torsdag 14 april 2011

Svartmålning, undervisning, pedagogikprofessorer och Zaremba.

”Svenska lärare misslyckas med att utveckla undervisningen”. Det var företrädare för kommuner, skolledare, fack och näringsliv som kom med den här anklagelsen på Brännpunkt igår. Ja, mycket ska man höra innan öronen trillar av. Där satt den, den där svartmålningen av lärarkåren som det skrivs så mycket om.

Vi lärare har blivit kommenderade att inte undervisa av såväl forskare, skolinspektörer som politiker. Nu får vi kritik för att vi inte lyckats utveckla det vi har varit strängt förbjudna att ägna oss åt de senaste två decennierna.
Ge oss bara tid, manöverutrymme - ja varför inte litet lön också - så ska vi utveckla så det står härliga till. Men vi betackar oss för forskare som ska ta fram de rätta metoderna och den bästa undervisningen. Det vet nämligen varenda lärare att något sådant existerar inte. Vi har alla olika styrkor och talanger. Dem måste vi utnyttja till fullo. Vi har också alla fel och brister. Dem måste vi kompensera och balansera. En bra undervisning och en god metod, det är den som bevisligen har gett önskat resultat och väckt elevernas gillande och motivation. Vad som ger det resultatet varierar från klass till klass, från lärare till lärare, från stund till stund, från ämne till ämne.

Idag är det Zaremba som skriver om skolforskningen. En högst njutbar läsning för oss som förfärats och förargats av den genomideologiska och kontraproduktiva svenska skolforskningen. Jag skulle tro att Håkan Sörman, Kjell-Olof Feldt, Eva-Lis Sirén, Anders Almgren och Lars Flodin önskar att de hade läst den här artikeln innan de skrev sin. Så här avslutar Zaremba artikelserien: ”Min enda säkra slutsats av allt jag sett under denna resa får bli av det negativa slaget. Sveriges kommuner och landsting bör hållas utanför debatter och utredningar om skolans framtid, ty i dessa sammanhang saknar SKL all legitimitet. Detta sällskap av kommunala chefer representerar inte väljarna, inte eleverna, inte lärarna, inte Sveriges nationella intressen. Det har haft tjugo år på sig att bekräfta att det i skolfrågor endast representerar trångsynthet och det har lyckats allt för väl.”
... Ja, vad kan man säga mer än tack och amen?

Om trångsynthet och bristande legitimitet i skoldebatten skriver även jag i dag. Kriget om Skolan hittar ni på Newsmill.

Media:DN,SVD, Expressen, Aftonbladet, Aftonbladet, Zaremba 1, 2,3, 4, 5.

Bloggar: Stefan Olsson skriver mitt i prick, lektorio, ormbergsbloggen, prestationsprinsen,Johan Kants blogg, Lite äventyr i ord och bilder, Jag tycker mycket om Mats Olsson i Tysta Tankar, både hans skrivande och person, men när det gäller Zaremba hamnar vi i varsitt läger, Niklas Frykman, Mathias Sundin, Max Entin.

31 kommentarer:

  1. Vi kan ju inte vara överens jämt!

    Men är det inte en mer metodnära forskning Zaremba efterlyser? Jag har svårt att orientera mig i ordmassorna och har en känsla av att han skjuter på allt som rör sig?

    Jag hörde Gärdenfors kritisera svensk forskning utifrån dess brist på intresse för kognition och motivation. Hur utvecklas kunskap och vad driver oss att vilja lära - det menade han var blinda fläckar.

    SvaraRadera
  2. Mats, jag tycker om att vara både överens och oöverens med dig, men inte i den här frågan. Det finns för mycket både eget och iakttaget lidande inblandat för det.

    När det gäller forskning - I'm all for it. Men inte av det slaget när någon ska hitta nyckeln - den rätta visionen, den rätta metoden, den rätta undervisningen. Inte överhuvudtaget presenterad och påtvingad uppifrån och ner. Been there done that.

    SvaraRadera
  3. Hurra Helena om forskningen:)

    Så mycket naturvetare och logiker jag är i botten betraktar jag all forskning inom ämnen utanför naturvetenskapen som att antingen bekräfta något som praktiken gjort för länge sedan eller något som har idologisk floskelvarning. Den dagen den forskningen börjar tänka som naturvetare kan det möjligen bli intressant.

    Det svåra med allt som har med tjänster eller kunskapsförmedling att göra med är att både kunskap och struktur måste gå hand i hand.

