måndag 26 november 2012
Norrköping bromsar skolan
Så var det dags igen. Anställningsstopp och inköpsstopp på skolorna i Norrköping. Hur kommer det sig att det jämt är när det gäller barnen vi drar i nödbromsen? Norrköping har redan låg skolpeng, billig skolmat och jämförelsevis låga lärarlöner och hög lärararbetsbelastning. När man inför ytterligare försämringar och åtstramningar, vad händer då? Jag förutspår högre belastning på socialtjänst och polis och sämre framtida skatteintäkter.
På min skola har vi dessutom ett rejält underskott, så våra svångremmar dras åt extra. En av orsakerna till det är att vår verksamhet för asylsökande och nyanlända elever har gått med ett kraftigt underskott i flera terminer. Detta efter att villkoren plötsligt ändrades mitt under ett läsår. Jag förstår inte hur det är möjligt. Vare sig att spelreglerna ändras mitt i eller att man spar just på de här barnen. I Valdemarsvik var undervisningen för de nyanlända en verksamhet som istället gav skolan ett överskott. Så var det också i Uppsala, min tidigare hemkommun. Då undrar jag hur elevpengen för nyanlända ser ut i Norrköping jämfört med i andra kommuner? Jag undrar också hur man tänker när hanteringen av nyanlända barn och tonåringar görs till en ekonomisk börda för den mottagande skolan och därmed också för skolans övriga elever? Är det god integrationspolitik? Är det ens god ekonomisk hushållning? Visserligen blir somliga avvisade och får ta med sig den utbildning de har fått här tillbaka till sitt hemland - om nu någon vill missunna dem den resväskan - men när det gäller majoriteten som får asyl är det av största betydelse att de snabbt lär sig svenska och snabbt kommer in i det svenska skolsystemet. Av betydelse för dem själva och av betydelse för samhället.
Det verkar vara betydligt lättare att få de styrande i Norrköping att satsa på broar, idrottsarenor, musikfestivaler och byggnader än på kunskap. Inte konstigt att skatteintäkterna aldrig vill öka. Kunskaper är en mindre spektakulär investering. Men det är en betydligt mer säker och långsiktig sådan än något som beslutas av Tekniska Nämnden.
Skolan ska vara likvärdig. Så står det i vår skollag. Men skollagen sätts ur spel om kommunens skatteunderlag minskar och om beslutade investeringar och infrastruktursatsningar skenar i höjden. Då får man antingen flytta till en mer välskött kommun eller bita i det sura äpplet och acceptera en sämre skola.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Helena,
SvaraRaderaDet låter inte bra. I Helsingborg där jag bor har man varit mer återhållsam och den multiarena som man har byggt var absolut nödvändig för att man inom kommunen skulle kunna upprätthålla kvalitet när det kommer till lokaler för skolorna när det kommer till idrotten. Det första stora mästerskap som kommer att hållas här nere är vad jag känner till handbolls-em på hemmaplan för damer.
Här nere har kommunen en del planer för att kunna utveckla skolan. En av de mer intressanta tycker jag är att utveckla samarbete mellan Helsingborgs och Helsingörs skolor. Här nere har vi båtar som går var 20 min mellan Helsingborg-Helsingör och städerna växer alltmer samman. Annars är det mest sjukvård som diskuteras här nere.
Först avgick barnsjukvårdens verksamhetschef här nere i Region Skåne. Hon ansåg sig inte kunna garantera patientsäkerheten. Sen kom politiker med mer besparingar. För en tid sedan kom Socialstyrelsen med en rapport om att platsbrist på Skånes två universitetssjukhus sannolikt har lett till fem dödsfall. Sen var det högste chef för kvinnokliniken som sade upp sig och nu är politikerna i Region Skåne polisanmälda för att de brutit mot Hälso- och sjukvårdslagen samt anmälda till JO. Och vart fjärde år byter vi majoritet här nere. Så 2014 kan man ge sig på att vi kommer få Röd-Grön majoritet och 2018 kommer vi få borgerlig majoritet igen. Fredrik
Ett kort tillägg. Handbolls EM går 2016.
RaderaInte bara Leksand.
SvaraRaderaUrsäkta men denna kommentar har egentligen inget med ditt inlägg att göra men ändå... på tal om Norrköping. Din partikamrat Mathias Sundin och vår pajas till utbildningsmininster och deras debattartikel om betyg från årskurs 4. Och nu hur retro-Janne har valsat runt i medierna och betonat hur väl förberedda vi lärare EGENTLIGEN är för de nya betygen och att resultatet på LRs enkät snarare är något slags "betygssättartidsplosk". Man baxnar! Kan inte du prata honom (och Mathias) till rätta????
