra skrivet!

    Det är intressant att samtidigt som vi är väldigt duktiga på engelska (även om jag misstänker att övriga nordiska länder ligger på ungefär samma nivå som oss?) så är vi så fientliga till många andra språk, ink det så lättförstårliga norska språket.

    Till franskans (och kanske latin/spanska/italienska) försvar skulle jag också säga att även engelskan får ett helt annat djup om man också har en del kunskaper i de förstnämnda.

    SvaraRadera
  8. Henrik, tack. Jag tror faktiskt att vi är bättre på engelska i Sverige. Inget annat land i Norden är lika amerikaniserat. Inget annat folk (jag stött på) har en så beundrande inställning till engelskan. Just därför brukar jag använda ditt argument för att locka franskelever. Man blir faktiskt väldigt mycket bättre på engelska om man lär sig franska. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även om jag personligen håller med om kunskaper i olika språk hos en enskild individ stödjer varandra finns det kanske ändå ett visst begränsat utrymme på populationsnivå? Även om kunskaper alltid kan växa mer är ju trots allt utrymmet i media etc begränsat. Dvs, vi är väldigt duktiga engelska delvis på bekostnad av andra språk?

      En liten anektdot;
      trots att engelskan är min och min bättre hälfts enda gemensamma språk händer det att vi tar franskan (som är hennes förstaspråk) till hjälp då svenskan och franskan har en hel del ord gemensamt. Det trodde jag inte skulle hända när latmasken i mig i högstadiet valde tyska för att jag trodde det var lättare ;D

      Radera
    2. Henrik, medieutrymmet är kanske begränsat - eller snarare vår tid och förmåga att ta till oss av medieutbudet - men inte vår individuella förmåga. Enligt forskarna finns det ingen känd begränsning för hur många språk vi kan lära oss. Det gäller också särskoleelever. De är begränsade i hur långt de kan komma i varje språk - inte i antal. Undrar om inte språkundervisning skulle göra extra stor kognitiv nytta just för den som har inlärningssvårigheter?

      Radera
  9. Är förvånad över att språk ses på det sätt du beskriver det.
    Jag har börjat plugga italienska .. Mycket roligt!

    Och man blir bättre i italienska om man har läst grekiska tidigare?! Med tanke på att grammatiken i svenska är så olikt italienskan.

    SvaraRadera
  10. Härligt med italienskan, Monika. Alla språk hjälper varandra i någon mån, men vissa är direkt inkörsportar till nya. Är grekisk och italiensk grammatik besläktade?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men hittills (är bara i början) är den grekiska grammatiken svårare och absolut svårare språk att komma in i om man är nybörjare. Men inget språk är ju enkelt i förlängningen. Det som är det svåraste som jag upptäcker än så länge i italienskan är alla små ord. Ho, Hai, Suo, Poi, a é osv., som är så viktiga för att kunna få ihop meningar. Dessutom alla böjningar på verb. Och här är grekiskan och italienskan besläktade. I vilket fall upplever jag det enklare att förstå italienskan än grekiskan. Inte minst för att vi har samma alfabet som italienskan.

      Radera
    2. Alfabetet gör stor skillnad. Jag har försökt lära mig både hebreiska och arabiska, men de är två språk man helst ska lära sig muntligt först för det finns inte bokstäver för vokalerna, bara tecken för vokalerna.

      Radera
  11. Jag växte upp i Rumänien och valde franska i skolan utan att tänka på nyttoaspekten, det var nämligen omöjligt under diktaturregimen att resa utomlands eller ha kontakter med utlänningar. Men att få vara med på lektioner och lyssna till min underbara lärare blev början till det mentala frigörelse som hjälper mig än idag att fly den tråkiga vardagen. Jag hittade häromåret min första bok på franska (som skaffades på den svarta marknaden) som jag försökte översätta, Gide´s "La symfonie pastorale" med en tonårings anteckningar som kastar mig 30 år tillbaka i tumultet av det som blev grunden till den jag är idag. Jag läste tyska senare på gymnasiet och visst, blev jag frustrerad över att inte kunna välja även ryska, som många av mina kolleger, för att bättre förstå subtiliteterna i den ryska kulturen men jag lärde mig ungerska och därefter engelska. Jag är ingen språktalang men minns alltjämt det som min far alltid har påstått: ju fler språk du förstår, desto mer människa är du. Idag undervisar jag i kemi (sic!), biologi och matematik och kan säga att mina språkkunskaper hjälper mig att bli kvitt behovet att försvara vikten av bildande. Mina elever slutar redan efter första veckan med mig att fråga varför de måste lära sig alla de begreppen som jag tvingar på dem och jag behöver aldrig ha motivationssamtal, just för att mitt torftiga svenska berikas med berättelser som kan fascinera även de minst motiverade eleverna. Dessa berättelser kommer från litteraturen som jag slukade i min iver att ta del av så många kulturer som möjligt och när jag t ex reser till Nice, visst, använder jag min skolfranska för att beställa dagens men när jag sedan översvämmas av alla intryck runtomkring, känner jag mig fransk och på något sätt mer människa och … farsans ord besannas.
    Helena, jag förstår din frustration över att alltid behöva försvara språken men fortsätt göra det för det är språket som gör oss till människor.
    Förresten, synd att din kemilärare inte har klarat av att förvissa dig om det vackra i det näst viktigaste, haha, av skolämnena, det som förklarar (nästan) allting, utom kanske just varför du är som du är - för det gör ditt språk! Alla ämnen i skolan blir lika viktiga, när elever förstår vikten av kunskap och bildning och när skolansvariga förstår vikten av bra lärare. Lycka till med din gärning! Ovidiu Ivan, Malmö. (har tyvärr inget google-konto)

    SvaraRadera
  12. Ovidu, vilken härligt inspirerande och underbar kommentar. Tack för att den får pryda min blogg. :) Håller med om att det är synd att det inte blev mer med kemin för min del. Min son läser kemi på KTH och tack vare honom vet jag att det finns magi även i det ämnet.
    Han har precis tillbringat ett år vid universitetet i München, så språk och kemi går hand i hand även för honom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ser du? Jag läste tidigare att ni avrått era barn från läraryrket, det har även vi (min fru är också lärare) gjort. Tänk om all erfarenhet och kunskap som din familj besitter ändå kommer att gagna framtida elever genom din som som kommer att undervisa språk OCH kemi? Svensk skola behöver kunniga och engagerade lärare, prata med honom. Sez på FB, ha det!

      Radera
    2. Min son har tänkt sig en framtid i solpaneler. Ett sätt att göra världen bättre OCH få uppskattning och pengar. :)

      Radera
  13. "Några rationella orsaker till den svenska inställningen finns det nämligen inte. "

    Med tanke på att allt fler och fler talar bättre och bättre engelska, vilket även vi gör, så finns det ju åtminstone ett rationellt argument för att skippa de relativa småspråken till förmån för annan inlärning, då ju större delen av kommunikationsfördelarna nås med enbart engelska.

    Lägg till det att det dessutom finns ok automatöversättning, och att genuin maskinöversättning i realtid finns på horisonten, så verkar det närmast självklart att språkundervisning bör prioriteras mindre 2012 än 1962.

    Att ämnen som syslöjd och hantverk är än mindre användbara, är ju inte ett argument för att bibehålla onödig språkundervisning.

