tisdag 13 december 2011

Världens bästa skitskola del 2; Vart leder vinsterna i skolan?

I torsdags tittade jag på världens bästa skitskola när programmet sändes. Men jag behöver tänka innan jag skriver så därför kommer bloggkommentaren först nu. Ämnet var vinster i skolan. Och vilka vinster sedan. I övriga näringslivet får man ställa vinsthorisonten betydligt lägre samtidigt som man har större risker. Inte undra på att branschen lockar den som vill göra sig en slant. Frågan man ställde var högst angelägen; Går det att göra vinster utan att det drabbar eleverna? Tyvärr hade man precis som i första avsnittet valt att besvara frågan i förväg. Några lyckade skolhuvudmän såg man inte röken av, utan här var det bara fråga om giriga kapitalister med cylinderhatt. Samtliga intervjuade elever sågade sina glidar- och slapparskolor jäms med fotknölarna. En bild som är välkänd för oss lärare och som definitivt behöver visas, men hela bilden är det inte. Nog borde det ha gått att leta upp åtminstone en nöjd friskoleelev  för balansens skull.

Den färdiga premissen till trots kändes det som en stor lättnad att se programmet. Att få höra elever säga samma sak framför en kamera som våra före detta elever säger till oss lärare. Inget i programmet kom som någon överraskning för mig. Jo förresten folkvalde Ole Salstens
enorma vinster och vägran att tala med journalister var faktiskt chockerande. Hur är det möjligt att Kungsbackaborna röstar på karln? Men när eleverna berättar att lärare inte ens säger till när de själva blir överröstade av spelljud, att elever man inte sett på månader registeras som närvarande och att betyg saknar alla samband med kunskaper blir inte jag förvånad. Det här har jag hört från så många före detta elever.

När vi lärare försöker berätta vad vi ser när vi tittar oss omkring avfärdas det i allmänhet föraktfullt som anekdotisk kunskap. Det man glömmer är att vi har brett underlag för våra slutsatser. Vi kommer i kontakt med väldigt många elever. Mellan 150 - 200 årligen. Vi hör diskussionerna inför skolvalet - där sådant som skolmatens kvalitet, resor, körkort och datorer figurerar, men sällan arbetssätt eller lärarnas kvalitet. Vi träffar dem också senare. Det är när de går i trean eller har gått ut som de bittraste skolomdömena kommer. ”Vi hade knappt några lektioner”. ”Vår lärare måste kolla upp varje liten grej på google. Många elever kan mer än honom”. ”Jag har inte lärt mig någonting på tre år”. Det var ett litet axplock av de skolomdömen jag hör mest frekvent från före detta elever.

Vi lärare ingår dessutom både i ett fast kollegium och i ett virtuellt. Det innebär att man kommer åt att jämföra sin ”anekdotiska” kunskap med andras. Dessutom bryr vi oss i allmänhet om alla våra elever och kanske rent av litet extra om de mest skadskjutna kråkorna, de som har sämst möjligheter att navigera i vår skolkonkurrens. Här har vi orsaken till att det är så svårt att hitta en hejaklack för friskolereformen bland landets lärare, till att man kan vara friskolefrälst som ledarskribent, men inte som lärare.

I diskussionen efteråt förfasar sig Norrköpings Lars Stjernkvist (S) över vinsterna samtidigt som han försvarar valfrihetsreformerna. Det har ett stort värde, menar han, att man kan välja skola. Tänk det ser inte jag. Det har ett stort värde att kunna räkna med att den skola ens barn går i är bra. Det har ett stort värde att veta att man kan forma och välja sin egen framtid om man lägger manken till. Det har ett stort värde att även den som inte har engagerade föräldrar och siktet på den egna framtiden får en bra skolgång. Mångfalden och valfriheten består av att vi ger våra barn friheten att slappa och glida under några tonårsår. Priset är i bästa fall några extra skolår, i sämsta fall en framtid utan valmöjligheter. Hur kan vi tycka att vi har rätt att ge omyndiga elever fritt fram att sälja ut sin egen framtid mot några softa år och en laptop?

I diskussionen efteråt är Gunilla Hammar Säfström och Eva Cooper måna om att påpeka att det som beskrivs i programmet förekommer även på kommunala skolor. Kanske reagerade de som jag över ensidigheten i den bild som visades, men det är inte ett relevant påstående. Vi vet att det finns dåliga kommunala skolor. Det här programmet handlade emellertid inte om bra och dåliga skolor utan om vinster och skolan. Vad är det man sparar in på när man ordnar sig en riktigt saftig vinst och vad är det man sätter pengarna på? Går marknadsföring, nöjda kunder och datorer alltid före kunskapsmål, undervisning och lärare? Jonas Vlachos svarar undvikande på den frågan. Det finns inte utvärderingar, explosionen av stora skolkoncerner är ganska ny, frågan kan inte besvaras med någon säkerhet. I SNS rapporten Konkurrensens konsekvenser visade han emellertid att friskolorna  betalar betydligt mer än kommunala för skolmat, marknadsföring och utrustning och betydligt mindre för lärare och undervisning.  Det är  i sig ett svar på frågan, ett slags facit på vad eleverna och föräldrarna går efter och på vad friskolorna därför prioriterar. De kommunala skolorna ligger bara några steg efter. Även de måste skaffa sig en marknadsföringsstrategi, även de måste döpa om skolmatsalen till skolrestaurang och byta ut kebabgrytan mot kebab om de vill överleva i den konkurrens Lars Stjernkvist uppfattar som något positivt.

Programmet besvarade förstås den fråga Jonas Vlachos vägrar besvara med ett rungande ja. Men i och med att man så uppenbart tagit ställning i förväg och valt ut inslag för att få fram sitt budskap klingar det ihåligt. Det tycker jag är både tråkigt och onödigt. Det här är ett viktigt ämne som förtjänar att hanteras nyktert och förutsättningslöst.

Bland annat av det skälet stör jag mig på Natanael Derwingers påklistrat naiva framtoning. När han spelar korkade kusinen från landet som ägnar sig åt undersökande journalistik samtidigt som programmet har en uppenbar och genomtänkt agenda känns det bara ohederligt och manipulativt.

Roligast i programmet? När Derwinger förklarar att John Bauer eleven i varje fall inte spelar WoW i skolan och eleven förtydligar; ”i skolan spelar jag CS”. (World of Warcraft / Counterstrike). Men skrattet fastnar rätt snabbt i halsen.

Media: SVD, DN Två ledarartiklar med samma syfte - skademinimering - men olika infallsvinklar. Metta Fjelkner skriver tänkvärt på SVT Debatt.
Bloggar: Tankar om Skolan i Media, Plura,Johan Kant, LRradicals om vinster i kommunerna,

85 kommentarer:

  1. Om vi för en stund pratar vinster i fristående skolor.

    Om man har någon som helst kunskap om bokföring och ABL ska man vet följande. Aktiekapital ställs mot företagets intjäningsförmåga. Skulle företaget göra förluster, vilket aldrig diskuteras, skulle det innebär att när halva aktiekapitalet är förbrukat måste bolaget gå i konkurrs eller leva under ABL 13 kap om obestånd.

    Därför är alltid valet att i stället pyttsa in ägarlån så att detta inte inträffar. Dessa lån är givetvis räntebärande som betalas till moderbolaget. Skulle vinsten vara midre än räntorna har du helt plötsligen en förlust som kan äventyra dotterbolaget. Du är då tillbaka till det jag skrev ovan.

    Så frågan vad är ägget och hönan?

    Samtidigt undrar jag om du läst ESO 2011:8. Den ger en helt annan bild om vad som är orsaken till svensk skolas problem.

    SvaraRadera
  2. Plura, jag har läst ungefär halva. Där var jag tvungen att ta en hälsopaus för jag kippade efter andan av indignation.

    SvaraRadera
  3. Patrick, det blir ofta så för mig när Johannes Åman skriver om skolan. Jag känner inte igen mig i beskrivningarna och tror varken på förklaringarna eller lösningarna. Det kommer ett inlägg om ESO-rapporten vad det lider.

    SvaraRadera
  4. "I diskussionen efteråt förfasar sig Norrköpings Lars Stjernkvist (S) över vinsterna samtidigt som han försvarar valfrihetsreformerna. Det har ett stort värde, menar han, att man kan välja skola. "

    Lars Stjernkvist vågar inte föreslå, att alla föräldrar ska fråntas möjligheten att välja bort skolor med alltför många alltför antisociala elever.

