Jag har precis satt alla mina betyg. (Ifall någon av mina elever läser det här blogginlägget är det bäst att tillägga att de går att ändra). Medan jag gick genom allt underlag och gjorde mina bedömningar funderade jag på de nya betygskriterierna. Närmare bestämt på vad mina elever skulle ha fått för betyg om de hade gällt nu. Jag skulle verkligen unna alla som fått ett ”nästan-VG -G” eller ett ”nästan-MVG-VG” ett mer finkalibrerat betygssystem. Flera betygssteg gör systemet mer rättvisande och betygen mer påverkbara för eleverna. Men nu är ju inte det den enda förändringen - vad än Martin LibyAlonso har fått för sig (DN 5.6.). Vi ska också sätta betyg på ett nytt sätt. Där vi tidigare skulle göra en samlad bedömning, ska vi nu sätta betyg enligt en avprickningslista.
Tidigare kunde förtjänster inom ett område vägas mot brister inom ett annat. Nu ska alla - inte betygskriterier utan kunskapskrav - vara uppfyllda. Avsikterna är goda. Det man vill komma åt är godtyckligheten och betygsinflationen. Resultatet är emellertid bara mer godtycklighet och dessutom ett trubbigt och orättvist system. Nu får lärare antingen jaga elever med smårester eller sttraffa slarvputtarna för inlämningsbrister. Nu får eleverna det betydligt svårare att protestera mot orättvisa betyg. Vad spelar det för roll om Kalle har rätt i att han kan mer engelska än Kristina? Har han inte gjort välutvecklade och nyanserade jämförelser mellan företeelser i det egna landet och ett målsprålksland utan bara välutvecklade sådana ska han inte ha något A. Och vem ska någonsin kunna recensera mig som lärare när det gäller vad som är bara välutvecklat eller både välutvecklat och nyanserat?
Jag är en kraftig motståndare till nyordningen att ha realiakrav som betygsgrund i engelska och moderna språk. Tidigare har språk varit rena färdighetsämnen med kommunikationen i centrum. Mål som har varit lätta att förmedla till både elever och föräldrar, mål som har väckt gillande hos både elever och föräldrar. Dessutom färdigheter som vi språklärare är tränade och utbildade att bedöma. Vi har däremot ingen kompetens att bedöma vilka ”diskussioner om företeelser” som är enkla och vilka som är välgrundade - flummiga, oprecisa mål som jag undrar om någon kan bedöma rättssäkert. Jag menar också att det är orimligt att vi lärare inte betros med att göra en sammanvägning. Bedömning är ingen exakt vetenskap, men det är inte rimligt att ha ett system där det högre betyget kan gå till en med lägre färdighetsnivå i samma klass. Att betygsätta så känns onaturligt och fel, och det kan driva lärare att bryta mot systemet som då blir ännu mer orättvist. I ämnen som språk vet eleverna själva ofta mycket väl hur de ligget till och märker de att systemet fungerar orättvist urholkar det deras tilltro till systemet.
Jag håller med Martin Liby Alonso om att det är bra med kontinuitet i betygssystemet. Men ännu viktigare än kontinutitet är kvalitet. Det svajade betänkligt kring den vid den förra reformen och tyvärr svajar det även den här gången.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du har självfallet rätt, Helena. Att göra bedömningar av andra människor är egentligen en hel vetenskap i sig och man får inte göra det krångligare än vad det redan är. Så verkar det tyvärr bli nu.
SvaraRaderaNär vi började år 2008 med det här betygssystemet var jag många gånger förvånad över att man hanterade nivåerna likt matriser. Det finns ju en del kunskaper som inte syns tydligt, men som ligger till grund för resonemang elever och studenter för fram, som kräver just dessa kunskaper. Lärare är ofta fullt medvetna om det. Och därför blir avprickning olyckligt, då man kan underkänna eller ge lägre betyg åt någon som har kommit längre.