    Gällande genuint användbara ämnen, så som matematik och kemi, så visst är även de meningslösa för större delen av populationen. Men givet att vi helt enkelt inte vill överge den vänstra delen av begåvningskurvan så får vi ju leva med att undervisa framtida snabbköpskassörskor i ämnen de aldrig kommer använda. Detta gäller ju i stort sett samtliga ämnen, sub 100 IQ-gänget skulle ju kunna läras vad de behöver på 6-7 år och sedan omgående skickas ut i samhället om man ser till vad de faktiskt senare använder i livet.

    I övrigt är din post mestadels ogrundade påståenden. Till större delen verkar det röra sig om en förhoppning att fåspråkiga, som i större utsträckning är dumma och lågutbildade ska bli mer lika flerspråkiga, som i högre utsträckning är smarta och välutbildade via språkundervisning. Liknande förhoppningar har uttrycks angående schackspel, att inneha en viss mängd böcker per bostad, en bildning i klassiskt latin och annat, och det funkar inte så bra där heller. Människor med lågt humankapital förefaller fortsätta ha lågt humankapital alldeles oavsett vilka insatser som görs, åtminstone för insatser som är möjliga att sätta in på samhällsnivå.

    Till de ogrundade påståendena:


    "Först och främst för att få fler ingångar i vår krympande, globaliserade värld. ”The world is my oyster” gäller bara för den som kan språk."

    Jaha, källa på det? Jag känner till mer än ett par exempel på ingenjörer som jobbat i alla möjliga länder utan annat språk än engelska.


    "För det andra, det man känner skrämmer inte. Språkkunskaper är därför ett slags vaccin mot främlingsfientlighet."

    Behöver jag verkligen ta upp exempel på alla konflikthärdar där parterna mycket väl förstår vad den andra sidan säger men likväl vill ha ihjäl dem mangrant?

    Det ligger närmare till hands att anta att främlingsfientlighet snarare bygger på medfödda reaktioner och genuina konflikter än att alla skulle bli jättesnälla om de bara var lite bättre bildade. Det är ingen slump att lågutbildade unga män är mer främlingsfientliga än andra; det är ju främst dessa som blir utsatta från konkurrens från främlingarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag svarade inte på det här första inlägget för att jag blev illa till mods över dina uppdelningar - lågt humankapital, dumma, lågutbildade sub 100 IG-gänget. Tråkiga värdeladdade ord. Hur kan du skriva till en lärare att "människor med lågt humankapital förefaller ha lågt humankapital alldeles oavsett ilka insatser som görs."? Det är ett nedlåtande, stötande och felaktigt påstående. ... Och ogrundat. Nu till mina "ogrundade påståenden":
      "Först och främst för att få fler ingångar i vår krympande, globaliserade värld. ”The world is my oyster” gäller bara för den som kan språk."

      Jaha, källa på det? Jag känner till mer än ett par exempel på ingenjörer som jobbat i alla möjliga länder utan annat språk än engelska.
      Svar:
      Kan man engelska kan man språk. Jag tror inte att du känner många ingenjörer som jobbat i alla möjliga länder som bara talar svenska. Fler språk ger fler möjligheter.

      När det gäller vaccinresonemanget gör jag klart i inlägget att jag beskriver språk som en skyddsfaktor inte som någon garanti. Att man kan kommunicera ökar förståelsen - men något hinder för aggression och förakt ger det förstås inte. Vi har ingen brist på folk som slåss och mördar varandra inom nationerna heller.

      Radera
  14. "För det tredje, nya språk ger ökad kompetens i de tidigare."

    Hur skulle du särskilja den effekten från att människor som lär sig fler språk bara är smartare än de som inte gör det?

    Dessutom har du ju alls inte stött ditt påstående att man faktiskt blir bättre på modersmålet genom att lära sig ytterligare språk. Det är ett starkt påstående och så vitt jag vet är det inte i närheten av att vara en okontroversiell sanning i lingvistiska kretsar.


    "För det fjärde, att lära sig språk är rena rama hjärngymnastiken. Man blir smartare, får vidare referenser, minskar risken för alzheimers."

    Ska du hänvisa till studier vore det bra om du faktiskt också hänvisade till själva studien så man kan se hur den uppbyggd och vad den *faktiskt* säger. Eftersom jag är van vid att se hur observationsstudier snabbt förvanskas i media, ofta behjälpta av anslagssugna forskare, så är jag minst sagt skeptisk till att det finns belägg för att språkinlärning verkar som preventiv behandling för alzheimers. Bland annat för att jag inser hur svår en sådan effekt skulle vara att bevisa på riktigt.

    Min nollhypotes i frågan är helt enkelt att flerspråkiga kommer från bättre familjer och har bättre uppväxt än enspråkiga, varför de också får bättre livsutfall på samtliga områden, inkluderande hälsa.

    För övrigt så bör du ju för att stödja din tes leta efter så många *motexempel* som möjligt, en brist på sådana är ju vad som verkligen stödjer dig. Tyvärr kan jag meddela att det inte är särskilt ovanligt med monolingvistiska tänkare av rang.


    "För det femte vill jag lyfta internationellt samarbete."

    Och hur tänkte du att ett sådant samband ens skulle vara möjligt att påvisa? Tänker du säga att det *är* så bör du ju rimligen kunna göra detta.

    För övrigt var det svårt att inte dra lite på munnen åt din lista med beundrasvärda prestationer att lära av. "Damning with faint praise" kommer till sinnet, så att säga.


    "För vår export och turism är det av stor betydelse att ha en språkkunnig befolkning."

    Ja det går ju lätt att se genom de gedigna och mångfaldiga språkkunskaper som finns i typiska turistorter. Thailändare, italienare, mfl är ju kända för att kunna föra fullödiga konversationer på ett flertal språk utöver sina egna och turisterna av den anledningen gärna vill åka till länder som dessa. Alternativt så skiter de fullständigt i utländska språk och kommunicerar med turisterna med talande kroppspråk och knackig engelska.

    Visst finns det ett argument för svenskar att lära sig tyska. Men det beror ju inte på att det skulle vara välgörande för själ och intellekt, utan att Tyskland verkar vara en av få europeiska nationer med särskilt dräglig ekonomisk framtid över huvud taget.


    "Språk och möjligheten att kommunicera är en förutsättning för all bildning och kunskap - inklusive den naturvetenskapliga. "

    Dra inte in naturvetarna i det här, vi klarar oss alldeles utmärkt med enbart engelska.

    SvaraRadera
  15. Ralle, har du funderat över varför du blir så provocerad av mitt blogginlägg? För det är ju det det är, ett blogginlägg som du bemöter som vore det en forskningsrapport. Min och många andras erfarenhet är att nya språk hjälper de tidigare. Den forskare jag har hört tala om det här och om "conceptual reservoir" heter Nancy Commins. Hennes forskningsrapporter finns tillgängliga på nätet. Du frågar efter forskningsrapporter när det gäller språkinlärning och minnet. Det finns många och något vetenskapligt ifrågasättande har jag inte stött på. Här har du information om en färsk och svensk rapport: http://www.aldrecentrum.se/Nyheter/Sprakinlarning-okar-minnesformagan/

    Du avslutar med att naturvetare klarar sig utmärkt med enbart engelska. Här vill jag påpeka att ditt inlägg innehåller många språkfel både på engelska och svenska. Kanske skulle fördjupade språkstudier vara till gagn även för dig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helena, tycker du det är relevant att fråga varför Ralle blir provocerad av ditt blogginlägg?
      Ralle kom med många sakliga invändningar. Språkfelen gör det i alla fall inte svårt att förstå vad Ralle vill ha sagt.