    SvaraRadera
  5. Hej

    Först måste jag säga att jag är glad att du också stör dig på Derwingers sätt att vara. Varför kan aldrig skolfrågorna presenteras seriöst?
    Sedan är programmet väl vinklat. Det är som att det är skitlätt att starta en vinstdrivande skola. Det finns faktiskt många skolor som går med förlust och till och med får läggas ner.I dessa fall förlorar ägarna pengar. Om det vore så väldigt lätt vore det bara för var och en att starta en skola lätt som en plätt. Vill man dessutom profilera sig med att inte göra vinst så borde man ha hur mycket pengar som helst att köra skola för. Varför gör ingen som påstår att det är lätt att driva friskola det?
    Det stora problemet är den kommunala skolan som kommer allt för lätt undan. Varför visas inte hur motsvarande kommunalt gymnasium i Sundsvall lyckas jämfört med JB. Om det hade varit ett bättre val borde det väl framkommit i reportaget.
    Ta killen som spelade datorspel på JB, hade han lyckats bättre i den kommunala skolan? Varför valde han JB när han hade både bröder och systrar som gått där? Både han och hans föräldrar visste vad han valde.
    Är det inte hans grundskola (privat eller kommunal?) som har misslyckats när hans studieambitioner när han slutar nian sträcker sig till att välja en skola där man får spela dataspel?

    SvaraRadera
  6. Johan, det är möjligt att du har rätt. Det är antagligen inte populärt bland väljare att uttala sig mot valfriheten i skolan. Men det är också möjligt att det är precis så Lars Stjernkvist tycker. Det verkar trots allt vara vad väldigt många politiker tycker. Att valfrihet automatiskt är bra. Många valfrihetsreformer saknar koppling till folklig önskan om valfrihet. Politikerna befriar oss närmast mot vår vilja. Det tycker jag är märkligt. Hur många svenskar vill ha ansvaret över sina pensionspengar?
    Jag växte upp med vad jag uppfattade som en likvärdig skola. Jag hörde aldrig talas om någon som flyttade för att byta skola, böt någon skola hade det med kompisar och närhet att göra inte skolkvalitet. Likvärdighet är inte bara ett fullt uppnåeligt mål, det är ett väldigt viktigt sådant. Bristen på likvärdighet gör nämligen samhället både orättvist och irrationellt då vi inte utvecklar den begåvning och de förutsättningar som finns hos våra barn.

    SvaraRadera
  7. Jonas, angående Derwinger, det räcker med den verkliga naivitet som ligger bakom flera av våra skolreformer, vi behöver inte addera spelad sådan till skoldebatten.

    Finns det många skolor som går med förlust? Jag har varit med om flera friskolenedläggningar, men de har alla skett så fort elevunderlaget sviktar, dvs redan vid risk för kommande förlust. När det gäller de fyra stora koncernerna är det i varje fall hög vinst som gäller. Det finns icke vinstdrivande friskolor. Jag jobbar själv på en kommunal självstyrande skola som sköts enligt den modellen. I SNS rapporten Konkurrensens Konsekvenser framgår att sådana skolor ofta har väldigt goda resultat.
    När det gäller CS killen. Jag håller inte med om att man kan lägga skuld vare sig på eleven eller på överlämnande skola. Många 16-åringar har en framtidshorisont som sträcker sig till nästa helg och alla har inte föräldrar som bryr sig eller sätter gränser. Det är svårt till och med när man är insatt och engagerad att välja skola. Jag kan inte avgöra vilka friskolor som är bra och vilka som är dåliga i vårt upptagningsområde så mina barn har bara fått välja mellan kommunala skolor och även därefter har vi lagt ner mycket tid på efterforskningar och diskussion om olika skolor. Är det rimligt att det ska vara på det viset? Jag tycker inte det.

    SvaraRadera
  8. Det finns många som försvarar skolvalfriheten med näbbar och klor och jag kunde känna med föräldrarna som såg sina barns välfungerande skola hotas.

    Under många år har skolan misskötts, och skötsamma och duktiga elever har inte fått göra några laborationer pga andras stök, de har inte fått möta tillräckligt kompetenta lärare i flera ämnen och de har fått huka för andras trakasserier av deras studieambitioner. Nu när flykten från skolorna börjat tror jag att tuffa åtgärder mot friskolorna kan upplevas som en järnridå som hindrar flykten till något bättre.

    Jag tror att det är för sent att ta bort skolvalfriheten!

    SvaraRadera
  9. Först kan man ju undra över uttrycket valfrihet. Jag kan välja min tandläkare, men om jag är missnöjd med denna kan jag genast uppsöka en ny för en second opinion. Det är valfrihet. I denna form av bindande val vad gäller skolor måste man tvingas in i en av många bås, som man svårligen kan lämna direkt.
    Valfriheten är bara en av marknadens myter förutom att konkurrens med automatik ger lägre priser, högre kvalitet, bättre kundbemötande och allt vad som sägs i de glättade broschyrerna.

    Det är lite förvånande att i det debattprogram som Helena diskuterar var det ingen som ens kom på tanken att valfriheten i sig kan vara av ondo. Man kan också ifrågasätta valet av deltagare. Hammar Säfström, detta svaga nummer, har ju just startat en egen certifieringsverksamhet för lärare i alla skolor och vill naturligtvis hålla sig väl med alla skolaktörer.
    Varför fanns ingen rejäl motståndare till friskolor med i programmet? Vlachos var en besvikelse och Derwinger hade lagt sig till med UR-stuket; gör allting lustigt, ha en massa snabba klipp här och där i programmet. Jag vet inte om det är pedagoger som alltid ska "förlusta" UR-programmen, men man har sina aningar.

    SvaraRadera
  10. Bertil, först har man låtit skolfrälsare fara fram i skolan och predika frivillighet till varje pris och lurat eleverna att det är rimligt att välja bort att lära sig vissa saker. Sicket kvacksalveri! Sedan har man tagit bort all valfrihet, så att ett val mellan olika inriktning, ett val med konsekvenser är något helt okänt för eleverna. Vilken usel förberedelse för ett samhälle som kräver mängder av aktiva val!

    Sen erbjuder man den stora valfriheten mellan skolor med totalt skilda pedagogiska modeller och ämnesfokus. Alla kan inse att det är en försumbart liten andel elever som har någon som helst reell valfrihet utifrån att de kan välja. Spiken i kistan!

    SvaraRadera
  11. Jan, likvärdigheten är inskriven i skollagen. Vi borde inte kunna ha en valfrihet som inkräktar på den. Personligen struntar jag i hur många som försvarar den. Så länge vi har en valfrihet som motverkar likvärdighet och ökar snedrekrytering kommer jag att bekämpa den.

    SvaraRadera
  12. Bertil, jag delar helt din skepsis till valfrihet. Vi människor måste själva få välja var vi vill ha valfrihet och var vi helst vill slippa. Hur många skulle välja att förvalta sina pensionspengar själv till exempel? Hur lätt är det att navigera i djungeln av telefonavtal? Något är ordentligt snett när politiker kämpar för att inskränka en valfrihet som de flesta människor upplever som viktig - nämligen möjligheten att fördela föräldraledigheten efter läggning och behov inom familjen - samtidigt som man erbjuder den ena friheten efter den andra som ingen frågat efter. Det var inte elever som tryckte på för gymnasiekurser som styrketräning A och B, tvärtom var det vuxenvärlden som tryckte kurserna på dem.
    Gunilla Hammar Säfström, ja. Hon gjorde en slät figur nästan hela programmet igenom och det var tydligt att hon funderade över vad det var lämpligt att säga. Jag hade till och med tänkt mig ett elakt citat (”Det känns inte bra helt enkelt. Så tänker jag” vid frågan vad hon tyckte om Ove Salstens agerande), men mot slutet när hon sa att hon funderat mycket över kundvalssystemet, att elever inte kan fungera som kunder, att många inte har föräldrar som kan eller vill hjälpa till och att skolan ska vara kompensatorisk, då förlät jag henne och strök citatet.

    Vlachos är forskare av det riktiga slaget som utgår ifrån underlaget i sina yttranden, inte från eget tyckande. Sådant är sällsynt i skoldebatten och något vi verkligen behöver mer av. Det var nog en bra sammansättning folk i panelen med tanke på hur vinstkritiskt själva programmet var.

