fredag 13 juli 2012
Vem vinner i kriget mellan matte och språk?
För någon vecka sedan blev många oerhört provocerade av en artikel i DN Kultur. Det var Jonas Thente som ifrågasatte fokuseringen vid NO, matematik och teknik hos våra skolpolitiker i ”Matematik som huvudämne tillhör dåtiden - politikerna bör satsa framåt”. Det var många som kände sig nödda att ta till pennan för att försäkra Jonas Thente om att matematik är och förblir vårt främsta framtidshopp. Några dagar tidigare skrev jag ett blogginlägg där jag lyfte några av alla de skäl jag ser till att vi borde satsa betydligt mer på språk i skolan. Snabbt kom det arga dementier från en naturvetare som ifrågasatte varje del av min argumentation. Flera andra kommentatörer instämde i lyftandet av matematik och sågandet av språk.
I mina ögon är det här kriget nästan lika absurt som om vi ställde vatten mot mat, eller sömn mot luft. Det finns ingen motsättning. Däremot finns det som Thente påpekar ett beroende: "Om man behärskar språket så har man ett redskap för att lära sig – till exempel matematik. Om man behärskar matematiken så kan man matematik." Min 16-åriga dotter som läser natur ser förhållandet mellan matematik och språk som mer ömsesidigt. Hon förklarar att matematik är ett språk och att det finns stora likheter mellan att lära sig matematik och språk. Byggstenar, mönster, logiska samband, regler...
Naturvetenskap, matematik och teknik har varit viktiga grenar för mänsklig utveckling länge, det finns ingen orsak att tro att det förhållandet är på väg att upphöra, Däremot tror jag precis som Jonas Thente att den ensidiga satsningen på några ämnen är farlig och på sikt skadlig både för vår tillväxt och för vårt samhälle. Våra barn behöver få en bred och stabil grund i skolan, språk, matematik, estetik, kultur, historia och mycket, mycket mer. I ett gott och demokratiskt samhälle får alla möjlighet att pröva och utveckla sin begåvning och potential och då är språket den avgjort viktigaste hörnstenen - som Thente skriver förutsättningen för nästan allt övrigt lärande. Dessutom är det i gränsmarkerna de intressantaste fynden görs. Dessutom är inte vår tekniska och industriella utveckling beroende av att alla är duktiga på matte utan snarare av spetskompetens hos tillräckligt många. När det gäller språk är det däremot bättre för både tillväxt, demokrati och individens frihet om kunskaperna är både så djupa och breda som möjligt hos hela befolkningen.
Precis som Jonas Thente önskar jag därför att våra skolpolitiker överger den ensidiga satsningen på naturvetenskap. Det finns ingen orsak att ställa Alfred Nobel mot Liza Marklund, eller turismen mot läkemedelsindustrin. Vill vi ha ett framgångsrikt samhälle måste vi låta alla våra blommor få blomma.
Igår publicerades en artikel som jag skrivit med hjälp av ansvariga för och vänner av Lingolympiaden på SVD.se, Varför inget stöd till internationella språktävlingar? I artikeln kritiserar vi det ensidiga gynnandet av kunskapstävlingar i matematik, teknik och naturvetenskap. Läs den och sprid! Livet är visserligen orättvist och "some animals are more equal than others", men det är inte staten och skolan som ska ge eleverna den läxan.
... Och att missgynna just språk är verkligen att bita sig själv i foten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Språk hjälper oss att kommunicera men också förmågan att vara kritisk på alla andra plan måste
SvaraRaderauppmuntras. Ett försummad område högre upp i utbildningen är statistik och metodtänkande som ju egentligen fusionerar språk och matematiskt tänkande. Bristen på metodiskt, kritiskt och konstruktivt tänkande är stor i vårt land. Många känner inte heller igen kritik när de ser den utan upplever och karakteriserar gärna kritik som attacker och påhopp i stället för att bemöta med argument.
Jag är ledsen att göra dig besviken, Helena, men det finns ingen satsning på den svenska skolan, inte ens i matematik och naturvetenskap. Man låtsas satsa på matematik genom att ge lite utbildningspengar till matematiklärarna. Men det är inte där problemet sitter.
SvaraRaderaSkillnaden mellan när jag gick i gymnasiet och idag är att vi läste fler timmar naturvetenskap - närmare 50% fler timmar matematik. Detta utan att lärarna och hjälpmedlen blivit speciell mycket bättre.