SvaraRaderaFredrik, tack för rapporten från de södra delarna. :) Maktskifte är bra. Politiker ska hålla sig på tårna. Men helst utan att bli som hund och katt.
SvaraRaderaHenrik, du slänger pärlor för svin.... Eller svin för pärlor.
SvaraRaderaanonym, jag skulle inte ha satt betyg från fjärde klass högst på min önskelista, men jag tror som Björklund och Sundin att det behövs större tydlighet med måluppfyllelsen lägre ner - just för att ingen ska få halka efter. Välmenande dalt kan ställa till med mycken skada. Vad mer exakt är det som gör dig så upprörd? Pålagorna på oss lärare eller är det eleverna du tänker på?
SvaraRaderaOm man ska ersätta de skriftliga omdömena med en bokstav blir det knappast en pålaga på lärarna i åk 4, snarare ett underlättande (för så skrev ju faktiskt Sundin och Björklund i NT att det kunde bli, oroligt nog i dessa "formativ bedömning-tider"). Å andra sidan blir det ett stort arbete att tolka dessa vaga formuleringar. Jag tänker dock att på mellanstadiet är inte "likvärdigheten" i betygssättningen lika viktig för eleverna som den är t ex i åk 9 och gymnasiet. Likvärdigheten i undervisningen i allmänhet är självklart viktig men så är det ju med eller utan betyg.
SvaraRaderaPålagorna på oss lärare eller tänker jag på eleverna? Ja, om det inte var eleverna vi lärare tänker på skulle vi inte reagera på det sätt vi gör. Istället: "Jag är helt på det klara med min tolkning, jag sätter mitt betyg och är nöjd med det". Det som frustrerar oss bland annat är tanken på "hur tolkar andra lärare detta?" Kommer mina elever att bli hårdare bedömda?
Om det är något jag vill ge Björklund cred för är det att han verkar ogilla olikheter i betygssättning, orättvisor i skolvärlden osv. Men hur kan han sjösätta en ny reform som kommer att leda till samma olikheter som förut? Eller snarare, att han inte nu i efterhand ser att det kommer att bli så. Jag FATTAR DET INTE!!!! Han om någon borde väl tycka att det enbart är positivt med tydliga ramar att förhålla sig till! Och varför tar han inte lärarnas oro på allvar? Hade det varit Baylan hade jag förstått det men Björklund borde oroa sig för det lärarna ger uttryck för.
Jag inser att betysgsättning inte är en exakt vetenskap. Det kommer att skilja och viss mått av subjektivism kommer alltid att spela in. Men ramarna måste åtminstone vara så tydliga som det bara går.
Vad gör mig upprörd? Jag är helt enkelt lite orolig för den svenska skolan med Jan Björklund som utbildningsminister. Jag väntar oroligt på nästa utspel!
Jag kan förstås inte avstå diskussionen om betyg i åk 4. Jag är som du Helena inte ett dugg frälst av det som någon viktig eller bra reform. Däremot så visar de ilskna reaktionerna på att ytterligare några strutsar känner sitt huvudet i sanden uppträdande hotat. Även barn kommer att få möta bedömningar av sina prestationer och vad som är helt avgörande är att dessa förklaras av vuxenvärlden på ett bra sätt. Betyg eller inte betyg, problemet är de lärare som inte kan tala klarspråk. Är man kunnig nog att inse behovet av att avgränsa bedömning och att förklara det efter barnets mognad behöver ingen lärare hålla på och svamla. Det stora problemet är lärare som lockas till att tala om lågstadielevens möjligheter att bli läkare etc. absurt dumt och dessutom skadligt för den inre motivationen med ett så renodlat nyttoperspektiv.
SvaraRaderaJag kommenterar mer: http://jansyrligheter.wordpress.com/2012/11/29/allt-har-effekt/
När det gäller huvuddelen av ditt inlägg så kan jag bara lite bittert konstatera att det inte är någon nyhet. Kortsiktigt tänkande har varit en huvudingrediens i kommunernas strategier enda sedan de tog över. Elever blir inte lönsamma förrän efter många år.
SvaraRaderaVarianten med en "semi"-statlig organisation som SKL med stor makt över skolan men huvudmålet att spara i kommunernas budget och lärarnas löner i synnerhet, den varianten är bara genomusel. Den kan vara den sämsta konstruktionen som någon skola i hela världen råkat ut för.
Hej Helena!
SvaraRaderaSitter just nu och tittar på riksdagsdebatten om Läx-RUT och känner mig helt tom av förtvivlan. Var finns det Folkparti och den politiska mitt som en gång stod upp för en likvärdig och kompensatorisk skola? Ingen regeringsföreträdare tar den typen av värderingar i sin mun i denna debatt, det gör bara oppositionen.
