måndagen den 14:e maj 2012

Zaremba, min hjälte

I fjol var Zarembas artikelserie om skolan ett av de vanligaste bloggämnena. Den diskussion om lärarnas ställning och läget i skolan som följde blev intensiv och är inte avslutad ännu. En mycket tydlig effekt av artikelserien är att  lärare hörs och syns i debatten på ett helt nytt sätt. En annan är att det finns en allmän medvetenhet om försämringarna av lärarnas villkor och förutsättningar.

I år har Zaremba tagit sig an skogen. Ett minst lika viktigt ämne som skolan, men den här gången tiger bloggosfären. Jag har svårt att förstå det. Var är alla miljöpartister? Var  är alla de miljoner svenskar som svarar ”gå i skogen” när man frågar hur de helst kopplar av?

 Ända sedan klimatförändringarna var den stora världsnyheten 2006 har jag med stigande förvåning och indignation sett hur skogen huggs ner i accelererande fart. Samtidigt som vi vet vad skogen betyder för jordens hälsa - klimatet - och för vår individuella hälsa pågår en systematisk skövling som enbart har accelererat de senaste åren. I min kommun Valdemarsvik är avverkningen också helt uppenbart att hugga sig själv i foten. Vi är en turistkommun med orörd natur som vår främsta tillgång. Den tillgången är idag märkbart decimerad. Jag har skrivit både debattartiklar och insändare om saken, men det är ungefär som att stå och skrika i öknen. Ingen verkar höra, ingen verkar bry sig.

I den här frågan lägger jag en stor skuld på regeringen. Efter Reinfeldts initiala engagemang och hoppingivande ord har väldigt litet hänt inom det här området. Vill vi medborgare ha information om hur vi ska leva mer klimatsmart får vi vända oss till frivilligorganisationer. De har betydligt mer och bättre information än myndigheterna. Det är fortfarande billigare att flyga än att ta tåget - dessutom säkrare om man vill komma fram i tid. Inget har gjorts för att få vare sig privatpersoner eller företag att spara energi. Det åker lika många ensamma bilpendlare längs våra vägar som tidigare, företagen har lika många adventsljusstakar i sina fönster som tidigare. Lantbrukare förväntas utan lagstiftning välja gödsling som gagnar hela landet snarare än den egna privatekonomin. Och överallt i vårt land växer det sig fram stubbåkrar och timmerhögar. En brist på ledarskap och ansvarstagande inom miljöområdet som är beklämmande. Värst i det här är föroreningen av Östersjön och avverkningen av våra skogar, för här handlar det om skador som är väldigt svåra - kanske omöjliga - att reparera.

Jag hoppas att ingen enda svensk sitter i något internationellt sammanhang och mästrar andra länder att lämna sina regnskogar ifred. Det har vi nämligen inget som helst moraliskt utrymme att göra.

Men skulden faller också på oss alla. Regeringen är passiv för att det går att vara passiv. Var är miljöengagemanget hos oppositionen? Var är engagemanget hos befolkningen? Varför är det så tyst om det här i bloggar och på twitter? Och vi lärare. Hur mycket miljöengagemang och ansvarstagande sprider vi i våra klassrum?

När jag gick in på DN.se hittade jag inte ett enda blogginlägg under Zarembas artiklar om skogen medan en artikel om skolan fick 121 blogglänkar. Det är inte okej. Det är viktigt att vi kämpar för att våra barn får en bra och likvärdig skola, men det är vår förbaskade plikt att lämna efter oss  en livskraftig och hållbar miljö.  Vi måste göra upp med den här ordningen där varje generation försämrar förutsättningarna för nästa generation.

                 Det ansvaret har ingen rätt att undandra sig.


Bloggar: 0... fast inte längre. Anne-Marie Körling skriver så fint.