Thentes artikel var löjlig eftersom han inte förstår problemet. Elevers kunskap i matematik är inte i närheten av "det lilla" som han tyckte räcker.
Med det är inte sagt att du inte hade några poänger om språk. Den typ av konflikt du pratar om är symptom för en organisation i kris. Då är det bättre att försöka höja blicken.
Bertil, jag tycker helt och hållet att skolan är för ineffektiv och kravlös. Eleverna är ovana vid utmaningar och klagar snabbt om något är svårt. Dessutom är det mycket dödtid, eget arbete och problem både med för många ämnen samtidigt och med för tidig specialisering. Språket är emellertid nyckeln till både skola och studier och därmed skolans och samhällets första och största ansvar.
SvaraRaderaMarsO, basåret, fokus på NO-ämnen på Komvux, forskningssatsningarna, mattelyftet och särbehandlingen av kunskapstävlingar - nog finns det en tydlig premiering av NO-ämnen. Det kommer även fram i den politiska retoriken.
SvaraRaderaMen jag betvivlar inte alls att åtgärderna är otillräckliga för att lyfta matematikresultaten och att det behövs mer matte på gymnasiet.
Skulle jag få bestämma skulle alla som läser teoretiskt gymnasieprogram ha undervisning i kärnämnena alla tre åren och i betydligt fler timmar än nu. Dessutom skulle jag ta bort alla de nationella proven och ersätta dem med ett slutexamensprov i matematik.
Okej, det kanske är mer än matte-lärarna som det satsas på inom området, men du kanske ser vad alla åtgärderna som du pekade på hade gemensamt: De sätts in EFTER grundskolan - och de ökar fortfarande inte antalet timmar.
SvaraRaderaJag gillar åtgärderna, men jag vill gå ett steg till: Återinför särskild och allmän kurs i matte och B-språk på högstadiet.
Mars, det finns många som tycker som du, men jag har jobbat med särskild och allmän kurs och är motståndare. Hellre gruppering efter elevönskan - dvs motivation och arbetsvilja. Det får inte samma destruktiva effekt som nivågruppering.
SvaraRaderaMen var inte allmän och särskild kurs något eleven själv valde?
SvaraRaderaInte på någon skola där jag jobbade. I Valdemarsvik lever det kvar. Varje årskull delas upp i stor, mellan och liten grupp med de svagaste i den lilla. Jag gick inte med på att jobba på det sättet utan hade en stor grupp där bara de som kunde mest hade plockats bort. Nivågruppering gör lärarens jobb lättare, men det sänker både självförtroende och resultat hos de elever som hamnar i allmän kurs.
RaderaJo. :)
RaderaJag valde mellan allmän och särakild kurs när jag gick på högstadiet
RaderaDet är visserligen drygt 30 år sedan, men jag är så gott som säker på att eleverna fick välja på den högstadieskola där jag gick.
Raderaså länge det hänger på vilja att satsa påverkar det i varje fall inte elevernas självförtroende. Men min erfarenhet är att elever ofta upplever att betyget är stämplat i pannan på dem. Det här måste motverkas med näbbar och klor. Allt ska vara möjligt med litet "elbow grease".
RaderaJag ser det som att matte och NO behandlats styvmoderligt och fortsätter att behandlas illa kompetensmässigt har ju på ytan en diametral åsikt men tycker att det borde finnas en bättre väg än polarisering och antingen eller. Niklas Z här ovan tycker jag har imtressanta tankar och jag tror att lösningen ligger i att minska likformigheten för innehållet.
SvaraRaderaSom jag skrev ovan tror jag beror polariseringen på en skola i kris. Ämnen som slåss om resurser istället för det som läroplanen uppmanar, nämligen att hitta synergier mellan ämnen är en indikation. Politiker, som gärna drar ned på resurser på sämsta möjliga (slänger ut kakan och låter intressenterna slåss om smulorna). Lägg därtill skribenter som Thente och Greider och många, många fler, vars egna traumatiska upplevelser i skolan överskuggar deras åsikter och du har den soppa som serveras kall.
RaderaFör att minska likformigheten behövs nog mindre innehåll eller fler timmar. I matematiken (gy-11) har man valt att öka innehållet men behålla antalet timmar. Det är klart att det blir polariserat.