    SvaraRadera
  13. Jan, mitt i prick. Kvacksalveri är precis vad det handlar om. Först lurar man elever att slösa bort tre år på halvdana utbildningar som inte leder någonvart. Därpå stramar man åt möjligheterna att läsa upp och komplettera betyg på Komvux. Ska man ta sig välbehållen genom vårt skolsystem måste man ha engagerade och helst akademiskt utbildade föräldrar. Annars är man rätt rökt.

    SvaraRadera
  14. @Jonas Claesson
    >Vill man dessutom profilera sig med att inte
    >göra vinst så borde man ha hur mycket pengar
    >som helst att köra skola för. Varför gör ingen
    >som påstår att det är lätt att driva friskola det?"

    Riskkapitalister (folk som varit med ett tag) vet hur man marknadsför produkter. De har varit med förr. Marknadsföring kostar dessutom pengar och jag tror det är extremt tacksamt och tuta i folk en massa skit när skolan är så rörig. Så länge lärare har monopol på att sätta betyg kommer det vara totalt omöjligt och mäta kvaliteten på olika skolor och då är det omöjligt att få verkliga kvalitetsindex. Kunder kan omöjligt välja skola/lärare efter kvalitet.

    Har jobbat med CRM programvara (programvara företag använder för att få bättre "sälj") i mer än 15 år och nya entreprenörer som inte kan marknaden har inte mycket och hämta. Jag tror en del som givit sig in i skolbranschen (även andra offentliga branscher) ser det lite som att ta godis från småbarn. Politiker vet inte hur man förbereder marknader så konkurrensen fungerar. Möjligen har det räckt för dem att se till och smöra för rätt personer eller på annat sätt kunna systemet, sedan är det bara och vänta in pengarna.

    SvaraRadera
  15. Valfrihet borde rimligtvis bytas ur mot valbarhet. Kunderna väljer mellan ett antal alternativ. Sedan är det tragikomiskt med denna lek med ord. Avreglering blir ofta valfrihet och denna frihet att välja skall leda till ökad effektivitet, lägre kostnader och billigare produkter. Vi har ju sett följderna av denna politik under tjugo års tid. El, tele, taxi,vård och skola har avreglerats och kunderna har fått ökad valfriheten.Har det blivit bättre service och billigare eller är det bara regelfritt och brist på styrning?

    SvaraRadera
  16. Angående valfrihet

    Kan vara bra och påminna sig om att det handlar om valfrihet och välja skollokal. Det kallar inte jag bra valfrihet, man måste ha möjlighet och påverka valet av vilka lärare man får

    SvaraRadera
  17. Per, det du beskriver är precis vad man ser ute på "skolmarknaden". Konkurrens utan systematisk kontroll av produkten - dvs elevernas kunskaper, färdigheter, trivsel och delaktighet - kan inte ge goda resultat.

    SvaraRadera
  18. Anonym, tragikomiskt är verkligen rätt ord. Man säger att avreglering ska få si och så effekter, men när har man någonsin tagit reda på om det blev som man trodde?

    SvaraRadera
  19. Per, visst sjutton ska det finnas valfrihet i skolan, men man behöver hålla reda på var den hör hemma. Eleverna ska ha stort och verkligt inflytande över material, arbetssätt och mycket annat i skolan. Men de ska inte kunna välja styrketräning A istället för Matte C och de ska inte kunna välja en lärarlös trivselskola framför "the real deal".

    SvaraRadera
  20. Jag menar inte att man skall kunna välja ämnen (undantaget att man uppfyller krav i ämnet och kan göra mer i något annat), det jag menar är att det bör finnas bättre möjligheter och välja lärare, i alla fall välja bort lärare. Om en elev inte lär sig på lektionen för att läraren är svår och förstå, hur gör man?

    SvaraRadera
  21. Per, man säger till. Hjälper inte det talar man med mentorn. Hjälper inte det talar man med rektorn.

    SvaraRadera
  22. Jag är en stor förespråkare av likvärdighet i vårt skolsystem men tycker att det funnits en sådan rädsla för att misslyckas med likvärdighet att man valt likformighet för att känna sig på den säkra sidan.

    Det är svårare att skapa likvärdighet och alternativa vägar med reell valfrihet men alternativet likformighet är så mycket sämre.

    SvaraRadera
  23. Har inte lärare rätt att välja elever? Vi borde väl omfattas av den heliga valfriheten. Bort med alla bokstavsbarn, dumskallarna, de med somatiska åkommor, de med föräldrar som är allmänt vidriga. Yttermera förvisso borde lärare kunna välja vilken lön de vill ha, vilka chefer de ska...allt i enlighet med valfrihetsprincipen. All makt åt Marknaden vår Befriare!

    SvaraRadera
  24. Helena, får man byta till annan lärare då?

    Hur många elever vågar göra det där? Risken är att de inte får byta lärare och sedan blir straffade betygsmässigt av läraren.

    SvaraRadera
  25. Jan, hemligheten ligger i att rikta det mesta strålkastarljuset mot skolans slutresultat. Elevernas kunskaper, färdigheter och (jag har läst Morricas blogg) bildning. Vägen dit får gärna vara litet dunkel.

    SvaraRadera
  26. Anonym (Janne?), :). Men jag undrar om du är helt mogen för egna val? Bokstavsbarn får man väl sitta med på tumanhand i ett lugnt rum? Kanske rent av med en kopp kaffe och morgontidningen. Somatiska åkommor kan vara uppiggande i klassrumsmiljö och med vidriga föräldrar kan man spela mindgames. Dessutom kan man roa sig med att försöka vända deras barn emot dem.

    SvaraRadera
  27. Per, man får byta klass och mentor, däremot brukar det inte vara schematekniskt möjligt att byta lärare. De flesta lärare är emellertid resonabla och villiga att anpassa sig till sina elevers önskemål.

    SvaraRadera
  28. Helena

    Jag håller med om att man inte kan lasta CS-killen. Men,tror du verkligen att det bara är Gymnasiet som har brustigt i hans skolgång? Det har ju bevisligen varit problem generellt med grundskolans ansvar. Därför är ju nya skollagen mer tydlig med vad som krävs av grunskolan, med möjligheter att gå om etc.

    Per:
    "Riskkapitalister (folk som varit med ett tag) vet hur man marknadsför produkter."
    Menar du verkligen att JBs tafliga Youtube filmer och hemsida är så fantastisk marknadsföring att den likt Råttfångaren i Hameln lurar med sig alla barnen?

    SvaraRadera
  29. Jag undrar om det månne kan vara så att ett delproblem är skolans plats i den politiska retoriken? Genom att bädda in den tryggt i mitten av treenigheten vård-skola-omsorg placerar man fokus på omsorgsbiten. Skolan blir i det sammanhanget ett ställe där barn och ungdomar befinner sig, där de har något att göra om dagarna, där de får ett mål mat och hålls reda på istället för att dra omkring "på stan" och störa vuxensamhället.

    /Morrica

    SvaraRadera
  30. Tack för svar, Helena.

    Du skriver: "Jag växte upp med vad jag uppfattade som en likvärdig skola. Jag hörde aldrig talas om någon som flyttade för att byta skola, böt någon skola hade det med kompisar och närhet att göra inte skolkvalitet."

    Idag efterfrågar tillräckligt många föräldrar möjligheten att välja BORT skolor, som har alltför många alltför antisociala elever - dels eftersom man inte vill, att de egna barnen ska få antisociala kompisar dels då en skolas kunskapsförmedling blir lidande, om skolan har alltför många alltför antisociala elever.

    "Likvärdighet är inte bara ett fullt uppnåeligt mål, det är ett väldigt viktigt sådant."

    Nope.. om du radikalt förändrar landets demografi, så är t.ex. likvärdiga skolor inte längre något "fullt uppnåeligt mål".

    Om eleverna/befolkningen är etniskt/kulturellt/socialt heterogen, så bli skolans kvalitet också heterogen.

    När man vinner något (oavsett vad) - och en etniskt/kulturellt/socialt heterogen befolkning brukar framhållas som en stor vinst för Sverige - så förlorar man samtidigt som regel något annat (t.ex. möjligheten att skapa likvärdiga skolor).

    Det är en kuriös föreställning (eller förhoppning?), att en radikalt förändrad demografi inte radikalt skulle förändra (och även i somliga frågor minska) handlingsutrymmet både för politiker och privatpersoner.

