torsdag 17 oktober 2013

Bakläxa för läxdebatten

Ha, jag är sjuk, och det är väl vad som ska till för att jag ska hinna blogga. Annars brukar jag på gott lärarmaner spara sjukdagarna till loven. Men att jag prickade in niornas PRAO-vecka visar att en del av takterna i alla fall sitter i. J  Ett annat tecken är att jag inte stannade i sängen i går morse, utan släpade mig till skolan, ringde in en lämplig vikarie och lämnade efter mig detaljerade instruktioner för dagen. Den viktigaste delen av instruktionerna är två läxförhör med detaljerade instruktioner kring hanteringen. I min undervisning är läxor en helt nödvändig ingrediens.

Ändå är läxor just nu det mest omdebatterade och mest ifrågasatta i svensk skola.  Debatten pågår i alla medier. Föräldrar beklagar sig, forskare tvistar, politiker tar ställning.


Finns det något annat land där man diskuterar att slopa eller förbjuda läxor? Tillåt mig att betvivla. Det finns tre skolfrågor som är unikt svenska. För det första ifrågasättandet av betygen, för det andra ifrågasättandet av läxorna, för det tredje diskussionen om vilken kunskap man kan tänkas ha nytta av i framtiden. Tre svenska och tre för skolan skadliga frågor. Nyttofokuseringen är en av de främsta orsakerna till att vi tappat så mycket av skolans bildningsuppdrag. Där har vi också en orsak till att skolan blivit allt torftigare, mer ensidig och mindre framgångsrik.  För viktigare än de konkreta redskap vi praktiskt kan sätta i bruk är allmänbildning, en flexibel och vass hjärna, vidgade vyer och nya perspektiv och infallsvinklar. Dessutom vet vi aldrig vilken kunskap som kommer att vara till nytta i framtiden. Vi kan gissa, men vi kan gissa fel.  

Läxor och betyg är idag redskap som missbrukas i Sverige. Läxorna görs till ett gissel, föräldrarna ges en pedagogroll, och en hel del av syftet förfelas genom läxhjälp och förlängda skoldagar. Betygen är orättvisa och godtyckliga, de ges för stor betydelse och möjligheterna att göra om och göra rätt är alldeles för svaga. Men det här betyder inte att det är fel med läxor och betyg. Det betyder bara att vi gör fel med våra läxor och med våra betyg. 

Så länge vi diskuterar om vi ska ha läxor och betyg kommer vi att sitta fast i den diskussionen. En diskussion som med jämna mellanrum kommer att mattas av igen och väckas till liv igen. Läxorna och betygen kommer antagligen att finnas kvar. Men det ständiga ifrågasättandet påverkar både elevers, föräldrar och lärares inställning och påverkar därmed effekten i stadigt negativ riktning. Se där hur man debatterar sig till en sämre skola. Är det någon vits med läxor? Är det någon vits med kinesiska? Är det någon vits med betyg? Är det någon vits med matematik? ... Är det någon vits att gå i skolan överhuvudtaget?

I kvällens #skolchatt vill vi inte diskutera vitsen med läxor. Den fråga vi ställer är: Hur kan läxor användas för att öka elevernas motivation, egenmakt och måluppfyllelse? Det kan hända att diskussionen igen glider över i argument för eller emot läxor. Det gjorde den senast det här ämnet var uppe. Men vi kommer att göra vårt bästa för att se till att så mycket som möjligt av timmen ägnas åt hur snarare än åt om.

Läxorna ja… Jag har skrivit om det här tidigare. Närmare bestämt för ett och ett halvt år sedan i inlägget: Pratar läxor hos Nordegren i P1. Så här skrev jag då och det här skriver jag nu under igen: ”För mig är det en självklarhet att vi måste ha läxor. Hur ska eleverna annars kunna ta makt över sin egen framtid? Utan läxor är det förkunskaper, koncentrationsförmåga, lärarkvalitet och begåvning som avgör en elevs framtid - det som borde sitta i baksätet medan drömmar, vilja, ork och arbetsinsats styr.  


... Dessutom är det två helt olika upplevelser att lära sig i ett klassrum, socialt och interaktivt, och att ligga på sin egen säng med musik i hörlurarna och en stor kopp te och en trave böcker. Den ena metoden passar somliga bättre, medan vissa föredrar den andra, men alla behöver prova och vänja sig vid båda och alla måste lära sig sambandet mellan insats och utdelning, lära sig att begåvning snarare är något man skaffar sig genom intresse och arbete än något statiskt man är född med och inte kan påverka.”