    Och mina tankar om Zarembas första tre artiklar finns här
    http://pluraword.blogspot.com/2011/04/vilsen-i-pannkakan.html

    SvaraRadera
  4. Plura, man kan ha ett forskningsinriktat arbetssätt - mycket vanligt förr när tiden fanns - och man kan använda sig av forskning inom alla områden, men du har helt rätt i att det inte finns absoluta sanningar och revolutionerande och omvälvande rön inom alla discipliner. Därför är det viktigt att hålla isär forskning och forskning. Jag har läst och kommenterat ditt inlägg. Det var bra, tyckte jag. :)

    SvaraRadera
  5. Zaremba önskar inte mer metodnära forskning, han efterlyser forskning som handlar om lärande.

    Ferenc Martons pedagogiska forskning kring hur lärande går till och hur innehållet påverkar lärande föreskriver inga metoder utan den kan tillämpas på allt från genomgångar till problembaserade projekt. Tyvärr finns det nästan inga fler svenska exempel på den typen av forskning.

    SvaraRadera
  6. Du pratar om forskare men frågan är om majoriteten av "pedagogerna" på sveriges institutioner egentligen kan betecknas som det. Snarare är de ideologer som använder sig av forskningens glans för att underminera forskningen inom sitt område. Den postmodernism som har varit det förhärskande paradigmet inom mycket av humaniora under de senare seklerna är nog vetenskapens största fiende skulle jag vilja hävda. Sanningen är ju att de inte har minsta vetenskapliga stöd för vad de påstår, och de är så de vill ha det. De skyr ju alla objektiva sanningsanspråk så deras ideologi går före all gedigen forskning. De handlar ju bara om olika "tolkningar".

    SvaraRadera
  7. woops, decennierna menade jag naturligtvis, inte seklerna

    SvaraRadera
  8. Plura & anonym

    Trots den överväldigande mängden forskning som inte handlar om lärande finns det tillräckligt mycket bra för att vi skulle kunna bygga en bättre skola.

    SvaraRadera
  9. Dilemmat är ju egentligen inte forskningen heller, det har inte funnits på lekmannanivå i kommunerna folk som ens läst det mest elementära om skolan. Skolan har varit en underordnad företeelse som bara skall fungera, precis som äldreomsorgen kommer att bli för 40-talisterna.
    Bli för guds skull inte skraltiga i förtid. Då kommer Ni nämligen att hamna på en institution som är sämre än fängelser på allt, förutom på inlåsning, med skillnad att personalen går hem och finns inte tillgänglig för de inlåsta, vilket de faktiskt gör på fängelserna.

    SvaraRadera
  10. Jan, nog får man forska på metoder också, det gör vi ju själva dagligen och stundligen, bara man ger fan i att pracka på oss den rätta metoden.

    SvaraRadera
  11. Absolut att forskning får handla om metoder, ska handla om metoder också men det stora problemet är den pedagogiska forskningens fokus på annat än lärande. Sociologi, statskunskap .... utövas bäst av de som kan dessa vetenskaper.

    I skolans värld har vi fått ett parallellt problem med att allt som är tvärvetenskapligt anses bättre. Istället lär sig eleverna oftast bäst inom ett traditionellt ämnesområde där strukturen på kunskaperna är lättförståelig.

    SvaraRadera
  12. Här kommer två intressanta artiklar:

    www.dn.se/debatt/konkurrens-om-elever-ger-orattvisa-gymnasiebetyg

    www.dn.se/kultur-noje/essa/darfor-ar-finska-skolan-sa-framgangsrik

    SvaraRadera
  13. En teori som man kanske kan ha är att Göran Perssons kommunalisering och socialdemokraternas ointresse för den svenska skolan och kunskap har lett till några oönskade saker:
    a) Ungdomsarbetslösheten är mycket hög (då får man börja studera på universitetet istället!)
    b) Nivån på alla skolnivåer inklusive universitetet kanske har sjunkit generellt.
    c) Universitetslärare får hantera en kunskapsnivå hos studenter i en del ämnen, en kunskapsnivå som dom inte är vana vid.
    d)Utlänningar kanske tycker att kunskapsnivån i Sverige har sjunkit.
    Låter det rimligt Helena? Du gör verkligen en mycket stor insats för den svenska skolan!
    Känner du till boken "Bildningsresan : från ensidig instrumentell utbildning till sammanhangsskapande bildning" av Leif Alsheimer? Han är inne på samma tankegångar som du vad gäller lärarnas roll och skolans utveckling.

    SvaraRadera
  14. Hemligheten ligger i att värdesätta en verksamhet. Pengar är inte allt.

    SvaraRadera
  15. Avseende själva artikeln så är det du citerar ett avsnitt ur ingressen. Där SVD påstår att artikeln säger något som den inte alls säger. En av riskerna med debattartiklar, att rubrik och ingress skivs för att väcka uppmärksamhet och reaktioner men inte nödvändigtvis på det författarna tänkt sig. Vad i själva artikeln har du problem med? Själv tycker jag att det vore bra med fler lektorer, mer ämnesdidaktisk och metodforskning kring sånt som lärare själva undrar över.