Att tro på reduktion av skolans utmaning genom att hitta synergier mellan ämnena är en av de stora myterna inom svensk skola behovet av repetition och många perspektiv för elevernas förståelse är alldeles för stort för detta. Vi behöver arbeta med ämnesintegrering för att möta nya kunskapsutmaningar men ny paketering av innehåll skapar ännu större utmaningar när det gäller lärarkompetens och föreberedelsearbete. Framtiden ställer krav på mer och mer innehåll och enda lösning handlar om prioritering för det är viktigt att ämnesintegrering ska gå på djupet och skapa förståelse, en mängd ytkunskaper är ingen framtidsväg.
RaderaPå vilket sätt tycker du att matte och NO behandlas styvmoderligt. Är det gymnasiet du tänker på?
RaderaMatematik och NO är de ämnen som har de absolut största kompetensbristerna på högstadiet men även på andra stadier. Det finns inga andra ämnen där ämneskompetensen fått bli så urholkad. Det är också de ämnen som fått överge mest av sitt innehåll i olika slags ämnesintegrering och olika slags experiment.
RaderaMin erfarenhet är väl att matematik och fysik under mycket lång tid har ansetts överordnat allt annat. Och denna känsla av suveränitet tror jag många som sysslar med dessa ämnen känner. Därför upplevs troligen andras ämnens uppgång som något hotande mot denna exklusiva grupp av människor som är matematiskt begåvade.
SvaraRaderaDe riktigt stora tänkarna genom historien har varit mångsidigt begåvade och vi kan lära en hel del av deras holistiska syn på tillvaron och på kunskap, samt vetenskaplighet. Vår dualistiska syn som präglar vår tid måste ha en uppdelning där det ena uppvärderas och det andra nervärderas. Om inte, så hotar det att krascha den dualistiska verklighetsuppfattningen.
För mig har en känsla för matematik och en känsla för språk samma dignitet. Men, så ser jag inte någon begåvning eller något ämne som vare sig bättre eller sämre, mer nyttiga eller inte, mer värda att satsa på eller inte osv.
En lite tillbakablick visar att ma/NO var den viktigaste anledningen till att realskolan konkurrerade ut folkskolan och det var därför dessa ämnen togs med i grundskolans läroplaner. Det var ämnen som gav arbete. Jag betraktar inte dessa ämnen som överordnade språk utan ser gedigna kunskaper i svenska som en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig dessa ämnen. Den blivande ingenjör som är nonchalant inför SO och språk kommer snabbt att bli tagen ur den villfarelsen men sorgligt nog kan människor inom den humanistiska sfären skryta med sin obildning inom ma/NO trots att vår miljö är helt avgörande för hur vi människor ska leva och verka och de har avancerade yrken.
RaderaJag håller med dig om att det är meningslöst att säga om matematik eller svenska är viktigast men jag får rena rama rysningarna inför talet om att allt är lika viktigt. Mänskligheten står inför stora utmaningar och Sverige lever i en konkurrensutsatt värld där vi snabbt tappar mark. att då inte prioritera vilken kunskap vi tror är viktigaste vore verkligen att skjuta oss själva i foten. Kunskapsbredd, flexibilitet och frivillighet är viktigt för kunskapsbygget men resuserna som finns till lärandets hjälp är begränsade och mellan dessa måste vi prioritera klokt.
Jag förstår inte att du får rena rama rysningar. Har du någonsin frågat dig varför det är så viktigt att allt INTE är det. Mig gör detsamma om andra anser annat än det jag själv håller på med som viktigt. Vad är det som är så hotfullt?
RaderaOch vilka VI är det du talar om och vilken kunskap är det som skall prioriteras?
Jag är verkligen ledsen över att mitt sätt att se på saken ger dig rysningar. Tror dock att mina studenter skulle få rysningar om jag vore en lärare som gjorde skillnad. Min uppgift är att vara saklig och inte värderande. Att detta stämmer överens med min personliga ståndpunkt skapar inte några problem hos mig i min lärarutövning.
Alla sidor hos en människa behöver utvecklas. Så, vilken kunskap är då viktigt för individen. Och eftersom det är individer som skapar samhället och står för kunskapsbygget, kan jag inte se att någon typ av kunskap skall prioriteras därför att man ser den som mer viktig.
Korr.
RaderaHar du någonsin frågat dig varför det är så viktigt att allt INTE uppfattas som lika viktigt?
