I början av nittiotalet såg jag en dokumentär om manligt och kvinnligt. Det var första delen av en hel serie som visades på SVT. Hormoner, hjärnan, könen gicks igenom från alla möjliga aspekter. För att sammanfatta var det en dokumentär som visade på medfödda skillnader som påverkar sexualitet, beteende och könsidentitet. För mig var budskapet både ovälkommet och svårsmält. Jag ville inte att det skulle finnas mer än försumbara skillnader mellan män och kvinnor. Framför allt värjde jag mig mot den medföljande insikten - jag var själv en sexist. Jag tänkte på hur jag hade stoltserat med min brist på fåfänga och intresse för dockor och pyssel och hur jag sett ner på egenskaper som jag uppfattat som förlegat kvinnliga som moderlighet, omhändertagande, pysslighet och försiktighet. Mina egna mer manliga egenskaper höjde jag som exempel på modernitet och mod. När jag tittade på avsnittet om flickor med Turners syndrom, CAH och alla möjliga andra naturens nycker och variationer kände jag både skam och missnöje. Skam över min egen fördomsfullhet och självgodhet och missnöje över att vi i så hög grad är biologiska varelser styrda av gener och hormoner.
Obekväma insikter som tvingar till nyttiga slutsatser. Där har vi det recept som styrt den mänskliga utvecklingen genom tiderna - ofta till högt personligt pris för den som först presenterar insikten.
Nu är vi så mitt uppe i vad Lars Pålsson Syll kallar "Den svenska forskningens Watergate." Forskningsrön som är så obekväma att forskare beläggs med munkavle.
Jag har skrivit många blogginlägg om forskare som använder sin forskning för att stödja upp sina egna övertygelser och teser. Forskare som söker belägg för ett påstående, snarare än svar på en fråga. Forskare som slänger omkring sig procentsatser och påståenden utan att bemöda sig med belägg eller referenser. Sådan forskning bekräftar det vi redan anser oss veta, det vi tycker borde vara sant. Etablissemanget nickar belåtet. Jorden är fortfarande platt.
Den omstridda SNS-rapporten ledde inte till några revolutionerande avslöjanden. Den främsta slutsatsen är den vi har blivit allt för vana vid i Sverige - det finns inte ett fullgott forskningsunderlag. Men till och med det är uppenbarligen att gå för långt i detta land där man kan välja att skriva in slutsatserna redan i forskningsdirektiven. Sexköpslagsutredningen är antagligen det mest flagranta exemplet på det fenomenet.
Läs artikeln av Jonas Vlacos med flera på DN-debatt idag och läs också Lars P Syll: 1, 2, 3. Hans kamp för forskning med integritet och transparens har pågått länge både i bloggen och i artiklar. Jonas Vlacos skriver också om det här i flera inlägg i Ekonomistas.
Visar inlägg med etikett Sexköpslagsutredningen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sexköpslagsutredningen. Visa alla inlägg
lördag 24 september 2011
torsdag 22 juli 2010
Det bidde inte DN, det bidde en bloggvägg istället
Under de varmaste dagarna förra veckan var vi fem arma satar som satt och plitade på en artikel till DN debatt. För precis en vecka sedan åkte slutversionen iväg. Igår kom den i retur. Vi är stolta över vår text och vill sprida den, så här kommer den hos oss alla fem samtidigt. Jouissez!
En morallag och dess riktigt omoraliska utvärdering
Sexköpslagen är en ren morallag. Vi spelar - om än i knattedivisionen -
därför i samma liga som länder som stenar otrogna kvinnor och hänger män som praktiserat homosexualitet. I ett avseende går denna lag längre än någon
morallagstiftning från 1800-talet. Vare sig att sälja eller att köpa sexuella tjänster har tidigare varit kriminaliserat i Sverige. När sexköpslagen kom var den även unik i världen. Detta historiska och geografiska pionjärarbete väcker många frågor: Vilken effekt har lagen fått? Vilka konsekvenser?
