Torsdagen den 16 december, 17.16. Måttlig nordvästlig vind, dålig sikt, sextanten ur funktion och kaptenen berusad under däck. Men vi har nya länspumpar, uppdaterade sjökort, loggböckerna är i ordning och radion fungerar bra.
Man tycker ju att en skolbloggare borde ha varit flitig de senaste veckorna. Gudarna ska veta att det har funnits material att skriva om. Först Pisa-rapporten och sedan den förutsägbara uppsjön av kommentarer och rekommendationer. Jag har läst och jag har skrivit, faktiskt nästan varje dag trots den jättearbetspuckel vi lärare har den här tiden på året, men jag lyckades aldrig få fram precis det jag tyckte så att jag själv blev nöjd. I slutändan blev det en artikel som var för lång för att skicka till någon tidning. Den finns nu på Newsmill.
Där skriver jag om den Atlantångare som trots alla pumpar, nya sjökort och vattentäta skott närmast för tankarna till Titanic och Lusitania - de enda atlantångare jag kan namnen på. För om vi inte lyckas skaffa oss en nykter och kompetent kapten och om vi inte lär oss att använda sextant finns det stor risk för att vi går på grund istället för att komma i hamn. Och vad händer då med vår dyrbara last?
Media: DN, Metta Fjelkner skriver vasst och engagerat i SVD, en klok och läsvärd lärarartikel hittar ni i GP, Expressen, Aftonbladet, Johannes Åman i DN och PJ Anders Linder i SVD.
Bloggar: Tankar om skolan i media 1, 2, Morrica, Jan Lenander, Tysta Tankar, Kristina Palmgren, Christermagister, Rasmus Jonlund, Gabrielle Peteri, Lotta Edholm, Lars Björndahl, Ekonomistas, Ny i Svenska Skolan.
Mycket intressant artikel Helena. Känner du (eller andra läsare) till mer systematiska undersökningar över hur lärarnas tidsanvändning och arbetsuppgifter har förändrats över tid? Kanske någon även granskat varför denna förändring ägt rum och om den kan dateras?
SvaraRaderaTack Jonas.:) Vet inte om det finns några sådana undersökningar. Jag och många med mig har gjort informella försök att dokumentera tidsanvändningen. Varje gång blir man förvånad över hur litet tid man läggar på själva undervisningen. Min upplevelse är att förändringen framför allt kom i samband med kommunaliseringen, men att också Lg 94, och efterföljande politiska beslut och revideringar har inneburit mer dokumentation, fler plikter och ökad reglering av plikterna. Idag är det bäst att man gillar kontorsarbete och är en ordningsmänniska om man ska bli lärare.
SvaraRaderaLäckra bilder mm, de tänder kreativa tankar och parallellerna är uppenbara. Tänk att segla utan rorsman - lärare. Tänk en atlantångare som i och för sig får mer redskap för att se vart den är på väg men som ändå styr vidare på samma kurs mot isbergen. Mer än 20 år med sänkt status för lärarkåren och sammanhängande sjunkande kunskapsresultat, när inser svenska folket att kursen är fel.
SvaraRaderaHej
SvaraRaderaJag läste din artikel på Newsmill men kunde inte kommentera där. Jag ville bara säga: Jäklar vilken bra artikel. Du har rätt i allt du skriver och det gläder mig att läsa en lärares tankar om situationen i skolan. Jag är också lärare, älskar mitt arbete och mina elever men tar mig för pannan när det gäller mycket annat i skolan. Skriv mera!
Tack Bombadill! Visst är det så. En ångbåt rör sig långsamt, men det går fort att gå på grund. Det är förstås lättare att fixa till mindre och mer avgränsade saker. Men om jag får lägga till ytterligare en bild så är de nuvarande skolreformerna som att lägga plåster på ett benbrott. Kommunaliseringen måste rivas upp och vi måste få en systematisk och central resultatkontroll om vi ska få ordning på skolan.
SvaraRaderaTack för dina varma ord, Carina. Det är litet knöligt med kommentarerna på Newsmill. Jag får själv aldrig till deras captcha.
SvaraRaderaJa visst älskar man eleverna. Annars hade många av oss hoppat av den här skutan för länge sedan.
Helena! Så klockrent, så mitt i prick!
SvaraRaderaTack Gertie! :)
SvaraRaderaJag tyckte om parallellen mellan svensk skola och Titanic, jag laddade också ner en Titanic-bild och la upp på min blogg. Hoppas det är OK att jag härmar? Den här symbolen kanske kan få göra tjänst ett tag till, ända till kapten SKL har blivit utbytt.
SvaraRaderaBra initiativ, Tom! :)
SvaraRaderaKan någon förklara vitsen med att få staten som huvudman för skolorna.