    Jan Lenander har rätt, när han skriver: "skötsamma och duktiga elever har inte fått göra några laborationer pga andras stök, de har inte fått möta tillräckligt kompe tentalärare i flera ämnen och de har fått huka för andras trakasserier av deras studieambitioner. Nu när flykten från skolorna börjat tror jag att tuffa åtgärder mot friskolorna kan upplevas som en järnridå som hindrar flykten till något bättre. Jag tror att det är för sent att ta bort skolvalfriheten! "

    SAP har beslutsamt försämrat kunskapförmedlingen i skolan - kosta vad det kosta vill - ända sedan 1946 års skolkommission fick ersätta den tidigare skolutredningen.

    Det var emellertid kanske beslutet att förändra landets demografi - kosta vad det kosta vill - samt beslutet att kommunalisera skolan/lärarkåren - kosta vad det kosta vill - som verkligen synliggjorde, att svenska politiker ansåg och anser, att deras (skol)politik får kosta de skötsamma och duktiga eleverna, vad den kosta vill.

    Tillräckligt många föräldrar sympatiserar (föga förvånande) inte med svenska politikers grundläggande värdering: Den förda politiken ska få kosta deras barn, vad det kosta vill.

    Dessa föräldrar eftersträvar därför att flytta sina barn från skolor, som har alltför dålig kvalitet (inte sällan pga att skolan har alltför många, alltför antisociala elever).

    Det är inte möjligt för något politiskt parti att gå till val på, att partiet vill förhindra dessa föräldrar att VÄLJA BORT de skolor, som de vill välja bort.

    SvaraRadera
  31. Per!

    Du fortsätter med ditt okunniga och smått infantila tjat om rätten att få byta lärare och bryta lärarnas betygsmonopol. Men gör slag i saken och studera till lärare så får till och med du sätta betyg! Alla får bli lärare, ja till och med folk som saknar den ringaste bildning har kunnat titulera sig lärare och sätta betyg. Det är väl det som är ett av de stora bekymren i svensk skola idag. Vi har lärare som egentligen inte är lärare och vi har skolledare som inte har den ringaste aning hur det är att vara lärare och än mindre bedriva pedagogisk verksamhet. Det politiska ledargarnityret har jag god lust att skicka till Haagtribunalen för prövning gällande brott mot mänskliga rättigheter. Amen

    SvaraRadera
  32. Jonas, bilden är högst snarlik i grundskolan. Stora skillnader mellan vad som krävs och många elever som har betyg som saknar täckning och otillräckligt på fötterna för att klara gymnasiet.

    Nu ska jag inte svara för Per, men skulle inte marknadsföringen ha god effekt skulle ingen skola sätta pengar på sådant.

    SvaraRadera
  33. Morrica, du har absolut en poäng där. Den effekten har garanterat stärkts av kommunaliseringen. Det kommunala behovet av att hålla ungarna från gator, torg och ofog är större än behovet att se till att de får den bildning de behöver.

    SvaraRadera
  34. Johan, jag tycker inte att föräldrar ska kunna välja bort skolor och jag tycker inte heller att elever ska tillåtas bete sig antisocialt i skolan. När det gäller den sista biten har vi fått helt andra redskap nu, samtidigt som elevernas rätt till arbetsro skärpts. Ingen ska längre behöva utsättas för det Jan beskriver.
    Du beskriver genomgående heterogena grupper som något som är negativt. Är det för stora skillnader i förkunskaper ställer det förstås till med problem, men blandning har också många fördelar. Jag har jobbat med nivågrupperade klasser och kommit att bli kraftig motståndare till sådana trots att jag har rena färdighetsämnen där förkunskapsnivån är viktig. Blandade grupper är bra för den allmänna kunskapsinhämtningen.

    Dessutom är blandningen viktig för demokratin, för alla elevers utveckling och den är viktig för att vi ska utveckla empati, förståelse och tolerans i vårt samhälle. Sist men inte minst är elevblandning en förutsättning för klassresor och individens frihet att forma sin framtid efter egna förutsättningar och önskemål.

    Du verkar också uppfatta invandrarelever som något som automatiskt sänker nivån. Det kan lika gärna vara tvärtom. Att en nyanländ elevs snabba framsteg, arbetsvilja eller annat positivt smittar av sig i en klass.

    SvaraRadera
  35. Ja Helena! Vi människor verkar ju vilja att bli lurade. Hur skulle annars TV-shopprodukter kunna slå igenom så bra hos folk. Vi vill ju tro att den där fettförbrukarvibratorgördeln ger oss plattare mage medan vi slurkar i oss ett sexpack Koff och en påse ostbågar och tittar på någon usel amerikansk serie. Men som alla vet finns det inga genvägar till en plattare mage. Det finns framför oss är strikt kost och stenhård träning. Likadant är det i skolan. Vill man uppnå resultat så är det bara att mala på med läsning, skrivuppgifter och räkning. Skolans motsvarighet till armhävningar, situps och löpträning. Roligt, nja kanske inte men absolut nödvändigt./ Janne

    SvaraRadera
  36. Fan också! Glömde lite frågetecken och annat. Tror jag måste ta öva lite mer. Eller så väntar ett par kalla...i kylen. Vad ska jag välja?

    SvaraRadera
  37. Jag skulle definitivt ta ölen, Janne. Ölen och så förstås gördeln.

    SvaraRadera
  38. Bra! Gott val och så kan jag skylla på dig för att jag har skaffat en torktumlare istället för en mycket tvättbräda. Ansvarsfrihet är skönt och en mycket populär företeelse.:D

    SvaraRadera
  39. Ansvarsfrihet? Jag sa ju ta gördeln också. Och sedan när är tvättbräda bättre än torktumlare?

    SvaraRadera
  40. Huruvida tvättbräda eller torktumlare är bäst beror väl på om man vill tvätta eller torka? Båda fyller sin funktion.

    Och det gäller omsorg och undervisning också, båda fyller sin funktion, men precis som det blir mindre bra om man försöker tvätta sin smutsiga byk i en torktumlare blir det mindre bra om man använder skolan som värmestuga och förvaring.

    /Morrica

    SvaraRadera
  41. @Anonym: Att lärare sätter betyg är en stor anledning till att yrket är ointressant. Om jag undervisat hade jag inte velat sätta betyg, utmaningen försvinner eftersom måttet (betyget) tappar i trovärdighet.

    SvaraRadera
  42. Skolan fostrar väl eleverna i huvudsak till att kämpa = "kriga" - eller ?

    SvaraRadera
  43. Per! Nu är du bra feg. Man sätter hela tiden betyg och omdömen på sin omgivning. Alla har en uppfattning om allt och alla hela tiden. Vi bedömer och bedöms. So ist das Leben! Märkliga med dig att du för en kampanj mot lärare men du är inte ens villig att försök sätta dig in i att vara lärare. Då drar du dig ur och säger att yrket är ointressant. Minst sagt lite löjeväckande och pinsamt för en skoldebattör.

    SvaraRadera
  44. Tack för svar, Helena!

    Det har tydligt framgått att DU "inte [tycker] att föräldrar ska kunna välja bort skolor", som de vill vill välja bort.

    Jaha? Det kan *du* tillåta dig att tycka - men är inte möjligt för dagens svenska politiker att ha en så nonchalant och von oben inställning till sina väljare.

    Du framför, att en etniskt, kulturellt och kunskapsmässigt stor blandning av eleverna i samtliga klasser och skolor är "viktig för demokratin" samt viktig för "empati, förståelse och tolerans" i samhället och vidare "en förutsättning för klassresor och individens frihet att forma sin framtid efter egna förutsättningar och önskemål".

    Och därför anser du, att de skötsamma och duktiga eleverna bör vara disponibla för alla skolor som ett slags pedagogiska instrument (!) i syfte att underlätta de mindre skötsamma och mindre duktiga elevernas klassresor. Jag hoppas, att någon kommentar är överflödig.

    Sammanfattningsvis:

    En etniskt/kulturellt/socialt heterogen befolkning tenderar att självsortera sig.

    De metoder, som skulle krävas för att förhindra/stävja/förbjuda en heterogen befolknings spontana självsortering är så pass repressiva, att de i praktiken knappast är politiskt genomförbara.

    Det är inte möjligt för något politiskt parti att gå till val på, att partiet vill förbjuda ambitiösa föräldrar att välja bort de skolor, som de vill välja bort.

    SvaraRadera
  45. @Anonym

    Tror inte riktigt du greppat orsaken till varför lärare inte skall sätta betygen.
    Tror du att du kommer förstå? Det tror inte jag ;)

    SvaraRadera
  46. Per!

    Du har hävt ur denna ståndpunkt tidigare utan att riktigt förklara vem eller vilka som ska bedöma eleverna om inte lärarna skall göra det.