I den utvärdering av sexköpslagen som nyss offentliggjordes får man inte svar på några frågor. Istället är utredningen en av årets största politiska skandaler. Där hittar man såväl vetenskapligt fusk och faktafel som ideologisk enögdhet. Trots att Europarådet och FN upprepade gånger har uppmanat Sverige att utföra en "heltäckande och oberoende utvärdering" av lagen var slutsatserna givna redan i utredningsdirektiven. Lagen får inte ifrågasättas och utredaren ska "överväga behov och lämpligheten av en skärpning av straffskalan". Om det hade funnits ett genuint intresse för att utreda lagen skulle man ha valt en oberoende utredare och man skulle inte ha talat om vad utredningen ska mynna ut i innan den startade. Istället tillsatte man Anna Skarhed som ensamutredare, en entusiastisk och okritisk förespråkare för lagen. Allt detta på beställning av Beatrice Ask, som om inte annat gjorde sitt ställningstagande klart i mars i år, när hon föreslog en förnedrande särbehandling av sexköpare.
På det följer att allt som kunde leda till andra slutsatser har avfärdats i
denna bakbundna utvärdering. Forskare och debattörer som har uttryckt kritik
mot sexköpslagen såsom Laura Agustín, Susanne Dodillet och Petra Östergren
nonchaleras. Ett annat exempel är den nonchalans med vilken man avfärdar
gatuprostituerades försämrades situation. Förändringen i kundunderlaget
medför nämligen att det har blivit svårare att välja bort de potentiellt
farliga kunderna - de som kanske är ute efter att slå och skada - eftersom
de säkra kunderna nu istället köper sexuella tjänster via Internet. Detta
menar Skarhed inte är en riktig förklaring, och påstår istället att den
försämrade situationen skulle bero på att det finns mer heroin på marknaden.
I en intervju på CNN förklarar Beatrice Ask att det viktigaste i utredningen
är jämförelsen med våra grannländer och de slutsatser man kan dra av den.
Men de siffror man stöjder sig mot i jämförelsen med Danmark är grovt förfalskade. Organisationen Reden, en statligt finansierad hjälporganisation har inkluderat hemlösa, knarkare och andra hjälpsökande i statistiken. Dessutom har man dubbelregisterat besökare och lagt ihop flera års statistik som årlig. Dessa oegentligheter har varit kända ända sedan i fjol. Den här statistiken som enligt Ask är så central borde alltså aldrig ha tagits upp i utredningen.
Inte heller övrig statistik kan ses som tillförlitlig. Utredningen har
exempelvis inte gjort en egen undersökning kring antalet sexarbetare i
Sverige, utan förlitat sig på tidigare gjorda undersökningar. Snart sagt
varje avsnitt innehåller en reservation i formen av ett påpekande om att det
är svårt att få fram exakta siffror - ändå dras tvärsäkra slutsatser
baserade på just dessa.
I utredningen hävdas också, trots ovan angivna om gatuprostituerades
situation, att lagen inte påverkat sexsäljares situation negativt - men
också att om så är fallet, så är det en bra konsekvens av lagen. Skarhed
menar också att det är logiskt att de "offer för prostitution" som "tagit
sig ur den" gillar lagen, medan de aktiva sexsäljarna inte tycker om den.
Därmed diskvalificerar hon aktiva sexarbetares åsikter och erfarenheter.
Skarhed var också tydlig med att vi i Sverige inte jobbar med skademinimering Sexköpslagens ändamål är att utrota sexhandeln utan hänsyn till vilka skador det kan medföra och utan hänsyn till att det är sex säljarna som betalar priset för den strategin.
Utvärderingen är även full av diskriminerande och ideologiska
ställningstaganden. "Det är skamligt och oacceptabelt att män kan ha
tillfälliga sexuella relationer med kvinnor mot betalning" står det i den
engelska sammanfattningen. Man beskriver också sexhandel som "en form av
manligt våld mot kvinnor" och som ett "extremt uttryck för ojämlikhet".
