att partistyrelsen verkar för att språkval svenska/engelska tas bort.
SV/EN- valet, det alternativ som väntar den elev som väljer bort sitt andra främmande språk i grundskolan, är i det närmaste oreglerat. Det finns varken kursplan eller uppföljning. Hur man använder tiden och vem som undervisar elevgruppen varierar väsentligt från skola till skola. Inte ens skolinspektionen vet hur man ska hantera språkvalet och gör olika bedömningar från skola till skola. Detta enligt en kartläggning gjord av Jörgen Tholin och Anna-Karin Lindqvist som beställdes av Skolverket.
Resultatmässigt är nödutgången en förödande förlustaffär. Språklärarna tvingas sänka kraven för att inte tappa alla sina elever och SV/EN-lektionerna är ineffektiva. En orsak är att grupperna är både stora och heterogena och dessutom förändras under terminerna. En annan orsak är att verksamheten saknar både piska och morot och alltför ofta handlar om läxläsning eller rastverksamhet. Den allmänna temposänkning som SV/EN-valet innebär gör dessutom eleverna passiva och får därigenom en negativ effekt både på elevernas språkinlärning och på hela deras skolsituation. Detta samtidigt som språkinlärningens effekt på kognition och allmän språklig förmåga går förlorad.
Sist men inte minst är valsituationen olämplig. Här ställer man inte likvärdiga alternativ mot varandra, utan man ställer ett regelrätt ämne med läxor och lektionsinnehåll mot fyra kravlösa lektionspass i veckan, pass där man många gånger kan göra läxor i andra ämnen, eller bara prata bort tiden. Det slappa alternativet ställs mot studier och läxor i ett nytt språk. Det märkliga är inte att så många som en tredjedel av eleverna väljer nödutgången - snarare att så många inte gör det. Det är orimligt att ställa tonåringar inför ett sådant val - ett val mellan arbetslinje och glidarlinje. Möjligheten att välja bort språken minskar dessutom likvärdigheten. Det är elever som saknar drivande, engagerade och pålästa föräldrar som väljer bort språket och som därmed radikalt minskar sina egna valmöjligheter i framtiden.
Ingen tonåring ska placeras i en sådan situation. Placera språkval svenska/engelska på den soptipp där det hör hemma.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Helena!
SvaraRaderaLäser alltid dina inlägg och håller för det mesta med. Arbetar på mellanstadiet och undervisar i engelska i hela arbetsenheten. Vi har i varje "omgång" elever med speciella behov, diagnoser och svårigheter. Vi gör en mindre grupp i engelska. Förra läsåret hade jag dessa elever under "vanliga" engelskalektioner och dessutom i engelska som språkval. Vi arbetade bla. med läromedlet Just Stuff under alla lektioner vilket blev ganska många varje vecka. När övriga elever hade läxa i B-språk hade mina extra läxa i engelska. Jag hade 16 elever i denna grupp och 15 (!) av dem hade godkänt på nationella proven i engelska. Det hade de inte haft om de inte arbetat extra under B-språkstimmarna. Nu kunde de gå vidare till högstadiet med en chans till att få godkänt betyg i engelska, ett av basämnena. Dessutom med ett ökat självförtroende .Utan detta B-språk hade de nog inte nått godkänt i engelska och dessutom (troligtvis) misslyckats med annat B-språk. Jag arbetar nu i en åk. 4 och hoppas (för deras egen skull) att en ganska stor grupp elever väljer engelska som B-språk. Sen är det upp till högstadiet att se till att En/sv blir ett högkvalitativt ämnesval och ingen "soptipp" som du beskriver. Att sluta högstadiet med möjlighet till godkända betyg i engelska och svenska istället för icke godkända betyg i engelska, svenska och B-språk är ju oerhört betydelsefullt för elevernas framtid!