SvaraRaderaMan fixar ju inte ens det på den akademiska nivån med ett handfull lärosäten. Mer än hölften fick ju inte examensrätt ens igår för lärarutbildningarna.
Hur ska staten då lyckas med 6000 grundskolor, 1000 gymnasieskolor och hur många förskolor som helst?
Plura, jag tycker att jag har ägnat mycket spaltutrymme åt att försöka förklara den vitsen. Det spelar ingen roll om staten sköter sina övriga jobb väl. Vissa saker som är hela landets angelägenhet skall vara på statens bord och sedan ska vi via röstsedlarna och genom att häva upp våra späda röster flitigare se till att de gör ett ordentligt jobb. Skolan är enligt min mening vår främsta gemensamma angelägenhet och den får inte lämnas till kommunalt godtycke.
SvaraRaderaPlura, Tolvåkersskolan i Kävlingen, där föräldrarna bett staten tvångsförvalta skolan, och Bjästa, där rektorn mumlade en förklaring om hur 'ingen gått kursen' som ursäkt till varför varken hon eller någon av de andra lärarna ens kunde hantera Facebook, räcker som exempel på hur destruktiv kommunaliseringen av skolan är. Även om dessa varit två undantag är det två för många för att det ska vara acceptabelt.
SvaraRaderaPlura! Vilka målen är avgör vem som ska styra tydliggörs av http://ekonomistas.se/2010/12/17/varfor-kommunerna-inte-hojer-lararnas-loner/, Min erfarenhet av att bristande kommunal kompetens har gjort dem oerhört beroende av SKL förtydligar den problematiken. Vi har fått en stark centralisering av skolans styrning igen men helt tappat förankringen i forskning och god tradition.
SvaraRaderaDen av Helena lanserade bilden Titanic på väg mot isbergen är en helt suverän beskrivning av situationen. Skollagen och annat som Plura lyfter fram, är starka och bra instrument som vi kommer ha nytta av men Helena har rätt i att huvudproblemet är inte löst och isberget kommer allt närmare.
@Helena, håller i mångt med dig fram till lösning med återförstatligandet. Här kommer ett gap i analysen.
SvaraRaderaSå många organisations förändringar jag gjort i min dagar vet jag att det föga hjälper att rita om boxarna och skapa nya leaner. Det hänger samma "apor" i de nya leanerna. Bara kolla Försäkringskassan. Är det så vi vill spilla ytterligare år av osäkerhet och sjunkande resultat. Skolans problem är ledarskapbetingade och avsaknad av starka värdekulturer.
Och det är betydligt bättre att ta de nya förutsättningarna som kommer med skollagen och bygga om skolan underifrån med staten som kontrollant i från av Skolinspektionen. Jag är inne på det i mitt inlägg på min blogg i tråden "Myternas julafton".
@Morrica, visst är det hemskt med okunskap och inkompetent handlande. Men vore det inte bättre att börja tillämpa den nya styrprincipen "Valfrihet med central styrning" som nya skollagen innebär?
@Jan, SKL - har du läst intervjuven i Skolindicatorn med Per-Arne Andersson?
Jag har läst en intervju med Per-Arne Andersson som heter "Skollagen bra, men avskaffa myterna" och jag förskräcks över det som sägs mellan raderna. SKL tror att skollagen inte påverkar kommunernas makt och vill gärna behålla den stora informella makt SKL har skaffat sig. Med sin slogan se på de bra skolorna tänker de återigen frälsa villrådiga kommunpolitiker.
SvaraRaderaHan tar upp ett antal frågeställningar i skolans värld som hade behövt en rejäl analys och istället polariserar han dem och kallar dem myter.
Trots sin snälla yta är det här det obehagligaste jag läst på mycket länge. Lyckas SKL kommer skolverksamheten gör en otrolig struts.
Bra exempel Morrica! Skolan behöver ur SKL:s klor för eleverna och för likvärdigheten.
SvaraRaderaTack för dina uppskattande ord, Jan. Morrica skrev om eleverna och du skriver om lärarna. Jag håller med dig till 100 %. Vi kommer aldrig att få rimliga löner och rimliga arbetsvillkor av kommunpolitikerna. Jag är sedan en dryg månad kommunpolitiker själv, så jag borde veta vad jag talar om. :)
SvaraRaderaPlura, du har en väldig tilltro till den nya skollagen. Den kommer inte att ändra på att SKL drivs av tilltro till enkla lösningar, kunskaps- och lärarförakt. Den kommer inte att råda bot på de stora skillnaderna mellan hur man styr skolan i olika kommuner. Den kommer ine heller att minska lärarnas arbetsbörda, höja deras löner eller locka bättre kandidater till lärarbanan.
SvaraRaderaJag håller inte med dig om vad som är skolans problem. Min uppfattning är att skolans största problem är SKL, det näststörsta bristen på systematisk resultatkontroll och utvärdering.
