Hjälp så här länge har bloggen aldrig förr fått stå i träda.
Men det är rakt inget tecken på lättja eller bristande engagemang. Bloggen är
mitt trevligaste skrivande – men ibland hamnar det på sista plats efter alla
måsten. Just november har framför allt handlat om språkskrivande. Först två
artiklar med LR inför Språklärarnas riksförbunds jubileumsdag den 9.11. Det började med ”Språklärarnas
situation är pressad” i UNT, följt av ”Sverige
behöver ett språkligt lyft” i Corren. Därefter tal och inslag för
jubileumsdagen och helgen därpå idoga förberedelser inför
FP:s landsmöte och ett lika idogt arbete under landsmötet – ett landsmöte som faktiskt resulterade i ett ordentligt steg i
rätt riktning. Min motion återremitterades och landsmötet beslutade att
avskaffa SV/EN-grupperna. Hela motionssvaret hittar ni här: Beslut om att slopa SV/EN på FP:s landsmöte.
Skolvärlden och SR täckte både jubileumsdagen och FP:s
ändrade hållning:
http://www.skolvarlden.se/http://www.skolvarlden.se/
http://skolvarlden.se/artiklar/livlig-debatt-avslutade-sprakdag
http://skolvarlden.se/artiklar/fp-svanger-i-sprakfraga
Men höjdpunkten var ändå när Ibrahim Baylan tipsade om
sin artikel på Brännpunkt i SVD: Alla ska lära sig moderna språk.
Tyckte särskilt om att Ibrahim Baylan fokuserade på vårt ansvar för de
barn som inte har pålästa föräldrar, på likvärdigheten. Närinngslivets
behov bör beaktas, men de är inte det enda skälet för att språken bör
jämställas med andra ämnen - kanske inte ens det viktigaste.
Jag ägnade nästan hela landsmötet och allt skolkrut åt det
här med språken.
Det gjorde jag för att jag är ordförande för Språklärarnas
riksförbund. Annars hade nog en ändrad roll för Skolinspektionen och en systematisk kunskapsuppföljning hamnat snäppet
högre. Men den här frågan skulle finnas högt på min lista oberoende. Det är inte
liberalt att låta barn välja bort sin framtid och det är inte klokt att
handskas så lättsinnigt med något skolämne. I synnerhet inte att göra det med
ett ämne som har en så positiv effekt på omvärldsorienteringen,
kommunikationsförmågan och kognitionen.
Att träna
språkgeniknölarna på ett nytt språk ger stimulans och en chans till ett annat
förhållningssätt och till ett bättre självförtroende. Man måste
anstränga sig för att förstå och man måste anstränga sig för att bli förstådd.
Den effektivare, snabbare och mer vältrimmade hjärna man får av sin flerspråksinlärning
kommer till lika mycket glädje när det gäller att förstå och kommunicera på
svenska och engelska.
Det är sorgligt att så många i Sverige
tror att det räcker med litet engelska till husbehov. Ett språk som visserligen
talas i en stor del av världen, men som få människor har som modersmål. Skall
vi bli fullvärdiga och engagerade EU-medlemmar behöver det finnas många som
talar de stora europeiska språken i vårt land. Vill man använda den europeiska
arbets- eller studiemarknaden är tyska och franska till och med vettigare val än engelska.
Tyskland är idag vår främsta handelspartner, Frankrike en stor sådan och Latinamerika en kontinent på frammarsch - ändå förstår varken våra
myndigheter eller företag att vi tjänar mer pengar om vi talar tyska, franska och spanska.
Det är dags att vända den här språkfientliga trenden som gör
oss dummare, fattigare, och mindre engagerade i vår omvärld. Moderna språk bör jämställas med alla andra grundskoleämnen och språkintresserade elever beredas möjlighet att läsa ett tredje främmande
språk redan på högstadiet. Om språkvalet prompt ska påbörjas redan i sexan - ge
eleverna ett prova på-år med alla tillgängliga språk och låt dem göra sitt val
först i sjuan. Vid ett stadiebyte minskar risken för kompis- och lärarval. Vid
ett stadiebyte är man medveten om att man går in i något nytt och man är mer
benägen att fatta ansvarfulla beslut. Dessutom får vi en uppväxande generation
som kan några ord på flera europeiska språk och som får en introduktion till
tre nya länder och kulturer. Se också till att de undervisas av behöriga lärare
även på mellanstadiet. Men, framför allt, se till att både föräldrar och elever
vet att språkstudier är bra för hjärnan, för demokratin, för affärerna, för
toleransen, för rörlighet på arbetsmarknaden, för internationellt samarbete och
för forskningen. Informera dem om att man blir bättre på svenska av att lära
sig andra språk. Föreslå att de unnar sig den roligare fritid man får om man
kan många språk. Med resor, möten, film, litteratur, musik, humor, nya sätt att
tänka och se på världen.
Språkreformen är en av de mest misslyckade skolreformerna
någonsin. Det är hög tid att riva upp den och återta vår plats i världen.
Ja, precis exakt så!
SvaraRadera/Morrica
:)
SvaraRadera