SvaraRaderaSom jag ser det, behöver man inte vara så fyrkantig. Systemet öppnar upp för motsatsen, som jag ser det. På vilket sätt gällande skolan kan jag dock inte svara på. Men allt behöver inte vara framskrivet för att kunna bedöma någons kunskaper.
Tack för det, Bertil. Franskbetyget ska inte sänkas av bristande SO-intresse eller förmåga. Eller för den delen av lärarens bristande SO-intresse eller förmåga, för det är en viktig faktor i elevernas kunskap och motivation det med.
SvaraRaderaMen språk uppgår väl i ett samtida sammanhang och i en historisk kontext? Frågor som varför vissa språk är så kallade världsspråk och talas i olika delar av världen och med vilka medel de har spridits. Vi ska väl inte låta eleverna tro att folk i olika delar frivilligt har övergivit sina ursprungliga språk till förmån för exempelvis engelskan eller franskan.
RaderaJanne
Janne, vad är din poäng i relation till kunskapskraven i språk?
RaderaMonika, i vissa ämnen är bedömningen svår. I engelska och moderna språk har den hittills varit tydlig och lätt att kommunicera. Jag sörjer att vi förlorat en del av det. Jag är emellertid glad att du inte upplever sådana problem i din bedömning.
SvaraRaderaBedömning är väl det svåraste vi har att göra. Men om man kan sitt ämne, kan man se i mitt fall att en student inte kan skriva en text på det sätt denne gör utan att de redan har de grundkunskaper som finns framskrivet i betygskriterierna.
RaderaOm man då begär att de skall tydligt skall redovisa dessa, ser jag det som att man drar tillbaka studenten till en tidigare nivå ... Vår egen samlade kunskap kan vi ju inte ge stöd för i exakta referenser, eftersom den har integreras med olika typer av kunskaper och vårt eget tänkande och slutledningsförmåga. Det är som om jag skulle referera till grundläggande vetenskaplig teori i en grundbok.
Avprickningslista är nog mest till för dem som inte "äger" ämnet och därmed har ytligare kunskaper än den som gör det. Denna lista är emellertid en oerhörd hjälp för den som är ny lärare på en kurs.
Trots det blir aldrig bedömning rutin och skall heller inte bli det.... även om det går fortare efter att ha haft en kurs 25 gånger och 30 studenter i varje grupp i genomsnitt. Men det händer ibland att jag faktiskt funderar över vad jag egentligen bedömer ... :)
... men då har jag haft många bedömningar under en kort tid att bli klar med.
Då får jag gå ut och promenera några timmar!
... Och jag tror tyvärr att de som sitter och konstruerar betygskriterier för skolans ämnen har dessa ytliga kunskaper, vilket naturligtvis då skapar huvudbry hos er lärare. Men det är ju möjligt att jag är helt ute och cyklar.
RaderaVi har åtminstone inga centralt formulerade betygskriterier på universitetet - tack och lov. Förutom de vetenskapliga kriterierna som är grunden för all vår verksamhet.
Monika, jag misstänker att man vill styra undervisningen. Och att man vill se ämnesintegrering. Men det här är fel sätt.
RaderaFint det där med promenaderna. :)
Det är intressant att notera vilken otrolig genomslagskraft Björklunds mantra om att det är "nya tydligare kunskapskrav" har haft. Jag kan tycka att det i vissa ämnen är tydligt VAD som skall bedömas, men i fråga om progressionen mellan betygsstegen är det ett steg tillbaka i tydlighet jämfört med den förra betygsskalan. Om denna problematik verkar de flesta, bland andra Björklund, Fjelkner Alonso och Åhman, vara helt okunniga om. Innebär det att de har dålig koll på läget, eller att vi lärare är dåliga på att nå ut med de brister de flesta av oss upplever med de nya kunskapskraven?
SvaraRaderaDavid, det är lärare, elever och föräldrar som ska berätta när kraven är tydliga. Men att de är tydliga räcker inte. De ska också vara vettiga.
