Det är upprörda stämningar på min skola just nu. Orsaken är att beskeden om de nya lönerna har kommit. ”Det känns som om jag fick MVG på lönesamtalet och G - i lön” sade en kollega. Jag fick lust att gråta sa en annan. En tredje var sprutarg och färdig att ta vilket annat jobb som helst.
Poängen med individuella löner är att de ska fungera som morot och piska. Goda insatser ska löna sig och de lärare som sköter jobbet med vänster hand ska känna av det i lönekuvertet. Men på hur många ställen fungerar det så? Ofta är det framtidsprojekt och annat man gör utöver undervisningen som premieras, men ju mer annat man tar på sig desto mindre krut lägger man i allmänhet på dem verksamheten finns till för - eleverna. Utpressning, eget beröm och smicker är också alltför ofta viktigare lönekriterier än hårt arbete och yrkeskunnande.
I ett kollegium är man i allmänhet på det klara med vilka arbetsmyrorna är och även vilka de skickligaste lärarna är. Upprörda stämningar är en naturlig konsekvens när utfallet inte uppfattas som rimligt och resonligt. Då blir effekten osäkerhet, frustration, minskad arbetsglädje och en sämre arbetsinsats.
Fram tills nu har jag varit en av vinnarna på det individuella lönesystemet. Ändå har jag hela tiden varit tveksam till det. Jag inser det rimliga i att goda prestationer premieras, men dels är det inte alltid rektorer vet vilka lärare som gör goda prestationer, dels har de individuella lönerna också flera negativa konsekvenser. Systemet gör lärare till konkurrenter och kan leda till missunnsamhet, minskad hjälpsamhet och en allmänt sämre stämning i lärarrummet. Låga lönepåslag kan också göra färdigt halvdana lärare sämre. De kan tycka att det inte spelar någon roll vad de gör för de blir ändå aldrig uppskattade.
En rektors främsta uppgift är att rekrytera bra lärare. Den nästviktigaste att göra sitt yttersta för att alla på skolan har förutsättningar och incitament att göra sitt allra bästa, varje lektion, varje dag. Individuella löner är ett redskap för att åstadkomma det här. Men piskar man arbetsmyrorna och ger morötterna till latmaskarna får de individuella lönerna rakt motsatt effekt.
”All the best things in life are free” heter det. Men de bästa lärarna ska inte tvingas lägga substans i det citatet genom att bjuda sina kommuner på en massa gratisarbete. Så länge vi har individuella lärarlöner ska den bästa läraren ha den högsta lönen. End of story, punkt, slut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Individuell lönesättning är bara bra om det kan baseras på principer och uppföljning som är ganska allmänt accepterade. Jag upplever att de flesta skolor är väldigt långt från detta och de bästa skolorna har bara kommit upp i en standard som gör att de har ungefär lika mycket positiva och negativa konsekvenser. Rent organisatorisk kan man ofta se att rektor inte har en teoretisk chans med att ha tillräcklig uppföljning av det viktigaste uppdraget.
SvaraRaderaJag jobbade många år med kommunal lönetrappa och det var väldigt....hmmmm..... lugnt!
SvaraRaderaIbland kom det centrala satsningar på någon eftersatt grupp men det kändes ofta slumpmässigt.
Den här individualiseringen är svår att hantera och jag vill inte gärna höra till de inställsammas skara. Frågan om tydliga kriterier och uppföljning har väl oftast havererat:
- Du får inte extra betalt för att göra det som är det jobb!
Äsch, jag skulle nog vara en usel rektor.
Mats
Jan, du lyfter fram flera av de största hindren för att systemet skall fungera som det är tänkt. Rektorerna varken kan, hinner eller vill hålla tillräcklig koll på vad lärarna uträttar i klassrummet, där principer finns följs de sällan och ibland saknas de helt.
SvaraRaderaHellre då det gamla systemet med ålderstillägg och så en extra lönepott till de lärare som utmärker sig alldeles särskilt.