    Märkligt att du tycker en massa saker om skolan i allmänhet och lärare i synnerhet men vågar inte göra slag i saken och prova på. Det är väl ingen match för dig som är ett proffs och verka veta hur det egentligen skall vara. Jag väntar otåligt på att du ska delge av dina lärar-erfarenheter.

    Tips! Om du bor i någon av Sveriges större städer så sök dig till någon förortsskola. De kommer att ta emot dig med entusiasm. Lycka till Experten!

    SvaraRadera
  47. Per, att sätta betyg är inget problem, men att vi lärare också ska sätta betyg på oss själva och våra skolor - det är ett problem.

    SvaraRadera
  48. Johan, vi får helt enkelt "agree to disagree".

    SvaraRadera
  49. @Anonym

    Jag tycker inte massor av saker om skolan. Det jag gör är att kritisera ett strukturproblem som gör det omöjligt för skolan och utveckla sig, tvärtom tenderar den och bli sämre

    Finns många som kan bedöma kunskaper och jag tror de allra flesta lärare egentligen hade varit glada om de slapp den biten och kunde fokusera på undervisning.

    Till och med datorer kan ha hjärnkoll på hur eleven ligger till
    Ett exempel: http://www.khanacademy.org/about

    Finns video där om hur deras mjukvara fungerar

    SvaraRadera
  50. Herregud människa!

    Du fortsätter att bara tro och tycka. Tänk om du kunde skaffa dig egna lärarerfarenheter och verkligen utveckla skolan som institution. Var nu så snäll och utveckla dina tankegångar. Nöjd dig inte med att konstatera att något är fel. Kom med åtgärder och vilka för-och nackdelar dina föreslagna åtgärder kan tänkas ha. Lite mer kött på benen, tack!

    SvaraRadera
  51. @Anonym

    Jag har egna lärarerfarenheter

    SvaraRadera
  52. @Anonym

    Helena skriver i ett senare inlägg så här:
    ---
    "Hur ofta händer sådant i Sverige? Hur helig är elevernas rätt till en behörig och kompetent lärare här? Och hur långt sträcker sig rätten att tänka kritiskt och ha inflytande över sin skolsituation? Lärare har mycket större frihet och åtnjuter mycket mer respekt i Finland än i Sverige, men är man en riktigt inkompetent och/ eller lat lärare sitter man betydligt tryggare i Sverige än i Finland. Den främsta orsaken till det är Studentexamen. Tack var den kan man granska enskilda lärares skicklighet och bedömningsförmåga."
    ---

    Det är ungefär det jag förespråkar även om jag inte tror det räcker med en studentexamen för att lärare skall få en slags kontroll så hela området styvas upp. Systemet har rasat ihop så mycket att man måste ta till effektivare metoder.

    Jag tror inte det är så många lärare idag som har tillräckligt med didaktiska kunskaper för att veta hur man lär ut effektivt. Speciellt inte i en värld som förändrats så extremt.
    Större förändringar måste till och då måste man ner på att kvalitetsbedöma olika lärare. Orsakerna är tre:
    - Lärare måste snabbt kunna lära sig av varandra
    - Dåliga lärare måste synliggöras, antingen får de skärpa sig eller välja annat yrke
    - Elever måste få mycket bättre möjligheter och välja den lärare som fungerar bäst för dem

    SvaraRadera
  53. @Per
    Du citerar Helena när hon beskriver hur en positiv bieffekt av studentexamen i Finland är att man tack vare den kan granska enskilda lärares skicklighet och bedömningsfråga. Därefter skriver du att det är "ungefär det [du] förespråkar även om du inte tror det räcker med en studentexamen för att lärare skall få en slags kontroll så att hela området styvas upp".

    Hur menar du? Vilket är området du syfter på? Vilken slags kontroll av vad tror du att studentexamen skulle ge lärare?

    Du skriver också "Elever måste få mycket bättre möjligheter" och jag måste få fråga möjligheter till vad?

    Jag avser inte att vara näsvis mot dig, men jag vill gärna förstå vad det är du vill uttrycka.

    /Morrica

    SvaraRadera
  54. @Morrica

    Det var ett svar till Anonym och vi har haft lite "snack" så jag förstår att det inlägget kan vara lite otydligt, upprepade inte tidigare text.

    Jag har förespråkat att kunskapsbedömning skall skötas av andra än lärare för att få en trovärdigare bedömning med högre kvalitet. Samma principer fast bättre fokus jämfört med studentexamen. Studentexamen är enligt mig en bra kontroll för att behålla kvaliteten i ett fungerande system, däremot tror jag det är för otillräckligt för att få upp kvaliteten i något som inte fungerar. Tar för lång tid och blir för trubbigt.

    För att utvecklingen skall vända i Svenska skolan behöver man ändra mer.
    - Göra det roligare och vara lärare
    - Minska kontrollen hur lärare utövar yrket
    - Bättre kunskapsbedömning (öka kvaliteten ordentligt)
    - Snabbare återkoppling till vad elever lär sig
    - mm

    Går och fixa till relativt enkelt under förutsättning att lärare släpper kunskapsbedömningen till andra som kan göra det bättre.

    SvaraRadera
  55. Per, jag välkomnar olika perspektiv i kommentarerna och delar inte anonyms irritation. Men jag tycker nog att du generaliserar väl mycket utifrån egna upplevelser. De flesta lärare jag kommer i kontakt med anstränger sig för att göra ett bra jobb, gillar sina elever och gillas av dem tillbaka. Vi behöver en systematisk resultatkontroll, men det är inte för att lärare måste kontrolleras för att göra ett bra jobb utan för att vi har en konkurrensutsatt skola och genom individuell lönesättning konkurrensutsatta lärare.

    SvaraRadera
  56. @Helena

    Möjligt att jag generaliserar men jag går inte från egen erfarenhet (från skolan) när det gäller hur verksamheter utvecklas. Utan mer från företag och hur det fungerar där.

    Jag undrar hur lärare lär sig utveckla sitt yrke? En dåligt utbildad lärare eller lärare som saknar talang. Hur skall den lärare kunna förbättra sig när systemet inte är självförbättrande (har incitament där bra arbete premieras).

    Jag tror säkert lärare sliter häcken av sig för det är just det som brukar hända i organisationer som saknar struktur, sett det från företag ett flertal gånger. Det kan vara dålig stämning, man vet inte riktigt hur arbetet utförs bäst, tröga beslutsvägar eller annat. Är som en cancer och det blir bara mer och mer problem. Till slut trampar de vatten, det händer inget men de sliter som djur

    SvaraRadera
  57. Per, de fyra punkter du nämner i ditt inlägg 19 december 2011 13:02 förutsätter inte alls att lärare släpper kunskapsbedömningen (till de som kan den saken bättre, vilka de nu skulle vara). Det är nog snarare så att återkoppling och kunskapsbedömning förutsätter att lärare gör just kunskapsbedömning. Däremot vore det en fördel om en del av bedömningen gjordes externt (men gärna fortfarande av lärare) för att säkerställa likvärdighet och för att lärarna själva skall få återkoppling på sitt arbete, samt kalibrera deras bedömningar.

    Jag arbetade under 15 år i helt andra verksamheter innan jag kompletterade min civilingenjörsutbildning med tre terminer pedagogik för att få gymnasielärarexamen. Det gav mig inblick i flera olika arbetsplatser och jag jobbade även direkt med utvärdering av verksamheter och ledning av dem. Efter några år i skolans värld inser jag att förutsättningarna är väldigt speciella och även om det helt klart finns saker att lära av andra branscher är det inte alls någon självklarhet att erfarenheter är överförbara. Dina erfarenheter är en skakig grund att stå på i skolfrågor.

    Du skriver "Jag undrar hur lärare lär sig utveckla sitt yrke? En dåligt utbildad lärare eller lärare som saknar talang. Hur skall den lärare kunna förbättra sig när systemet inte är självförbättrande (har incitament där bra arbete premieras)."

    Jag tycker arbetet är så roligt att det är incitament nog till förbättring. Man skall dock akta sig för att dra för stora växlar på sin egen erfarenhet och visst vore det bra med en bättre incitamentsstruktur, men det är inte självklart hur den skall utformas, eftersom det finns många aspekter att beakta.

    SvaraRadera
  58. Per!

    Vi som har följt denna debatt har observerat att du tycker att den svenska skolan har ett antal graverande brister och om jag har uppfattat dig rätt så är själva lärarkåren den allvarligaste bristen.