Baserat på att jag trots min NO bakgrund läste ganska mycket historia så kan jag se hur samhällen/civilisationer växt till sig eller dött om och om igen genom historiens lopp. Det fanns exempelvis en ganska högstående indiancivilsation som högg ned träden bland annat för att bygga magnifika offerbål och de fick be allt flitigare och bygga större bål tills de dukade under då träden de huggit ner var avgörande för att de skulle överleva. Teknikutvecking har varit oerhört avgörande för vilka som överlevt och vilka som dukat under.
RaderaJag får inte rysningar för att jag personligen känner mig hotad, jag får rysningar för att jag ser din argumentation som ett hot mot att framtida generationer svenskar ska klara sig. Vår val och våra satsningar på kunskaper får konsekvenser för oss själva.
...."som ett hot mot att framtida generationer svenskar ska klara sig. Vår val och våra satsningar på kunskaper får konsekvenser för oss själva."
RaderaHåller helt med, men jag menar att man inte kan bara säga att en viss typ av kunskap behövs.
Vad är oklart i det jag skriver:
"Alla sidor hos en människa behöver utvecklas. Så, vilken kunskap är då viktigt för individen. Och eftersom det är individer som skapar samhället och står för kunskapsbygget, kan jag inte se att någon typ av kunskap skall prioriteras därför att man ser den som mer viktig."
Hur kan detta vara ett hot mot framtida generationer. Det är väl snarare ett hot att inte beakta alla sidor och en utveckling av dessa.
"De riktigt stora tänkarna genom historien har varit mångsidigt begåvade och vi kan lära en hel del av deras holistiska syn på tillvaron och på kunskap, samt vetenskaplighet. Vår dualistiska syn som präglar vår tid måste ha en uppdelning där det ena uppvärderas och det andra nervärderas. Om inte, så hotar det att krascha den dualistiska verklighetsuppfattningen."
Det var ju deras tänkande vi mångt och mycket har nått framgång utifrån.
Dessutom är kunskap som har att göra med en förståelse individers mentala, intellektuella och fysiska hälsa minst lika viktig inför framtiden, som det är att utveckla tekniken.
Ett samhälle i vilket medborgarna mår bra är också ett samhälle som skapar resultat och god ekonomi. Då kan man inte stressa sönder dem för att uppfylla ett eller två syften.
Dans, teater, konst, musik, kärlek, lärande, skola och utbildning, lek och rekreation, samt frihet och självförverkligande är också avgörande för människans överlevnad.
Bra att du backar från allt är lika viktigt och nöjer dig med att många olika slags kompetenser behövs. Jag vill dock påpeka att moderna stora tänkare fått begränsa sig mer än forntida som hade en mindre mängd av tidigare vetande att ta hänsyn. Da Vinci, Platon mfl kunde komma tillräckligt djupt utan att välja bort så mycket. Jag funderar på hur långt med människors mentala, intellektuella och fysiska hälsa vi hade nått utan naturvetenskaperna och vad har inte hänt med människors kulturliv och självförverkligande om inte teknikutvecklingen gett oss IT. Vad har hänt med kulturer som prioriterat ner att utveckla? Jo deras danser, teater, konst har dött ut.
RaderaMonika, jag håller med till punkt och pricka.
RaderaDet finns debattörer som kraftfullt hävdar att i stort sett alla NO ämnen är onödiga och att skolan skulle satsa på att odla elevernas kreativitet, låta dem arbeta fritt med IT etc. Det känns som att det finns gott om människor som blir rejält provocerade av initiativ för att lyfta ma/NO och Jonas Thente tar upp japanska skolflickors konsumtionsmönster och val som en indikator på att det inte är mha matematik vi finner framtiden. Jag funderar på om vi inte skulle göra mycket matte, fysik, kemi och biologi valbart och de som inte tror på det som en framtidskompetens kunde få ägna sig åt IT, entreprenörskap och media och nöja sig med en kort naturvetenskaplig orientering. I dagsläget är det ju redan många högstadieskolor som inte har kompetens att undervisa i fysik och kemi och annat än grundläggande matematik. En valfrihetsreform skulle ju kunna leda till någon slags konsumentdeklaration av skolor så att inte elever på naturvetenskaplig och tekniska linje ska tvingas upptäcka att de valde en högstadieskola som gav dem för dåliga förkunskaper i ett läge då det är alldeles för sent.
SvaraRaderaHåller inte med ... !
RaderaSka du inte ange något som helst skäl? Vad är det du inte håller med om? Att fy/ke inte behövs?