En sak jag vill tillägga till det jag anförde i fjol är att man kan motivera elever genom skickliga läxor. En listigt utformad läsläxa kan föra eleverna ett steg närmare lustläsning. … Kanske är det rent av det bästa sättet, för det är inte lätt att få någon att gå från att avsky läsning till lustläsning i klassrumsmiljö. I går tittade min dotter på en dokumentär om farorna med lydnad och underordning som psykologiläxa. Den läxan inte bara motiverade henne för ämnet. Den påverkade även hennes världsbild och tänkande allmänt. Läraren kunde förstås ha visat dokumentären i undervisningen, men dels ryms inte allt man vill i undervisningen, dels har det inte samma effekt när man tvångsmatas som när man väljer att göra något. Läxor finns ju där i gränslandet mellan tvång och frivillighet. Ett viktigt gränsland just när det gäller att komma åt motivationen. I franska får jag många omotiverade elever på kroken genom enkla glosläxor. Det är ju nämligen så att det är motiverande att kunna, att behärska en färdighet. Får man in träningen, kommer färdigheten, kommer motivationen.

Men det viktigaste skälet till att läxor behövs och måste utformas klokt är likvärdigheten. Skolan kan inte ge alla samma livsförutsättningar. Men skolan kan och ska ge alla samma förutsättningar att genom arbetsinsatser och prioriteringar forma sina egna liv, att ta kommando över dem. Hjärna, uppväxt, hemmiljö och förkunskaper är alla faktorer som påverkar orättvist, men finns viljan och orken kan de flesta brister kompenseras och de flesta mål nås. Det är en fördel att växa upp i ett hem klätt med bokhyllor, med högläsning i sängen varje kväll. Men även den som inte har haft den fördelen kan lära sig att älska läsning, att bli en bokmal. Det är en fördel att ha föräldrar som värdesätter skolan och kunskap, men även den som inte har den fördelen kan själv välja att satsa på skolan. En faktor är förstås hur man som elev hanterar själva skoldagen, men det är en faktor eleverna inte helt makten över.  Struntar man i att koncentrera sig eller tappar man koncentrationen? Finns det arbetsro eller inte? Kan läraren sina saker eller inte? Är lektionen välplanerad eller inte? Är materialet på rätt nivå eller inte? Känner man sig trygg eller inte? Gillar man sin lärare eller inte?

Enligt forskning är den viktigaste faktorn för skolframgång en förmåga som inte alls nämns i våra styrdokument – nämligen förmågan att skjuta upp belöningar.  Som till exempel när man pluggar på franskglosorna istället för att spela Dhota eller förbereder biologiprovet istället för att hänga på Instagram eller Facebook. Det har visat sig att den förmågan är den viktigaste för all mänsklig framgång. För karriären, för äktenskapet, för föräldraskapet, för hälsan, ja för ett lyckligt liv.  Att det är så undrar jag om någon har svårt att ta till sig, för det här brottas vi alla med hela livet igenom. Tar vi det där sista glaset vin? Det vi så gärna vill ha, men som vi vet ger huvudvärk dagen därpå? Följer vi med flirten in på hotellrummet? Stannar vi kvar på jobbet tills allt är klart trots att alla andra har gått hem för länge sedan?  Den ständiga striden mellan vad vi vill ha precis nu och vad vi vill ha – eller vet att vi tvingas betala – i morgon. Som alla förmågor är det här en förmåga vi kan och bör träna. I skolan gör vi det framför allt genom läxor. Men för att läxor ska fungera som träning i uppskjutna belöningar, som träning i makt över det egna livet, den egna måluppfyllelsen måste läxor vara något man som elev kan välja och välja bort,  något man kan högprioritera eller lågprioritera. 

Delvis är det här med uppskjutna belöningar en klassfråga. Vilka är det som röker, som handlar chips, falukorv och frysta pommes frites? Som inte lägger undan pengar för en insats, som inte vidareutbildar sig?  Vissa barn får knappt lära sig ett smack om uppskjutna belöningar hemma. Det är de här barnen som behöver läxorna allra mest och det är de här barnen det är svårast att få på läxtåget.

Därför kräks jag åt alla medelklassföräldrar som ägnar sig åt ”whining and moaning” om sina barn och om sina upplevelser.  Är det inte bra absurt att vi diskuterar att slopa läxorna så att medelklassföräldrar inte ska behöva vara obekväma och ställa krav på sina barn, utan … hur var det hon formulerade sig i krönikan, Malin Wollin? Ha trevligt med sina barn istället för att tjata och gnata? Att vara förälder är ingen popularitetstävling, det är ett jobb. Det är det viktigaste och svåraste jobb vi någonsin tar på oss.

