söndag 15 augusti 2010

Fackföreningarna och demokratin

Igår skrev jag ett helt blogginlägg som jag hade tänkt publicera idag. Nu kan jag inte hitta det någonstans. Givetvis är jag övertygad om att jag aldrig kommer att formulera samma sak lika klokt. Givetvis känner många skribenter igen den övertygelsen.

Jag ska i alla fall göra ett försök. Peter Andersson skriver i sin blogg att det är lika säkert att SVD med fyra års intervaller rackar ner på LO:s stöd till socialdemokraterna som att jorden är rund. Hoppas han har rätt, för det är också lika säkert att det är fel som att jorden är rund.

Många tar upp medlemmarnas perspektiv och påpekar att det bara är litet på femtio procent av medlemmarna som röstar på sossarna. Många tar också upp det självklara faktum att fackföreningar ska företräda sina medlemmar i ärenden rörande arbetsvillkor, löner, anställningsvillkor. De ska inte blanda sig hur deras medlemmar röstar, och de ska inte slösa deras pengar på politiska kampanjer.

Men det skulle vara fel också om 100% av medlemmarna röstade på samma parti. Det skulle vara fel också om medlemmarna alla tyckte att det här var bra. Det här är nämligen något som är helt uppåt väggarna och chockerande omoraliskt. När fackföreningar mutar, mästrar, skönmålar eller smutskastar politiker och partier är det inte bara sina medlemmars förtroende de missbrukar. De undergräver demokratin, stör valprocessen och stjäl makt från oss alla. Det är inte bara ett slag mot demokratin det är ren och skär korruption.

Det borde finnas lagar mot sådant. Hur kommer det sig att det inte finns lagar mot sådant?

P.S. Det här gäller er också Metta Fjelkner och Eva-Lis Sirén.



Media: SVD, DN, Expressen.

Bloggar: Peter Andersson har skrivit fler inlägg om det här: 1, 2. Hans utgångspunkt är att det handlar om löntagare/vänster mot näringsliv och media/vänster. Det finns säkert mer som behöver utredas, bland annat lobbyverksamheten och andra odemokratiska maktcentra men det har inte med saken att göra. Nu talar vi om facket.
Henrik Alexandersson har en lysande rubrik på sitt inlägg: "De finaste människor som går att köpa för pengar".
Andra intressanta inlägg: Fredrik Segerfeldt, Per Altenberg, Motpol, Liberala Anna, Christian Tingvallius, Christer Sörliden, Tokmoderaten, Adam Cwejman, Johan Hedin, Martin Moberg och HBT-sossen, Victor Zetterman, Annika Beijbom, Mattias Lönnqvist, Amanda Brihed, Björn Brändevall.

8 kommentarer:

  1. Det här blogginlägget var MYCKET bättre än det du skrev i går! ;-)
    Visst är det retfullt när det där fantastiskt välskrivna bara försvinner :-(
    Du formulerar dig bra om en företeelse som är rent bedrövlig. Jag vet nu varför jag inte betalar medlemsavgift till kommunal utan bara till a-kassa. Hade jag betalat medlemsavgift hade jag blivit fullständigt rasande!

    SvaraRadera
  2. Tack så mycket för trösten Ann-Cathrin. Det märks att du har "been there, done that".

    Jo, det jag tänker är men kejsaren är ju naken för i helvete! Gör något!

    SvaraRadera
  3. Mycket bra, instämmer till 100 %. Det här har irriterat mig ända sedan jag flyttade till Sverige på 70-talet. Då fanns ännu kollektivanslutningen, och det tog mig flera månader att utträda ur socialdemokratiska partiet, som jag aldrig begärt inträde i. Dagens system, där LO "skänker" en del av medlemmarnas avgifter till SAP är bara ett dåligt sätt att kringgå förbudet mot kollektivanslutningen. Självklart skall ett fackförbund inte agera partipolitiskt, framförallt till hänsyn av sina medlemmar, som har en annan politisk åsikt än den rådande i "partiet". Så visar man inte respekt mot oliktänkande, eller borde jag skrivit "de otrogna"?

    SvaraRadera
  4. Christian, det är uppenbart att de som är födda i Sverige inte tappar hakan på samma sätt som vi invandrare. Undrar om något liknande förekommer i andra västländer?

    Ja förutom i Italien förstås.

    SvaraRadera
  5. Svenskar tappar inte hakan, utan knyter näven djupt nere i fickan, där ingen ser den och man inte behöver riskerar att stå till svars för att man knöt den.

    SvaraRadera
  6. Fin bild Morrica. :) Behöver inte hålla andan för att se några högafflar och traktorer på Sveavägen då?

    SvaraRadera
  7. Mitt allra första jobb var inom industri, en fabrik med c.a. 700 fabriksarbetare. Efter några månader där så gick jag ur facket, fattade inte vad de skulle vara bra för.
    Efter en vecka blev jag uppkallad till fackordförande och sekreteraren, de satt och skällde på mig (c.a. 20 år då) i ungefär en timma med en jävla massa svammel.

    På den tiden var det inte helt lätt och stå utanför facket. Finns väl fortfarande en del fackföreningar som är stenhårda med medlemskap, byggnads bl.a.

    Angående "Eva-Lis Sirén". Klarar inte av och se människan och för mig är det obegripligt att och lyckats bli ordförande i Lärarförbundet. Har hon sagt en enda vettig sak?

    SvaraRadera
  8. Per, det där är en ruskig historia. Tufft av dig att stå emot bara 20 år gammal.

    jag är ingen Eva-Lis Sirén fan heller. Metta Fjelkner har jag en hel del förtroende för, men både det här borgfredsutspelet och hennes uppmaning till friskolorna att ge vinsten till lärarna har naggat det i kanterna.

    SvaraRadera