Trots att manliga sexsäljare är en stor och växande grupp bortser man från
dem i utredningen. De passar givetvis inte in i den här uppdelningen i
kvinnliga offer och manliga förövare.
Ett av sexköpslagens främsta mål är att öka jämställdheten. Det anger man
också i utredningen. Men när man väljer att göra den ena parten i en
ömsesidig transaktion till förövare och den andra till offer beroende på kön
är det könsdiskriminering. När man fråntar kvinnan omdöme, rationalitet,
ansvar för sina handlingar och rätten till sin kropp och till sin sexualitet är det
könsdiskriminering.
Vi måste också våga fråga oss vad som händer med brottsbenägenheten och
respekten för lag och rätt när skillnaden mellan samtyckessex mot betalning
respektive våldtäkt, människorov och utnyttjande av minderåriga krymper. Är
det verkligen rimligt att polisen ska sätta mer resurser på att spana på i
övrigt laglydiga medborgare som köper sex av myndiga och införstådda
säljare?
Vid presskonferensen säger Anna Skarhed att den kvarts miljard som satsats
på att bekämpa prostitutionen "inte precis har kastats i sjön". Det är
förstås trösterikt att höra, men har pengarna ens kastats i rätt riktning?
Vi vet att våldtäktsanmälningarna skjuter i höjden och att traffickingen
ökar. Ändå är det på sexköp man vill fördubbla påföljden, ändå är det sexköp
utredaren vill att polisen skall prioritera högre.
Det enda den här utredningen bevisar är att även före detta justitieråd kan
göra politiska beställningsjobb och att vår justitieminister är kapabel att
göra sådana beställningar. "Straffskalan för sexköp behöver skärpas för den hör hemma i en världsbild och en verklighet som inte stämmer överens med den som idag gäller" sade Anna Skarhed när hon presenterade utvärderingen. Vårt samhälle har förändrats av sexköpslagen, det stämmer, men på vilket sätt? Försöket att lagstifta bort prostitutionen har bevisligen inte lyckats, jämställdheten har inte ökat och traffickingen har inte minskat. Istället är de tydligaste effekterna av sexköpslagen att vi har fått ett mer
fördömande och moralistiskt samhälle med angiveri, dubbelmoral och riggade
utvärderingar som naturliga och förväntade inslag.
Är det verkligen en sådan världsbild och verklighet vi vill ha i Sverige?
Per Hagwall, riksdagskandidat, Moderaterna i Stockholms stad
Erik Laakso, socialdemokratisk debattör
Carl Johan Rehbinder, riksdagskandidat, Piratpartiet
Helena von Schantz, riksdagskandidat, Folkpartiet i Östergötlands län,
Hanna Wagenius, riksdagskandidat, Centerpartiet i Jämtlands län
En morallag och dess riktigt omoraliska utvärdering
Sexköpslagen är en ren morallag. Vi spelar - om än i knattedivisionen -
därför i samma liga som länder som stenar otrogna kvinnor och hänger män som praktiserat homosexualitet. I ett avseende går denna lag längre än någon
morallagstiftning från 1800-talet. Vare sig att sälja eller att köpa sexuella tjänster har tidigare varit kriminaliserat i Sverige. När sexköpslagen kom var den även unik i världen. Detta historiska och geografiska pionjärarbete väcker många frågor: Vilken effekt har lagen fått? Vilka konsekvenser?
I den utvärdering av sexköpslagen som nyss offentliggjordes får man inte svar på några frågor. Istället är utredningen en av årets största politiska skandaler. Där hittar man såväl vetenskapligt fusk och faktafel som ideologisk enögdhet. Trots att Europarådet och FN upprepade gånger har uppmanat Sverige att utföra en "heltäckande och oberoende utvärdering" av lagen var slutsatserna givna redan i utredningsdirektiven. Lagen får inte ifrågasättas och utredaren ska "överväga behov och lämpligheten av en skärpning av straffskalan". Om det hade funnits ett genuint intresse för att utreda lagen skulle man ha valt en oberoende utredare och man skulle inte ha talat om vad utredningen ska mynna ut i innan den startade. Istället tillsatte man Anna Skarhed som ensamutredare, en entusiastisk och okritisk förespråkare för lagen. Allt detta på beställning av Beatrice Ask, som om inte annat gjorde sitt ställningstagande klart i mars i år, när hon föreslog en förnedrande särbehandling av sexköpare.