      Radera
    2. Niklas, det var ett förbluffande hätskt inlägg och ja, jag hade svårt att förstå vad som är så provocerande med mitt inlägg och vill gärna ha svar på frågan. Du tycker inte språkfelen fördunklade. Det tyckte jag. Jag fick läsa flera gånger och är fortfarande inte säker på vad Ralle menar i alla stycken. Dessutom kan språkfel påverka Ralles karriär på sätt han inte själv är medveten om. Min kritik kan alltså användas i konstruktivt syfte.

      Radera
    3. Jag tyckte det var skarpt, men inte hätskt. Flera av de invändningar Ralle framförde var sådana som jag själv funderat över.

      Radera
    4. Niklas, jag citerar min egen kommentar för att visa en del av det som väckte anstöt hos mig: "Jag svarade inte på det här första inlägget för att jag blev illa till mods över dina uppdelningar - lågt humankapital, dumma, lågutbildade sub 100 IG-gänget. Tråkiga värdeladdade ord. Hur kan du skriva till en lärare att "människor med lågt humankapital förefaller ha lågt humankapital alldeles oavsett ilka insatser som görs."? Det är ett nedlåtande, stötande och felaktigt påstående. ... Och ogrundat. Nu till mina "ogrundade påståenden":
      "Först och främst för att få fler ingångar i vår krympande, globaliserade värld. ”The world is my oyster” gäller bara för den som kan språk."

      Jaha, källa på det? Jag känner till mer än ett par exempel på ingenjörer som jobbat i alla möjliga länder utan annat språk än engelska.
      Svar:
      Kan man engelska kan man språk. Jag tror inte att du känner många ingenjörer som jobbat i alla möjliga länder som bara talar svenska. Fler språk ger fler möjligheter.

      När det gäller vaccinresonemanget gör jag klart i inlägget att jag beskriver språk som en skyddsfaktor inte som någon garanti. Att man kan kommunicera ökar förståelsen - men något hinder för aggression och förakt ger det förstås inte. Vi har ingen brist på folk som slåss och mördar varandra inom nationerna heller."

      Radera
    5. Jag upplever det också som att Ralle blev rejält provocerad av ditt blogginlägg och själv tar han inte direkt avstånd från denna slutsats. Detta fick mig att fundera kring om det finns något provocerande i det för mig också och jag inser att jag upplever argumentation för att alla ska kunna allt som oerhört provocerande. Denna attityd har inneburit att väldigt många skolämnen blivit väldigt urvattnade och det känns som en sorglig väg för skolan som kunskapsbastion. Jag gläds dock till skillnad från Ralle över att moderna språk lyckats behålla så mycket av sin stuns och att många elever inser att de behöver förstå grammatik och skaffa sig djupare förståelse för att verkligen kunna använda språken. Min dröm är att få många att återuppleva samma sak som ett 150 år gammalt citat: "svåra och logiska ämnen som svenska och franska".

      Radera
  16. Haaa, jag brukar inte skryta om mina dåliga betyg fr grundskolan men ETTAN i syslöjd var jag såååå värd! Varför tvingades jag till detta totalt vidriga ämnet? Var tvungen att stå ut varannan termin. Däremot var träslöjd urkul. Fast det är som Jeppe sa när våran Sofia ringde fr Luleå o ha hjälp hur man borrar, pluggar och skruvar upp en spegel: "Herregud, vore det inte bättre att eleverna får lära sig att borra o plugga i träslöjden istället för dessa smörknivar i parti och minut". Jag håller med.

    Är det ngt jag däremot saknar är språkkunskaper. Bannar mig ofta att jag inte ansträngde mig mer än vad jag gjorde. Verkligen hatar att vara begränsad när vi är ute och reser. Inte bättre blir det då Jeppe är lika dålig. Måste komma igång att läsa englitteratur igen.

    SvaraRadera
  17. Helena, säger bara en sak: det var ett halleluja moment att läsa ditt blogginlägg! Jag talar spanska, franska och engelska flytande, förstår italienska och portugisiska utan några som helst problem. Min värld har blivit så rik efter att ha fått resa och läsa språk. Svenskan är tyvärr ett ganska fattigt språk jämfört med spanska exempelvis! Sådan rikedom att få lära sig språk!
    Hälsning
    Cyrene, språklärare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt vad har spanskan som i det svenska språket inte har? Vad kan man inte uttrycka på svenska som tydligen går att göra på spanska? Tyvärr hör jag ganska ofta att svenskan är ordfattigt och uttryckslöst språk. När frågar dessa vad som saknas i svenskan så får jag sällan något svar. Så jag undrar om det snarare är så att det den klagande personens svenska som är torftig.

      Apropå fattigt språk så rekommenderar jag att lyssna på våra reklamfinansierade radio och TV-kanaler. Där kan vi tala om fattigt och dåligt språk. Svordomar, ideliga upprepningar och ett ytterst begränsat ordförråd. Efter fem minuter har jag fått nog av ord och uttryck som cred, helt fucked up, hang-ups, gig, shit, spendera, it´s a matter of give and take och andra onödiga anglicismer.

      Radera
    2. Anonym, du försvarar svenskan och det gör du rätt i. Alla språk har något som inte kan översättas och överföras till ett annat, en alldeles egen skattkista. Man kan förälska sig i olika språk, men det betyder inte att man har orsak att ge språk olika värde och status. Jag läste en inledning i en fransk grammatikbok från förra seklets början där författaren förklarade varför logiskt tänkande inte var möjligt utan bemästrande av det franska språket. Att sätta sitt språk på piedestal eller i skamvrån - ingendera är vare sig konstruktivt eller rimligt.

      Radera
  18. Malin, jag hade femma i syslöjd och det var jag inte värd. Borde ha haft en fyra (underkänt). Skulle knappast ha uppskattat träslöjd mer, men nickade gillande över smörknivsinlägget. Med tre barn kan du räkna ut hur många ohygieniska smörknivar man inte vågar slänga vi äger.

    Språk är lätt att lära sig nuförtiden tack vare nätet. UR är fantastiska och har nästan allt fritt på nätet. Youtube är en annan guldgruva och BBC learning.

    SvaraRadera
  19. Cyrene, tack för varma ord. :) Det finns något som jag inte kan beskriva som man får med ett nytt språk, en slags ökad medvetenhet, större överblick... Känner du igen det? Nästan som om världen var ett lapptäcke, varje språk en lapp och ju fler man kan desto mer av mönstret ser man.

    SvaraRadera
  20. "Ralle, har du funderat över varför du blir så provocerad av mitt blogginlägg? För det är ju det det är, ett blogginlägg som du bemöter som vore det en forskningsrapport."

    Kanske skulle jag lagt in lite fler sådana här: :D

    Provocerad blir jag inte, snarare är det att jag tror så pass mycket bättre om dig än genomsnittspolitikern att jag tror det finns någon liten chans att du tar ett steg tillbaka och inser att du inte borde vara särskilt säker alls kring fenomen om vilka vi vet lite. Vilket gäller praktiskt taget alla sorters beteendevetenskap, det finns sällan tillräckligt med kunskap för att säga något särskilt alls.