Av samma skäl kräks jag åt förståsigpåare som ska förklara hur föräldrar ska se till att just deras barn blir vinnare i läxkarusellen. ”Om ditt barn håller på med Karl den tolfte, låtsas att du är intresserad eller googla och kom med litet intressanta fakta som ditt barn kan glänsa med vid läxförhöret.”, ungefär så lät det på Godmorgon Sverige i går morse. Hur skulle det vara om man någon gång pratade om de barn som har föräldrar som ligger redlösa i soffan, sitter på kåken, som hånglar med flickvännen när läxorna ska göras, som sitter påtända på kvarterskrogen eller som skriker åt varandra varje kväll? Hur skulle det vara om några av alla de som sätter stämpeln privilegierad i den egna pannan skänkte en tanke till någon annans barn istället? Frågade ättelägget om det finns någon i skolan/klassen som verkar ha det kämpigt och inte få stöd hemifrån? Föreslog att bjuda hem den ungen för gemensam läxläsning, med mellanmål och läxhjälp?

Man kunde ju faktiskt göra precis det här av helt själviska skäl. För att ge det egna barnet högre tankar om sina föräldrar, bättre värdegrund och bättre skolresultat. Det skämmer väl ändå inte att man dessutom skulle göra världen litet bättre och skolan litet mer likvärdig?



Ett axplock av allt som just nu skrivs och sägs om läxor:  Malin Wollins krönika: Varför ska barnen ta med sig jobbet hem,  I SVD Sanna Raymans: Läxor är bra, läxor ska vi ha, i Skånskan: Vad är syftet med att ge läxor, I Expressen Jenny Madestams: Skippa läxan, UNT: Läxhjälp hjälpte inte, Jan Björklund i Aftonbladet: Läxförbud förödande för arbetarklassens barn. 


Bloggar: Magnus Blixt skriver #Rättläxa i Radio x2, Pernilla Alm är en lärare som vill slippa läxor: Läxornas to be or not to be. Igen. En till läxmotståndare hittar ni i Plåster för 110 miljoner?, Rasmus Liberal skriver Rätt läxor och rätt hjälp, Liberala Anna vill ha Annorlunda läxor, Pluraword efterlyser Återkoppling. 

57 kommentarer:

  1. Måste man bli uthängd av sin egen dotter i sin blogg? Vad är det du själv spelar när du borde sköta dina läxor?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förresten borde det heta Dhota. Det ser mycket snyggare ut.

      Radera
  2. Kanonbra skrivet om läxor och dess syften och positiva användning.

    De tre specifikt svenska frågorna betyg, läxor och kunskapsinnehåll tror jag är till 90% specifikt svenska för betyg och läxor. Dessa två frågorna har i de flesta länder ett självklart ja-svar från en stor majoritet. Kunskapsinnehåll tror jag diskuteras betydligt mer över hela världen men utgångspunkten kan variera enormt. Den destruktiva drömmen om att återupprepa Färila skola 2000 med elever med total frihet som inte lär sig en bråkdel av vad de skulle kunna, den mardrömmen är vi nog till 99% ensamma om i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack käre Jan. :) Det finns mycket mer att skriva i det här ämnet. Till exempel - sedan när har det blivit föräldrar och krönikörer som ska ha synpunkter på skolans innehåll och arbetssätt? Det ska inte heller politiker ha, för den delen. De ska ägna sig åt att sätta mål, skapa förutsättningar och följa upp målen och förutsättningarna. I DIALOG med lärarna.

      Radera
  3. À propos sjuknärvaron, har jag varit hos psykologen idag för att prata ut om min arbetsbelastning som har börjat orsaka fysiska och psykiska besvär. Är sjukskriven just nu men gick till jobbet igår för att hämta min dator, så att jag kan skriva omdömena för terminen och för att instruera elever om vad de ska göra i min frånvaro (ingen behörig vikarie, nej, som vanligt) och jag berättade om detta för "the shrink". Gissa vad han hade för reaktion. "Om jag nu ringer försäkringskassan slutar de att betala din sjukersättning". Uhm, men, så har jag gjort i alla år och så gör alla lärare-svarade jag. "Felfelfel". Jaha, tänkte jag. Och? Rara Helena, ska jag anmäla dig också? ;) Krya på dig! Ovidiu Ivan, saknar google-konto.

    SvaraRadera
  4. Mycket tråkigt att höra att du har sådana problem, käre Ovidiu. Ännu tråkigare är att det är så vanligt förekommande bland lärare. Jag har själv blivit sjuk av stress två gånger, men alltid kommit tillbaka. Jag har förstått att det inte finns någon garanti för sådan återhämtning, så var försiktig och stanna hemma tillräckligt länge. ... När folk förebrår oss för hur vi hanterar sjukdom är det för att de inte förstår. Varje frånvaro ger ett berg av arbete och ofta även förlorad mark med eleverna både när det gäller resultat, arbetsro och ansvarstagande. Det kostar helt enkelt mer än det smakar att inte ta ansvar för sin egen frånvaro som lärare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samtidigt så kommer man aldrig till rätta med den sjuka arbetsmiljön som råder på många skolor om lärarna fortsätter som de gör. Om lärarna tog sitt ansvar som sjukskrivna så skulle arbetsgivaren tvingas ta sitt förbannade ansvar för arbetsmiljön. Så skicka tillbaka datorn och bryt alla förbindelser med skolvärlden under sjukskrivningen. Krya på er och byt sedan jobb! Jan Forsman

      Radera
    2. Jan, problemet med ditt resonemang är bara alla de här ungarna. Ungar som förtjänar en riktigt bra skolgång, ungar som förtjänar lärare som uppfattar dem som viktiga, behandlar dem som vore de viktiga. Vi kan inte offra elever för att göra en poäng.