    Det är väl i sin ordning att påtala det man uppfattar som brister i en verksamhet. Men borde det inte vara lika självklart att komma med förslag på förbättringar och lösningar på de problem som man påtalar?

    Men eftersom du nu har lärarerfarenhet så tycker jag att det är på plats att du blir tydligare och kommer med konkreta förslag till förbättringar och hur dessa förbättringar skall genomföras på det vardagliga skolgolvet.

    SvaraRadera
  59. @Niklas Z

    Jag är mest förbluffad över att en del inte begriper poängen med att lyfta bort bedömningen och jag har extremt svårt och förstå varför en del lärare försvarar (vill fortsätta utföra den) denna betungande arbetsuppgift.
    Hur ofta har man inte läst och hört lärare som börjar gnälla när det är dags och rätta en jävla massa prov och sätta betyg.

    Angående att du tycker arbetet är så roligt och det räcker för dig till din utveckling så får jag gratulera, du stämmer däremot inte med statistiken för vad jag känner till hör lärare till ett av de yrken där man "knäar" mest.

    Angående att förbättra de fyra punkter jag räknade upp. Vet du något bättre sätt än att separera kunskapsbedömning från lärarna?
    Det går säkert och få till förbättringar på andra sätt men med mycket högre kostnader, byrokrati och att de inte förbättras lika mycket.

    SvaraRadera
  60. @Per

    1. Självklart går inte provrättning på nolltid, men så himla mycket tid tar det inte. Det finns annat som tar mycket mer tid och som är avsevärt mycket med "lustdödande".

    2. Att lärare går på knäna beror på att de har lastats på en massa arbetsuppgifter som inte har med undervisning (inklusive bedömning) att göra. Kraven på dokumentation är inte resultatet av att bedömning måste göras. Bördan av administrativa uppgifter och liknande blir inte mindre av ändringar i incitamentsstrukturen. Du blandar äpplen och päron friskt.

    3. Nej, det är du som har kommit med ett påstående. Du har inte motiverat varför bedömningens förflyttning från lärarna till någon annan är en förutsättning för dina fyra punkter. Möjligen kan man utläsa mellan raderna att tidsåtgången för rättning av prov skulle vara något argument. Jag anser att argumentet är fel, men du kan gärna underbygga det bättre, eller framföra andra argument. När du gjort detta kan jag framföra mina förslag.

    SvaraRadera
  61. @Niklas Z

    Hur vet du om du är en bra eller dålig lärare?

    SvaraRadera
  62. Jag får feedback från mina elever. De talar om vad de tycker och gymnasieelever har genom åren sett ganska många lärare i aktion. De svarar också på enketer och andra udenrsökningar. Deras synpunkter är inte godtyckliga. En annan form av feedback är resultaten på de nationella proven. Visst rättar jag dem själv, men i matematik och fysik finns inte något stort utrymme för olika bedömningar. Skolinspektionens kontrollrättningar visar också att det är små skillnader mellan kontrollrättare och ursprunglig rättning i matematik.

    Det viktiga är dock inte huruvida jag är en bra eller dålig lärare. Ingen är så bra att det inte finns utrymme för förbättring. Det centala är därför att dra lärdomar som gör det möjligt att förbättras och det ser jag inte som problematiskt. Jag läser en hel del forskning, har en kontinuerlig monitorering av hur väl eleverna lär sig det jag vill att de skall lära sig.

    Men svara på frågor innan du ställer nya. Förklara varför lärare inte skall arbeta med bedömning för att dina fyra punkter skall kunna uppfyllas. Varför är det ett nödvändigt villkor.

    SvaraRadera
  63. Per, mitt i prick att fel saker premierats. Så är det inte riktigt längre. Kunskaperna har fått nytt fokus både när det gäller lärare och elever. Men det blir litet sorglustigt när man pang bom går från att ämneskunskaper saknar betydelse till att de är viktiga. När det gäller bedömning är det dock viktigt att läraren bedömer. Bedömning, motivation och undervisning behöver hänga ihop. Men däremot behöver slutresultatet kontrolleras externt - åtminstone i något skede.

    SvaraRadera
  64. Niklas, visst måste lärare arbeta med bedömning. Och visst går det att veta om man är en bra lärare eller inte. Det går också att veta när man är en bra lärare och när man inte är det. Väldigt ofta är man en dålig lärare när man inte har fått utrymme och möjlighet att göra ett bra jobb. Jag är inte intresserad av att diskutera hur lärare kan skärpa sig innan det finns förutsättningar att göra ett bra jobb.

    SvaraRadera
  65. Bedömning är centralt i läraryrket. Eftersom man – med all rätt – förväntas anpassa sin undervisning till elevernas förmåga måste man så kontinuerligt som möjligt följa upp vad de kan. Om en lärare inte gör det blir det svårt eller omöjligt att göra ett bra jobb. Att då som Per föreslå att lärare inte skall göra bedömning är verkligen märkligt. Det skulle innebära att man måste skapa en parallell organisation som står för detta och ger feedback till läraren, vilket skulle kosta pengar.
    Det är ju också så att variationerna mellan klasser och i klasser kan vara väldigt stor. Jag undervisar uteslutande på NV. och IB-programmen, på en skola som har högt söktryck och därför tar in de elever som har högst betyg. Trots det är variationerna stora. Jag vågar knappt tänka på hur stora variationerna då kan vara i grundskolan. Dessa variationer gör att man ständigt måste anpassa sin undervisning. Det går inte att bara köra på, utan fortlöpande uppföljning och bedömning. Det förblir ett mysterium hur Per kan föreslå att bedömningen skall frikopplas från lärarna.
    Däremot står det klart att lärarna måste ha en gemensam måttstock, om likvärdig betygssättning. Kollegiala samtal är till hjälp, men knappast tillräckligt för att synkronisera ett sexsiffrigt antal lärare i landet. Innan det skett genom kollegiala samtal har antagligen betygssystemet hunnit förändras åtskilliga gånger. I mina ämnen, matematik och fysik, finns väldigt bra nationella prov för varje kurs. Det utgör dessutom en sorts måttstock som man anpassar övriga prov och annan bedömning till. Det är inte svårt, förutsatt att man har tillräckliga ämneskunskaper och en skaplig erfarenhet. En vanlig invändning mot nationella prov är att de inte mäter allt. Det är naturligtvis sant, men det gäller alla andra praktiskt genomförbara metoder också. I mina ämnen, menar jag, mäter de både representativt och relevant, vilket gör att det inte spelar så stor roll att de inte mäter allt. Möjligen är det dock så att de ämnen jag undervisar i är ovanligt väl lämpade för detta, medan den modellen passar andra ämnen sämre, vilket kan motivera exempelvis extern examination för att öka möjligheterna till feedback till läraren och en likvärdig betygssättning.

    SvaraRadera
  66. Jag tar Pers punkter en efter en.

    1. Gör det roligare att vara lärare.

    Självklart ställer jag upp på det, men ser inte varför det skulle kräva att man släpper kunskapsbedömningen. Personligen tycker jag att kunskapsbedömningen, att se eleverna utvecklas, som en av de saker som gör yrket roligt. I stället kan man undra om den som tycker bedömningen är ett stort problem verkligen är lämpad att vara lärare i en skola där kunskapsuppdraget står i fokus.
    Men Per, upplys mig gärna hur du tänkt här.


    2. Minska kontrollen hur lärare utövar yrket.

    Faktum är att det idag knappat utövas någon kontroll alls av hur lärare utövar sitt yrke, så länge vi talar om kunskapsuppdraget. Däremot verkar däremot finnas för mycket kontroll av om man sköter sina administrativa sysslor. Så hur skall detta underlättas av att man släpper bedömningen?


    3. Bättre kunskapsbedömning.

    Här kan det möjligen finnas ett korn av sanning. Dels har vi problemet med snällare bedömning av egan elever, dels har vi kanske lättare att göra ett begränsat antal examinatorer till skickliga bedömare. Det finns dock några saker som måste beaktas. Det första är att en av orsakerna till ojämn bedömning är att utbildningen i bedömning och betygssättning ofta är/har varit ytterst skral på lärarutbildningen. Med tanke på att man behöver vara en god bedömare för att vara en god undervisare så är det en brist som ändå måste åtgärdas. Den andra är att problemet inte kräver att all bedömning läggs på externa bedömare för att lösas.


    4. Snabbare återkoppling till vad elever lär sig.

    Hur detta skulle kunna ske genom att lärare inte bedömer framstår som en gåta.

    SvaraRadera
  67. Niklas Z

    De problem du tar upp i 31 december 2011 13:54 hade lösts mycket bättre om man separerar bedömningen från läraren.