    SvaraRadera
  16. Nå, socialdemokraterna verkar ha fått en del sjukdomsinsikt. Från att tidigare ha tyckt att den borgerliga skolpolitiken varit svartmålande eller kanske "elak" så har man tydligen börjat tänka om och tänkt att detta med kommunalisering och så inte var så bra.

    SvaraRadera
  17. Tyvärr har Zaremba rätt. Upphöjer man korpraler till överstar och generaler över en natt så får det konsekvenser. Dagispersonal ska inte vara rektorer eller något annat ännu högre upp hierarkin. De saknar erfarenhet och kompetens för att leda och förstå utbildningsfrågor. Helt naturligt blir konsekvensen att tonvikten i verksamheten omvårdnad och daddande med elever. Själv har jag erfarenhet av en lång rad infantila, generande och förnedrande fortbildningsdagar. Det absolut värsta exemplet på kompetensutveckling var KOMET. Ett hopkok av hemsnickrad lightbuddhism och kvasipsykologisk smörja. Tillhörande kompendium höll något högre språklig nivå än de internetbaserade översättningsprogrammen. Innehållet skall vi inte ens nämna. Ledordet var att Ignorera. Vi skulle ignorera dåligt beteende i klassrummet. Tanken var att om läraren ignorerade att Kalle kastade sudd så skulle Kalle tycka att det blev tråkigt till slut. Gjorde Kalle något bra, vilket man som lärare inte skulle förvänta sig göra, kunde man släppa ner en ärta i en glasburk. När väl glasburken var fylld skulle klassen få en belöning. Vad tror ni hände? Inte fan blev burken fylld och när läraren fortsatte Ignorera så blev följden, kaos. Eleverna kunde ju härja bäst de ville för läraren gjorde ändå inget. Behöver jag nämna elevernas kunskapsnivå i år 9? Många elever i den klassen blev godkända trots enorma brister. Inte kunde väl de belastas för att det var stökigt under lektionerna. Det är ju LÄRARENS förbannade fel./ Janne

    SvaraRadera
  18. Jag har också förhoppningen att M.Z:s säkra slutsats om att kommunerna saknar legitimitet att handha skolfrågor ska få genomslag också i praktiken. I Östersund har vi bittra erfarenheter av hur skolpolitikers och tjänstemäns toppstyrning sänkte elevernas skolprestationer och skapade missnöje hos såväl lärare som föräldrar. Ett ingrepp som blev en dyrbar bakläxa, som vi faktiskt har Skolinspektionens ingripande att tacka för att trenden vänt.

    Däremot reagerar jag mot att M.Z. upphöjer Bo Sundblad till etablerad läsforskare och torgför hans raljerande åsikter om lästest och läsinlärning. Mig veterligen har han inte ens disputerat i ämnet och några spår av hans läsforskning finns knappast att uppbringa i de vetenskapliga databaserna på nätet. Däremot finns där upptagna flera svenska läsforskare, speciellt inom psykologi, lingvistisk och medicin. Jag hoppas att M.Z. inte medvetet vill låna sin penna till den antivetenskapliga postmodernistiska/socialkonstruktionistiska rörelsen, en proteströrelse som i framträdande drag försöker nå övertygelse för sina teorier/trossatser genom argumentation, konfliktskapande retorik och raljerande över andras erfarenheter och kunskaper.
    Maj-Gun J. på Frösön

    SvaraRadera
  19. Anonym, förlåt att jag dröjt så med att svara. Nej, jag tycker nog att bara sådana som bryr sig om att belägga sina teser med fakta och som har förstånd att inte presentera sina politiska och ideologiska funderingar som fakta ska få kallas forskare. Det är inte bara på skolans område vi har oseriös forskning, tyvärr.

    SvaraRadera
  20. Kristian, fördelen med EU är att vi kan åldras var vi vill. Själv funderar jag på Frankrike. Roligast verkar det vara för herrarna även där, men för en åldrig feminist ska det väl gå att slå sig fram i barerna och på boulebanorna. :)

    SvaraRadera
  21. Anonym, tack för länkarna och boktipset. Jag har inte hört talas om boken, men jag ska se om jag får tag på den.
    Kunskapsnivån? Jag tycker att det är ett väldigt lågt tempo i skolan och jag tycker att vi ger våra ungar alldeles för dålig allmänbildning och alldeles för grunda kunskaper. För det borde hela vuxengenerationen stå i skamvrån.