På det följer att allt som kunde leda till andra slutsatser har avfärdats i
denna bakbundna utvärdering. Forskare och debattörer som har uttryckt kritik
mot sexköpslagen såsom Laura Agustín, Susanne Dodillet och Petra Östergren
nonchaleras. Ett annat exempel är den nonchalans med vilken man avfärdar
gatuprostituerades försämrades situation. Förändringen i kundunderlaget
medför nämligen att det har blivit svårare att välja bort de potentiellt
farliga kunderna - de som kanske är ute efter att slå och skada - eftersom
de säkra kunderna nu istället köper sexuella tjänster via Internet. Detta
menar Skarhed inte är en riktig förklaring, och påstår istället att den
försämrade situationen skulle bero på att det finns mer heroin på marknaden.
I en intervju på CNN förklarar Beatrice Ask att det viktigaste i utredningen
är jämförelsen med våra grannländer och de slutsatser man kan dra av den.
Men de siffror man stöjder sig mot i jämförelsen med Danmark är grovt förfalskade. Organisationen Reden, en statligt finansierad hjälporganisation har inkluderat hemlösa, knarkare och andra hjälpsökande i statistiken. Dessutom har man dubbelregisterat besökare och lagt ihop flera års statistik som årlig. Dessa oegentligheter har varit kända ända sedan i fjol. Den här statistiken som enligt Ask är så central borde alltså aldrig ha tagits upp i utredningen.
Inte heller övrig statistik kan ses som tillförlitlig. Utredningen har
exempelvis inte gjort en egen undersökning kring antalet sexarbetare i
Sverige, utan förlitat sig på tidigare gjorda undersökningar. Snart sagt
varje avsnitt innehåller en reservation i formen av ett påpekande om att det
är svårt att få fram exakta siffror - ändå dras tvärsäkra slutsatser
baserade på just dessa.
I utredningen hävdas också, trots ovan angivna om gatuprostituerades
situation, att lagen inte påverkat sexsäljares situation negativt - men
också att om så är fallet, så är det en bra konsekvens av lagen. Skarhed
menar också att det är logiskt att de "offer för prostitution" som "tagit
sig ur den" gillar lagen, medan de aktiva sexsäljarna inte tycker om den.
Därmed diskvalificerar hon aktiva sexarbetares åsikter och erfarenheter.
Skarhed var också tydlig med att vi i Sverige inte jobbar med skademinimering Sexköpslagens ändamål är att utrota sexhandeln utan hänsyn till vilka skador det kan medföra och utan hänsyn till att det är sex säljarna som betalar priset för den strategin.
Utvärderingen är även full av diskriminerande och ideologiska
ställningstaganden. "Det är skamligt och oacceptabelt att män kan ha
tillfälliga sexuella relationer med kvinnor mot betalning" står det i den
engelska sammanfattningen. Man beskriver också sexhandel som "en form av
manligt våld mot kvinnor" och som ett "extremt uttryck för ojämlikhet".
Trots att manliga sexsäljare är en stor och växande grupp bortser man från
dem i utredningen. De passar givetvis inte in i den här uppdelningen i
kvinnliga offer och manliga förövare.
Ett av sexköpslagens främsta mål är att öka jämställdheten. Det anger man
också i utredningen. Men när man väljer att göra den ena parten i en
ömsesidig transaktion till förövare och den andra till offer beroende på kön
är det könsdiskriminering. När man fråntar kvinnan omdöme, rationalitet,
ansvar för sina handlingar och rätten till sin kropp och till sin sexualitet är det
könsdiskriminering.