Jag har läst intervjun med Per-Arne Andersson och känner inte alls igen hans myter. Vem ifrågasätter att lärarskicklighet och gott ledarskap är viktiga framgångsfaktorer?
Om skickliga lärare ska kunna överleva i den svenska skolan, om sådana som har förutsättningar att bli skickliga lärare ska söka sig till den banan behöver skolan återförstatligas.
Jan, jag tyckte att han skapade en polarisering som inte existerar. Eller också var de myter han beskrev sådana som existerar inom SKL. Jag kände i varje fall inte igen dem.
SvaraRaderaHelena, varför skapade Alliansen en ny skollagen om den inte kommer att påverka?
SvaraRaderaFundera en stund över varför Skolinspektionen har en gammal polis som general och varför det är mer jurister än skolfolk. Vad singnalera det?
Om du nu efter valet blivit kommunpolitiker, varför inte sätta dina kollegor på pottkanten?
Sedan funderar jag varför du rundar det jag säger om återförstatligandet. Är det tillbaka till SÖ tiden skolan önskar sig?
Några frågor i alla välmening och nyfikenhet hur lärare ser på det hela.
Just det Helena, han skapar en polarisering som inte existerar och kallar motsatsen för en myt. Viktiga frågor om hur lärarskicklighet skapas ska desarmeras, det är SKLs mål.
SvaraRaderaSKL har mycket mer makt över skolan än regeringen, så Plura ser det verkligen ut som att de kommer ge upp den makten frivilligt. Nej de slåss för den med alla medel. Jag har varit ambivalent till statlig skola men jag känner mig säker på att för en bra svensk skola måste SKL bort ur skolans värld.
Morricas tydliga avstamp i eleverna är ett viktigt komplement. Hur ökar man den lärarskicklighet eleverna behöver? och hur gör man det på effektivaste och billigaste sätt? Då är inte analysen lika enkel som i den så kallade myten.
SvaraRaderaDet enda som är tydligt är att SKL inte har några bra lösningar vare sig fokus är lärare eller elever.
Plura, jag säger inte att skollagen inte kommer att påverka. Tvärtom är det en mycket bra lag och den kommer att göra skillnad. Men den kommer inte att göra läraryrket mer attraktivt eller vårt jobb lättare. Tvärtom, det kommer att bli ännu mer pappersarbete. Och papper är redan i dag oändligt mycket viktigare och mer tidskrävande än att förbereda vettiga lektioner och skriva inspirerande kommentarer på elevarbeten.
SvaraRaderaPlura, Folkpartiet har ett mandat i Valdemarsvik. Det är dessutom en kommun där man satsar på de gamla och barnen, snarare än på kulturhus och idrottsarenor som i Uppsala och Norrköping.
Jag upplevde inte att jag rundade frågan. Kommunaliseringen är ett gigantiskt misstag. Alla farhågor har infriats, men inga av löftena.
Krav, medel, dialog och kontroll behöver komma från samma instans, på samma villkor i hela landet.
Jan, jag har inte träffat någon lärare på gymnasiet eller högstadiet som inte vill ha en ny huvudman. En arbetsgivare och de anställda borde ha samma mål. SKL upplevs av lärarkåren som en fiende. Orsaken till det är att de behandlat och behandlar oss som en fiende.
SvaraRaderaKommunaliseringen har också inneburit att vi inte samordnar den kunskap som uppstår i skolarbetet. Hur förebygger och stoppar man mobbning? Hur förebygger och stoppar man skolk?
Nu handlar det framför allt om att se till att alla papper är i ordning. Sedan kan man högaktningsfullt skita i om problemet är löst, för då är ryggen fri.
Plura, du har ju insyn bakom kulisserna. Hur är det med SKLs makt? Hur stämmer min västgötabaserade analys av villrådiga kommuner i händerna på SKL? Hur är det i Skåne? Vilka har man lyssnat på i Kävlinge?
SvaraRadera@Helena, tack för ditt klargörande. Jag blev orolig att det var ett onödigt arbete som lagts ned på att skapa en skollag med valfrihet och central styrning. För det fiffiga som Björlund & Co gjort är att huvudmannens mandat slutar vid skolgrinden. Lagen har tjuvkopplat huvudmannen och i vissa delar går direkt på skolan.
SvaraRaderaSedan förstår jag inte det här med pappersarbete. Det är väl inget påfund från SKL. Det kommer från lagstiftarna och regeringen genom förordningar. Och som sagt vad den förträffliga nya skollagen har gjort är att ökat krav på dokumentation inspirerat av en liberal minister.
Problemet i kommunerna är avsaknaden av itsystem som underlättar just dokumentionen.