RaderaHåller inte med om att ma/fy/ke inte skulle behövas eller att NO-ämnen är onödiga ... och att det skall vara valfritt, förutom en kort introduktionskurs.
Radera... men hur ser du då på att många skolor inte skaffar sig kompetensen för att undervisa om det?
RaderaLösningen på det måste vara att skolor inte tillåts försumma den kompetensen, Jan. Ska elever kunna välja bort sin egen framtid redan på högstadiet?
SvaraRaderaElever väljer bort sin egen framtid långt tidigare än på högstadiet, när de väljer att prioritera annat för att de inte orkar. Vad spelar det för roll att eleven läst fysik och kemi om eleven inte lärt sig något annat än kanske lite allmänbildande naturkunskap. De blir å ena sidan intvingade i ett innehåll som är för svårt så att de känner de inte som att de har något val och samtidigt är konsekvenserna av att inte lära sig mycket svåröverblickbara.
RaderaJan, förakta inte allmänbildning. Det är inte roligt att vara en vuxen person som varken förstår en ledarartikel, en tysk film, eller en artikel om Higgs partikel. Som jag har påpekat tidigare, man ångrar inte det man lärt sig utan det man inte lärt sig.
RaderaJag förordar också allmänbildning men det som ingår i allmänbildning har breddats så mycket att det kan bestå av rejält olika mix av kunskaper och erfarenheter.
RaderaKunskapsluckor preskriberas i och för sig inte men de går att fylla senare i livet men jag erinrar om det Stephen Hawking säger det största hotet mot kunskap är illusionen av kunskap. Att låta elever tro att de lär sig fysik och kemi när de får en mycket ytlig allmänbildning inom området hindrar dem från att skaffa sig riktigt allmänbildning med riktigt djup.
RaderaNär det nu talas om en ensidig satsning på Ma/NO vill jag påminna om ett ganska cyniskt konstaterande jag hörde "på högstadiet har man 13 ämnen svenska och så några få andra".
SvaraRaderaJa du Jan. Och ändå går många elever ut gymnasiet utan att förstå en genomsnittlig tidningsartikel.
RaderaDet tror jag beror på en skola som misslyckas med att möta eleven där den är pga för höga ambitioner om vad alla ska kunna vid en viss tidpunkt i deras liv.
RaderaHelena!
SvaraRaderaNu har du verkligen skitit i det vetenskapliga båset, och i det partipolitiska dessutom! Det du förespråkar är inte annat än vetenskaplig relativism och revisionism. Menar du att livskunskap är lika viktigt som fysik eller svenska? Var går gränsen för hur matematik en lärare får plåga de stackars eleverna med? Räcker det med plus och minus? Eller ska de tvingas lära sig det förhatliga bråkavsnittet också? Ska historieläraren hoppa över vissa valda delar av kursen för att han/hon tror att det ingen idé att försöka förmedla viss kunskap till en skock fårskallar?
Jag tycker att det är en farlig utveckling när man börjar spela ut ämnen mot andra ämnen. Alla som arbetar eller har arbetat i skolans värld vet vari problemen egentligen ligger. Den dag då SKL börjar betala skäliga lärarlöner och vi får bukt med disciplinen i skolan så kommer elevresultaten att rusa i höjden.
När du nästan ordagrant citerar Mao så måtte väl mången folkpartist skruva på sig. Låt tusen blommor blomma för tanken till benhård kulturrevolutionär politik och fördumning. För mig är det fullt tillräckligt om vi får alla 17 skolämnen att blomma år efter år. Men tyvärr så är skolans trädgårdsmästare en charlatan och låter rabatten vissna.
Käre anonym ... Janne?
RaderaJag tackar dig för dina välbehövliga tillrättavisningar. I likhet med mina partikamrater, kollegor och förmodligen även Maos osalige ande.
Här kommer ett eget inlägg som förtydligar min inställning "Ma/NO i ständig strykklass": http://jansyrligheter.wordpress.com/2012/07/15/mano-i-standig-strykklass/
SvaraRaderaTack för länken käre Jan. Surfar genast dit.
SvaraRaderaFör att återgå till en tidigare diskussion om främmande språk på denna blogg så är det ju så att ett flertal skäl till nedgången finns. Ett är att franskans, tyskans och italienskans ställning som en fundamental del i ett europeiskt bildningsarv är väldigt, väldigt mycket svagare idag i Sverige. Det finns ett utpräglat ekonomistiskt nyttotänkande som landet med säkert inte är ensamt om. Men synen på bildning här, förtjänar ytterligare uppmärksamhet.
