torsdag 26 januari 2012

Kan man jämföra skolor ?

Så lyder frågeställningen i kvällens #skolchatt (Twitter 20 - 21).  Man kanske behöver börja med att fråga sig är det ett nödvändigt eller önskvärt mål  att kunna jämföra skolor?
Vad händer när man inte kan göra det?  Motiveringen inför kommunaliseringen var ju att skolan skulle kunna anpassas för lokala villkor och behov - dvs att man skulle öppna upp för skillnader. Men vad handlar det om för lokala villkor och behov? Finns det lokala skillnader som vi gillar och som är bra för våra barn?

I måndagens NT hade vi en jämförelse av Norrköpings gymnasieskolor. Det man redovisade var lärartäthet, behöriga lärare och elever som går ut med godkända betyg. Siffror kan man alltid jämföra, men vad står de för? Vi kan läsa oss till att skolan med högst lärartäthet har 9 lärare per 100 elever, medan den med lägst låg på 4.  Det gick också snabbt att se att lärartätheten var mycket högre på de kommunala gymnasierna. Kunskapsgymnasiet hade 6 lärare per 100 elever, John Bauer 5. Det säger förstås en del, men utan att veta hur elevunderlaget ser ut, vilka linjer det handlar om kan man inte göra en rättvis jämförelse. Samma sak gäller godkända betyg. Vi kan se att det finns skillnader även där, men hur ser elevunderlaget ut? Vad kunde eleverna när de började? Vilka kunskaper står betygen för? Är det de elever som kan mest som har de högsta betygen, eller handlar det om glädjebetyg?

Som förälder vill jag inte veta av några lokala villkor och behov. Jag vill att mina barn ska gå i en bra och likvärdig skola, en skola som rustar dem för den framtid de väljer, oberoende av vilken kommun vi flyttar till. Men så ser det inte ut. Skillnaderna mellan skolor är hårresande stora. I flytten från Uppsala till Valdemarsvik fick vår nio-åring gå på tomgång i två år innan de nya klasskamraterna var på samma nivå. Den lokala påverkan jag har sett exempel på är att politiker och eller föräldrar i kommuner med få akademiker premierar trivsel framför kunskap och protesterar mot läxor och kunskapskrav. Är det här verkligen lokala villkor skolan ska anpassa sig efter?  Villkor som innebär att de barn som inte har bokhyllor och akademiker hemma tar det extra lugnt i skolan och har halva läxbördan? Jag tycker inte det. Om jag flyttar från Lund till Karesuando, eller från Uppsala till Valdemarsvik ska mina barn få en lika god skolgång och lika många framtidsdörrar att välja mellan. I eftersnacket till Världens Bästa Skitskola del 1 säger Göran Greider så här: ”Mitt ideal är att varje skola landar nästan som en främmande farkost i bostadskvarteret och kommer med andra mål utifrån.”  På den här punkten är Göran Greiders och mitt ideal identiska. Skolan skall vara bra och likvärdig. Den ska göra sitt jobb oberoende av var i landet den finns, oberoende av lokala villkor och önskemål.

Man ska nämligen inte bara kunna jämföra skolor. Man ska kunna lita på dem. 

Idag släppte Skolverket en mycket intressant rapport som heter Kommunalt Huvudmannaskap i Praktiken.  I inledningen förklarar man syftet så här: Rapporten syftar till att fånga huvudmännens perspektiv och visa på specifika grundproblem i skärningspunkten mellan nationell styrning och kommunal självstyrelse. I klartext letar den svar på frågan:  Varför sköter kommunerna skolan så olikvärdigt och med sådan nonchalans inför statliga krav och lagar? En fråga man också till viss del besvarar. Läs också Anna Ekström i Dagens Samhälle.

Jag kommer att återkomma till den här rapporten, men redan i det här sammanhanget är det värt att konstatera att man också måste kunna jämföra huvudmän. Och att man också måste kunna lita på dem.

Morrica har skrivit klokt om det här och hon modererar även #skolchatt i kväll. Titta först över till You're no different to me så ses vi på Twitter klockan 20.

13 kommentarer:

  1. Intressant. Det kan tyckas självklart att alla elever, kvittar var de bor förtjänar samma standard. Tyvärr finns det ett flertal exempel där så inte är fallet. Jag har en släkting som fick MVG i alla ämnen när hon slutade nian. Då gick hon på en skola som var ute på "vishan". När hon sedan började studera på ett gymnasiet i Lund, blev det en total chock. Även om det lär bli en förändring i övergången mellan nian och gymnasiet, bör det inte vara en sådan slående förändring. Det är inte rättvist mot den yngre generationen.