Mats, ingen falsk blygsamhet här. Du skulle bli en utmärkt rektor. :) Det är ju rätt långt samma egenskaper som gör en bra lärare. Istället för att ta fram det bästa hos sina elever ska man ta fram det bästa hos sitt kollegium.
SvaraRaderaDet är väl just för att göra sitt jobb extra väl man ska ha extra betalt, inte för att göra extra jox istället för sitt jobb.
Dan Pink on motivation
SvaraRaderahttp://www.youtube.com/watch?v=u6XAPnuFjJc&feature=youtube_gdata_player
Väl värt att titta på. Hans bok Drivkraft fördjupar resonemanget alldeles ypperligt!
Rekommenderas verkligen.
Du sätter verkligen fingret på vad det handlar om Helena. Om alla i skolan fick ägna sig åt det de är bäst på och utbildade till att göra så skulle många problem lösas. Det är lärare som är bra lärare som bör belönas. För att detta ska vara möjligt krävs det som Jan är inne på rektorer som har en teoretisk chans att följa upp lärarnas undervisning och som verkligen är pedagogiska chefer med allt vad det innebär och som inte tvingas arbeta med allt annat runt omkring.
SvaraRaderaIntressanta synpunkter kring lön och löneorättvisor. Kanske ett bra uppföljningssystem kunde vara den resultatredovisning av undervisningen som kommer vara ett krav i den nya skollagen.
SvaraRaderaVet att vissa förvaltningschefer haft kvalitetsredovsiningen som löneunderlag i dikussionen om lön till rektor. Samma borde kunna vara underlag framgent vi lönesättning av lärare på förskolan och skolan.
Hur bra har ni varit att nå målen i läroplanerna och kunskapskraven för eleverna. Det är en objektiv grund att arbeta på.
Åtminstone hos oss har vi en trend mot att en rektor ska få färre underställda. Då vi dessutom har flera kompetenta rektorer så tror jag att det finns hyfsad chans att du får rätt hos oss, Plura!
SvaraRaderaHej,
SvaraRaderaHär kommer ett hett tips till elever och ungdomar ute i Sverige!
Jag arbetar på Mattecentrum, en ideell organisation vars huvudsyfte är att ge gratis matematikunderivsing/läxhjälp till barn och ungdomar. Just nu finns i i 10 olika städer (stockholm, Uppsala, Örebro, Västerås, Umeå, Luleå, Eskilstuna, Lund, Helsginborg, Göteborg) runt om i Sverige där vi regelbundet hjälper ca 1200 elever med matematiksvårigheter. Vi håller öppna räknestugor dit vem som helst är välkommen oavsett etnisitet, ålder, kön eller kunskapsnivå. vi är helt fria från religion och politik.
På våra räknestugor verkar volontärer som alla är testade i belastingsregistrer. Dessa volontärer är bland annat studerande eller arbetande civilingenjörer med ett genuint intresse för matte och för att hjälp andra.
www.mattecentrum.se
Vi driver även en onlineverksamhet som främst är till för dem som inte har möjlighet att komma till våra räknestugor i städerna. Detta vertyg är helt gratis för alla. På matteboken.se finns en komplett matematikbok från A-E men roligare räkneexempel och övningar. vi har även spelat in över 350 videolektioner av bland annat nationella proven som har setts omkring 500.000 gånger. På matteboken kan du även testa dig själv i vår provsimulator som slumpar 10 frågor i vald matte kurs.
www.matteboken.se
Vi blir enormt tacksamma om ni vill nämna oss på er blogg samt föra vidare vårt budskap så att allt fler skolor, lärare och elever får reda på att vi finns och är gratis för alla!
Tack på förhand!
/Hannah Pettersson
hannah@mattecentrum.se
Jag läser en text som min lärarkandidat ska ha bollplank för: "Läraren som demokratins väktare" och funderar på den motsättning som finns mellan denna roll och individuell lönesättning. Jag funderar på den aktuella händelsen att Lärarförbundet slagit sig ihop med SKL för att dementera att segregationen är entt viktigt problem. Här finns förstås en viktig koppling mellan fackförbundets åsikter och lönepåslag. Hur påverkar det demokratiuppdraget hos medlemmarna facket företräder? En kommentar handlade om att facket alltid hade rätt att prioritera sin medlemmar. Hur påverkar det demokratiuppdraget?