    Så länge läraren bedömer en elev finns ett beroende som är mycket olyckligt. Ta bara ditt exempel med stor variation på elevers kunskaper. Eftersom eleven är knuten till läraren kan den inte välja en annan lärare med elever på samma nivå.
    Om bedöming separat så kan eleven välja vilken lärare den vill, kunskap får mycket mer fokus.

    Samma med den problematik som Helena tar upp med att lärare inte tillåts göra ett bra jobb. När området är så förvirrat om vad som är bra och dåligt, vad som fungerar och vad som inte fungerar på grund av dåliga mätinstrument är det mycket svårt för en lärare att själv slå näven i bordet och säga "det här fungerar". Snarare blir det lätt att politiker kan fortsätta peta i ert arbete och komma med tom retorik. Ingen kan avgöra vad som är rätt. Ofta utgår man från sig själv och tror att alla andra är likadana. Skolan blir värdelös på att anpassa sig efter elevers behov

    Får återkomma med svar, brådis

    SvaraRadera
  68. Per,

    du blandar återigen ihop saker och ting. Du skriver att eleven är knuten till läraren och då kan den inte välja en annan lärare med elever på samma nivå. Först av allt är det inte riktigt sant, för det är inte knytningen till läraren som är hindret. Det sker redan idag sådana byten. Det som gör att det inte är vanligare är att det finns en massa andra aspekter, t ex att antalet lediga platser är begränsat, hur det fungerar med klasskamrater, avstånd till skola, etc. Faktorer som inte har med bedömning att göra.
    Detta följer du upp med att hävda att "Om bedömning separat så kan eleven välja vilken lärare den vill, kunskap får mycket mer fokus". Detta följer helt enkelt inte av din föregående mening. Det är inte bedömningen som hindrar eller försvårar detta, utan andra faktorer. Det du säger saknar logik.

    Men återigen: svara på tidigare ställda frågor innan du kommer med nya påståenden.

    SvaraRadera
  69. @Niklas Z

    Nu får du väl ändå ta och kamma dig, använd de små grå när du läser. Det jag skriver saknar inte alls logik och din argumentation "mot" det jag skriver är faktiskt för (jag förstår inte att du inte ser det själv)

    will be back

    SvaraRadera
  70. Jo, jag använder mina små grå och de ser att det saknas väldigt många länkar i din argumentationskedja. Jag åker bort några dagar, så ta dig gärna tid att i lugn och ro skriva ner dina argument.

    SvaraRadera
  71. Niklas Z!

    Det är ingen idé att försöka argumentera med Per. Han förstår inte att han ingenting förstår även om han gör allt för att övertyga oss andra att han verkligen förstår.

    Han har fört sitt korståg mot skolan och lärarna under lång tid. Per hugger vilt och besinningslöst men det enda han träffar är den omgivande luften . Argumentationstekniken är primitiv och de logiska luckorna gigantiska. Värst av allt är Pers brist på konkreta åtgärder och det praktiska införandet av hans "reformer". En pedagogikens Stalin helt enkelt.

    SvaraRadera
  72. - Om elever byter lärare är det bra om lärarens kunskapsbedömning tas bort. Får en elev ny lärare när det är en termin kvar blir det svårt för den läraren och veta hur duktig eleven är. Byte av lärare är alltså ett argument för att ta bort lärares bedömningsmonopol.

    - Göra yrket roligare.
    Sysslor som är mätbara (med trovärdiga mätinstrument) är roligare då man kan se effekter av förändringar, man kan alltså se om något fungera eller inte fungerar eftersom det är mätbart. Sysslor där man har små möjligheter och påverka sitt yrke, de har i princip alltid lägre trivsel. Kan man inte mäta så är det mycket svårare och påverka, man kan inte få tyngd bakom orden. Läraryrket har så mycket brister i övrigt när det gäller att påverka så det borde vara önskvärt.

    - Minska kontrollen
    Kan en lärare bara visa med mätbara fakta att något fungerar så borde den kunna få igenom det. Kanske få mer resurser om de påvisar positiva effekter. Kan man inte mäta är det väldigt svårt och få igenom något alls så vida man inte har fantastiska rövslickarförmågor

    - Bättre kunskapsbedömning
    Kunskapsbedömning idag är ett enda stort skämt, att ens knysta om att den skulle vara bra visar att man är något uppe i det blå.
    En separation av kunskapsbedömningen från lärare möjliggör konkurrens, skolor skulle kunna anlita de som bedömer bäst eller elever skulle kunna välja vad man vill få papper på. Till och med vuxna skulle kunna ta prov för att få papper på vad man kan. Bedömningen kan bli mycket mer detaljerad.

    - Snabbare återkoppling
    Om en lärare vill veta vad elev kan skulle den kunna låta eleven testa sig av andra eller titta på elevens tidigare resultat och då få trovärdig information. En elev skulle själv kunna testa sig för att se hur den ligger till istället för att lita på vad en i värsta fall förvirrad lärare säger, lärare som är pressad av att ge bättre betyg för att skolan skall locka till sig elever.

    SvaraRadera
  73. Per sa...

    - Om elever byter lärare är det bra om lärarens kunskapsbedömning tas bort. Får en elev ny lärare när det är en termin kvar blir det svårt för den läraren och veta hur duktig eleven är. Byte av lärare är alltså ett argument för att ta bort lärares bedömningsmonopol.



    Ditt argument var att det här är något som skulle gå lätt att fixa, bara lärares bedömningsmonopol ta bort. Alltså måste du mena att det först och främst är lärares bedömningsmonopol som göra det svårt för en elev att byta. Då tycker jag du skall framföra belägg för detta. När har det hänt att en elev nekats byta klass eller skola på grund av att detta? Om en elev byter klass i en och samma skola pratar de berörda lärarna med varandra. Inget problem alls. Om en elev byter skola skriver man ett intyg. Det kräver lite mer arbete, men måste ändå göras, för det är inte bara elevens betygsnivå så långt i kursen man måste förmedla. Även vilka områden eleven arbetat med i kursen måste den nya läraren få veta (eftersom vi inte har en timplan som gäller över hela landet). Jag ser inte att du någonstans visat att det är lärares bedömning som är det stora hindret för elever att byta skola eller klass.
    Vidare gäller fortfarande att lärare måste bedöma för att kunna bedriva god undervisning och för att kunna ge fortlöpande feedback till eleverna. Jag har för närvarande en klass i en kurs som sträcker sig över fyra terminer. Eleverna måste fortlöpande få veta hur de ligger till (inte minst de som riskerar att få IG) och skall jag då kalla in en extern bedömare fyra-fem gånger under kursens gång blir det dyrt.
    Man kan ockå jämföra med IB-programmet som jag undervisar på. Där sker examination genom extern examinator. Trots det har man prov och bedömning där som på de vanliga svenska programmen. Kort sagt, det skulle kosta mycket pengar och tid att ha all bedömning extern, men du kanske vet var dessa pengar kan hittas.
    Du skriver dessutom att: ”Får en elev ny lärare när det är en termin kvar blir det svårt för den läraren och veta hur duktig eleven är.” Förklara hur en annan bedömare än den nya läraren undslipper den svårigheten.
    Sammanfattningsvis har du inte visat att lärarens kunskapsbedömning är ett problem när en elev vill byta skola eller klass. Du tycks tro att lärarens bedömning är det stora hindret, men ingenstans har du visat att detta hinder (om det ens över huvudtaget är ett hinder) är större än alla andra faktorer som gör det svårt att byta.

    SvaraRadera
  74. Per sa...

    - Göra yrket roligare.
Sysslor som är mätbara (med trovärdiga mätinstrument) är roligare då man kan se effekter av förändringar, man kan alltså se om något fungera eller inte fungerar eftersom det är mätbart. Sysslor där man har små möjligheter och påverka sitt yrke, de har i princip alltid lägre trivsel. Kan man inte mäta så är det mycket svårare och påverka, man kan inte få tyngd bakom orden. Läraryrket har så mycket brister i övrigt när det gäller att påverka så det borde vara önskvärt.