SvaraRaderaHelena; Jag håller helt med dig om detta.
RaderaDavid, :)
SvaraRaderaHåller med dig, Helena. Vad är vad i de olika nivåerna? Det öppnar naturligtvis för subjektiva tolkningar. Jag känner att jag skulle vilja få möjlighet (läs tid) till sambedömningar som ett steg vidare i implementeringen... ;)
SvaraRaderaEnette, en lösning här är att språklärare får hjälp av SO-lärare med bedömningen. Men det kommer inte att hända överallt och för alla och då får vi ändå orättvisor.
RaderaHåller helt med dig. Det blev inte lättare att sätta betyg i det här systemet. Elevernas profil är sällan spikrak utan oftast väldigt taggig och därför borde en samlad bedömning bli mer rättvis. Som du säger blir det ännu mer subjektivt när vi ska bedöma elevens diskussioner om företeelser. Dessutom är det lika svårt att bedöma strategierna. Om en elev verkligen är duktig på att använda sig av strategier märks det förmodligen inte mer än att resultatet blir bra. Det blir inte bra när alla ämnen ska bedömas med samma ord, de är olika och bör behandlas därefter. Det här är en fråga som LMS bör fortsätta driva för att få till stånd en förbättring/förändring.
SvaraRaderaAnn Englund
Jag håller helt och hållet med om bedömning av "strategier". Hur ska jag med säkerhet bedöma hur eleven använder strategier i muntlig kommunikation om jag aldrig märker att eleven använder dessa? Jag tänker mig då en del av mina elever som jag bedömer som A vad gäller den muntliga interaktionsförmågan. De är oftast så duktiga på strategier, alternativt behöver dem så sällan, att jag inte har en aning om eleven kan "välja och använda sig av väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt." När använder sig eleven av strategier? Kanske väldigt sällan? Kanske på ett så effektivt sätt att jag inte märker det?
Radera/Anna
Det här med strategierna är verkligen klurigt tycker jag. Å ena sidan tycker jag att det är bra att de "höjs upp", att det är tvingande så att säga (om man nu tror att de flesta har nytta av att t ex bearbeta sina texter). Men ack så svårt att bedöma, precis som ni redan skrivit!
Raderajag håller med fullständigt, anonym, Strategier är bra, men måste man bedöma dem? De kan väl få hållas där i det centrala innehållet?
RaderaDet mesta håller jag med om men jag håller inte med i din kritik om att alla kriterier ska uppfyllda istället för någon slags vägd helhetsbedömning. Denna vägda helhetsbedömning gjordes verkligen på otroligt olika och väldigt vaga grunder, vi lärare hade inga som helst redskap för att diskutera vad vi skulle basera den på och hur vi skulle vikta mängder av gråzonsobservationer.
SvaraRaderaJag är förstås inte insatt i betygskriterierna i mer än mina egna ämnen men jag upplever att jag examinerar alla betygskriterier många gånger under en kurs. En enstaka inlämning, eller prov, är därför inte avgörande och det är den som är slarvig med hela mitt underlag som löper risker inte den som har någon enstaka sak. Sen är det i och för sig en progression där eleven normalt lyfter sig under kursen och demonstrerar sina färdigheter på allt högre nivåer. Eftersom jag ju egentligen vill betygssätta kunskaper vid kursens slut ser jag dock ingen nackdel med att det lönar sig extra bra att anstränga mot slutet av kursen.
Det nya upplägget på bedömning öppnar upp för mycket bättre möjligheter både för kalibrering av kunskaper och diskussioner mellan lärare. Det är verkligen en liten förändring men en stor förbättring.
Så bra skrivit, igen Helena =D.//Malin
SvaraRaderaAnn, framför allt måste bedömningen vara rimlig, rättssäker och transparent för elever. Det ska vi kämpa för genom LMS.