    Anledningen att jag inte låter dig komma undan med "det är ju bara en bloggpost" är att du ju faktiskt är politiker och således har någon form av vilja att omsätta dina åsikter i samhällsförändring. Då tycker jag du har en skyldighet att se till att dina föreställningar faktiskt motsvarar vad vi kan säga, och om de går utöver vad vi kan konstatera, snarare än spekulera om, istället avstår från tvärsäkra uttalanden. Dessutom talar du ju i egen sak och borde redan av den anledningen vara extra noga med att inte säga för mycket.

    Det faktum att du lite vagt hänvisar till att det finns studier visar ju att *du* faktiskt inte satt dig in i dessa studier och därför borde legat lite lågt med att säga saker som att det inte existerar ett rationellt argument mot obligatorisk flerspråksundervisning. Även om det mot förmodan finns så starkt material att du får rätt i sak så var det ju uppenbarligen inget du kände till i skrivande stund.


    "Den forskare jag har hört tala om det här och om "conceptual reservoir" heter Nancy Commins. Hennes forskningsrapporter finns tillgängliga på nätet."

    Jag hittade en studie där fyra barn observerats under någon odefinierad tid. Vilket är typiskt för fältet, och fullt tillräckligt för att generera lite spännande *spekulativa* idéer.

    Men för att gå längre än "kul teori, kanske skulle den visa sig vara rimlig vid en större studie" så behövs det enormt mycket mer än så. Principiellt är det ju ett alldeles enormt projekt att med någorlunda hög sannolikhet alls kunna säga något om allmänmänsklig språkinlärning. Även om Commins nu har någon interventionsstudie gjort på hundratals barn över flera år så är ju inte ens det tillräckligt för att vara mer än suggestivt, då ju det studerade fenomenet är så förbaskat komplext.

    Sådana projekt genomförs väldigt sällan inom beteendevetenskap, och det är snarare norm att man antingen sysslar med spekulationer utan empirisk bas, eller ministudier med så dåliga urval att negativa resultat är vanligare än positiva vid återtest (vilka görs beklämmande sällan av just den anledningen).

    Kort sagt är det betydligt vanligare att den typiska studien egentligen inte säger särskilt mycket alls om mänsklig natur.

    "Här har du information om en färsk och svensk rapport: http://www.aldrecentrum.se/Nyheter/Sprakinlarning-okar-minnesformagan/"

    Återigen en ganska typisk studie för fältet. Man tittar på en väldigt speciell population, har ett väldigt litet urval, studerar dessa under en kort tid och har alltså ett väldigt svagt resultat som sedan används som slagträ inom helt orelaterade områden.

    Det är förstås lite elakt att gå på beteendevetare av olika slag så hårt. De har sällan någon särskild budget att röra sig med, och fenomenen de studerar är fundamentalt mycket svårare än något naturvetare sysslar med. Men just svårigheten, och bristen på anslag, har ju gjort att vi egentligen inte kommit så långt vad gäller förståelsen av till exempel mänsklig inlärning. Tvåtusen år gamla modeller är inte uppenbart mycket sämre än det senaste från 10-talets bästa pedagogikforskare, vilket ju tyder på underliggande problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så dumt av mig att skicka länkar till beteendevetare, Ralle. Skiftar genast över till naturvetenskaplig forskning:
      http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4240431
      http://urplay.se/163552
      http://www.spraktidningen.se/blogg/tvasprakighet-haller-alzheimer-pa-avstand-0
      http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/3739690.stm
      Martin Ingvar har både skrivit och talat om vikten av att lära sig ett tredje språk, men jag hittar inget på nätet nu.

      Radera
    2. Rör det beteendevetenskap torde just beteendevetare vara bäst skickade att tala om forskningen i fråga. Vill man hitta en framstående naturvetare som säger något djupt felaktigt om beteendevetenskap behöver man normalt inte söka länge. Problemet för beteendevetare är ju inte att de är dummare än naturvetare, utan att deras ämne är betydligt svårare än naturvetenskap, vilket alltså gör det svårt att säga särskilt mycket alls med bestämdhet.

      Men till länkarna.

      Jag sökte lite på Marshs publikationer, och hittade inget synbarligen relevant. Däremot i presentationen på urplay så inleder han ju med att säga att han, tillsammans med andra forskare, gjort en metastudie på 300 studier. Där kom de *inte* fram till några avgörande bevis för språkinlärningens välgörande effekter på kognitiv förmåga, men de tyckte att det fanns spännande indikationer. Och det är tyvärr på den nivån det brukar stanna när det gäller den här sortens forskning.

      Givet att Marsh är kompetent, och det är han nog, så tyder det ju ganska starkt på att det inte finns mer inom fältet än spännande indikationer på att språkinlärning förbättrar exempelvis korttidsminne. Hade det funnits någon riktig kanonstudie så hade han ju rimligen tagit upp den i metastudien.

      De andra studierna verkar vara av samma typ jag kritiserade tidigare. Alltså små observationsstudier med tveksam urvalsmetod vars resultat blir rejält uppblåsta i förhållande till vad man faktiskt kan säga utifrån dessa. Anser du att den sortens studier är tillräckliga för att säga att språkinlärning definitivt förbättrar kognitiv förmåga, vilket Marsh alltså inte anser, så får vi helt enkelt vara oeniga i frågan.

      Angående Ingvar så gissar jag att han grundar sig på ungefär samma studier som Marsh. Alltså att det verkar vara positivt med språkinlärning, men att det än så länge är obevisat. Vilket är ett argument för obligatorisk flerspråksundervisning, men ett betydligt svagare sådant än om det funnits definitiva resultat. Och den distinktionen anser jag vara viktig om man vill hänvisa till forskningen ifråga för att exempelvis lägga om läroplanen.

      För egen del är jag pessimistisk av utomvetenskapliga skäl, men det är inget som berör det jag ansåg vara felaktigt i din argumentation.

      Radera
    3. Om inte ens bilden och artikeln på BBC, övertygad dig ger jag upp. Då är det nog de "utomvetenskapliga skälen" som avgör.

      Radera
    4. Vad jag kunde se så var det starkaste påståendet Marsh, som ju gjort en noggrann undersökning på området, gjorde att det efter en undersökning av 300 studier fanns indikationer på att flerspråksinlärning kan ha positiva bieffekter på kognitiv förmåga.

      Det är alltså inte ett påstående jag invänder mot. Det är nämligen inte en särskilt hög ribba att nå och inte heller särskilt ovanligt att man hittar liknande spännande indikationer inom andra områden. Vad som däremot är ovanligt är att sådana uppslag leder till något användbart, vilket är en stor del av orsaken till min pessimism i frågan.

      Som jag förstår det anser du det mer eller mindre bevisat att flerspråksinlärning *faktiskt* ger positiva effekter på kognitiv förmåga. Något alltså Marshs metastudie vare sig visade på, eller verkar vara något som Marsh själv påstår i vetenskapliga sammanhang. Är det så att du framhärdar i att anse det så går du ju längre än dina egna källor.

