Samma kväll träffade jag en före detta elev som sa att hon hade ”hört min chef idag”. När det klarnade vem hon menade frågade jag hur han hade skött sig. ”Han var jättebra”, förklarade hon. "Allt han sa om skolan var precis det jag själv har tänkt. Nu är jag också folkpartist".
Det gjorde mig jätteglad att hon kände sådan entusiasm och också att hon kände behov av att bubbla över till mig. Politik är något som får tummen ner av allt för många tonåringar och det är inte bra på något plan. En orsak är att vi inte pratar tillräckligt om politik med dem. En annan orsak är att vuxenvärlden inte lyssnar tillräckligt på dem.
Jan Björklund får kritik för att inte lyssna på skolforskarna. Om det är sant eller inte vet jag inte. Själv tycker jag att de finns skolforskare och skolforskare och att många så kallade skolforskare snarare är skoltyckare. Men jag vet en sak. Björklund lyssnar på eleverna. Och det gör mig glad.
Media: NT,
