måndag 19 juli 2010

Tack Svante Nycander!

Vissa hävdar att Nycander har fel, andra att han i och för sig har rätt, men att han inte kommer med några nyheter. Själv känner jag mest för att göra vågen. Kanske kommer en del av min entusiasm ur att jag är invandrare och utböling i Sverige. Artiklarna är den första kartan som stämmer med den verklighet jag har upplevt. Helt klart stammar resten från min omsorg om den fria tanken. I Sverige är vi så politiskt korrekta, så likriktade att en orädd och polemisk debattör som Jan Guillou känns som en anomalitet.

Tanken må vara fri i Sverige, men man gör jävligt klokt i att hålla den
för sig själv om inte många andra råkar tänka likadant.

Hur som helst känner jag en djup tacksamhet till Svante Nycander för hans två artiklar. Alla möjliga symptom och krämpor i det svenska samhället får här sin förklaring. Ursprungstumören är identifierad, behandlingen kan påbörjas, men metastaserna är många.

En företeelse som länge har upprört mig och som jag också har skrivit flera blogginlägg om är ohederlig forskning. Dvs forskare som påstår sig presentera objektiva forskningsrön, men som i själva verket har använt skattemedel för att skaffa stöd och belägg för sin ideologi. Så här skriver Nycander ”...konflikten mellan två slags forskning: den där slutsatserna bestäms av sanningskriterier och den där de bestäms av en ideologi.”

Såklart är det så. I Sverige letar långt ifrån alla efter sanningen när de forskar. Den äger vi redan, det är bara beläggen som saknas. Det här är inget litet pluttproblem utan det är en korrumption och en röta i vår akademiska värld som ställer till med skada inom många samhällsområden och som försvagar oss och håller oss från kunskap och nya insikter. Här har vi också orsaken till att en statlig utvärdering kan vara baserad på ideologi istället för på fakta. Här har vi orsaken till att en utvärdering av skolan faller platt pga av bristande forskningsunderlag. Är skolan rätt ideologiskt, vad spelar det då för roll om ungarna lär sig nåt eller inte?

Ett exempel på när ideologi möter forskning stötte jag på i Kuwait. Där såg jag ett timmeslångt program där olika forskare och vetenskapsmän använde sina olika discipliner för att reda ut vilken planet Mohammed kan ha besökt under sin 24 timmars himmelsfärd. Det tycker man med svenska ögon är absurt. Frågan är om de inte har lika legitima skäl att tycka att vi är absurda?

Ett svenskt exempel är när jag läste pedagogik vid Stockholms universitet i början av åttiotalet. I min kursbok fick jag lära mig att min främsta uppgift som pedagog var att störta kapitalismen och avprogrammera barnen från kapitalistiskt tankegods. Det var på åttiotalet. Vill man idag hitta exempel som tangerar det kuwaitsiska är det antagligen i genusforskningen man ska börja.

Världen ser inte alltid ut som man önskar och alla forskningsrön är inte välkomna, men det ska fan ta mig inte finnas två sorters forskning. Forskning ska vara förutsättningslös och sanningssökande. Är den inte det ska den inte få heta forskning.

"You have learned something. That always feels at first as if you had lost something." ~H.G. Wells

En annan svensk företeelse som jag har berört i flera inlägg är polariseringen, fientligheten och smutskastningen i svensk politik. Åter till Nycander: ”I dag är antiliberalism och antikapitalism vänsterns enda fasta övertygelse.”

Här vill jag bara lägga till att antisjukan finns i bägge läger. Tänk om vi kunde nå så långt att politiker upplyser oss om vad de är för istället för om vad de är mot?

Men Svante Nycander sprider även ljus över fenomenet Anna Skarhed, min nya bloggstamgäst. Både det sätt på vilket hon hon sköter sina uppdrag och att hon överhuvudtaget har fått dem måste förstås mot ideologi, inte mot kompetens. Militäriskt kvinnligt samarbete för att nå toppposterna, militäriskt kvinnligt samarbete för att få världen att stämma bättre överens med den feministiska kartan.

För på inget annat område har den här tumören fått lika många metastaser som när det handlar om jämställdhet. Inom det området räcker det inte med några örtmediciner, eller ens med strålbehandling. Där krävs det operation. Och den brådskar.



Press: DN, DN, SVD, Expressen.

Mina blogginlägg om falsk forskning: Argumentation i solglasögon och lösmustasch, Än en gång fuskar forskare i betygsfrågan, Vem slängde facit?, Sverige ett U-land i genusfrågor?.