    SvaraRadera
  22. Anna, för det första tycker jag inte om när facken och SKL debatterar tillsammans. För det andra är det befängt när SKL skriver en debattartikel som handlar om att de ska lyda skollagen. För det tredje och mest avgörande vill jag slippa SKL:s klåfingrighet. De ska ge oss de redskap och verktyg vi behöver och nöja sig med att kontrollera att vi lyder lagen och når goda resultat. I artikeln talar de om "incitament som tydligt visar att det lönar sig att ha arbetssätt som utgår från forskningen". SKL:s incitament har jag och mina kollegor nog av.

    SvaraRadera
  23. Anonym, jag tycker att det är väldigt attraktivt och även sunt med politiker som kan medge misstag. Trodde aldrig det skulle hända med socialdemokratiska politiker, men jag är glad att jag hade fel.

    SvaraRadera
  24. Janne, jag är den enda läraren på min skola som slänger ut ungar som stör. Annars är det Komet som gäller även hos oss. Det finns helt säkert en poäng i att fokusera på önskat beteende, men jag menar att det är min förbaskade skyldighet att se till att arbetsro råder varje lektion, varje dag. Ser man det på det viset kan man inte vänta tills det finns önskat beteende att förstärka. Jag gillar min metod, för så fort eleverna har förstått vad som gäller är det lugnt och behagligt.

    SvaraRadera
  25. Maj-Gun, tråkigt att höra om Östersund. Bo Sundblad känner jag inte till. Hur har han väckt din ovilja? Har han föreläst på din skola?

    SvaraRadera
  26. Jo, jag har lyssnat på Bo Sundblad vid några tillfällen såväl i Jämtland som i Göteborg. Men jag har också under de drygt 30 år jag försökt tränga in i läsning, läsutveckling och läsproblem lyssnat på många etablerade läsforskare både i Sverige och utomlands så jag har lite att jämföra med. Jag har vid Bo Sundblads föreläsningar upprörts över hans raljerande och duperande föreläsningsstil, en föreläsningsstil som jag tycker mer hör hemma på ett väckelsemöte än på ett lässeminarium. I M.Z:s artikel den 5 april känner jag igen raljerandet över lästest från Sundblads föreläsningar. Att testa lästekniken med nonsensord och ordkedjor har ett stort internationellt forskningsstöd, men självfallet är de otillräckliga för att mäta hela den komplexa läsförmågan/läsförståelsen, vilket all seriös läsforskning betonar med emfas. Syftet med lästest är att komma fram till åtgärder och då behöver man alltså olika deltest så man vet vad som behöver tränas och inte minst utvärdera att insatt träning har gett effekt. Detta är vad jag som utgångspunkt som speciallärare försökt göra och det glädjer mig därför att RTI (response to intervention) är ett mycket hett forskningsområde inom dagens läsforskning.

    Någon frekvent bloggare är jag inte, men jag har faktiskt en blogg som jag lade upp inom en IKT-kurs på KTH förra våren. Du hittar mig på http://mgblogg-mgj.blogspot.com/ och där finns mer om Östersundsreformerna som fick bakläxa.

    SvaraRadera
  27. Maj-Gun, tack för länken. Jag har varit inne och tittat. :)

    Jag har stött på den typen av test du pratar om och förstår både syftet och dina invändningar.

    SvaraRadera
  28. Verkligen intressanta och bra inlägg på din blogg Helena. Men blev det inte väldigt tyst i gammelmedierna efter Zarembas artikelserie? Några få borgerliga kommentatorer håller ångan uppe. Men annars verkar det tyst. Att Aftonbladet skriver om "Skolraset" räknar jag av uppenbara skäl inte - deras motiv efter valförlusten 2006 och 2010 vilken till stor del berodde på skolväsendets problem kan man ha åsikter om. Har du tips på artiklar som skrivits och TV-program som har sänts efter Zarembas artikelserie och som handlar om den svenska skolan?

    SvaraRadera
  29. Tack, anonym. Tyst i gammelmedia och så hätskt på Twitter att jag håller mig borta av självbevarelsedrift. Tips? Det blir litet skoldebatt ikväll i SVT Agenda, 21.15.

    SvaraRadera
  30. Johanne Hildebrandt skriver en artikel om skolan:
    www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/johannehildebrandt/article12957078.ab

    Mycket intressant att det uppmärksammas mer och mer om lärarnas villkor.

    SvaraRadera
  31. Tack för ditt tips om Agenda som jag tyvärr missade idag 21.15. Men det kommer andra tillfällen, om inte "Den Stora PK-Tystnaden" ska lägga sig i gammelmedierna över hela det infekterade såret i skolpolitiken som "elake" Zaremba drog bort plåstret från. Han gjorde en stor insats i sin välskrivna artikelserie.

    SvaraRadera