Vi måste också våga fråga oss vad som händer med brottsbenägenheten och
respekten för lag och rätt när skillnaden mellan samtyckessex mot betalning
respektive våldtäkt, människorov och utnyttjande av minderåriga krymper. Är
det verkligen rimligt att polisen ska sätta mer resurser på att spana på i
övrigt laglydiga medborgare som köper sex av myndiga och införstådda
säljare?
Vid presskonferensen säger Anna Skarhed att den kvarts miljard som satsats
på att bekämpa prostitutionen "inte precis har kastats i sjön". Det är
förstås trösterikt att höra, men har pengarna ens kastats i rätt riktning?
Vi vet att våldtäktsanmälningarna skjuter i höjden och att traffickingen
ökar. Ändå är det på sexköp man vill fördubbla påföljden, ändå är det sexköp
utredaren vill att polisen skall prioritera högre.
Det enda den här utredningen bevisar är att även före detta justitieråd kan
göra politiska beställningsjobb och att vår justitieminister är kapabel att
göra sådana beställningar. "Straffskalan för sexköp behöver skärpas för den hör hemma i en världsbild och en verklighet som inte stämmer överens med den som idag gäller" sade Anna Skarhed när hon presenterade utvärderingen. Vårt samhälle har förändrats av sexköpslagen, det stämmer, men på vilket sätt? Försöket att lagstifta bort prostitutionen har bevisligen inte lyckats, jämställdheten har inte ökat och traffickingen har inte minskat. Istället är de tydligaste effekterna av sexköpslagen att vi har fått ett mer
fördömande och moralistiskt samhälle med angiveri, dubbelmoral och riggade
utvärderingar som naturliga och förväntade inslag.
Är det verkligen en sådan världsbild och verklighet vi vill ha i Sverige?
Per Hagwall, riksdagskandidat, Moderaterna i Stockholms stad
Erik Laakso, socialdemokratisk debattör
Carl Johan Rehbinder, riksdagskandidat, Piratpartiet
Helena von Schantz, riksdagskandidat, Folkpartiet i Östergötlands län,
Hanna Wagenius, riksdagskandidat, Centerpartiet i Jämtlands län
onsdag 21 juli 2010
En riktig skitdag
har jag haft idag, men god som jag är har jag ändå tagit mig tid att göra något vackert för mina medmänniskor. Idag finns det väldigt mycket bra att läsa på nätet, men eftersom livet är kort och svettigt (i synnerhet om man ska ansvara för folkpartihemsidor) ska ni få en kortversion av två texter. Först sexköpslagsutvärderingen, 300 sidor elegant komprimerade till en paragraf:
Nu är vi klara med vår utvärdering, och visst är det fantastiskt, ja man kan knappt tro att vi har sådan tur, för vi vet inte vad som skulle ha hänt annars, men den visar att lagen är en rungande framgång. Alla våra förhoppningar har infriats. Hororna är glada och tacksamma, torskarna skäms, människohandlarna söker sig annorstädes. Drar vi bara åt tumskruvarna och övertygar resten av världen att gå i våra fotspår ska vi nog se att vi får bukt med prostitutionen - detta otäcka utslag av mäns våld mot kvinnor.
Anna Skarhed
Nästa text ni slipper slösa tid på är de två forskarnas "icke-försvar" för sexköpslagsutvärderingen i SVD igår.
Vi tänker inte försvara sexköpslagsutredningen men,
Det är ju svårt att få fram tillförlitliga fakta men,
Men alltså fatta läget! Här blir den svenska sexköpslagsutredningen tvärsågad i den ena tidningen efter den andra. Vad tror ni norrmännen tänker? Dom som har litat på Sverige och gått i våra fotspår? Dom som har anlitat två fina svenska forskare som oss att delta i utvärderingen av sin sexköpslag? Ja faktiskt, vad ska dom tänka och hur i helvete ska det gå med våra karriärer ?
