lördag 28 maj 2011

Friskoleargumentation i lösmustasch och solglasögon

Ännu en gång har det som började som ett blogginlägg blivit en artikel på Newsmill: "Ett magplask i friskoledebatten". Det som satte igång mig var en krönika: ”Avarterna finns i den kommunala skolan” av Roland Poirier Martinsson (SVD 23/5). Jag vet inte när jag har läst något som retat upp mig så till den grad. Ja det skulle i så fall vara Eva-Liis Siréns och Andrs Knapes artikel om lärarnas påstådda motstånd mot ett återförstatligande. Det känns trist för även om jag ofta tycker annorlunda än Poirier Martinsson har jag haft respekt för honom som tänkare och skribent. Den respekten naggades i kanten av den här krönikan.

Man kan tycka att en liberal borde vara odelat positiv till friskolor - individens rätt att välja, möjligheten att rösta med fötterna. Nog tycker jag också att allt det är attraktivt, men det är en jäkla skillnad mellan att ge vuxna valfrihet som kan kosta dem i framtiden och att ge samma sak till barn. Jag tror att individen växer av frihet, av att göra egna val, av att lära sig av sina motgångar och medgångar. Jag tror att frihet har ett egenvärde också när man inte hanterar den väl. Men utan en likvärdig och bra skola, vad är friheten värd? Vad har man att välja mellan när man saknar betyg? Om man knappt kan läsa och skriva? Om ens fina betyg står för luft?

Jag träffade en föredetta elev som går i åk 3 på en friskola i Norrköping (en av de stora koncernerna). Jag berättade att min dotter börjar på gymnasiet i höst och att hon haft stort sjå att välja skola. ”Ja vad du gör låt inte henne välja X”, sade min elev, ”den är sämst”. Därpå följde en deprimerande redogörelse. Lärare som inte kunde svara på en enda fråga utan att konsultera en lärobok, mycket egenarbete, inställda lektioner, lärarbyten - ja hon var inte nöjd med något. Jag nämner inget namn för det är möjligt att koncernen har fantastiska skolor på andra orter, men när det gäller den här skolan känner jag flera elever som bytt till andra skolor och ytterligare elever som instämmer i den här elevens tummen ner. Jag vet att det också finns seriösa, välfungerande friskolor där eleverna lyfts till nya höjder. När det händer är det förstås fantastiskt. Men ingen elev ska kunna bli lurad på sin framtid på det sätt den här flickan blev. Ett sådant utbildningssystem får tummen ner av mig - oberoende av hur väl enstaka skolor i systemet fungerar.

Utan fundamentet alla barns rätt till en god allmänbildning och möjligheter att forma sina liv har vi inget liberalt samhälle. Därför håller jag likvärdigheten högre än valfriheten. Varken elever eller föräldrar får ges möjlighet att välja bort elevernas framtid.

30 kommentarer:

  1. Lite märkligt resonemang.
    Det tycks gå ut på att eftersom det finns några dåliga friskolor så ska man inte ha några friskolor.
    Det finns några dåliga kommunala skolor också, ska man därmed inte ha några kommunala skolor heller?
    Kommunala skolor kan väl inte heller garantera likvärdighet. Likvärdighet är för övrigt inte ett mål i sig om det innebär en lika *låg* nivå överallt.

    Statligt drivna verksamheter har inte automatiskt högre kvalitet än privat drivna verksamheter.
    Jag tycker snarare tvärt om: en välfungerande marknadsekonomi tenderar att skapa högre kvalitet än planekonomiska verksamheter.

    SvaraRadera
  2. @Klas
    Skillnaden är att kommunala skolor strävar efter likvärdighet, privata gör det inte, om det inte gynnar vinsten (och det gör det inte!).

    Denna omhuldade frihet som får oss att VÄXA. Det som växer är privata vinster i skattebolag.

    @Helena
    Se vart liberalismen för oss! Det är inte människorna som växer av den här friheten.