      Är det istället så att du vill revidera din position till "språkinlärning *kanske* är rena hjärngymnastiken" så är vi inte oense i den delen. Men det är ju å andra sidan inte ett särskilt slagkraftigt argument, då det ju inte behövdes några studier alls för att det skulle vara en möjlighet.

      Radera
    5. Du refererar till Marsh jag talar om BBC länken.

      Human brain Differences were seen in the brainstem (coloured orange in this picture)

      Radera
    6. Aha, det var en av studierna jag ganska omgående avfärdade så som möjligt avgörande, då det är en observationsstudie med litet urval på en icke-representativ population. Vilket alltså är en design som inte är avsedd för, eller egentligen kan, säga särskilt mycket om en population som helhet.

      Nej, den tycker jag alltså inte kan vara annat än just suggestiv. Håller du inte med om det så bör du väl kontakta Marsh och rekommendera honom att lägga till den i sin metastudie så han kan få sina definitiva bevis. Då BBC-artikeln är från 2004 så verkar det troligt att även han var medveten om studien ifråga och inte heller ansåg att den var tillräckligt stark för att vara annat än antydande.

      Vad som skulle övertyga mig, och som knappast finns, är en interventionsstudie eller en stor effekt i en någorlunda välkontrollerad studie så som en adoptionsstudie av tvillingar.

      Nu tycker jag att jag fått sagt det jag vill säga, och tycker du inte det är tillräckligt får det ändå vara nog med det. Anser du att mina resonemang än så länge varit otillräckliga lär det inte ändras med ytterligare diskussion.

      Ärligt talat är jag rätt besviken på din respons, och jag ser inte heller där någon anledning att vänta mig någon ändring i en fortsatt diskussion.

      I den mån du nu skulle vara intresserad av varför en avvaktande attityd kring lovande resultat i vetenskapliga frågor är motiverad kan du börja med nedanstående artiklar

      http://www.newyorker.com/reporting/2010/12/13/101213fa_fact_lehrer?currentPage=all

      http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2010/11/lies-damned-lies-and-medical-science/8269/

      Radera
    7. Fel igen. Den studie jag länkar till är från i år: Subcortical encoding of sound is enhanced in bilinguals and relates to executive function advantages

      Jennifer Krizmana,b,c,
      Viorica Marianb,c,
      Anthony Shookb,c,
      Erika Skoea,c, and
      Nina Krausa,c,d,e,f,1

      - Author Affiliations

      aAuditory Neuroscience Laboratory, Department of Communication Sciences;
      bBilingualism and Psycholinguistics Laboratory, Department of Communication Sciences;
      Departments of dNeurobiology and Physiology and
      eOtolaryngology; and
      fNorthwestern University Institute of Neuroscience,
      cNorthwestern University, Evanston, IL 60208

      Edited by Michael Merzenich, W. M. Keck Center for Integrative Neuroscience, San Francisco, CA, and approved March 28, 2012 (received for review February 6, 2012)

      Radera
  21. Angående den finska skolan så är det väl så att den *inte* influerats så där väldigt mycket av pedagogikforskning och i högre utsträckning än den svenska kört på i gamla hjulspår i bortåt hundra år. Något som ju inte är särskilt smickrande för den pedagogiska forskningen, vore de nya rönen i snitt användbara skulle vi ju vänta oss att en mer anpassad skola vore framgångsrikare.


    "Kanske skulle fördjupade språkstudier vara till gagn även för dig?"

    Då jag lyckats ta mig genom både engelska och svenska på universitetsnivå med bibehållna språkfel kan vi nog sluta oss till att jag är bortom räddning.

    SvaraRadera
  22. Ralle, att du är bortom räddning kan jag alls inte sluta mig till, det jag däremot kan sluta mig till är att det var slarv snarare än oförmåga som ledde till otydligheter och fel i de förra inläggen, för i de följande två var språket på en helt annan nivå. När det gäller den finska skolan har du däremot fel. Den förändras hela tiden, men i små utvärderingsbara och utvärderingsutsatta steg, i samråd med lärarkår och forskare.

    SvaraRadera
  23. Tänker tillbaka på min skolgång. Var den första som gick ut grundskolan 1968. På högstadiet, som det hette då, var vi tvungna att läsa särskild kurs i engelska och tyska. På något underligt sätt lyckades jag snedda tyskan och läste det först när jag gick i gymnasiet. Vi tekniker och naturvetare hade någon slags ventil.

    Samtidigt lärde jag mig förstå norska i unga år genom att lyssna på predikater från Norge som vistades här.

    Kanske hade jag som naturvetare och tekniker synen att språk var oviktigt. Möjligt färgat av mitt problem med språk. När jag väl började med internationellt arbete kom tjusningen över olika språk. Engelska blev huvudspråket, eftersom de flesta internationella projekt just använder engelska både i tal och skrift. Därmed inte sagt att man snappat upp ett och annat i de olika världsdelar man befunnit sig i.

    Så frågan du ställer, tja är det inte en politisk strävan idag att alla ska kunna svenska och engelska. Det räcker. Men det är enligt mig fullständigt fel.

    I en globaliserad värld är språk viktigt. Kanske mandarin (kinesiska) borde bli ett obligatoriskt språk. Ett land som Sverige har inte råd att ha en befolkning som inte behärskar fler språk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Plura, du beskriver samma skillnad mellan de prioriteringar man gör som tonåringar och som vuxen som jag upplevde och som flera andra har tagit upp i kommentarerna. Som lärare tänker jag alltid på att jag ska stå till svars för eleven som vuxen och inte bara som femton-åring. Kanske borde våra politiker tänka så de också?

      När det gäller mandarin och obligatorium - det är möjligt att Kina i framtiden blir en stormakt och mandarin följande lingua franca. I så fall kommer vi alla att vara starkt motiverade att lära oss det då. Att lära sig språk utifrån vad man tror kommer att vara vettigt i framtiden är jag tveksam till. Vi har inga spåkulor. Men grannländerna flyttar inte på sig, så de språk som talas i vår närhet är det alltid klokt att lära sig.

      Radera
  24. Varför lära sig språk? Hur mycket möda ska vi lägga ned för att resa till Thailand, solkusten eller Grekland? De gånger jag har varit har jag snackat svenska, pekat och viftat med armarna och det har alldeles utmärkt. Vill man be någon att fara åt helvete så finns det ett särskilt finger för det, vill han har jästa drycker så pekar man på flaskan och ett antal fingrar som anger mängden och vill man ha amorösa kontakter med en del av befolkningen har ju det alltid lösts på något vis.

    Väljer man att åka till glesare trakter på vår jord så behöver man överhuvudtaget inte snacka.

    Får väl citera en kinesisk restaurangägare som fick frågan hur allt går nuförtiden. "Det lullar på..."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym ... (Janne?), tack för ljuvlig kommentar. Du har förstås helt rätt, men jag tycker att du är för jantig här.
      Varför bemöda sig med att resa? Varför bemöda sig att stiga upp på morgonen? Varför bemöda sig?

      Radera
    2. Ja, jo det är Janne. Lite pinsamt att läsa mitt inlägg så i efterhand. Borttappade ord och oavslutade meningar. Får väl skylla på groggen och min HTC. Solsting är det ju knappast risk för denna sommar.