Mina blogginlägg om konfrontationspolitik: Vi är vackrast vi är bäst, Tvångssteriliseringar som skyttegravspolitik.

Bloggar: Motpol, Radikalen, Amanda Brihed, En vanlig Svensson, Minsalbei, Tankar från roten, Marios blogg, Helen Törnqvist, Tanja Bergqvist, Alltid rött, alltid rätt,
Johan Lundberg skriver insiktsfullt och tänkvärt om antiliberalism och konstruktionism i Axess. Läs! Attila. och Svensk Historia har också två riktigt bra inlägg om det här.

10 kommentarer:

  1. Bra skrivet (av dig). Dock tycker jag att Nycander snöade in väl mycket på Lagercrants och Liedman (troligen gamla ärkefiender) vilket gjorde att hans poäng urvattnades lite.


    Från och med nu har jag lagt din blogg som ett bokmärke :-)

    TC

    SvaraRadera
  2. TC, tack för dina vänliga och uppskattande ord. Det är sant att Nycander uppehåller sig vid både Lgercrantz och Liedman, men jag uppfattar inte det som om han menar att de är värre än andra, bara exempel han känner i detalj. Jag vet inget om Liedman, ändå fick jag en aha-upplevelse av det textavsnittet. Jag tolkar det som ett tecken på att Nycander, som han själv påstår, beskriver ett allmänt och utbrett problem i den svenska akademiska världen.

    Roligt att du vill läsa min blogg, TC.

    SvaraRadera
  3. Du berör en brännande del av det här med forskningen. Som logiker och tekniker i botten har jag den naturvetenskapliga disciplinen att komma till roten på ett problem. Inte flumma runt. Och därför får jag titt som tätt på käften när jag hävder precis det du gör när det gäller andra forskningsdiscipliner. Med statistik kan du bevisa vilken humbug som helst.

    Och jag skrattar lite åt dina lärospån på universitetet. Under större delen av 70-talet befann jag mig på KTH, där snackade vi sällan vänsterdravlet. Så fort jag började studera på universitet som var det vänster diskussioner hela dagarna. Så varje tid har sina heliga kor i den akademiska delen av världen som befolkas av humaniora.

    SvaraRadera
  4. Plura, det finns många hederliga forskare i Sverige och många discipliner där den här rötan inte har fått något fotfäste alls. Men inom mina främsta intresseområden - skolan och jämställdheten är det inte bara forskningen och universitetsvärlden som är kontaminerad utan även myndigheter och institutioner.

    Tobias Krantz har ett synnerligen viktigt arbete när det gäller kvalitetsgranskning vid våra universitet och högskolor. Det ska helt enkelt inte finnas några heliga kor inom forskningen.

    Jag tror så här: Om ens forskning för det mesta leder till önskat eller väntat resultat är man knappast en hederlig forskare.

    SvaraRadera
  5. Tack Svante Nycander för en lysande artikel och tack Helena för möjligheten att samlas i att prisa liberalismen.

    Upplever att Svante med sitt liberala fria angreppssätt inte klankar extremt mycket på Liedman och Lagerkrantz utan bara använder två duktiga människor som missar liberalismens kärna som exempel på att vi alla behöver tänka till så att vi inte gör om deras misstag.

    SvaraRadera
  6. Jan, jag håller helt med dig. Det finns ingen hätskhet i Nycanders artikel. Han visar på en farlig företeelse i vårt samhälle och använder Liedman och Lagercrantz som exempel, inte som syndabockar.

    SvaraRadera
  7. Jag gillar Liedmans böcker (Inte så mycket den lärobok du nämner, men den senare produktionen är svåröverträffad i sin bredd och biildning) samtidigt är det naturligtvis ett torftighetsbevis om utbildningen likriktas. Här en amerikansk kommentar:

    http://www.youtube.com/watch?v=wyqJ9wxZ9L0

    SvaraRadera
  8. Mats, jag har inte läst Liedman men däremot en hel del av Lagercrantz med stor uppskattning. Det är inte dem det är fel på utan snävheten. Tack för roliga youtube tipset.

    SvaraRadera
  9. Jag antar att du läst Liedmans text i DN?

    Mannen är ett under av bildning och Nycanders anklagelser framstår som en aning lättviktiga i det här perspektivet.

    SvaraRadera
  10. http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/darfor-ar-liberalismen-kluven-1.1151267

    SvaraRadera