SvaraRaderaAnna, dessutom är det onödigt att ha med strategier. Om kommunikationen är framgångsrik och effektiv pga strategier eller djupa kunskaper kvittar lika.
SvaraRaderaJa, precis! Varför har detta valts ut för bedömning?!
Radera/Anna
Jan, det är stor skillnad på färdighetsämnen som språk och andra ämnen. Vi sätter betyg på fyra färdigheter som interagerar och utvecklas i litet olika takt. De problem du nämner är inte relevanta där.
SvaraRaderaDet verkar som att man skulle behöva ta hänsyn till olika ämnens skillnader även när man lägger fram betygssättningsprinciper.
RaderaJag inser här att även för mina ämnen finns betydande skillnader när det gäller principerna för betygssättning. Matematik där saker hela tiden bygger vidare på vartannat så några få examinationspunkter räcker för att sätta betyg jämfört med fysik där separat innehåll av många olika slag uppnår jämförbar kvalitetsnivå. I fysik är betygskriterierna generellt formulerade så att på ytan har vi inte alls samma problem sammanvägningsproblem som svenskan men samtidigt så går vi djupare så är det många elever som uppnår en viss kvalitetsnivå för värmelära men inte lyckas med mekanik. Är kriteriet då uppnått eller inte?
Du belyser väldigt väl varför det är viktigt att man för en dialog med praktiserande lärare kring kunskapskraven, Jan. De måste vara vettiga och rimliga och de måste vara förenliga med en likvärdig och rättssäker bedömning.
RaderaTack Malin. :)
SvaraRaderaJa dessa nya inslag har onekligen vållat huvudbry, vilket är något av ett understatement! Puh! Realia och strategier har redan nämnts men jag tycker nog att det krångligaste ändå är att bedöma huruvida eleverna använt källor på ett relevant, effektivt, kritiskt och nyanserat vis. Hur i hela friden ska man, helt utan vägledning, bedöma det och lägga sig på en rimlig nivå. Riktigt dåligt att vi inte fått exempel och kommentarer!!!
SvaraRaderaTrots detta håller jag inte helt och hållet med om att engelska enbart ska vara ett färdighetsämne, även om det givetvis förenklat saker. Dels tror jag att det är en vana och att detta kommer att kännas självklart om x antal år. Jag har också ofta saknat att kunna motivera eleverna till ett fördjupat innehåll (ser själv hur detta ser ut; jag försöker motivera på annat sätt än med betyg:). Ytterligare ett argument, eller snarare en positiv konsekvens av detta, tror jag skulle vara att det kan leda till ökade färdigheter eftersom ingen kan surfa på gamla meriter/kunskaper.
När det gäller trubbigheten håller jag med. Vissa konstigheter måste väl ändå korrigeras till nästa år!! Att en elev med bara C får bättre betyg än en elev med ett E och resten A är ju helt felaktigt. Jag saknar också möjligheten att kunna kompensera en brist med en styrka. Dock får väl vi lärare erkänna att vi inte kunnat hantera dessa överväganden tidigare med tanke på hur godtyckligt elevernas betyg uppenbarligen sätts och hur icke-likvärdiga de är.
Anonym, jag håller med om att i att det ska finnas ett realia-innehåll i språkundervisningen. Det jag opponerar mig mot är att det ska ingå i kunskapskraven och dessutom ingå i sådana oprecisa ordalag.
RaderaIntressant inlägg helt klart. Kunde önska att man helt enkelt hade behållit G-MVG och utökat dessa med +/- steg som man kanske använder till vardags för att påvisa skillnader. Håller helt med om att kraven blir luddigare och luddigare :(
SvaraRaderaAnlo, jag tycker det är bra att vi samordnar betygsgraderna internationellt så att de blir mer universella. Men vilka beteckningar vi än väljer måste kunskapskraven vara förankrade, tydliga, mätbara och vettiga.
SvaraRadera