      Radera
  25. Man har nog ganska olika perspektiv beroende på vad man brinner för och det gör också att man hör andra saker. Jag har nog allt hört NO ämnena ifrågasättas på det starkaste men vi kanske har en annan utmaning också. Med bara delvis behöriga lärare görs NO om till en tummetott med tonvikt på ett av ämnena oftast biologi. Min parallell skulle bli att göra om språkundervisning till genomgång av en reseguide med 2 sidor bra att ha fraser. Det är många ämnen som utsätts för utmaningar.

    Jag är ju mer positiv till valfrihet än du är men skulle då vilja att det handlade om kraftfulla inriktningar som verkligen nådde någon vart. Inte ett språkval med fallucka enbart sv/eng.

    SvaraRadera
  26. Jan, jag vill verkligen inte ställa ämnen mot varandra. Tvärtom är jag ledsen att jag inte lärde mig mer fysik, matte och kemi än jag gjorde. Så ledsen var jag över det att jag i tjugo-årsåldern lästa matte på Komvux och plötsligt insåg att det var roligt. Min femma i matte från Finland (lägsta godkända betyg) blev en helt annan femma i Sverige. Valfrihet är en bra sak, Jan. Men det skall vara valfrihet som efterfrågas - inte valfrihet som prackas på. Och det ska inte vara valfrihet i tonåren som ger ofrihet resten av livet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den stora mängden olika ämnen för alla försvaras med att ingen tonåring ska få sina möjligheter begränsade i framtiden när de vaknar upp och vill bli läkare, pilot, åka utomlands osv. men jag hävdar att det som verkligen kommer hindra den framtida friheten är tonåringar som inte får upptäcka lusten att lära. Valfrihet med konsekvenser är viktig övning för tonåringen men sen ska det finnas sätt att ta igen det som missats. Vad som är riktigt katastrofalt är valfrihet utan konsumentdeklaration som följt i det fria skolvalet och Björklund bara lyckats åtgärda delvis. För elever som aldrig fått öva på att val får konsekvenser så är denna typ av "valfrihet" katastrofal.

      Radera
    2. Jan, så väl formulerat och sant. Men den enda valfrihet med konsekvenser som finns i grundskolan är just språkvalet. Förutom elevens val - en utmärkt form av valfrihet - finns ett frivilligt ämne - språk. Att välja bort språk kostar förutom allt det jag radar upp i mitt inlägg meritpoäng vilket påverkar både gymnasievalet och möjligheter till högskolestudier.

      Radera
  27. Hej Helena!

    Off-topic. Jag är LR-medlem precis som du men idag undrar jag om inte LR försöker föra sina medlemmer bakom ljuset. Som du troligen vet har ett nytt avtal ingåtts med Almega. Så här skriver Metta på SVT debatt:

    "Liksom avtalet med Arbetsgivaralliansen som slöts i förra veckan är det nya avtalet med Almega Tjänsteföretagen ett exempel på att det går att satsa på lärarna om viljan finns. Jag hoppas att andra parter inom lärarnas område nu tar till sig detta budskap.

    Det nya avtalet löper på drygt ett år och innehåller en lönerevision, lönerevision 2012. Vid denna lönerevision garanteras Lärarnas Riksförbunds medlemmar en nivåhöjning på lägst 4,1 procent. Vilket är väsentligt över det så kallade märket som satts av verkstadsindustrin.

    Det nya avtalet innebär därmed att centrala parter påbörjar en uppvärdering av lärares löner. Det innebär alltså att när vi går in i nästa års lönerevision, 2013, bär vi med oss en lönenivå som under 2012 höjts med lägst 4,1 procent. Lärarna tar ett viktigt steg mot att uppvärderas också gentemot andra yrkesgrupper. Vi är också överens om att inleda ett partsarbete för förbättrade lönelägen för lärare."

    http://debatt.svt.se/2012/06/27/friskolor-gar-fore-med-forbattrade-villkor-for-lararna/

    Metta skriver att avtalet löper på "drygt ett år". Intrycket som förmedlas är alltså att lärarna antställda under Almega kommer få fina 4.1% på ett år. Jippi, låter kanonbra. Samma information ges i en artikel på skolvärldens hemsida:

    "Nu har man tecknat ett nytt avtal, denna gång med den största privata arbetsgivarorganisationen Almega Tjänsteföretagen.
    Avtalet är på ett år och ger en garanterad lönenivåhöjning på 4,1 procent – vilket är rejält högre än övriga marknaden som i stort fått nöja sig med 2,6 procent.
    - Det är ett första steg i rätt riktning. Vi är väldigt nöjda med att ha fått till stånd det här som lönemässigt innebär drygt 4 procent under 2012. Det här höjer ju hela lönenivån och Almega är en stor arbetsgivare för lärare, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund till Skolvärlden.se."

    http://www.skolvarlden.se/artiklar/41-procent-i-nytt-avtal-f%C3%B6r-friskolel%C3%A4rare

    Här sägs det att avtalet är på ett år, "drygt ett år" har försvunnit. Det är helt enkelt en kanonavtal: "rejält högre än övriga marknaden som i stort fått nöja sig med 2,6 procent"

    Men går man till LR:s hemsida så framgår det att avtalet gäller från 1 mars 2012 till 31 augusti 2013, d v s 18 månader, inte "drygt ett år", eller "ett år"!

    http://www.lr.se/opinionpaverkan/nyhetsarkiv/nyheteryrkesverksammedlem/nyttavtalinomalmegatjansteforetagen.5.e01577f1380f4a1e628000378.html

    Lärarnas nyheter skriver också om avtalet, men då låter det lite annorlunda:

    "– Det här är ett avtal som tydligt höjer lönenivån, kommenterar Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

    Hon syftar på att avtalet innebär löneökningar på minst 4,1 procent hos varje arbetsgivare. Men avtalet är inte som de flesta andra avtal som har tecknats i årets avtalsrörelse på ett år, utan på ett och ett halvt år. Enligt Almega Tjänsteföretagen innebär lönehöjningen en årstakt på 2,6 procent, det vill säga lika mycket som de flesta andra yrkesgrupper har fått i årets avtalsrörelse."

    http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/06/27/loneavtal-klart-friskolorna

    Hmm.. 2.6% på årsbasis, d v s ungefär samma som för övriga marknaden! Lite skillnad från det intryck Metta och LR försöker ge att det är 4.1% på ett år och rejält högre än övriga marknaden.

    Jag vet inte vad man ska säga, kanske jag har missat något fundamentalt, men för mig framstår Metta och LR som direkt ohederliga: skarvar på sanningen och utelämnar relevant information i syfte att förmedla att ett kanonavtal har ingåtts medan det i själva verket är ett mediokert avtal som slutits.


    Ps. Ber om ursäkt för att jag använde din blogg för att föra fram ovanstående information. Kände att jag ville få ut informationen och jag har ingen egen blogg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tillägg: från Almegas hemsida:

      "Almega Tjänsteföretagen har tecknat avtal med Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund för friskolor och fristående förskolor. Avtalet ger löneökningar på 4,1 procent för en period om 18 månader.

      - Vi är glada över att vi kunnat sluta avtal på en nivå som alla är nöjda med. Men det bästa är att vi har en samsyn kring skolans viktiga framtidsfrågor, säger Stefan Koskinen, förbundsdirektör Almega Tjänsteföretagen.