Niklas Jakobsson, Andreas Kotsadam
Så där ja. Nu har ni gott om tid att läsa Camilla Lindbergs och Marianne Bergs lysande artikel i Expressen: Skrota sexköpslagen för kvinnornas skull. Nästa måste är Susanne Dodillets artikel på Newsmill: Utvärderingen av sexköpslagen är en vetenskaplig skandal. Därefter rekommenderar jag Nyamko Sabumis "Syna de rödgrönas jämställdhetsbluff". Har någon till äventyrs missat Alice Teodorescus artikel hittar ni den här: Sexköpslagen - bara svensk dubbelmoral, Lisa Magnusson i repris här: Ett angrepp på samhället och till sist Laura Agustín och Louise Perssons artikel i SVD: Tvivelaktig rapport om sexköpslagen. Åtta briljanta modiga kvinnor som ingen behöver kvotera fram. Läs dem!
Bloggar: Niklas Dougherty är skarp, påläst och mitt i prick som vanligt. Läs först det här och sedan det här. Louise Persson, Pophöger, Henrik Alexandersson, Gretas svammel, Alltid rött, alltid rätt, Liberati, Gothbarbie, Sven tycker, medborgarperspektiv, motpol, Stardusts blogg, Helds HBT-nyheter, kamferdroppar.
Nu är vi klara med vår utvärdering, och visst är det fantastiskt, ja man kan knappt tro att vi har sådan tur, för vi vet inte vad som skulle ha hänt annars, men den visar att lagen är en rungande framgång. Alla våra förhoppningar har infriats. Hororna är glada och tacksamma, torskarna skäms, människohandlarna söker sig annorstädes. Drar vi bara åt tumskruvarna och övertygar resten av världen att gå i våra fotspår ska vi nog se att vi får bukt med prostitutionen - detta otäcka utslag av mäns våld mot kvinnor.
Anna Skarhed
Nästa text ni slipper slösa tid på är de två forskarnas "icke-försvar" för sexköpslagsutvärderingen i SVD igår.
Vi tänker inte försvara sexköpslagsutredningen men,
Det är ju svårt att få fram tillförlitliga fakta men,
Men alltså fatta läget! Här blir den svenska sexköpslagsutredningen tvärsågad i den ena tidningen efter den andra. Vad tror ni norrmännen tänker? Dom som har litat på Sverige och gått i våra fotspår? Dom som har anlitat två fina svenska forskare som oss att delta i utvärderingen av sin sexköpslag? Ja faktiskt, vad ska dom tänka och hur i helvete ska det gå med våra karriärer ?
Niklas Jakobsson, Andreas Kotsadam
Så där ja. Nu har ni gott om tid att läsa Camilla Lindbergs och Marianne Bergs lysande artikel i Expressen: Skrota sexköpslagen för kvinnornas skull. Nästa måste är Susanne Dodillets artikel på Newsmill: Utvärderingen av sexköpslagen är en vetenskaplig skandal. Därefter rekommenderar jag Nyamko Sabumis "Syna de rödgrönas jämställdhetsbluff". Har någon till äventyrs missat Alice Teodorescus artikel hittar ni den här: Sexköpslagen - bara svensk dubbelmoral, Lisa Magnusson i repris här: Ett angrepp på samhället och till sist Laura Agustín och Louise Perssons artikel i SVD: Tvivelaktig rapport om sexköpslagen. Åtta briljanta modiga kvinnor som ingen behöver kvotera fram. Läs dem!
Bloggar: Niklas Dougherty är skarp, påläst och mitt i prick som vanligt. Läs först det här och sedan det här. Louise Persson, Pophöger, Henrik Alexandersson, Gretas svammel, Alltid rött, alltid rätt, Liberati, Gothbarbie, Sven tycker, medborgarperspektiv, motpol, Stardusts blogg, Helds HBT-nyheter, kamferdroppar.
söndag 18 juli 2010
JK ÄR INTE SERIÖS
Det var rubriken på en artikel på DN debatt signerad Anna Skarhed för fyra år sedan. Snacka om ”the pot calling the kettle black”.