SvaraRaderaTill detta kommer den tekniska utvecklingen (IT), vars betydelse är att likna vid boktryckarkonsten. Sist, men inte minst har dagens Rom en spridning av dagens latin som ligger helt i linje med Pax Romana i våra dagar. Ett betraktelsesätt som väl visar "nyttan" av att vara bildad i antikens kultur och språk. Därför att Europa och västvärlden bygger på antikens Rom och Grekland. Har man glömt det idag?
Stå på dig Helena! Du är som vanligt mycket duktig och pådrivande, socialliberalismen är en mycket sympatisk ideologi!
Anonym, tack för dina snälla ord. :)
RaderaMan har inte glömt vad Västvärlden bygger på i Finland tydligen. Jag läste just de finska kurs planerna i Latin och Filosofi. :)
Tycker att du borde ha en stående länk till fakta om Romarriket, det antika Grekland och Jerusalem :)
SvaraRaderaJag vet inte om provocerad är rätt ord för att beskriva hur jag kände mig när jag läst Thentes artikel. Det har trots allt publicerats alltför många artiklar i DN om skolfrågor, där skribenten uppenbart är väldigt dåligt påläst. Thentes artikel är dessutom behäftad med bristande logik och undermålig argumentation.
SvaraRaderaNågra brister i artikeln:
1. Thente påstår att det utgår påbud att matematiken skall prioriteras före allt annat. Det vore intressant att se belägg för detta, inklusive belägg för att det har blivit så i det faktiska skolarbetet.
2. Thente skriver: ”Men den enorma mobilisering vi har sett på senare år känns som en befängd överreaktion på en prestigeförlust i en internationell tävling med oklara regler och syften.”. Denna enorma mobilisering han skriver om har gått mig spårlöst förbi, eller så har han ett radikalt annorlunda sätt att använda begreppet ”enorm”. Dessutom är handlar det inte om en prestigeförlust i en internationell tävling med oklara regler och syften. Tror Thente att det är så har ha så grumlig insikt i det han skriver om att han borde skämmas för att ens komma på idén att skriva en artikel.
3. Thente skriver: ”Samtidigt saknar en stor del av dagens svenska elever förmågan att skilja en ledarartikel från en bilannons. Åtskilliga niondeklassare har svårt att begripa en Alfonsbok.” Elever som uppvisar dessa brister uppvisar antagligen sällan godtagbara resultat i matematik. Orsakerna till dessa sakernas sorgliga tillstånd ligger – om jag får bedöma – står nog att finna i förhållanden som inte har att göra med prioriteringar mellan ämnena. Min bedömning må vara fel, men Thente presenterar inget i sin artikel som stödjer bilden av att bristande läsförmåga skulle ha med överdriven matematiksatsning att göra. Om den information jag fått är riktig så läser svenska elever mindre matte än vad som är fallet i många andra länder.
4. Thente försöker föra något slags resonemang om media, men förbiser helt att den mediautbyggnad som skett är resultatet av matematisk och naturvetenskaplig kompetens. Bland de som skapat hårdvaran och mjukvaran som gjort allt från internet till krypteringsalgoritmer och verktyg som är grunden för allt skapande av innehåll dominerar matematiskt välutbildade stort.
5. Thente skriver: ”Om man behärskar språket så har man ett redskap för att lära sig – till exempel matematik. Om man behärskar matematiken så kan man matematik.” Det här är en förenklad bild. Till exempel visar Stenhag (2010) att matematikprestationen korrelerar ovanligt starkt med förmågan att prestera i andra ämnen. En rimlig förklaring är att matematik i ovanligt hög grad handlar om logik, abstrakt tänkande, förmåga att föra stringenta resonemang, problemlösning, begreppsförståelse, modellering och andra förmågor som är relevanta i många sammanhang utanför den rena matematiken. Thentes avslutning på artikeln säger nog dessvärre mer om honom själv än om de ämnen han diskuterar.