Jag hoppas och tror att du idag känner samma sorg som jag gör. Jag hoppas också att du omsätter denna sorg till att konstruktivt arbeta för en förändring inom ditt eget parti.
Jag blir ju i och för sig irriterad över vad jag uppfattar som jante-kritik mot RUT och skryter med att jag haft både pigor och drängar bara för att kritiken var så osaklig. Fast en viktig del i att jag är positiv till RUT är att den är kostnadsneutral. Nu vågar inte regeringen hävda detta utan tar upp läx-RUT som en minuspost i budgeten. Kombinerar man detta med att Jonas Vlachos räknat på kostnaden per RUT-lektionstimme och kommer fram till att kostnaden är många gånger högre än motsvarande i skolan så känns det som att det här är frågan om ett svårartat slöseri med pengar. SUCK!
RaderaDet här är säkert inte Björklunds hjärtefråga utan något han tvingats gå med på men ändå. Hur får han och folkpartiet detta att gå ihop med en likvärdig skola?
Jag skulle vilja föreslå detta som en liten mattetävling i en högstadieklass; Knäck påståendet om kostnadsneutrala RUT. Den som knäcker den första luckan får gå rast, därefter den som knäcker den andra luckan.
SvaraRaderaLucka 1:
Alla bluffberäkningar är gjorda på ett enskilt modellfall där ett svart eller obefintligt arbete ersätts med ett vitt. I realiteten utgår ersättning i samtliga fall, oavsett om det undantränger ett svartarbete eller inte. Därutöver tycks den svarta sektorn kvarstå. I alla andra fall än i modellfallet är det alltså en ren utgift utan intäkter.
Lucka 2:
Det är inte manna från himlen som bekostar subventionen. Det är pengar som går till denna bransch istället för till en annan bransch. Det förmerar alltså inte ekonomin utan flyttar bara pengar från en sektor till en annan.
Det här inlägget har inte att göra med Norrköping kommuns skolpolitik för den känner jag inte till. Inte heller med skolorna i er kommun.
SvaraRaderaDäremot med något större: det fasansfulla förfallet i den svenska skolan, vänsterns stora skuld och likgiltigheten inför den katastrof som hotar bakom hörnet.
Idag skriver rikstidningar bl.a. om hur elevresultaten i matematik och svenska sjunkit ytterligare.
Jag har nu för mig att du inte undervisar i matematik efter vad som på din fina websida. Men ett räkneexempel kan väl vara mycket intressant: med en gigantisk finanskris som hotar hela västvärlden, medan Asien går fram som en bulldozer ekonomiskt, alla fyrtiotalister som ska försörjas i vårt land, det stora och förståeliga ointresset för att bli lärare(och där man ska lockas till yrket med låga löner, obefintlig status, kaos och anarki på många håll) eftersom dom inte vill vara kuratorer, poliser, socialarbetare, etc, utan kunna undervisa - hur ska det gå i Sverige med den ekvationen, med landets framtid?
Den som läser Zarembas artiklar om skolans förfall på dom flesta plan, rapporter om bl.a. lärarstudenters kognitiva förmåga och ledarskapsförmåga, kan inte bli annat än mörkrädd. Mörkrädd över förnekelsen, över bildningsföraktet, vänskapskorruptionen, över det skamlösa utnyttjandet av Sveriges lärarkår, över det ogenerade - hur skulle det kunnna vara annorlunda- kappvändandet, över försöken att skylla konsekvenserna av ett långt maktinnehav på den nye utbildningsministern som yttrat sig så klokt i det nya numret av "NEO".
Maktpartiet som under så många år indoktrinerat folket om att det bästa sättet att styra skolan är genom hån och förödmjukelse av Sverige lärarkår, kaos och anarki (fritt översatt: "demokrati och delaktighet i skolan, men för alla utom lärarna"), ett glödande och övertygat bildningsförakt, ett totalt undergrävande av lärarnas auktoritet, dom usla lönerna som resultat av en helt kontraproduktiv jämlikhetsfilosofi vars frukter vi alla skördar idag - allt detta ska på känt manér bara sopas under mattan. För dom inblandades skuld är för stor, liksom förnekelsen. Typiskt är att utbildningsminister Björklund ska utsättas för kritik i medier och hos allmänheten. När det är han (och även du) om någon som har gjort jämförelsevis mest för svenska skolan sedan strömkantringen för c.a. 40 år sedan.
Björklund har fått rollen som hockeytränaren som ska hjälpa dom överviktiga, flåsande och starkt självömkande på rinken, som rasat nedåt i ligan. Och ordinerat mer träning, pekat på vad som inte fungerat, kommit med konstruktiv kritik. En sådan person blir inte populär, utan utlöser i allvarliga fall oftast förnekelse, hysteri och förläggande av skuld på andra.