Jag tycker att Lambert var en uppfriskande justitiekansler. Han såg uppdraget som statens advokat som ett uppdrag i allmänhetens tjänst. Hederlig och orädd hade han inga problem med att reta upp forna kollegor eller ministrar om han trodde det kunde gagna rättssäkerheten och lagen. Anna Skarhed lägger helt uppenbart in en annan tolkning i ”statens advokat”. Vill regeringen styra vad en utredning ska finna är hon rätt person. Justitieministeriets lydiga piga, ständigt politiskt korrekt, ständigt slickande uppåt och sparkande neråt (med de hårdaste träffarna mot hororna).
Men det räcker inte med en riggad och propagandamässig utvärdering som bättre skulle passa i en diktatur. Dessutom sitter Skarhed i ett kvinnligt nätverk där många av de hon är satt att granska ingår. Själv ser hon inte det här som ett problem. Men vad kan man vänta sig av en justitiekansler som i en statlig utvärdering baserar sina slutsatser på sådant som ”det framstår som logiskt”, ”mycket tyder på” och ”det finns inga uppgifter”. Undrar just hur hon skötte sig som domare? Utgick hon då också från vad som ”framstod som logiskt”?
Som feminist tycker jag att det är jobbigt och skämmigt med Anna Skarhed. Jag vill så gärna se flera högt uppsatta kvinnor. Jag vill så gärna att det ska finnas kvinnliga förebilder. Dessutom vet jag så väl hur många otroligt skarpa och kompetenta kvinnor det finns. Men att någon som Anna Skarhed kan bli Justitiekansler ser jag som ett mycket starkt argument mot kvotering. Det räcker inte med kvinnliga chefer. Det måste vara kompetenta, kvalificerade och hederliga sådana. Annars får det hellre vara.
Tidningar:SVD, DN. Obligatorisk läsning: Nathan Shachars artikel på Newsmill:Sexköpslagen korrumperar nyhetsrapporteringen.
Bloggar: Maria Abrahamsson, Mina moderata karameller, Elisabeth Svantesson, Niklas Dougherty, Den hälsosamma ekonimisten, Per Hagwall, Rabiatfeminism, opassande och Pophöger. Henrik Alexandersson skriver inte om JK specifikt, men om maktmissbruk och urholkningen av rättsstaten i allmänhet. Högst rekommenderad läsning.
Ledningsfrågor
Inte skall väl lilla jag? Nej tror ni att en sån som jag?
Vad tycker du och ni och du? Vad tror ni? Blir jag till behag?
Ja g vill ju inte sticka opp, som trodde jag jag vore nån
För dryghet tycker ingen om, jag svär jag inte blivit sån
Men anser alla att jag ska, då tackar jag väl ändå ja
För lönen vill jag gärna ha, och tänk ni tycker jag är bra
Att härska här är inte kul men någon måste görat ju
Jag bläddrar fram till rätt klausul och undrar vad ni tisslar nu?
Pratar ni om vad jag gjort och vad jag sagt och vad jag bort?
Fy vad fräckt nu blir jag arg, det är ju tungt med ansvar stort
Understår ni er att le? Tror ni jag skall ha fördrag
med sådan fräck respektlöshet? Att hånas så? En sån som jag?
(utslag av min poetiska ådra)
Jag tycker att Lambert var en uppfriskande justitiekansler. Han såg uppdraget som statens advokat som ett uppdrag i allmänhetens tjänst. Hederlig och orädd hade han inga problem med att reta upp forna kollegor eller ministrar om han trodde det kunde gagna rättssäkerheten och lagen. Anna Skarhed lägger helt uppenbart in en annan tolkning i ”statens advokat”. Vill regeringen styra vad en utredning ska finna är hon rätt person. Justitieministeriets lydiga piga, ständigt politiskt korrekt, ständigt slickande uppåt och sparkande neråt (med de hårdaste träffarna mot hororna).