    Det här är oerhört svepande och illa underbyggda påståenden. Kan du belägga dem?
    Jag skall dock säga att jag inte avfärdar dem som osanna. Det ligger en del i dem, men bara för att påståenden stämmer i flera situationer behöver de inte stämma i andra. Inte minst måste man inse att många faktorer påverkar om en syssla är rolig och det är högst sannolikt att olika människor reagarar på olika sätt inför dessa omständigheter som påverkar arbetsglädjen.
    Nu är det ju långt ifrån alla lärare som sysslar med betygssättning. Merparten av alla lärare i grundskolan gör det inte. Har de betydligt roligare på jobbet? Vi kan också jämföra lärare som satte betyg på låg- och mellanstadiet förr i tiden, med de som inte haft denna uppgift de senaste decenierna. Finns det något som tyder på at denna förändring gjorde det roligare att vara lärare de senaste 15 åren?
    Gymnasielärare är nog de som främst ägnar sig åt betygssättning. Gör detta deras arbete mindre roligt än arbetssituationen för dem som arbetar med yngre elever?
    Att möjlighet att påverka är viktigt för trivseln instämmer jag i, men just bedömning är en sak där man har goda möjlighetetr att påverka sitt arbete. Med andra ord haltar din logik.
    Du tycks inte inse att det är helt andra faktorer än de som har med bedömning att göra som är den stora minusposten i detta sammanhang. Du ser inte komplexiteten och därför tror du att det du framför är logiskt. Tyvärr bygger det på ohållbara och/eller obelagda premisser.

    SvaraRadera
  75. Per sa…


    - Minska kontrollen
Kan en lärare bara visa med mätbara fakta att något fungerar så borde den kunna få igenom det. Kanske få mer resurser om de påvisar positiva effekter. Kan man inte mäta är det väldigt svårt och få igenom något alls så vida man inte har fantastiska rövslickarförmågor




    Återigen, det är inte så att lärare utsätts för en massa kontroll på grund av sitt uppdrag att bedöma. Du måste först visa att det är just bedömningen som är den främsta orsaken till att lärare utsätts för kontroll. Så länge du inte gör det saknas väsentliga länkar i din argumentationskedja. Fyll i dem. Innan du gjort det finns ingen anledning att ta dig på allvar.

    SvaraRadera
  76. Per sa…

    - Snabbare återkoppling
Om en lärare vill veta vad elev kan skulle den kunna låta eleven testa sig av andra eller titta på elevens tidigare resultat och då få trovärdig information. En elev skulle själv kunna testa sig för att se hur den ligger till istället för att lita på vad en i värsta fall förvirrad lärare säger, lärare som är pressad av att ge bättre betyg för att skolan skall locka till sig elever.



    Så du menar att det skall finnas någon extern instans som en elev kan vända sig till vid behov av bedömning. Vad talar för att det skulle gå snabbare? Varför utgår du från att en lärare är förvirrad? Om en lärare är så förvirrad borde denne inte anförtros med det svårare uppdraget att undervisa.
    Att skolor försöker locka elever genom generös betygssättning är ett problem som går att lösa bättre utan att ta ifrån lärarna bedömningen (som de ju ändå måste göra för att kunna bedriva undervisningen). Det som krävs är en extern validering, främst av gymnasiebetygen. Läs gärna Helenas inlägg om den finska studentexamen, som fyller just den funktionen. En sådan funktion behöver inte alls kosta lika mycket som att göra hela bedömningen extern.

    SvaraRadera
  77. Per sa…

    - Bättre kunskapsbedömning
Kunskapsbedömning idag är ett enda stort skämt, att ens knysta om att den skulle vara bra visar att man är något uppe i det blå.
En separation av kunskapsbedömningen från lärare möjliggör konkurrens, skolor skulle kunna anlita de som bedömer bäst eller elever skulle kunna välja vad man vill få papper på. Till och med vuxna skulle kunna ta prov för att få papper på vad man kan. Bedömningen kan bli mycket mer detaljerad.



    Du säger att kunskapsbedömning idag är ett enda stort skämt. Är det något du kommit fram till utifrån dina erfarenheter utanför skolvärlden?
    Nu finns det bevisligen många brister i bedömningen, men det betyder inte att din lösning är lämplig. I de ämnen jag undervisar i är det inte svårt att göra en god och konsekvent bedömning, förutsatt att man har tillräckligt goda ämneskunskaper och arbetsgivaren ger förutsättningar att göra ett bra jobb. Det är omständigheter som bör råda i alla fall, oavsett vem som gör bedömningen.
    Belägg för att kunskapsbedömning kan fungerar bra i matematik är bl a skolinspektionens kontrollrättning av nationella prov. Att det på vissa skolor är vanligt att eleverna får högre betyg än vad de presterar på nationella provet är ett resultat av incitamentsstrukturer som har sin rot i helt andra saker än bedömningen.
    Varför skulle bedömningen bli mycket mer detaljerad? Det är klart att den kan det, om man kostar på systemet rejält, men varifrån skall de pengarna komma?

    SvaraRadera
  78. Per vill delegera bedömningen till andra som kan tänkas göra det bättre än lärarna. Vem eller vilka skall göra det arbetet? Vilka kvalifikationer ska de ha? Vems är felet om den enskilde eleven inte klarar målen? Vad ska bedömas? Om nu lärarna nu frikopplas helt från bedömningsarbetet hur gör då Överchefskunskapsbedömarkommisarien på Super Övermyndigheten för Högre Kunskapsbedömning i ett fall då en elevs alster står och väger? Fråga läraren kan ju inte komma på frågan då denne -enligt Per- inte skall ha med bedömning och betygssättning att skaffa. Vill månne Per införa kameror och annan övervakningsapparatur på arbetsplatserna? För Per är väl medveten om att elever kan visa och inte visa kunskap på många olika sätt än att skriva eller att inte skriva. Hur har Per egentligen tänkt att hans kulturrevolutionära och rostfärgade stalinistiska tankebanor skall genomföras?

    I Pers fantastiska skolvärld ser jag framför mig kadrar av lärarrobotar som utför exakt det SÖHK vill att de skall göra. En värld där Skolenhet 1 konkurrerar med enheterna 2-5000 om bäst de inmatade människovalparna. En värld där varje uns av självständig lärargärning ses med oblida ögon och där dissidenten med omedelbar verkan sänds för kalibrering till Anstalten för Rättkunskapsinmatning i SKoLiningrad.

    All makt åt Polaren Per alla barns befriare!

    SvaraRadera
  79. @Anonym

    De som skall bedöma skall vara kompetenta att bedöma kunskaper i aktuellt ämne, det är på tiden att den kompetensen kommer in. Lärare är det inte, det lärare egentligen bedömer är måluppfyllelse.
    Det räcker med att jag går till mig själv, jag skulle lätt kunna bedöma någon i mitt expertområde mycket mycket större noggrannhet jämfört med någon lärare eftersom jag har mycket mer fokus på mitt ämne. Lärare skall vara duktiga pedagoger, inte ha expertkunskaper i något ämne.
    Andra som jobbar specialiserat med något kan självklart bedöma kunskaper bättre för deras specialitet jämfört med någon lärare.

    @Niklas Z
    Jag tror du behöver ta en kurs i hur man för en saklig diskussion. Eller så har du grava tolkningsproblem

    SvaraRadera
  80. @Per,

    Ge mig ett skäl att tro att du är något annat än ett troll.

    SvaraRadera
  81. Äntligen Per! Nu har du äntligen försökt utveckla dina skolutvecklingsreformer lite mer. Men du hänger på ett E eller ett F i betygsskalan. Ja, du vet att det tydligen finns grader i skolhelvetet. Mina barn skulle säga att E står för Epic och F för Fail. Epic Fail alltså. Du har med andra ord skjutit dig själv rejält i foten.

    Ditt megalomaniska förslag är ju rent skrattretande. Hur har du tänkt att det skall genomföras? Vet du hur många ämnesområden som ryms bara i skolämnet samhällskunskap? När du har lyckats klara ut det så kan lägga till upptill sexton (16) skolämnen till och många av dessa är lika vittförgrenade som samhällskunskap.


    Nä, Per. Jag tror att du är litet sårat datatroll som någon gång under din skolvandring har blivit trampad på tårna och nu vill ge igen mot hela lärarkåren. Men Per, hämnd är inte bra för själen och har en benägenhet att hålla såren öppna.

    Så lille Per håll dig till ditt område ty skolan är inte din kunskapsarena.

    SvaraRadera
  82. @Anonym

    Här kan du läsa om de nationella proven: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/tema/hur-nar-man-likvardig-bedomning-1.157709

    Även om du tycker jag är epic fail så har läget förändrats ganska snabbt för lärare till just det men på ett mycket trubbigt sätt. Verkar finnas mer av "kontrollera lärarens betygsättning" i systemet och det är olyckligt.

    SvaraRadera