Artiklar: Zaremba om skogen i DN 1, 2, 3, 4, 5
Norran Expressen, ETC, Sveriges Radio,







33 kommentarer:

  1. Zaremba missar några väsentliga detaljer som inte bör glömmas bort när man diskuterar skogsbruk. Träd är 'bara' såna där stora grönsaker som bönderna odlar på de åkrar som inte riktigt duger för livsmedelsproduktion. Hugger man ner träden växer det upp nya. Det finns mer skog idag än för 100 år sedan. Sen kan man ju ha synpunkter på om kalhyggen är det optimala sättet att skörda sina grödor, men det tillämpas på både gran och vete. Skillnaden är att granen växer långsammare, men växer upp, det gör den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker man ska skilja på begreppen "skog" och "träd". Det har aldrig funnit så många TRÄD som det gör nu men hur är det med skogen? Skog för mig är ett system med många funktioner, rika ekosystem och komplexa näringskedjor. Det finns knappt alls nu, om man ska hårddra det så finns det granar, granbarkborre, ekorrar och älg. Det är inte skog på samma sätt som ett vetefält inte är en äng!
      Jag mår lika dåligt som en tretåig hackspett när en skog huggs ner. Vi behöver skogen.

      Radera
  2. Olle, skog är betydligt mer än något bönderna odlar. En riktig skog växer upp under hundratals år, en riktig skog är vår gemensamma tillgång och vårt gemensamma arv, men tar bara veckor att avverka. Får skövlingen fortgå är det däremot din bild som blir den enda verkligheten. Det närmaste skog vi kommer då är räta rader av identiska spretor som väntar på skörd. Undrar hur många som kommer att säga att de gillar att gå i skogen då?

    Bara omkring där jag bor är det en enorm skillnad under de senaste 6 åren. Massor av riktig, blandad, underbar skog är oåterkalleligt borta. Kalhyggen finns det däremot överallt.

    SvaraRadera
  3. Den gamla beteshagen som vi kallade "ängen" när jag var liten, är numera en tät blandad lövskog.

    Vill du se orörd skog, åk till Kanada. Bara pinnar och snår, fult och oframkomligt. Det är i välskött gallrat skogsbruk man får de majestätiska salarna med stora raka stammar. Men allt har sin tid och en dag är det dags att skörda. Sen får man vänta ett tag innan det blir vackert igen. Men i Sverige är tillväxten större än uttaget, så det finns gott om skog som är i den vackra delen av cykeln.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olle, om nu tillväxten skulle vara större än uttaget, varför hugger man då fortfarande ner de sista naturskogarna i Sverige? Varför hugger man ner nyckelbiotoper? 60 procent av Sveriges skogar är avverkade under de senaste 60 åren.

      Radera
    2. Det är en ruskig siffra, Sven. 60% under 60 år. Med tanke på vilken accelerationen har varit under det här decenniet har vi inte långt kvar tills vi i likhet med Danmark är utan skog.

      Radera
  4. Olle, det verkar inte som att du brydde dig om att läsa Zarembas artiklar innan du kommenterade.


    kapten haddock

    SvaraRadera
  5. Skönhet sitter i betraktarens öga. För de tusentals arter som är beroende av skog - riktig skog - är nog inte de virkesåkrar Olle talar om så vackra, eftersom de inte kan leva där. Mer än hälften av Sveriges hotade arter är knutna till skogen. Vi lever i en massutrotning, och "skogsbruket" är en av orsakerna. Man kan kalla träd för grönsaker. Man kan också kalla dem levande, långlivade varelser med egna intressen och sammanhang. Bra jämförelse med skoldebatten!

    SvaraRadera
  6. Jan, precis så är det. Träodlingar finns det nog så det räcker, men inte skogar. Jag tycker att det är högst magstarkt att vi har synpunkter på hur man hanterar regnskog på andra håll när vi gladeligen skövlar månghundraårig skog på hemmaplan.

