lördag 17 december 2011

Fler chanser och mer kunskap med studentexamen

Vilken fin julklapp i  dagens DN:  ”Studentexamen kommer tillbaka”. Nästan precis ett halvår efter artikeln på DN debatt: "Dags att svenska skolan återinför studentexamen".
Till min överraskning finns det en hel del moteld på Twitter. Återgång till sextiotalet, prov- ranknings- och betygshysteri, fokus på ytlig faktakunskap, tänk om man har en dålig dag,  ännu fler prov, etc. Visst går det att skapa en dålig studentexamen. En examen som är en återgång till sextiotalet, en examen som mäter ytlig dagsfärsk kunskap, en utformning som innebär att allt hänger på en dag. Men varför skulle man göra något så korkat? Och varför måla fan på väggen när det är så mycket vettigare att komma med konstruktiva önskemål och förslag?

 Några exempel på omformulering:

Vi vill ha en modern studentexamen som mäter de kunskaper och färdigheter som är viktigast i dagens samhälle. Förslagsvis sådant som kommunikation, språk, analys, problemlösning och reflektion.
Vi vill att studentexamen ersätter de nationella proven på gymnasiet och på så vis ger färre prov - inte fler. På sikt går det kanske rent av att gallra bland de nationella proven i grundskolan om vi har en centralrättad studentexamen.
Vi vill att det finns flera omprovstillfällen. Förslagsvis en gratisgång och följande försök till självkostnadspris.

I DN-artikeln talas det om att utreda under flera år. Det gjorde mig glad för det här är inte en reform man ska jäkta fram.  Prov påverkar både undervisning och inlärning och därför måste man se till att proven påverkar på rätt sätt.

Det enda i DN-artikeln jag inte tyckte om var att Björklund sa att studentexamen är tänkt att styra slutbetygen. Det svenska gymnasiebetyget har en avgörande betydelse för en elevs studiemöjligheter. För de mest attraktiva utbildningarna krävs det MVG (snart A) i alla ämnen. Med dagens betygslotteri är det här systemet förstås extremt orättfärdigt. Men också om vi får rättvisa och rättvisande (Morrica) betyg finns det problem med det. Om jag har gett en elev C i Historia och hon eller han skriver A på studentexamen, skall betyget då bli A fast studentbetyget är baserat på en fråga om andra världskriget och gymnasiebetyget baserat på hela världshistorien? Det vore högst orättfärdigt. Samtidigt som det är helt omöjligt att utforma ett prov som mäter alla kunskapskrav i en kurs.

 Dessutom är  hela det här urvalssystemet där MVG i varje skolämne är en förutsättning för att komma in på de mest eftertraktade utbildningarna nationalekonomisk galenskap. Varför ska man behöva ha MVG i musik, slöjd och spanska för att få bli veterinär?  Hur hade det gått för Stephen Hawking i vårt universitetssystem? Framgång består av en kombination av anlag, motivation och arbetsvilja. Vissa har bred kompetens, medan andra har en smal specialbegåvning. Vi måste ha system som tar vara på båda sorterna. Vad jag förstår måste vårt urvalssystem ha som konsekvens att vi hindrar en massa unga människor från att uppnå sin fulla potential. Vem säger att den som kan hitta lösningen på våra energiproblem är duktig på att rita? Ska det krävas att man kan sjunga klart och sy korsstygn om man vill  bli en Marie Curie i Sverige?

Nej gymnasiebetyg, examensbetyg, en välkomnande och effektiv vuxenutbildning och antagningsprov till attraktiva utbildningar, det är mitt recept. När en student har bestämt bana och är villig att kavla upp ärmarna för att nå sina mål ska alla dörrar öppnas och möjligheterna vara många.  Vårt nuvarande system är snålt och orättvist mot våra unga. Ska vi göra om ska vi förstås se till att vi gör rätt. Och där har vi alla ett ansvar.

Media: Olof Petersons replik på min artikel: Liberaler drev på när studentexamen försvann, min replik på Petersons replik: Vi ska inte damma av den gamla studentexamen.
I DN har Johannes Åman förstått att ordet studentexamen har nytt innehåll, men han oroar sig över provets utformning och betydelse.
Bloggar: Tysta Tankar, Morrica, Plura, Ann Helena Rudberg,

16 kommentarer:

  1. Den här artikeln tyckte jag om, du fick mig att tolka studentexamen med andra ögon, synnerligen intressant. Det är viktigt att tillvara ta alla människors olika begåvningar, positivt både för elevn som för samhället i stort.

    SvaraRadera
  2. Att betyg som urvalssystem är helt galet måste man snart börja inse. Det kommer inga centralrättade prov att råda bot på. Har inte hämtat mig från förtvivlan ännu för att kunna skriva ett rättvisande inlägg i debatten...