      Radera
    3. Helena
      Det är fler problem 1) är man sjukskriven får man inte jobba (vilket arbetsgivaren bör känna till, 2) att det är arbetsgivaren som skall ringa in en vikarie, 3) att ansvaret för att undervisningen kan bli av är arbetsgivarens, men 4) att detta ansvar läggs över på den enskilda läraren att tänka på alla "ungarna" och 5) att det blir praxis


      Konsekvenser
      1) Läraren jobbar trots sjukskrivning 2) Stressen ökar och väggen närmar sig och 3) läraren byter jobb

      Det är i förlängningen som inte gynnar de här "ungarna"!
      Förstår känslan men den utnyttjas!
      Läraryrket är inget kall, det är ett yrke (en profession)

      Radera
    4. Du har helt rätt, Monika. På varje skola har jag jobbat, lobbat för fast vikarie - dvs någon som finns på skolan, känner ungarna, har material och kan göra maximal nytta. Det finns alltid saker som behöver göras på en skola, så under friska tider behöver en sådan inte gå sysslolös.

      Radera
    5. Jo, hur svårt kan det vara av skolan att anställa någon fast.

      Radera
    6. Inte svårt alls förstås, Monika. Man hoppas komma billigare undan genom att låta bli, men glömmer att räkna kostnaden för elever och lärare - dvs kostnaden i kunskap och effektivitet.

      Radera
  5. Hej! Helelna, du skriver "Enligt forskning är den viktigaste faktorn för skolframgång en förmåga som inte alls nämns i våra styrdokument – nämligen förmågan att skjuta upp belöningar"... men du anger ingen källa. Var har du fått uppgiften i från?/Nyfiken

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingela, jag har stött på det i många sammanhang. Första gången var det i en serie om hjärnan på Kunskapskanalen, här är en text: http://www.apa.org/helpcenter/willpower-harnessing.aspx Här en senare sådan: http://www.theguardian.com/lifeandstyle/2012/feb/07/why-willpower-matters

      Radera
  6. Som jag ser det finns det två skäl att ge läxa. 1. Mängdträning. repetera och få rutin. Läsa, öva på glosor, träna på matematisk metod. 2. Göra upptäckter hemma som man inte kan göra i skolan. Undersöka sin vardag.

    Det diskuteras ofta hur läxor slår mot de som inte har en studiemotiverad familj. de med studievana föräldrar "drar ifrån". Våra barn kommer alltid dra ifrån, eftersom vi kommer hitta på uppgifter med våra barn ändå. Läxa kan få andra föräldrar att motivera sig att t ex läsa med sina barn. Om vissa barn når bättre framgångar med läxor, so what. Problemet blir om läxor blir en ersättning för den input skolan ska ge. Att man behöver läxorna för att klara godkänt. Då slår den sociala bakgrunden ut elever. Om de är ett komplement till skolan gynnar det givetvis de elever som har mest hjälp hemma, men är det ett problem? För att Kalle har jobbiga hemförhållanden med ointresserade föräldrar måste väl Johan få lov att komma så långt han kan.

    I Sverige är det många som tycker det är ett problem om barn från socialt gynnade hem klarar sig mycket bättre i skolan än de med annan bakgrund. Då fokuserar man ofta på faktorer som får duktiga att bli duktigare. Det blir "orättvist". Istället bör man fokusera på det som skulle kunna lyfta de svaga. Det handlar i mångt och mycket om att få föräldrarna att lära sina barn att skolan är viktig och att visa barnen att det finns andra inställningar till kunskap än föräldrarnas negativa. Men det är svårt att bryta en negativ inställning hemifrån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. AV, jag håller med om dina skäl och kan nog komma på några till. :) Att några klarar sig bättre är inget som helst problem. Inte heller för de svaga. Tvärtom är de viktiga förebilder. Däremot måste läxor ha de socialt missgynnade, omotiverade och elever med skraltiga förkunskaper i fokus. Det är på dem vi lärare måste lägga huvudkrutet och det är dem vi måste lära hur man tar sig makt över sitt lärande och över sin framtid.

      Radera
    2. Börjar tröttna på lärares gnäll om arbetsbelastning. Att åka till jobbet fast man är sjuk får ALlLA gora.Det är inte mer synd om er än många andra yrkesgrupper.Sluta gnälla och lär er prioritera å jobba effektivt.