    SvaraRadera
  7. Olle, den där "åk till Kanada"-kommentaren var tråkig, tycker jag. Skövlingen sker på grund av politisk undfallenhet och lättja. Den kommer vi bäst åt genom att väcka opinion. I det meningsutbytet är det välkommet med olika synpunkter och infallsvinklar, men inte uppmaningar att emigrera.

    ... Ska vi säga "åk till Kanada" till turisterna också?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag menar inte att du ska emigrera, jag menar att du ska åka till Kanada för att se hur ful skog kan vara om den inte gallras.

      Men jag köper argumentet att det är skillnad på skog och träd. Annars brukar argumentet vara att använda mindre papper för att 'spara träd', vilket är ett lika fånigt förslag som att äta mindre bröd för att spara åkrar.

      Man ska inte underskatta växtkraften i naturen. Prova att lämna din trädgård oansad en sommar eller två, så inser man att även regnskog torde komma tillbaka om marken lämnas orörd.

      Radera
    2. Olle:
      Problemet är att när man avverkar skog i så stor omfattning som man gjort och gör nu i Sverige så leder det till irreversibla förändringar av skogsekosystemen.

      Den biologiska forskningen visar att en stor del av arterna är beroende av att det finns kvar mellan 10-30 procent, beroende på art, av den ursprungliga biotopen för att arterna ska kunna finnas kvar långsiktigt. En del arter behöver mer än så. Därför brukar många inom naturvården argumentera för att vi bör avsätta minst 20 procent av den produktiva skogen ifrån skogsbruket. Blir det mindre kvar än så så blir biotoperna för fragmenterade och isolerade för att arter ska kunna flytta eller återkolonisera. Det kan fortfarande finnas kvar rester av dessa arter, men de är dömda att dö ut då de inte kan sprida sig, vilket brukar kallas för utdöendeskuld.

      Drygt 2000 skogslevande arter är missgynnade eller hotade idag, framför allt på grund av skogsbrukets påverkan. Runt 90 procent av dessa arter är beroende av produktiv skog, och har svårt att klara sig på impediment (improduktiv skog).

      Radera
    3. Olle, jag älskar skog och framför allt när den inte är gallrad, så jag tror inte ett besök i Kanada skulle få den effekten. Det finns sådan kvar i vår del av världen också, men betydligt mer i Finland än här i Sverige. På somrarna vistas jag i Vasa skärgård i fullkomlig urskog. Och eftersom Kvarken numera är världsnaturarv är det troligt att jag får fortsätta med det nöjet.

      Du har rätt i att man inte ska underskatta naturens kraft, men man ska inte heller överskatta den. Vi har redan utrotat många djurarter och växter. Obalanser i både flora och fauna har flera gånger visat sig både irreversibla och svårreversibla.

      Radera
    4. Sven, det blir starkt när du skriver så nyktert och faktaspäckat om så allvarliga saker. Tack.

      Radera
  8. Pella, vi är snabba att ingripa i ekosystemen och så dåliga på att reda ut konsekvenserna att vi är kapabla att utrota oss själva. Vi bor vid ett av världens dödaste hav och är i snabb färd med att göra oss av med våra skogar. För mig för det tankarna till Påskön.

    SvaraRadera
  9. Helena,

    Jag tror att svensken i gemen är ganska oinsatt i skogsfrågor. Därav den stora tystnaden. En stor del av befolkningen bor i städerna och ser inte de stora avverkningarna som skett och sker. Många av skogsarbetena har bortrationaliserats och allt fler flyttar från skogsbygderna. Svenskarnas biologiska kunskaper är inte heller på topp. Skogsindustrin har även lyckats sälja in att de är miljövänliga, såsom att de är bra för klimatet, planterar nya träd och liknande. Att de totalt omvandlat landskapet och skogsekosystemen har de lyckats mörka. Jag möter människor som blir chockade när de får höra hur lite skog som faktiskt är skyddat i Sverige.