Samtidigt är det intressant det du säger om lärarkårens önska tillbaka till statens famn. Om jag har förstått Perssons memoarer rätt var det så att ni var kommunalt anställda men att staten reglerade era löner och anställningsvillkor, vilket i praktiken innebar att ni hade två arbetsgivare. Är det lärarna vill tillbaka till? Och arbetet styrdes ju hårt från länskolnämnderna som dikterade villkoren för vad ni skulle undervisa i och fick pengar för det. Snacka om ett omfattande pappersarbete för att driva en skola, som min gamla vän skolfuxen berättar om.
@Jan, man måste nog skilja på vad SKL är för något. Tyvärr hakar ni upp er på avtalsavdelningen, som sköter avtalsförhandlingarna åt era arbetgivare kommunerna. Där kan jag hålla med er att de har en konstig syn på relationen till lärare.
Men SKL är större än bara en förhandlingsorganisation för arbetsgivarna. De är en intresseorganisation som hjälper kommunerna med vissa övergripande frågor av lobbykaraktär.
Sen finns det redan sedan Kommunförbundets tiden en intressant maktanalys. De tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö har alltid gått sin egen väg. Mellanstora kommuner både och. De mindre är mer pro eftersom man inte har resurser att bygga sin egen administration.
Plura, jag har inte påstått att det är SKL som gett oss pappersarbete, men i försöken att rätta till fel i skolan har man hela tiden lagt på mer dokumentation. Som det nu är hinner vi inte förbereda lektioner, rätta prov och prata med våra elever för viktigast av allt är dokumenterandet. På andra plats kommer konfererandet.
SvaraRaderaSom framgår i min artikel på Newsmill (har du läst den?) har jag arbetat som lärare innan kommunaliseringen och varit lärare under hela tiden sedan kommunaliseringen. Jag vet väldigt väl vilken skillnad det är. Ändå är det bättre nu än det var i början då det direkt var Gulagstämning i den svenska skolan. Tjugo år gamla inaktuella böcker som föll i bitar och otroligt hårda tag om någon lärare vågade yppa missnöje eller motsatte sig förändringar. Förändringsbenägen var då ett ord som fanns i varje platsannons för lärare. Det finns också i vissa kommuner en stark misstro, ibland till och med ett förakt mot akademiker. I andra kommuner prioriterar man bara idrottsarenor, börsspekulationer och kulturhus.
Jag som bytte till läraryrket för den personliga friheten och kontakten med ungdomar har i och för sig ständigt varit förvånad över den arbetsbörda som varit så naturlig och stressandet mellan lektioner som jag känt som så skadligt men inte tänkt så mycket på SKL. För mig var det därför mycket obehagligt att upptäcka vilket nedlåtande språk de använde mot sina medarbetare. När jag hör att den här typen av beteende varit ännu vanligare förr och att det funnits många hårdhänta munkavlar som använts flitigt förstår jag den korthuggna bitterhet mina äldre kollegor använder i de här sammanhangen. Det känns som att det är svårt att hitta en sämre arbetsgivarpart någonstans i det privata näringslivet i alla fall. Ett tack till alla de rektorer som skyddat sina medarbetare så här pass bra! Ni fick just nu mycket mer förståelse från min sida.
SvaraRaderaAppropå Göran Perssons memoarer så skriver han att det var självklart att staten skulle fortsätta att ha det övergripande ansvaret för uppföljning, utvärdering och stödjande versamhet -- vilket ju blir viktigare när skolan decentratliserades. I praktiken gjordes precis det motsatta. Man la ner Skolöverstyrslsen och med den det mesta av den där tilllhörande verksamheten. Kommunerna blev huvudmän och skulle därmed ansvara för allt själva; inklusive utvärdering och uppföljning. Med decentraliserat ansvar krävs en starkare central mydighet som både kan bistå och utvärdera de lokala huvudmännen; inte lämna dem vind för våg.
SvaraRaderaDetta faktum ignoerar Persson i sina memoarer men ansvaret för detta är självklart delat mellan de flesta politiska partier.
SKL en organisation som trampar ner lärarna och vilka mer ...? Här ifrågasätter jag kraftfullt varför organisationen existerar och om den inte är ett rent demokratiproblem.
SvaraRaderahttp://janlenander.blogspot.com/2010/12/skl-en-koloss-pa-fel-pa-vag.html
Jan, att ha en bra rektor är mycket värt. Men vill en rektor göra karriär är det förvaltningen och nämnden man ska hålla sig väl med - inte lärarna.
SvaraRaderaJonas, där blir det ju ett tydligare uppföljningsuppdrag på kommunerna i den nya skollagen. Vi får se hur man kommer att hantera det.
SvaraRaderaJan, SKL är en sådan koloss. En annan koloss jag ifrågasätter är landstingen. Tack för länken, jag klickar genast. :)
SvaraRadera