      Radera
    3. Anonym
      Ingen skall behöva åka till jobbet fast man är sjuk, så ALLA borde gnälla. Det är den här acceptansen som är så skrämmande, men än mer att man anser att andra gnäller för att de vill utnyttja sin rätt att vara hemma när de är sjuka. Om fler är hemma, så kommer fler hålla sig friska.

      Om jag har ett administrativt jobb (vilket jag har haft) kanske det kan vänta några dagar eller någon annan kan hoppa in med det mest akuta, men eleverna väntar inte.

      Så anonym, börja gnäll du också!
      Det är en rättighet som alltmer urholkats, inte bara för lärare utan för alla grupper. Och vi betalar alla för den rättigheten!

      Radera
    4. Gnäll löser inga problem. Jag är också lärare och er oerhört mkt ineffektivitet dagligen. Strukturlösa möten, EVK som halkar på sidospår och tar upp irrelevanta ämnen, brist på styrning när det gäller utvecklingssamtal och omdömen som gör att lärare lägger allt för mkt tid på det. Nä- se till att styra upp istället för att gnälla.

      Radera
    5. Anonym, att använda ordet gnäll löser definitivt inga problem. En persons gnäll är en annans konstruktiva kritik. Det var sålunda konstruktiv kritik - inte gnäll - kring dokumentationen som ledde till de lättnader som snart träder i kraft. Monika, du har helt rätt. Vi borde samarbeta för mer konstruktiva och rättvisa sjukvillkor.

      Radera
    6. Fast jag tycker det är just gnäll. Väldigt få yrkesgrupper har förtroendearbetstid som vi har tex. Jag tycker vi har det mycket bra som lärare i Sverige. Jag har arbetat med undervisning i andra former än inom skolan och det var ngt hel annat. Ingenbetald förberedelsetid, ingen förtroendearbtestid.

      Radera
  7. Tankeväckande skrivet. Läxor är inte svart eller vitt. Problemet är väl att somliga lärare ger dem oreflekterat för att man ska. Inte för att man ska fördjupa ett ämne. Där läxan blir en del av återkopplingen och reflexionen. Det är ju i dialogen man växer kunskapsmässigt.

    SvaraRadera
  8. Sant Plura. Rätt använda fungerar läxor även som en termometer i klassen. Man märker snabbt när någon tappar taget eller visar framfötterna och kan ge viktig feedback genast.

    SvaraRadera
  9. Det faktum att den viktigaste egenskapen för framtida framgång är förmågan att inte kräva omedelbar behovstillfredsställelse tar jag ofta till. "Dotter, du kommer att tacka mig för att du inte fick en iphone-5 direkt trots att ALLA andra fick det" och så vidare:)

    När det gäller läxor har jag så svårt att förstå diskussionen. Tycker inte att följande parallell är alltför långsökt: "Jaha, du satsar på division 1 på din vänsterytterposition. Men då krävs väldigt bra inlägg med vänsterfoten. Du bör nog nöta lite extra. Va? Nehej, du tycker att det borde räcka med träningarna?" Precis som det krävs väldigt många timmars läsning för att bli en god läsare. Självklart finns det massor med skäl till individuella undantag, permanenta som tillfälliga men jag fattar inte att man som PRINCIP tycker att läxor ska slopas.

    SvaraRadera
  10. Anonym, jag applåderar din omoderna anti-curling uppfostran, men vill ändå ge ett ord av varning. Både du och jag får se upp så vi inte på gamla dar blir lämnade på något ställe där man får maskar i liggsåren med användande av samma argument. :)

    Jämförelsen med sport är välfunnen. Det är allt bra med talang, men talang är hö utan hårt arbete och envishet, hårt arbete och envishet kan däremot skapa vad vi uppfattar som talang och leda långt även där talang varken finns eller uppstår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för rådet! Dock har hon nu, med älsklingstingesten fastgjuten i högerhanden, glömt de insatser hon tvingades göra innan den blev hennes. Och jag småler när jag hör henne använda samma argument på lillebror när han bara vill ha och ha:) Men visst, man får uppfostra med (själviskt!) omdöme:)

      Radera
  11. Jag brukar jämställa svårigheterna, vid läsinlärning, i min år 1 med att lära sig cykla. Först kan det göras med stödben och senare går det enkelt. Senare vill man ha utmaningar och flera växlar. Men det krävs hela tiden ansträngning..tack för fina inlägg kring läxornas syfte..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym, de flesta tycker dessutom att det är kul att cykla när de väl lärt sig, men uppskrapade knän och skräck är förstås inte det.
      Tack för berömmet. :)

      Radera
  12. Vad skönt när någon formulerar det som jag själv har gått och tänkt men inte riktigt fått ihop! Speciellt det där med att vissa lär sig bäst i skolan och andra bäst hemma (p g a tusen olika orsaker som kan störa inlärningen i skolan). Det ska jag bära med mig nästa vecka på jobbet. Diskussionen om lärare som planerar lektioner när de är sjuka ska jag ta med mig till min fackliga grundkurs på tisdag! Tusen tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det, Jaana. :) Jag motionerade om det här med sjukfrånvaron till LR:s kongress ifjol, men fick inget gehör. Men att vi har ett så stort avdrag och så mycket av jobbet kvar är inte okej.