Mänskligt kanske, särskilt vid hotande sociala katastrofer där den egna slappheten och försummelsen spelat en avgörande roll.
När nu jämförelser med andra länder i dagarna visar att dom överträffar Sverige, står det förmodligen klart att den fundamentala tänkesättet om skolan, vars resultat landet lider av idag, bottnar i ett progressivt, bortskämt kollektiv från svenskt 1970-tal.
Ett ideologiskt kollektiv som verkar allt annat än fullt av självrannsakan. Och vars synsätt om skolans ledarskap och vikten av kunskap och bildning tycks ha spridit sig till andra delar av samhället, utanför det egna ideologiska lägret.
Dom som på 1990-talet varnade för hur det skulle gå om kaoset och anarkin, och föraktet för kunskapen och den ideologiska blindheten och självbelåtenheten fick fortgå, kunde naturligtvis lätt stämplas som "reaktionärer". Så torde utfulningsförsöken ha sett ut - tills verkligheten kom i kapp den mest förhärdade politruk.
Och dom som varnade för att ett dåligt fungerande skolsystem kunde leda till ännu mer utanförskap och därför mer vind i seglen för extrema och rasistiska partier kunde naturligtvis stämplas som negativa dystoper av representanter för en naiv enfaldighet och aningslöshet.
LIknelsen med en hockeytränare är lätt att ta till sig. Vem säger emot att tränaren måste ta itu med dessa "flåsande"? Ingen självklart! Något måste hända! Men det utesluter inte att man ifrågasätter hockeytränarens kompetens på området samt hans/hennes metoder. Jag hade stora förhoppningar på J.B men nu känner jag bara uppgivenhet!
RaderaOm konsten att binda ris åt sin egen rygg - det ger väl den stundtals nästan groteska och förnekande skoldebatten prov på. Så går det när man vägrar att lära sig av framgångsrika länders skolystem. För har andra länder kunnat lära sig av det svenska samhällets framgångar, skulle det väl gå i andra riktningen också?
SvaraRaderaOm det nu inte vore så att man länge haft uppfattningen att man är - bäst i klassen.
Det skulle sannolikt inte skada om alla inblandade i utbildningsfrågor gjorde sitt bästa för att höja sin egen bildning. För den fruktbara jordmånen för bildningsföraktet har satt en långvarig prägel i dom mest skilda sammanhang.
SvaraRaderaTill dom som har saker att ta igen hör vare sig du eller Sveriges nuvarande, och synnerligen utmärkte utbildningsminister.
Dagens ledare (12/12 2012) i Expressen om "skolhaveriet" var en fröjd att läsa även om många borde bli gråtfärdiga över det lättsinninga förfallet.
SvaraRaderaAlltså ytterligare socialliberala organ som nämner saker vid sina rätta namn.
Egentligen borde ett socialliberalt forum på nätet för kunskap OCH bildning bildas. Huvudsaken är att man i själ och hjärta är socialliberal.
SvaraRaderaSannolikt har det funnits många drag i skoldebatten under förfallets accelererande fart som påmint om propagandan i det gamla Sovjetunionen. Allt är bara bra - på ytan.
SvaraRaderaDet tycks inte ha dragits några särskilda slutsatser av att i Finland rekryterar man dom bästa studenterna till lärarutbildningarna och att kraven på dom utbildningarna är stora. Istället har det vanemässigt hetat att om lärare t.ex. ska ha högre löner, så får undersköterskorna stå tillbaka lönemässigt.
SvaraRaderaDet får mig att undra vad undersköterskor med barn i skolan kan tänkas tycka om ett sådant resonemang.
Anonym, du har varit produktiv och det verkar som att Helena har rätt mycket att göra så här i slutet på terminen. Min uppfattning är att Helena skrivit konstruktiva och bra inlägg om i stort sett samtliga de frågor du tar upp. I avvaktan på att Helena skriver något kan du gärna passa på att botanisera lite i det hon skrivit tidigare. Att det behövs många olika röster i skoldebatten är jag helt övertygad om att Helena tycker och jag brukar lyfta vikten av att basera sin argumentation på sådant andra skrivit för då når man längre. Ett litet tips är att när du väljer att vara anonym så har du ändå någon signatur/liknande som gör att det går lätt att se vilka saker som kommer från samma källa.
SvaraRaderaMed förhoppningen att Helena snart ska skriva något om frågorna du tar upp så tipsar jag dig också om http://johankant.wordpress.com/ som har de mest aktuella analyserna just nu.