    SvaraRadera
  3. Klas har redan sagt det, men resonemanget haltar värre än Kapten haddock en lördagkväll... Ett system kan inte lastas för en enskild skolas brister. Det finns och har alltid funnits usla kommunala skolor också, som inte åtgärdat sina brister överhuvudtaget helt enkelt för att man inte måste om man är monopolist vad gäller utbildning på en ort. Det var ju liksom själva syftet med friskolereformen, att skapa ett förändringstryck som tvingar alla att sträva efter det bättre. Tar vi bort konkurrensen mellan skolor tar vi också bort incitamentet att skapa bättre utbildningar för att locka elever. Sedan håller jag helt med om att vissa friskolor har helt fel saker i fokus (precis som vissa kommunala). Häng då ut dessa aktörer och öka elevers och föräldrars insyn! Skapa en jämförelsesajt för skolor. Här har skolinspektionen mycket kvar att göra. Nu kontrollerar den bara om skolan följer lagar och förordningar, men ingenting om utbildningars kvalitet eller hur elever trivs. Ökad transparens behövs i skolvärlden. Där tycker jag du Helena kan börja, genom att namnge den skola du tyvärr valt att ge anonymitet.

    SvaraRadera
  4. Det bör också tilläggas att Roland Poirier Martinsson inte betecknar sig som liberal, utan konservativ. Blanda inte in liberalismen i hans utsvävningar.

    SvaraRadera
  5. Klas, likvärdighet är inte bara ”ett mål i sig” utan något som inleder såväl den nya som den gamla skollagen. Det är alltså ett av de viktigaste övergripande målen för skolan. Det man avser med likvärdighet är inte ”lika låg nivå överallt”, utan att alla elever ska vara garanterade en god grundutbildning och rättvisa möjligheter att forma sig en framtid oberoende av bakgrund, bostadsort och skolval. Med andra ord en garanterat hög nivå för alla och om några överträffar den är det alldeles utmärkt. Tycker du verkligen att det är ett märkligt resonemang? Jag växte upp i Finland och skulle aldrig ha kommit på tanken att man skulle få en sämre utbildning i en stad än i en annan. Jag gick i skola i Kristinestad, Esbo, Grankulla och Vasa. Fyra olika städer och jag märkte inga glapp. Det fanns bättre och sämre lärare på varje skola, men skolorna var alla bra. Så ska skolan fungera och att man accepterar något annat – det uppfattar istället jag som märkligt.

    SvaraRadera
  6. Bertil, det finns nog ordentliga likvärdighetsproblem i den kommunala skolan också. Avarter likaså.

    När det gäller vart liberalismen för oss förstår jag inte riktigt vad du drar för slutsats. Förtydliga gärna, för jag vill verkligen förstå.

    SvaraRadera
  7. Fint där med klagomålet över att jag gett skolan jag tar upp anonymitet med tanke på att du kommenterar anonymt. Tala om ”the pot calling the kettle black.” :)

    Hörsägen, hopp och tro är tyvärr vad vi har att rätta oss efter när det gäller skolkvalitet. Det är inte mitt fel utan statens. Det är heller inte min uppgift att tala om vilka skolor som är under isen, utan än en gång - skulden är myndigheternas.

    Jag har skrivit det tidigare, men jag skriver det igen. Jag förstår inte hur man accepterar att skolor är usla. Det skall helt enkelt inte kunna finnas en usel skola. En usel skola betyder nämligen stängda dörrar och krympta liv för riktiga människor, riktiga barn. Det får bara inte hända.

    SvaraRadera
  8. Anonym, det är mig jag skriver om i blogginlägget, inte om Poirier Martinsson. Och jag är definitivt liberal.

    SvaraRadera
  9. Kringärdad liberalism är inte längre liberalism.
    Det blir liksom kommunism med fri företagsamhet.

    Liberalism är för mig fri företagsamhet. Sådan bäddar alltid för låga mänskliga drifter. Man kan inte då bara göra undantag, där girigheten lyser alltför mycket igenom. Om du förstår vad jag menar.

    SvaraRadera
  10. Bertil, nu förstår jag vad du menar. Men det är inte alls vad liberalism är för mig. För mig handlar det om frihet, tolerans och respekt för andra människors val även när man varken förstår eller tycker om dem.

    SvaraRadera
  11. Helena, som vanligt ett utmärkt inlägg. Jag brinner för valfrihet, men inte på bekostnad av likvärdighet. Utan likvärdighet gäller ju inte valfriheten alla och som liberal är detta därför en hjärtefråga. Det du får med dig från skolan är ju tänkt att faktiskt kunna möjliggöra dina framtida livsval.