      Radera
  13. Träffsäkert och väl formulerat!

    SvaraRadera
  14. Hej!
    Intressant text om läxor från en lärare. Det roliga är att ni lärare alltid klappar er på axeln åt er egen insats. Typ jag sparar sjukdagarna till loven, jag ringer min vikarie och går igenom min dag. Som att det var något speciellt som att det var extra betungande? Jag läser det hos dig, på FB och twitter.
    Så här är min erfarenhet: De flesta har ingen vikarie på jobbet, nej de får jobba ännu mer om de har varit sjuka eller vabbat. Jag tror också att de flesta "normala" kämpar på och går till jobbet trots att de känner sig krassliga (lärare eller ej, ni är inte unika).
    Mina barn går på en friskola där läxor är ett självklart inslag.
    Själv är jag tveksam. Vem är det som ska göra läxan/läxorna? Vissa läxor är bra, exempelvis träning av multiplikationstabellerna, men andra är jag tveksam till...
    I åk 2 fick sonen i läxa att skriva en dikt på franska. Min 8-årige son hade inte läst poesi och hade inte den förmågan att skriva poesi. Alla 27 barnen lämnade in en dikt. Jag undrade verkligen vilka som egentligen hade skrivit dikten själva?
    Som ett exempel så har de matteläxa varje vecka. Ett kapitel ska de göra med ca 15 tal, a, b, och c uppgifter. Jag tycker att barnen ska göra matten själv, det borde ju vara ett verktyg för läraren att se om de har lärt ut tillräckligt bra. I stället får jag ett meddelande hem efter att läxan är inlämnad: Din dotter hade tre fel. Jaha, borde det inte vara något som intresserade läraren mer än mig?
    Hälften av alla läxor ca 6-8 i veckan är inte bra läxor. Med dåliga läxor menar jag: Att allt är "nytt" och att "någon" läs förälder läxhjälp antas att gå igenom och förklara för barnet. Nu låter det som att jag inte hjälper mina barn med läxorna, tro mig det gör jag. Ca tio timmar i veckan lägger jag ner på barnens läxor. Orimligt mycket tycker jag. Tyvärr kostar läxhjälp alldeles för mycket ca 600:-/timmen är 6000:- i veckan ggr 4. 24000:- vem har råd med det? Inte jag.

    Tycker generellt inte om att du drar så stora penseldrag i din text.
    Hemma hos oss köper vi chips till fredagsmyset, falukorv till vardags och älskar frysta pommes till en god köttbit. Till fest blir det en cigg eller två. Då klassade du in mig som outbildad underklass. Haha.
    Emma

    SvaraRadera
  15. Emma, lärare sparar inte sjukdagar till loven, men det är vanligt att de blir sjuka just i början av ett lov. Och visst finns det många andra än lärare som tappar mark eller skjuter jobberg framför sig när det är borta. Det borde finnas anpassade villkor för alla som har det så.
    Du skriver om läxor av olika kvalitet och om krav på föräldraengagemang. Här är min syn: Läxor ska vara ett kontrakt mellan läraren och eleverna - en del av undervisningen. Den ska ha ett tydligt syfte, den ska följas upp av läraren och den ska utvärderas av eleverna. Det är viktigt att föräldrarna inte behövs - dels för att eleverna ska utveckla ansvar och makt, dels för att en hel del elever inte har föräldrar som vill eller kan syssla med läxor. Jag har tre barn och har aldrig engagerat mig i deras läxor mer än att jag har ställt upp om någon av dem har velat bli förhörd inför ett prov - har inte hänt många gånger.

    ... Chips, falukorv, pommes och cigg? Det är dig väl unt, du är vuxen, men jag tycker att det är för jäkligt att så många elever växer upp i ett moln av rök och på undermålig kost. Jag önskar att föräldrar såg till att deras barn fick motion, näringsriktig kost och kom i säng i tid, istället för att ägna sig åt att förstöra deras lust att lära med tjat och bråk om läxor - eller ännu värre - åt att göra deras läxor.

    SvaraRadera
  16. Forskningsstödet som nämns ovan (ang vikten av att kunna skjuta upp belöningar), nog så intressant:
    http://bingschool.stanford.edu/pub/wmischel/115-Dev%20Psych%201990.pdf
    http://www.bcs.rochester.edu/people/ckidd/papers/KiddPalmeriAslin2012_Cognition.pdf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för länkarna, käre Magnus. Mycket läsvärt.