    Det behövs en förändring av skogsbruket i Sverige, där man inte huvudsakligen bara väger in virkes- och massaproduktion som det absolut viktigaste. Ekosystemens, kulturens, och turismens del tror jag behöver uppgraderas. Det vore även bra att titta på alternativa bruksformer som inte bygger på kalavverkning, även ifall de skulle vara mindre lönsamma ur virkesproduktionssynpunkt, men som ger mer biologiskt naturliga skogar och mer estetiskt tilltalande landskap.

    SvaraRadera
  10. Skogsbruk vare sig kan eller vill vi vara utan, tror jag. Det är mycket pengar det handlar om. Men skogsbruket kan ju ske på ett betydligt bättre sätt.

    Den som är intresserad av skogsbruk utan kalavverkning kan börja med att läsa här:

    http://www.lohmander.com/skogsbruk/skogsbruk.htm

    SvaraRadera
  11. Sven, tack för en klok och balanserad kommentar. Du har nog rätt i att vi är oinsatta. Men tack var Zaremba, inte i samma utsträckning.

    SvaraRadera
  12. Anonym, vi behöver inte vara utan skogsbruk, men hur kommer det sig att vi samtidigt som vi får veta hur viktig skogen är för det globala klimatet avverkar mängder av tidigare orörd skog och alltså utvidgar skogsbruket något enormt? Bättre skogsbruk absolut, men vi behöver också alla vara med och diskutera hur mycket skog och hur mycket trädodling vi ska ha i vårt land. Intressen står mot intressen, värden mot värden och då krävs politiskt ansvarstagande.

    SvaraRadera
  13. Jag hänger inte med. Du säger att skog är viktigt för "det globala klimatet", och skogsbruket leder till mer skog. Den nya skogen må vara av monokulturell art, men har det verkligen en negativ betydelse för klimatet?

    Du säger också att vi redan utrotat många djurarter och växter. På vilket sätt var dessa av nytta för oss, om deras frånfälle inte ens märks? Är det något slags bevarande av mångfalden för mångfaldens egen skull du förespråkar?

    Jag har en gissning kring svaret på din fråga om varför Zarembas serie om skogen inte kommenterats så friskt, till skillnad från hans tidigare artikelserier. Han är helt enkelt ute och cyklar och ingen vågar peka på att kejsaren av djupreportage denna gång är utan kläder.

    /Ej samma anonym som ovan.

    SvaraRadera
  14. Andre anonym än ovan, globalt är avverkningen av skog ett allvarligt klimatproblem. Vi har varken rätt eller trovärdighet att tala regnskog med andra länder när vi själva ägnar oss åt avverkning på aldrig tidigare skådad skala.

    När det gäller utrotade djurarter och växter var många av dem till nytta för oss, men ingen av dem hittills väsentlig för vår överlevnad som art. Men vi letar väl vidare?

    SvaraRadera
  15. Men om vår avverkning leder till mer skog så hänger jag fortfarande inte med. Är inte mer skog bra för klimatet? Är vi inte trovärdiga om vi gör saker som är bra för klimatet? Eller får man inte göra "fel" saker även fast resultatet blir rätt?

    /Samma anonym som ovan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Globalt leder avverkningen till mindre skog. Det är ett klimatproblem.

      I Sverige återplanterar vi avverkad skog. Vi planterar även gran på gammal åkermark. Det är inget problem ur klimatsynpunkt. Problemet är att naturen utarmas. Där man tidigare hade hundraårig skog eller till och med naturskog har vi nu en granodling. Naturen är mer än bara klimat. Jag tror att Zaremba förklarar detta i mer detalj.

      haddock

      Radera
    2. Tack kapten Haddock för att du tog upp bollen så fint. Jag har varit i Paris med elever och därför inte haft tid med bloggen. Men en sak jag noterade var att Paris är fullt av träd. Stora, maffiga, gamla träd. Mer än klimat, men också klimat.