    SvaraRadera
  2. Jesper, jag har stött på sådana exempel också. Det som skadar mest är när elever fått ett "snäll-G". Det innebär antingen att de inte får den hjälp de behöver på nästa nivå, eller att de inte klarar nästa nivå.

    SvaraRadera
  3. På din fråga skulle jag vilja svara JA. Använder du de skolformsvisa läroplanerna och kombinerar dem med de internationella utmärkelsemodellernas 1000 poängskala får du en neutral bedömning via självvärdering. Självvärdering är en av de saker som Skolinspektionen har som grund för sin granskning enligt nya skollagen.

    På detta vis får du ett neutralt läroplansindex du kan jämföra alla skolor mot varandra, utan de förklastlig operativa mätetal du nämner i ditt inlägg. De ger endast styrinformation inom en enhet och är föga intressanta att jämför med andra.

    SvaraRadera
  4. Jag ser gärna att skolan anpassas efter lokala villkor. Finns det ett spännande företag på orten ska undervisningen utnyttja det. Spännande exkursioner, sport och fritidsaktiviteter, kuluturellt utbud listan blir enormt lång på hur skolan bör anpassas efter lokala villkor ... och tänk vad dåliga kommunerna varit på att stötta detta.

    Lärares fria val av undervisningsmetoder,kursinnehåll och behörighet hos lärarna är däremot saker som ska vara rättvisa och lika över hela landet det finns inga skäl för några lokala skillnader. Ända skälet brukar vara att vissa kommuner är snålare än andra.

    SvaraRadera
  5. Inte bara den formella behörigheten. Kvackningen skall också
    redovisas. Vissa kommuner har så smala skolorganisationer att
    underlaget inte räcker till ämnesbehöriga lärare i mindre ämnen.
    Titta också på tillämpningen av begreppet "lärarledd undervisning." Innebär lärarledd undervisning att läraren alltid fysiskt befinner sig i klassrummet eller ens på skolan? Nej, inte om skolan har fyra à fem lärare på hundra elever. Då är lärarens ofta kontaktbar endast via internet och bedriver på så sätt lärarledd undervisning. Metoden
    är billig, men vinsten tillfaller inte lärarkåren.

    SvaraRadera
  6. Självvärdering är aldrig neutral, Plura. När man dessutom blandar in egennytta och konkurrens i ekvationen är självvärdering i stort sätt poänglös.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där måste jag nog säga emot dig. Efter att i tio år sysslat med webbaserade självvärderingar utifrån defacto standard och full konfidentialitet vid svars tillfället finns ingen typ av egennytta. Snarare tvärt om. Istället för tycka och tro har du fått svart på vitt hur det ser ut.

      Så Helena, jo, självvärdering är neutral när någon utifrån håller i undersökningen. Dessutom försvinner egennyttan med på förhand formulerade kriterier och målbilder med svarsalternativ som bygger på utmärkelsemodellernas tre dimensioner: angreppssätt, tillämpning och resultat.

      Om självvärdering görs utifrån egen fatabur kan ja hålla med dig i sista meningen. Men inte om det görs frikopplat från enhetens påverkan.

      Radera
    2. Säg mot mig du bara, Plura. Men det är just det faktum att skolan fått ägna sig åt självvärdering som är grunden till glädjebetyg och falsk marknadsföring.

      Hur kan man göra självvärdering frikopplat från enhetens påverkan när det inte finns något sätt att värdera slutprodukten?

      Radera
  7. Jan det är inte att skolan anpassas efter lokala villkor. Det är att skolan utnyttjar lokala möjligheter. En självklar plusfaktor.

    SvaraRadera
  8. Anonym, vinsten tillfaller inte lärarkåren, skriver du. Nej, och priset betalas av eleverna och skattebetalarna.

    Allt det du beskriver är symptom på att vi utvärderar och granskar fel saker i skolan. Om kunskaperna var i fokus skulle det inte löna sig för skolor att spara in på behörighet och lärarnärvaro.

    SvaraRadera
  9. Helena det är självvärding utifrån kända kriterier som läroplanen jag pratar om. Inte något mambo-jambo som någon kallar självvärdering.

    Dessutom är det så att Skolinspektionen vill ha in just en självvärdering. De granskar skolor och huvudmän efter de skolformsvisa läroplanerna.

    SvaraRadera
  10. Plura, då säger jag bara - vi får väl se. Självvärdering är till nytta inför en granskning för att det ökar medvetenheten, men någon större tillförlitlighet tror jag inte en sådan har.

    SvaraRadera
  11. Självvärdering kan ha ett intresse för att förfina och hitta peoblemområden men utan kalibrerande mätningar av de övergripande resultat ger de absolut ingenting.

    SvaraRadera