      Radera
  17. Klarsynt och välformulerat i den tröstlösa läxbebatten. Jag tycker att det är lite svårförståeligt att man använder begreppet läxa om vitt skilda uppgifter i olika ämnen. Det är väl knappast någon vettig som motsätter sig att vissa färdigheter måste nötas in och repeteras (t.ex. läsning, räkning, ordförråd i främ språk m.m.). Hur skulle man annars få tiden att räcka till i skolan för några framsteg att tala om? Självständiga undersökningar/"forskningsuppgifter" som läxor torde däremot kräva mer av förberedelse både av lärare och elever tillsammans och med försiktighet anpassas efter stadiet så att de inte blir "föräldraläxor". Som lärare försökte jag däremot alltid att motivera föräldrarna att hjälpa barnen med att få en lugn läxstund som rutin. MEN: avsikten var inte att FÖRÄLDRARNA skulle göra läxorna, endast ge sitt barn förutsättningarna.
    Torsten Welin
    Vän av läxor-välanpassade

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Torsten. :) Bra där med fokus på förutsättningar. Det är mycket värt. Inte bara för att goda förutsättningar har god effekt, utan även för den iföräldra-nställning till skola och lärande det signalerar.

      Radera
  18. Tack, Helena! Så där skulle man ju vilja kunna skriva.

    Det är nobelt att redovisa länkar även till meningsmotståndare, så som du gör. Tyvärr gjorde jag misstaget att klicka på länken till Pernilla Alms blogg ... och jag som är lite depressivt lagd höll på att gå i däck alldeles: Sånt folk det finns! Och flera hundra av samma sort - nog kan man bli lite deppig då? Jag, som är "medelålders plus" och ute på sista varvet har inga större problem att komma överens med kidsen, men vad sjutton är det som pågår i generationen däremellan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym, jag beklagar att jag har hotat din själsliga jämvikt. :) Eleverna är det som du konstaterar inget fel på, De brukar ha förstånd att uppskatta lärare som är medelålders plus. Lärare som ofta har goda ämneskunskaper, stor yrkesskicklighet, en god portion självdistans och humor.

      Radera
  19. Tur att jag inte har några barn/barnbarn som ska gå i dagens skola, och även "tur" att jag hade så "dåligt" gymnasiebetyg (1970) att jag inte hade kommit på lärarhögskolan vilket jag hade tänkt, men DÅ var lärare ett yrke med status och höga intagningskrav på utbildningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym, Det är vanligt att barn går i föräldrars fotspår karriärmässigt. Men lärarbarn blir inte längre lärare. Det talar sitt tydliga språk.

      Radera
  20. Att få en läxa/hemuppgift som ska göras är en fostran att ta ansvar, lösa problem, träna in barnets studieteknik vid tidig ålder. Att medvetandegöra barnet om vilken typ av inlärningssätt och miljö som passar bäst för inlärning.
    Oavsett läxa eller inte måste föräldrarna prata med barnet vad de har gjort på skolan - tydligt engagemang.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym, föräldrars engagemang och kunskapssyn är en mycket viktig framgångsfaktor. Men skolan måste fungera för elever utan engagerade föräldrar. Framför allt för dem, rent av.

      Radera
  21. Jag funderar på om man behöver ta tydlig ställning för eller emot i läxdebatten? Jag har jobbat väldigt mycket på byggprogrammet på gymnasiet, och där ger jag näst intill inga läxor (nästan ingen gör dem ändå).

    Prio 1 i min värld är att försöka skapa ett klassrumsklimat där tiden utnyttjas väl och där förutsättningarna för lärande är gynnsamma för alla: lugnt och dynamiskt på samma gång och där ingen ska behöva känna att "det går inte att läsa/jobba här, jag gör det hemma istället". Som en elev uttryckte det förra veckan i ett muntligt argumenterande tal: "Alla ska ha en chans till sin utbildning", och då var det just med tanke på hur viktigt det är att lektionerna verkligen är undervisning och inte någonting annat.

    "Put first things first". Sedan kan vi snacka läxors vara eller icke vara, fast personligen väljer jag att inte entydigt välja sida. Det beror på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Henrik, ska vi komma åt snedrekryteringen och få till stånd kunskapsresor och klassresor då tror jag läxor är ett nödvändigt redskap. Bra, förankrade, systematiskt uppföljda läxor och bra lektioner är inte antingen eller. De kompletterar varandra. Men båda kräver tid och tankeverksamhet.