      Lönehöjningen innebär en årstakt på 2,6 procent. Parterna har även kommit överens om viktiga anställningsfrågor kring introduktionsanställningar som nyexaminerade lärare och förskollärare numera måste klara av för att kunna få ut sin lärarlegitimation."

      http://www.almega.se/kontakt/press/pressmeddelanden/avtal-klart-for-friskolor

      Egentligen är det 2.71% på årsbasis (Almega vill kanske inte vidkännas att de lagt sig 0.1 procentenheter över normen och dra på sig andra arbetsgivares vrede...)

      Det lustiga är att det 5-åriga avtal som avvisades av fackförbundet innebar i snitt 2.6% på årsbasis, vilket var alldeles för dåligt enligt fackförbunden, det innebar inte det rejäla lyft som behövs för att lärarna ska knapra in på det tiotusenkronorsunderläge man har gentemot andra yrkesgrupper med lika lång utbildning. Om fackföbunden nu accepterar en höjning i paritet med detta snitt, hur tror de då att SKL kommer att acceptera en höjning som ligger en bra bit över detta snitt och som faktiskt skulle innebära att lärarna minskar lönegapet mot jurister, ekonomer, etc? Som jag ser det, har fackförbunden lite målat in sig i ett hörn. Fördelen med avtalet med Almega är att det är ett kort avtal, vilket innebär att man inte binder upp sig på så lång tid och kan arbeta för förbättringar redan om lite över ett år igen, annars är det ingen skillnad i löneavseende jämfört med SKL:s förslag.

      Sorry återigen Helena. ;) Nu ska jag inte distrahera den här intressanta om språkens betydelse något mer. Back to topic.

      Radera
    2. Trofinios, skriv på du bara. Jag har däremot inga fakta att komma med i målet. Jag tror emellertid inte att det handlar om något försök att föra någon bakom ljuset. Vad skulle motivet vara för något sådant? Har du hört med någon på LR?

      Radera
    3. Efter att jag skickat ett mejl till skolvärlden har de korrigerat artikeln jag hänvisade till förut. Nu framgår det att avtalet är på 18 månader, d v s inte ett år, och att lönenförhöjningen på årsbasis är 2,6 %, d v s i paritet med normen på marknaden och inte en bra bit över normen som förts skrevs. Dock finns det ingen information om att artikeln korrigerats, något som givetvis ska framgå. Den korrigerade artikeln kan läsas här:

      http://www.skolvarlden.se/artiklar/nytt-avtal-f%C3%B6r-friskolel%C3%A4rare-klart

      Hur skolvärlden från första början kunde skriva en artikel så full med grava fel är illavarslande. Jag ska inte spekulera i skälen. Men än värre är nästan att Metta i ett så stort forum som SVT debatt skriver en artikel där hon försöker trumma in att avtalet innebär en löneförhöjning på 4.1% på ett år (eller "drygt ett år" som hon skrev). Återigen ska jag avstå från att spekulera i skälen - men jäkligt dåligt är det att LR:s ordförande inte kan hålla sig till fakta och bara säga som det är. Lönemässigt är det inte ett avtal att yvas över så som Metta gör, ty när avtalet är i paritet med normen minskas inte gapet mellan lärarlönerna och löner för andra yrken som kräver lika lång utbildning, något som var ett löfte fackförbunden gick in med i avtalsrörelsen.

      Radera
    4. Så bra gjort av dig Trofinios, och så tråkigt att avtalet visade sig vara så mediokert. Allt det här förtjänar bättre belysning. Vill du skriva ett gästblogginlägg i min blogg får du gärna det. Du kan klippa ihop ett av dina egna kommentarer. Att Metta Fjelkner avsiktligt skulle vilseleda oss lärare har jag emellertid svårt att tro. Jag uppfattar henne som en flitig och skicklig ordförande. Möjligen är det här ett försök att pressa SKL uppåt.

      Radera
    5. Tack för erbjudandet att skriva ett gästblogginlägg men jag passar - mina kommentarer här får duga.

      Läser man Metta Fjelkners beskrivning av avtalet i artikeln på SVT debatt och jämför den med vad avtalet faktiskt säger, så är det slående vilket skev bild Metta ger av avtalet.

      Metta påstår att avtalet är på drygt ett år och innebär en höjning med minst 4.1%:

      "Det nya avtalet löper på drygt ett år och innehåller en lönerevision, lönerevision 2012. Vid denna lönerevision garanteras Lärarnas Riksförbunds medlemmar en nivåhöjning på lägst 4,1 procent."

      Detta är fel. Avtalet är på 1.5 år och innebär en löneförhöjning på årsbasis med 2.6%.

      Metta påstår också att avtalet ligger väsentligt över normen för verkstadsindustrin och innebär en första uppvärdering av lärarnas löner:

      "... Vilket är väsentligt över det så kallade märket som satts av verkstadsindustrin.

      Det nya avtalet innebär därmed att centrala parter påbörjar en uppvärdering av lärares löner."

      Fel igen. På årsbasis ligger avtalet i paritet med normen på marknaden, vilket följaktligen inte kan innebära en uppvärdering av lärarnas löner. Relativt andra yrkesgrupper ligger deras löner på ungefär samma nivå som tidigare.

      Metta menar vidare att avtalet med Almega innebär en riktig satsning på lärarna till skillnad från det avvisade avtalserbjudandet från SKL:

      "Liksom avtalet med Arbetsgivaralliansen som slöts i förra veckan är det nya avtalet med Almega Tjänsteföretagen ett exempel på att det går att satsa på lärarna om viljan finns. Jag hoppas att andra parter inom lärarnas område nu tar till sig detta budskap."

      Lönemässigt är avtalet med Almega inte nämnvärt bättre än de båda avtalserbjudanden från SKL som hittills avvisats. Det 5-åriga avtalet gav i snitt 2.6 % per år, det 1-åriga avtalet gav också 2.6% på ett år. Metta har följaktligen fel när hon låter påskina att avtalet med Almega är lönemässigt bättre än de avvisade avtalen från SKL.

      Nu kanske man kan invända och till Mettas försvar säga och hon skarvar lite för att sätta tryck på SKL. Jag anser tvärtom att Metta och LR målar in sig i ett hörn. SKL kommer givetvis läsa det finstilta i avtalet med Almega och kallt kunna konstatera att avtalet på årsbasis innebär en löneförhöjning på ca 2.6%. Frågan de nu kan rikta till medlarna är enkel: varför ska vi lägga oss en bra bit över 2.6% på årsbasis när ni fackförbunden ingått ett avtal med Almega som innebär 2.6% på årsbasis?

      Radera
    6. Forts.

      Det är viktigt att påminna om att fackförbunden gick ut stenhårt med att lärarnas löner måste upp rejält - 10000 kr på längre sikt så att lärarlönerna kommer i paritet med lönerna för yrken som jurist, civilingenjör och ekonom: yrken med ungeför lika lång utbildning som för lärare. Skälet som anges är att utan högre lön blir det svårt att locka begåvade ungdomar till yrketm och utan en högkvalitativ lärarkår så kommer Sveriges konkurrenskraft på sikt att undergrävas vilket kommer urholka vår välfärd.