Den sista punkten kan vara värd att utveckla ytterligare. En holländsk undersökning (Winter & Dodou, 2011) studerade hur gymnasiebetygen i olika ämnen korrelerade med studenternas prestationer på ingenjörsutbildningar. Föga förvånande var korrelationen med matematikbetyget synnerligen stark. Intressant nog var korrelationen med betyg i språk negativ. Nu finner artikelförfattarna andra förklaringar till detta än att det skulle vara skadligt med språkstudier, men undersökningen antyder att det kan vara så att generell språkundervisning är gynnsam upp till en viss nivå, men därefter är inverkan måttlig. Om så är fallet blir betydelsen av språkundervisning olika beroende på beroende på elevernas ålder.
Sammanfattningsvis tycker jag Thentes artikel är så bristfällig att jag har all förståelse om den provocerar.
Bravo, Nils! Den kommentaren borde läsas av Jonas Thente. Som jag påpekar i en kommentar tror jag dock att artikeln var skriven i avsikt att provocera och väcka debatt. Det lyckades han tveklöst med.
RaderaFör mig kändes det som att sparka på ett område som redan ligger ner när det gäller svensk skola. Det var inte en modig provokation David mot Goliat utan fegt och illa.
RaderaTack för en välgjord analys som jag i stort sett helt kan instämma i. Jag blir inte heller speciellt provocerad av Thentes artikel. Det skrivs så mycket dumheter att jag är ganska luttrad. Däremot blir jag djupt oroad när en så klarsynt lärare som Helena faller in som supporter för det herr Thente skriver. Då börjar jag undra vart svensk skola är på väg.
SvaraRaderaFaller in som supporter, Jan?
SvaraRaderaDet kändes faktiskt som att du ironiserade över de som inte tyckte om det Thente skriver. Det kändes till och med som att du föll i en janteretorik av att varför inte språk också när det göra satsningar på ett område som varit mycket eftersatt inom skolan. Den typen av att missunna andra områden satsningar upplever jag som ett avgörande skäl till skolans onda spiral.
RaderaJan, jag tycker att det är tråkigt att ett blogginlägg där jag ifrågasätter den konstiga och konstlade striden mellan naturvetenskap och humaniora av dig uppfattas som en stridsåtgärd. Ämnen ska inte ställas mot ämnen.
SvaraRaderaJag upplever att frågan "Varför inte vi också?" också ställer ämnen mot ämnen, lärare mot lärare. Det har varit ett effektivt sätt att stoppa alla initiativ för att göra något åt en eskalerande ohållbar situation för NO ämnena. Jag känner nog att den här debatten håller på att bli för känsloladdad för mig och att jag verkligen tar djupt illa upp av Thentes artikel. Jag ber om ursäkt ifall det gör att mina kommentarer blir fel, jag får verkligen svårt att uttrycka mig av den ilska jag känner.
RaderaDet finns många röster matte språk debatten som med frustration pratar om de överordnade ämnena Ma/NO samtidigt som jag ser hur fysik och kemi håller på att förintas som ämnen på högstadiet. Jag funderar på varför? Det är i och för sig väldigt lång period som brist på NO-lärare lyfts ofta och sjunkande matte resultat varit uppe på tapeten och lärare i andra ämnen kan förstås tycka det är jobbigt när deras ämnen också möter stora utmaningar. Kanske har inte alla sett att Ma/NO satsningarna handlat om mycket snack och lite verkstad".
SvaraRaderaHur mycket man satsar på olika ämmen kan knappast avläsas i enskilda, riktade insatser. Det borde vara mer relevant att se hur stor del av de ordinarie resurserna som går till respektive ämne, eftersom dessa ordinarie resurser är så väldigt mycket större. Det borde med andra ord vara mer relevant att se hur mycket undervisningstid respektive ämne får. Jag har inte sett någon sådan sammanställning, så jag tog och tittade på schemat som min son hade i åk 8 det gångna läsåret. Han går på en normal kommunal skola. Där framgick att matematik upptog 160 minuter per vecka. Kemi, biologi och fysik fick 180 minuter att dela på. Språk (svenska, engelska och B-språk) upptog 520 minuter per vecka. Så vitt jag förstått kommer tyvärr NO-undervisningen att krympa i åk 9.
SvaraRaderaExakt hur representativt detta är vet jag inte, men jag har svårt att tro att fördelningen är så orginell att den kraftigt avviker från genomsnittet i landet. Med dessa siffror i beaktande är det svårt att tro att det sker en ensidig satsning på Ma/No.