      Radera
  22. Vad tycker du om den offentligagjorda PISA-rapporten idag 3/12? Förödande, eller hur? Det här är resultatet av djupa (s)trukturella problem inte minst sedan kommunaliseringen. Minns ju hur man själv varnade för hur cirkus i klassrummen ("demokrati") skulle få destruktiva effekter (med närmast idiotförklaring som följd av "ideologiska motståndare), och hur det ständiga påbankadet av de "slöa" lärarna, kunskapsförakt och dumhet fått styra. DDR-strukturer i vår nordiska demokrati. Och det är klart: Vilda Västern i friskolesektorn har haft hemska effekter också. Det ska inte förnekas.
    Det känns därför bra att veta att du som socialliberal skoldebattör gör ett så bra jobb. Bra Helena!! Den alltid lika utmärkte utbildningsministern har kritiserats för att han minsann inte lyckats vända trenden i skolan. Ja, usch vad dåligt att inte kunna gå in i s-tänkesätten i folks huvuden. Om Nordkorea skulle falla imorgon och inkorporeras i Sydkorea, skulle nordkoreansk mentalitet NATURLIGTVIS hänga kvar länge. Eller tänk på DDR som införlivades i Förbundsrepubliken Tyskland, många gamla tankemönster hängde kvar länge. Nej, (FP) är lärarnas bästa vän, och oppositionen kan ju försöka förlita sig på att väljarnas minne är kort. Låt dem inte förlita sig på det ... . Förresten, Helena, känner du till "Dunning-Kruger-effekten"? Gissa i vilken samhällssektor den kan appliceras?
    http://fr.wikipedia.org/wiki/Effet_Dunning-Kruger

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för intressant länk. I texten talade man om utbildning, men jag kände igen mig i politiken. Ju mindre man vet desto mer tvärsäker kan man låta.

      När det gäller skoleländet - det talas så mycket om vår resultatuppföljning och fokus på det mätbara. Varför behöver vi då använda PISA som facit? I ett läge där många som jobbar i skolan är obehöriga och många av de behöriga svajar i ämneskompetens är det en statlig plikt att ha en systematisk uppföljning av elevernas kunskaper och färdigheter.

      Radera
  23. Naturligtvis är den starka DDR-tänkesättsdominansen i svensk politik under årtionden en avgörande förklaring, med föraktet för lärare och bildning, Vid närmare eftertanke hade bildningen en högre status i diktaturen DDR än i Sverige, inte minst sedan 1968. Med en osviklig förmåga att smutskasta sina skolpolitiska meningsmotståndare som antingen stalinister eller smygfascister (i det senare fallet t.ex. högersossar, folkpartister, vänstermoderater) har rådande ideologer lyckats förpesta den svenska skolvärlden. Var det bättre i 1950-talets skola t.ex.? Nej, allt var inte bättre förr. Men varför inte hitta en medelväg mellan proggressivt kaos och ett hotande sammanbrott för svenskt skolsystem och disciplinvurmandet á la 1950-tal? Socialliberalismen är den gyllene medelvägen... .

    SvaraRadera
  24. I september 2006 var det andra tongångar efter år av Maktpartiets orgier i flum, akademikerförakt, omtöcknade uppfattningar om hur ett skolväsende skulle organiseras, och inställningen om att alla i världen innerst inne är som vi (så kanske det inte är trots allt - bildning behövs i alla fall). Exit med störtfloden av obildning i de högre sfärerna sedan 2006, men propagandagiven tycks nu vara att de borgerliga styrt svensk skola i 45 år ... .

    Nå: B. Göransson är förvisso en man med betydande bildning, om den saken råder inget tvivel.
    http://www.expressen.se/debatt/det-ar-lite-synd-om-fps-jan-bjorklund/

    SvaraRadera
  25. Detta är väl en artikel som kommer att mötas av "vågen". Men Mr PM har en poäng ... .
    http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/det-ar-ert-fel-foraldrar_8801108.svd

    SvaraRadera
  26. En ypperlig artikel:

    http://www.di.se/artiklar/2013/12/4/skolkraschen-storre-an-skolan/

    Du är en duktig debattör, Helena!

    SvaraRadera
  27. Maciej Zaremba som skrev den fantastiska artikelserien om skolan för några år sedan kommer med en ny artikel i dagens DN. Nog kan man tänka sig hur det kan bli i konsensuskulturen i ett litet land där Maktpartiet haft makten så länge. Man kan bara fråga sig vad som ligger bakom psykologin att "hämta in folk från gatan" som Zaremba skriver om. Är det kunskaps- och titelförakt? En lagbundenhet i ett land som styrts av Maktpartiet i decennier och som det länge gått bra för? Framgång som bedövar? Ja, kanske det.
    http://www.dn.se/nyheter/sverige/maciej-zaremba-hur-kunde-sverige-utarma-sin-lararkar/

    SvaraRadera
  28. Fantastiskt fin artikel som exakt prickar in den svenska skolans brister!

    SvaraRadera