    SvaraRadera
  3. Må du ha Jan Björklunds öra i dessa frågor!

    SvaraRadera
  4. Instämmer i att man ska ha examensbetyget separerat från det läraren har satt, för hur många kockar kan betygssättningen tåla? Med examensbetyget som ett fristående komplement istället ges möjlighet till en mer finfördelad ansökningspoäng. Hur räknas examensbetyget i Finland då de söker till högre utbildningar?

    SvaraRadera
  5. Jesper, tack. Som elev gillade jag studentexamen - det gjorde vi alla. Det kändes bra att få en andra bedömning av lärare som aldrig träffat en, som inte vet vad man har för bakgrund och föräldrar, om man är tyst eller uppkäftig, ordentlig eller slarvig. En andra bedömning är både en bekräftelse och en andra chans.

    SvaraRadera
  6. Fredrik, jag har problem med hela ordet urvalssystem. Matchning skulle leda bättre. Den som har förutsättningar att klara en utbildning, är mycket motiverad och villig att arbeta för saken ska kunna komma in.

    SvaraRadera
  7. Carina, i viss mån verkar jag ha det.:) Alla argument Björklund kom med var de jag använde i mina artiklar och i motionen jag lämnade in. Nu får vi se om det går att påverka utformningen och där hoppas jag att lärarkåren får mycket att säga till om.

    SvaraRadera
  8. Pekka, man måste ha klarat studentexamen för att söka till universitet och man söker in på både examensbetyget och slutbetyget. Hur de viktas vet jag däremot inte. På hösten är det vanligare med ren betygsantagning, men på våren har man ofta urvalsprov.

    SvaraRadera
  9. Kraxpelax: Bildning för hela folket

    "Studentexamen har bidragit starkt till att höja bildningen i Finland. Genom att den varit lika för alla har den samtidigt fungerat som en väg till socialt avancemang i samhället. Studentexamen har gjort det möjligt för alla begåvade ungdomar att oberoende av social bakgrund delta i bygget av samhälle och kultur i Finland", säger studentexamensnämndens ordförande Aatos Lahtinen.

    SvaraRadera
  10. Visst ska betygen vara rättvisande Helena. Vad man sedan kan fundera en stund på är om hur man konstruerar kunskapsmätningen. Vad ska den innehåll och hur fångar man den utan att hamn på enskildheter i kunskapsmassan.

    Samtidigt vill jag nog lägga till att matematik är viktigt i det framtida samhället. Mer än vad de flesta kan tycka.

    SvaraRadera
  11. Plura, håller med om mattens betydelse. Min 16-åriga dotter förklarar att det är ett språk som hjälper en att förstå hur saker hänger ihop. En studentexamen ska mäta de viktigaste övergripande färdigheter och den viktigaste översiktliga kunskap man förväntas ha med sig in i vuxenlivet. Skolans viktigaste slutresultat, helt enkelt. Och vad som är viktigast måste vi först vara överens om.

    SvaraRadera
  12. Håller med om din skepsis mot att examen ska vara (enda) grunden för betyg. All forskning visar att betyg som sätts av läraren baserat på ett samlat intryck av eleven är bättre på att förutsäga hur eleven kommer att klara framtida studier än ett enskilt prov är.

    SvaraRadera
  13. Svante, att examen skulle vara enda grund för betyg har det aldrig varit tal om - det undrar jag om det förekommer någonstans.

    Vad är det för forskning?

    SvaraRadera
  14. Helena, jag tänkte på följande mening från DN-artikeln du länkar till:

    "Enligt utbildningsministerns planer ska examensproven skrivas i ett flertal av de viktigaste ämnena och sedan ligga till grund för slutbetygen."

    Jag medger att det inte uttryckligen står att att examensprovet ska vara enda grunden för betyg, men det var så jag tolkade den meningen första gången jag läste artikeln. Du skriver ju själv:

    "Det enda i DN-artikeln jag inte tyckte om var att Björklund sa att studentexamen är tänkt att styra slutbetygen."

    Det uppfattar jag som att du gör samma tolkning.

    Vad gäller forskning tänkte jag till exempel på sådana resultat som Jonas Vlachos skriver om här:

    http://ekonomistas.se/2010/08/26/betyg-battre-an-hogskoleprov/

    SvaraRadera
  15. Svante, helt rätt tolkat och tack för en intressant länk. Jag fick mycket att fundera över. Mitt intryck är att sådant som ordentlighet, prydlighet, arbetsamhet, lydnad och hörsamhet premieras i betygen. Den sorten behövs på högskolorna, men det behövs andra sorter också. Otåliga människor med många bollar i luften som kan hålla på med samma sak utan sömn och mat om de verkligen går igång, men som struntar i att göra något som inte intresserar.

    SvaraRadera