      Anta nu att en lärare tjänar 25000 kr och en ekonom 35000 kr i månaden. Anta vidare att ekonomen får en löneförhöjning med 2.5% per år. Vilken procentsats måste då läraren få i löneförhöjning per år för att tjäna lika mycket som ekonomen efter 10 år? Svar: 6%.

      Lika mycket efter 15 år: 4.8%
      Lika mycket efter 20 år: 4.2%

      Om vi tänker oss att läraren får 3.5% i löneförhöjning, dvs 1 procentenhet mer, så kommer det ta ungefär 35 år tills läraren tjänar lika mycket som ekonomen. 3 5 å r!!!

      Varför lyfter jag fram dessa siffror? Det är viktigt att ha en förståelse hur mycket högre lärarnas löneförhöjning måste vara mot normen för att höjningen faktiskt ska innebära att lärarna minskar lönegapet gentemot vissa andra yrkesgrupper som konkurrerar om samma typ av ungdomar till sina utbildningar. Ser man på avtalet som fackförbunden ingått med Almega, och som i viss mån kommer vara normgivande för avtalet med SKL, så framgår det med all tydlighet att någon seriös satsning på lärarnas löner inte genomförts.

      http://debatt.svt.se/2012/06/27/friskolor-gar-fore-med-forbattrade-villkor-for-lararna/

      Radera
    7. Trofinios, tack för viktigt, men deprimerande klargörande. Jag tror inte att vi får upp lärarlönerna så länge skolan är kommunal och så länge det inte finns någon systematisk kvalitetskontroll. Det finns helt enkelt inga incitament att betala bättre idag.

      Radera
  28. Du gör en helgjuten och väldigt bra insats, Helena! Man kan säga att du är en av socialliberalismens största flaggskepp i landet.

    Jag skulle undra vad de socialliberala partierna i de andra nordiska länderna, England, Tyskland, Italien och Spanien, tycker om vikten av att lära sig främmande språk. Har du någon aning, så här i semstertider? Det vore intressant att se vad Liberal Democrats och socialliberalerna i de andra nämnda länderna tycker ... .

    Keep up the social liberal flag, Helena!

    SvaraRadera
  29. Graden av intresse för främmande språk i utbildningsväsendet hänger sannolikt ihop med graden av intresse i samhället för bildning, intellektuell kultur och idédebatt.

    Det har hetat att vi står inför ett paradigmskifte där allt färre läser böcker. En analogi med häst och vagn som avlöstes av bilen har gjort. Dock är skönlitteraturens och bildningens roll tidlös med tanke på vad de förmedlar. Inget mot häst och vagn, men behovet finns i Sverige inte mer av det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror du kan ha rätt i att det finns en sådan koppling, anonym. Det gör den här kampen bara viktigare.

      Radera
  30. Typiskt också. Min kommentar hamnade under fel inlägg. kommentar för detta inlägg från mig finns under ditt inlägg för Lärartycket.

    SvaraRadera
  31. Anonym, tack snälla för dina varma ord. Din fråga har jag emellertid inget svar på.

    SvaraRadera
  32. Klipper in din kommentar, Fredrik: I LGR 11 under de allmänna målen står det:

    "Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt".

    Skolan är alltså skyldiga att se till att varje elev kan något annat främmande språk än engelska på ett funktionellt sätt. Men samtidigt är det ämne där detta främmande språk ska läras in inte obligatoriskt på grundskolan (för moderna språk är väl om jag inte misstagit det hela ett val som eleven gör). LGR 11 är tydlig med att eleven ska kunna använda något modernt språk funktionellt och det torde räcka som skäl för att moderna språk ska vara ett obligatoriskt ämne på grundskolan. Fredrik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fredrik, tack för det intressanta citatet. Ges möjlighet att kommunicera är emellertid inte detsamma som att eleven ska kunna kommunicera.

      Radera
  33. Ralle,

    Jag förstår mig inte på din argumentation och det känns närmast som om du har ett förakt mot moderna språk både i och utanför skolan. Förstår inte riktigt vad som är problemet med att eleverna i vår grundskola får med sig åtminstone grundläggande kunskaper inom ett modernt språk.

    I det här globaliserade och digitaliserade samhället behöver eleverna kunna ännu minst ett modernt språk utöver Engelska. Inte minst för att de ska kunna orientera sig i det enorma flöde av information som vi möts av dagligen från olika håll av världen via Internet bland annat. Eller har du missat att vi med det som idag kallas Internet kan kommunicera i realtid med vem som helst över hela jordklotet? För det om något är ett skäl till varför ännu ett språk behövs och här har skolan och samhället faktiskt ett ansvar att se till att eleverna får med sig de kunskaper som krävs i ett högteknologiskt globaliserat samhälle och till dem kunskaperna hör definitivt ett modernt språk utöver Engelska!

    Fredrik

    SvaraRadera
  34. Realskolan höll på att konkurrera ut folkskolan och ett av de viktigaste skälen var ma/fy/ke/bi där undervisningen förberedde eleverna för avancerade yrken på ett avgörande sätt. Det var då självklart att alla dessa ämnen skulle vara med i grundskolan men samtidigt var stora elevgrupper inte alls med på detta utan tyckte att det blev för svårt och arbetsgivarna tyckte det blev för dyrt med så många högutbildade lärare i dessa ämnen. Resultatet blev att dessa ämnen totalt urvattnades på innehåll när obehöriga lärare fick ta sig an dem.

    När vi då funderar på problemet för språken att de blivit klassade som de enda valfria ämnena på högstadiet så måste vi också överväga alternativet att vi fått ett enda obligatoriskt ämne "språk" där eleverna fått lära sig beställa mat på restaurang på femton olika språk och övat sig på att använda olika semesterparlörer. När som någon nämnde här ovanför bildningsideal och kunskapsbehov ifrågasätts riktigt kraftigt så finns det många vägar att krossa ett ämnes själ.

    Stephen Hawking : The greatest enemy of knowledge is not ignorance, it is the illusion of knowledge.

    Jag tror att valfriheten kan ha varit språkens räddning!

    SvaraRadera
  35. Fredrik, jag blev också förvånad över Ralles upprördhet. Men det finns många som ifrågasätter nyttan av fler språk än engelska. Fler alltså i Sverige än i övriga Europa.
    Jag tror som jag skriver i inlägget att ämnets särställning som det enda frivilliga ger den signalen och i sig är en orsak till de negativa attityderna. Vi är också i Sverige nyttoorienterade och relativt negativa till bildning. Till och med idag när svenska deckare är en exportprodukt och Ingmar Bergman och Abba två av många exempel på svensk kultur som gett Sverige både ära och intäkter finns denna njugga inställning till humaniora kvar.

    SvaraRadera
  36. Jan, det är inte det faktum att eleverna får välja språk jag vänder mig mot utan nödutgången svenska/engelska. Den ställer enbart till med elände.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag skriver ovan har jag lite svårt för ambitionen att "alla ska kunna allt", då jag känner mig ganska säker på att det finns många som inte är mogna, som har andra viktigare kunskapsutmaningar, som mår bättre av att lära sig något annat. Jag tror att det är flera ämnen som skulle behöva ha nödutgångar för de elever där ämnet blir en ren plåga. Svenska/engelska nödutgången är oerhört oinspirerande för många elever och jag tycker att vi skulle kunna erbjuda mer positiva alternativ som ger de eleverna större chans att få känna sig bäst inom något område.

      Radera