      Radera
  16. Zaremba är en stor hjälte med sina skolartiklar, verkligen! En annan hjälte i skolsammanhang - är du. Det är väldigt synd att det finns så få som höjer sin röst om skolan.
    Skulle vilja komma med en matteuppgift, med delvis okända tal:
    1) C.a. 1.2 miljoner 40-talister i Sverige ska försörjas från och med 2016:pensioner.
    2) Europa står inför en kris som liknar 1930-talets - med flera länder som är på väg att gå i konkurs.
    3) Inställningen till kunskap, bildning och skolans betydelse verkar lämna en del övrigt att önska - av alla tidningsartiklar dom senaste åren att döma. Inställningen till kunskapsinhämtning är alltså en jätteviktig faktor.
    4) Sveriges kunskapsresultat har sjunkit i internationella skolundersökningar.

    Stöveltramp och extremism växer i Europa. Ekot från det förflutna (läs 1930-talet) hörs.

    Medan dom som i Sverige på 1990-talet varnade för hur det kunde gå om man inte fick bukt med stök och bråk i skolan, låtgå-mentaliteten och skepsisen mot kunskap kanske avfärdades som reaktionärer?

    Vad tycker en aldrig så optimistisk socialliberal om utvecklingen enligt 1-4?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla anonym för den fina komplimangen. Precis som du oroar jag mig och ser varningssignaler. Men vi ska inte glömma de hoppfulla signalerna; att befolkningsökningen saktat av, att fredliga och folkliga uppror har krönts med framgång och att vi när det gäller skolan har en helt annan probleminsikt och en sundare och mindre polariserad skoldebatt. Till och med bildningsföraktet är något som nu lyfts som ett problem. Det är först när man ser sanningen i vitögat som man kan komma vidare. Men eländesskildringar måste gå hand i hand med konkreta, positiva åtgärder - helst i små utvärderingsbara steg.

      Radera
  17. Det sorgliga är att historien hela tiden upprepar sig. Enligt ett mönster som väl ligger i människans natur?
    a. Man förvärvar något.
    b. Man förvaltar något. Och tar det för givet. Blir lat och bekväm.
    c. Man fördärvar något. Det är en gradvis process. Ju värre situationen blir, desto större blir förnekelsen. Avståndet mellan yta och innehåll bara växer, samtidigt som man försöker hålla en god min - "Allt är bara bra!"
    Kan detta tillämpas på skolan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. anonym, det är så vi människor fungerar. Men inte bara så. Tack och lov. Vi är kapabla att kliva av den här cykeln när vi får syn på den.

      Radera
  18. Jag har trots mitt i grunden stora miljöintresse ännu inte engagerat mig i skogsavverkningen och frågor relaterade till detta.

    Det är nog trots allt så att jag anser att synen på kunskap är grundläggande även för miljöfrågorna. Utan kunskap blir miljöfrågor bara en massa åsikter influerat av om ens eget svampställe försvinner eller inte. Min allmänpolitiska blogg ligger fortfarande i träda, skolpolitiken är verkligen helt avgörande för miljö, välfärd och frihet.

    Jag hejar på hjälten Zaremba även denna gång men måste prioritera annat än skogen nu. Det är en parallell med att jag gärna ser att socialsekretare, sjuksköterskor mfl får bättre löner och arbetsvillkor men jag anser att det är dags att satsa på på lärarna just nu om vi vill ha några pengar att fördela i framtiden.

    SvaraRadera
  19. Jan, så är det i livet. Man måste prioritera.

    SvaraRadera
  20. Just nu känns det extra angeläget faktiskt att ha fokus på skogen. Den brasilianska kongressen har tagit ett katastrofalt beslut om att bland annat jordbrukare får fri lejd till att hugga ner stora delar Amazonas skogar.

    Den ende som kan stoppa detta är Brasiliens president. Har precis skrivit under protest listan på Avaaz som nu har över två miljoner namnunderskrifter:

    http://www.avaaz.org/en/veto_dilma_global_final_push/?slideshow

    Fredrik

    SvaraRadera