SvaraRaderaHelena, tack för länken. Det var ett intressant inslag och vi lärare bör ha det här med inre och yttre motivation i bakhuvudet hela tiden när det gäller elever. Däremot tror jag inte att vi lärare gör ett bättre jobb ju mindre pengar man ger oss, däremot verkar SKL ha den uppfattningen. :)
SvaraRaderaPlura, men först måste resultaten granskas utifrån. Centralrättade nationella prov och studentexamen och därtill en elevenkät när det gäller trivsel, demokrati och bemötande så blir det lätt att sålla läraragnarna från lärarvetet.
SvaraRaderaJan, visst har det betydelse hur många lärare en rektor har under sig, men framför allt måste en rektor ha ett vettigt underlag. Vad lär sig eleverna? Vad tycker de? Hur fungerar man i kollegiet? Med föräldrarna?
SvaraRaderaHanna, tack så mycket för tipset. Jag ska vidarebefordra det till mina elever, kolla upp och när jag har kött på benen skriva om det. Vilken strålande sak ni gör!
SvaraRaderaJan, jag saknar de frispråkiga och uppkäftiga lärare som fyllde lärarrummen när jag först började undervisa. De är helt försvunna. Kvar finns en och annan bitter gnällspik som är så nära pension eller som har varit så länge på kollisionskurs med sin rektor att de inte har något att förlora. Vi tappade något viktigt när vi gick över till en fientlig arbetsgivare som ständigt dinglar sina piskor och morötter.
SvaraRaderaDe kaxiga och uppkäftiga lärarna är inte borta men absolut att de skulle behöva bli fler. Det är bland annat därför jag lanserar mig som en kaxig Janpedagog. Jag är å ena sidan förespråkare för bra genomförd yttre motivation men små piskor och morötter är bevisat åtminstone för breda kreativa yrken. SKL är rent patetiska när det gäller sin hantering av lärarkåren och hänger gärna på trendiga begrepp som coaching, inre motivation osv men tillämpar dem aldrig när det gäller sitt eget ledarskap.
SvaraRaderaJag är förespråkare för elevenkäter och återmatning på lärarens prestationer från många håll men allt det här spricker om ansvarig lönesättare inte har tiden för att göra helhetsbedömningen.
små piskor och morötter är bevisat DÅLIGA åtminstone för breda kreativa yrken
SvaraRaderaJan, det gläder mig både att du är en och att du träffar på kaxiga och uppkäftiga lärare. :)Jag gör det inte. Tvärtom uppfattar jag de flesta lärare som strykrädda och följsamma. Och jag uppfattar också piskan som rätt kraftfull. Moroten däremot, de futtiga hundralapparna är det inte mycket att orda om.
SvaraRaderaI slimmade organisationer finns det ingen plats för frispråkiga och initiativrika personligheter. Det förvånar faktiskt mig att du har jobbet kvar. Passa dig, ett misstag och du är övertalig.
SvaraRaderaJag undervisar bland annat i teknikutveckling och företagande. Tänk tanken att den som ska undervisa i entreprenörskap skulle vara feg. Det var min rektor som inspirerade mig till att börja benämna mig som kaxig och jag tror verkligen hon uppskattar även de sidorna hos mig även om hon själv behöver vara mer diplomatisk.
SvaraRaderaAnonym! eftersom jag är rätt insatt i entreprenörskap så vågar jag hävda att "frispråkiga och initiativrika" personer är en förutsättning för slimmade organisationer.
anonym, det har redan hänt en gång. Men det var det värt. :)
SvaraRaderaVäljer man den egna moralen framför gruppens godkännande har valet alltid en prislapp. Men gör man tvärtom tappar man sin självrespekt och det tycker jag är värre.
Jan, du har rätt, men det har anonym också.
SvaraRaderaP.S. Jag uppskattar de sidorna hos dig också. :)