Niklas, jag håller helt med om att timplanen är viktig, men det är inte bara det totala antalet timmar utan även när under skolgången de placeras som har betydelse. Jag har till exempel ingen förståelse för att vi inte har undervisning i kärnämnena hela gymnasietiden. I svenska och matte finns det så mycket man bäst lär sig med en mognare hjärna. Tidsutlägget för din son verkar emellertid konstigt. Har de periodläsning? I engelska brukar man ha 120 minuter, B-språk 160 och svenska 140 på högstadiet. Tillsammans blir det 400 - inte 520. I svenska och engelska är tiden knappt tilltagen och jag håller med om att den är det i matematik och NO också.
SvaraRaderaNär det gäller mins sons tidsutlägg vet jag inte om de har någon särskild lösning. Jag vet dock att antelt timmar för fysik kommer att minska i åk 9 jämfört med åk 8.
SvaraRaderaI vilket fall så är även 400 minuter för språk inget som indikererar en ensidig satsning på Ma/No.
Jag har bara erfarenhet av det naturvetenskapliga programmet, så det jag skriver nedan bygger på den bild jag fått av att arbeta med det programmet.
När det gäller gymnasiet så är det definitivt så att en mognare hjärna är av synnerligen stor vikt för fysik (och högst sannolikt Bi och Ke också). I fysik har vi dessutom den omständigheten att bra fysikundervisning förutsätter tillräckliga matematikkunskaper. Som fysiklärare tvingas man till mängder av kompromisser för att eleverna inte kan tillräckligt mycket matematik. Av det skälet lägger ofta gymnasieskolorna fysikundervisningen med en slagsida åt de sista terminerna på gymnasiet.
Jag har svårt att se hur det skulle gå att flytta engelska och svenska så att en större del läggs in i gymnasiets senare del. Som jag nämnde begränsar sig mina kunskaper huvudsakligen till NA-NA, men i övriga program har väl NO en undanskymd roll? Även matematik ges ett ganska litet utrymme i övriga program.
En annan sak som går att mäta på något sätt är lärarkompetens. Några kollegor inventerade ämnesbehörighet på några högstadieskolor och fann att i sv var 100% behöriga, i fy 50% och i tk 10%.
SvaraRaderaBeklämmande att se några av procentsatserna. Dock glädjande att 100 % av lärarna i svenska var behöriga.
RaderaJan, det var nog bara en tillfällighet. Smockfullt med obehöriga svensklärare
SvaraRaderaHeter det inte svenskA lärare nu mera el ler?:)
RaderaAnonym, vi är så obehöriga och så dyslektiska att det kan heta litet vad som helst. Vi lystrar till det mesta. :)
SvaraRaderaAlla matematiker jag känner är mycket språkkunniga. De flesta av dem är dessutom oerhört mångkunniga och har mycket god kännedom om filosofi, historia, litteraturhistoria, musik mm. Skulle jag nämna några av de största kulturpersonligheterna jag känner till, så skulle de flesta av dessa personer vara matematiker.
SvaraRaderaArne, det finns ingen motsättning mellan språk och matematik. Skolan ska förse alla med en god allmänbildning och breda kunskaper och färdigheter. Det både är bäst och lönar sig bäst.
SvaraRaderaJag håller med om detta.
SvaraRaderaJag kan nämna att jag känner två matematiker som gick dåv. Latinlinjen i gymnasiet för att få lära sig så många språk som möjligt. Som fritidssysselsättning läste de den matematik som krävdes för akademiska studier i ämnet. De disputerade i matematik och blev sedan yrkesutövande matematiker.
Arne, tyvärr finns inte den möjligheten längre. Min äldsta dotter kunde läsa både tyska och franska i skolan. Det ville mina två yngre barn också göra, men ingendera har haft möjligheten. Det tycker jag är slösaktigt av vårt samhälle.
SvaraRaderaHåller helt med dig om synpunkten att matematik och språk är lika viktiga. Tillsammans utgör de grundläggande verktyg för att förstå och utveckla alla andra ämnen. Att som Thente påstå att man bara lär sig matematik för sin egen skull är bara dumt. Din dotters kommentar var huvudet på spiken: Matten (och språket) ger förmåga till logiskt och analytiskt tänkande, förmåga att se strukturer och mönster, uppmärksamhet på detaljer, noggrannhet mm. Detta behöver eleverna mer av för att lyckas såväl i övriga ämnen som i verkliga livet...
SvaraRaderaSå fint formulerat, Daniel. Tack för den kommentaren. :)
SvaraRadera