    Det gläder mig så att både du och Morrica lyfter fram frågan om betyg som inte speglar verklig kunskap. Blir inte analysen och lösningarna på problemen i skolan ofta snedvridna när man mestadels utgår från de satta betygen på en skola? Är det en rättighet att få ett godkänt betyg, som så ofta framförs, eller är det en rättighet att få med sig en godkänd kunskapsnivå och ett verkligt innehåll från skolan?

    SvaraRadera
  12. Tack Gertie. Vilken strålande slutmening! Tänk så mycket som vore vunnet om vi nådde till den synen på elevens rättighet...

    SvaraRadera
  13. @ Bertil
    Den definitionen på liberalism var nog den mest begränsade jag sett.

    SvaraRadera
  14. Helena, nu är du där med planekonomin igen.
    Bara för att man lagstiftar om att utbildningskvalitén ska vara likvärdig och hög, så blir det ju inte automatiskt så.
    I verkligheten är skolor olika bra. Om vi lyckas arrangera en välfungerande marknadsekonomi på skolområdet så kommer det att bli fler bra skolor.

    Att förbjuda friskolor kommer bara att låta de kommunala skolorna att luta sig tillbaka och få alla elever utan att anstränga sig.

    Att du upplevt alla skolor i Finland som bra, det är bara att gratulera. Själv gick jag i en dålig kommunal skola (Svenshögsskolan) och mina barn går i en bra friskola (Carlssons Skola).

    Jag "accepterar" inte att det finns dåliga skolor. Jag vill att så många skolor som möjligt ska vara så bra som möjligt. Men frågan är hur vi når dit. Jag tror det är genom marknadsekonomi, inte planekonomi.

    SvaraRadera
  15. Det hela är enkelt och ändå så svårt. Lösningen heter offentlig kvalitets-säkring av skolorna. Kommunerna ska kräva att skolorna (fria och kommunala) upprättar kvalitetsdokument om hur man tillhandahåller det man säger sig tillhandahålla i form av undervisning och organisation, och därefter kan var och en som är intresserad själv ta del av dessa dokument. Eleverna och deras föräldrar utgör den verkliga kontrollen.

    Friskolefrågan handlar inte heller om höger eller vänster. Det är en statlig reglering som styr hur skolorna finansieras. Valsystemet är pseudoliberalt. Vi kan låtsas som om det är lite liberalt för syns skull, men någon verklig liberalism är det inte fråga om. Och det ska det kanske inte vara heller.

    SvaraRadera
  16. Klas, uppenbarligen räcker det inte med lagstiftning, för det har varit lagstiftat att utbildningskvalitén ska vara likvärdig och hög hela tiden. Men att det inte blev bättre av att man börsnoterade skolan vet vi ju också redan. Ska vi ha en bra och likvärdig skola måste vi ha en systematisk och noggrann kvalitetskontroll av alla skolor - oberoende av huvudman.

    SvaraRadera
  17. Anonym, dokument har vi då så det räcker även nu. Varje skola har kvalitetsredovisningar, men det är något helt annat än att ha kvalitet. Eleverna och föräldrarna kan inte utgöra den "verkliga kontrollen". Det är med skolan som med tandläkarbesök. Det kan ta lång tid innan man har facit i hand.

    SvaraRadera
  18. Helena: Den inställningen till kvalitetssäkring delar du med de flesta, och jag klandrar dig inte, men jag tycker du har fel. Du säger det själv: det är kvalitet vi behöver, inte fler dokument.

    Men för bättre kvalitet krävs mätbara storheter att förbättra, annars kan man faktiskt inte veta att man har blivit bättre. Om all den kvalitetsdokumentation som de facto görs inte förbättrar kvaliteten, kan man ju börja med att ställa frågan varför man ägnar sig åt sådant som inte ger resultat. Svaret på den frågan är att antingen arbetar man inte enligt planen, eller också används dokumentationen främst som maktmedel gentemot anställda och elever, när det faktiskt borde vara tvärtom. De kan också vara kontraproduktiva - antingen att de gör mer skada än nytta, eller att de tar tid från den egentliga verksamheten. Den typ av dokumentation och stelbenta dokumentationskrav måste bort.

    Goda kvalitets-strategier innebär att man faktiskt också kan plocka bort dokumentation - inte bara lägga till nya. Men det kräver kunskap och engagemang i dessa frågor, något som tyvärr är alltför tunnsått.

    SvaraRadera
  19. @anonym
    Egentligen finns inte liberalism. Bara en massa undantag från den.

    SvaraRadera
  20. anonym,tack för dina kloka ord om kvalitetsarbete. Det är inte min inställning till kvalitetssäkring som är negativ - tvärtom, bara min inställning till den dokumenteringshysteri vi har i vårt samhälle som avhåller bland annat läkare, poliser och lärare från att göra sina jobb.

    SvaraRadera
  21. Bertil, det är när det ska in en massa undantag som det slutar vara liberalism. Individens frihet skall vara okränkbar så länge den inte inkräktar på någon annans frihet. Inga morallagar, inget förmynderi och storebrorstänk, som extra skatt på bag-in-box så att femtio-åriga kvinnor som jag inte tar sig ett glas rödvin för mycket.

    SvaraRadera
  22. Min frihet blir nästan alltid någon annans ofrihet.
    Vi är nog ganska så överens i all fall.

    SvaraRadera
  23. Jag hävdar att liberalismen står för "kompetens för frihet" och att är för statliga styrning när detta hjälper oss att öka individernas frihet genom att lösa konflikter mellan individuella behov. Skola, sjukvård och ett antal välfärdsreformer och till och med alkoholskatter passar väl in i det liberala idealen men inte straffskatt på just bag-in box.

    Friheter ska även gälla lärare som yrkeskår, möjlighet att välja en yrkesbana som ger lön för mödan mot den bakgrunden hävdar jag att lärares syndabocksvandring är över och det blev nyss ett inlägg på Newsmill om just detta: http://www.newsmill.se/artikel/2011/05/28/skolans-problem-r-enbart-ledningens-fel

    SvaraRadera
  24. Friskolorna har gjort att åtminstonne några ungdommar har fått en bra
    utbildning i Sverige de senaste 20 åren. Detta har skett både i
    friskolor och kommunala skolor.

    Hade inte friskolorna funnits hade vi fått ännu färre med bra
    utbildning. Det hade vår kära huvudman kommunerna tillsammans med
    Skolverket och dess härförare Ekholm sett till.

    Nu har det trots allt funnits "andningshål" för ambitiösa föräldrar och
    ungdommar att ta sin tillflykt till.

    Dystert att bara de ambitiösa som väljer får en bra utbildning? Javisst!

    Men lägg då först fokus på att den kommunala skolans utbildning blir bra.

    Lärare i kommunal skola med egna barn i friskola

    SvaraRadera
  25. @Anonym, Bilden är absolut inte entydig när det gäller att friskolor fungerar bra och jag vet verkligen många som säljer konserverad gröt lagom söt. Sen har du förstås rätt i att SKL, Ekholm, mfl demonterat flera kommunala skolor så att det finns ett enormt tryck på att fly dem. Skolk kombinerat med läxhjälp är en annan lösning som tillgrips av de som inte kan byta till en bättre skola. Jag hävdar dock att de bästa tillflyktsorterna för de som vill ha en bra skolgång fortfarande är en annan kommunal skola.

    SvaraRadera
  26. Jan, först var jag upptagen och sedan var jag sjuk, men nu ska jag läsa din artikel. Tack för tipset!

    SvaraRadera
  27. Anonym, hur vet du att den skola dina barn går på är bra? För att de tycker den är bra, för att de får höga betyg eller för att du vill att den ska vara bra?

    SvaraRadera
  28. Jan, det är också min uppfattning. Mina barn har alla gått i kommunala skolor - och det är inte för att de har oengagerade föräldrar, utan för att de har lärarföräldrar.

    SvaraRadera
  29. Helena

    Som lärare och akademiker är jag bra på att utvärdera både elever, skolor och kunskaper.
    Jag ser vad mina barn faktiskt har lärt sig. Vi har många diskussioner vid köksbordet. Jag är imponerad av vad de kan i vissa ämnen. Det är långt mer än vad jag själv kunde när vi fortfarande hade en ganska bra statlig skola. Visst finns friskolor med fel marknadsföring, men jag ser igenom den. Jag önskar att alla kommunala skolor var som mina barns. Det är inte raketforskning som krävs för att nå dit bara sunt förnuft.

    Samma kommunala lärare

    SvaraRadera