Men det räcker inte med en riggad och propagandamässig utvärdering som bättre skulle passa i en diktatur. Dessutom sitter Skarhed i ett kvinnligt nätverk där många av de hon är satt att granska ingår. Själv ser hon inte det här som ett problem. Men vad kan man vänta sig av en justitiekansler som i en statlig utvärdering baserar sina slutsatser på sådant som ”det framstår som logiskt”, ”mycket tyder på” och ”det finns inga uppgifter”. Undrar just hur hon skötte sig som domare? Utgick hon då också från vad som ”framstod som logiskt”?
Som feminist tycker jag att det är jobbigt och skämmigt med Anna Skarhed. Jag vill så gärna se flera högt uppsatta kvinnor. Jag vill så gärna att det ska finnas kvinnliga förebilder. Dessutom vet jag så väl hur många otroligt skarpa och kompetenta kvinnor det finns. Men att någon som Anna Skarhed kan bli Justitiekansler ser jag som ett mycket starkt argument mot kvotering. Det räcker inte med kvinnliga chefer. Det måste vara kompetenta, kvalificerade och hederliga sådana. Annars får det hellre vara.
Tidningar:SVD, DN. Obligatorisk läsning: Nathan Shachars artikel på Newsmill:Sexköpslagen korrumperar nyhetsrapporteringen.
Bloggar: Maria Abrahamsson, Mina moderata karameller, Elisabeth Svantesson, Niklas Dougherty, Den hälsosamma ekonimisten, Per Hagwall, Rabiatfeminism, opassande och Pophöger. Henrik Alexandersson skriver inte om JK specifikt, men om maktmissbruk och urholkningen av rättsstaten i allmänhet. Högst rekommenderad läsning.
Ledningsfrågor
Inte skall väl lilla jag? Nej tror ni att en sån som jag?
Vad tycker du och ni och du? Vad tror ni? Blir jag till behag?
Ja g vill ju inte sticka opp, som trodde jag jag vore nån
För dryghet tycker ingen om, jag svär jag inte blivit sån
Men anser alla att jag ska, då tackar jag väl ändå ja
För lönen vill jag gärna ha, och tänk ni tycker jag är bra
Att härska här är inte kul men någon måste görat ju
Jag bläddrar fram till rätt klausul och undrar vad ni tisslar nu?
Pratar ni om vad jag gjort och vad jag sagt och vad jag bort?
Fy vad fräckt nu blir jag arg, det är ju tungt med ansvar stort
Understår ni er att le? Tror ni jag skall ha fördrag
med sådan fräck respektlöshet? Att hånas så? En sån som jag?
(utslag av min poetiska ådra)
torsdag 15 juli 2010
Beatrice Ask och världsmästerskapet i jämställdhet
När det gäller jämställdhet lider Sverige både av arrogans och självgodhet. Vi ska gå före och andra ska följa, för i den här grenen är det vi som är först, bäst, störst och vackrast.
Ett föredöme och en pekpinne för resten av världen, rent av.
Här har vi förstås ett viktigt motiv till att det Beatrice Ask beställde och lydiga utredaren Anna Skarhed utförde bara var en skenutvärdering av lagen. Sexköpslagen har hängt i skyltfönstret ända sedan den infördes och det är inte bara Gunilla Ekberg som har åkt land och rike kring för att marknadsföra den. Om lagen inte fungerar eller ens har allvarliga skavanker reflekterar det på vårt jämställdhetsrykte.
Men där har man inte tänkt längre än näsan räcker. Det är inte bara vårt jämställdhetsrykte som står på spel när den här utvärderingen blir översatt och utsatt för internationell granskning. Vill vi verkligen riskera att buntas ihop med politiska och religiösa diktaturer som ett land med riggade och oseriösa statliga utvärderingar?
Rubriken på CNN löd: Report: "Sex crime decreasing in Sweden". Det samtidigt som vi har den högsta våldtäktsstatistiken i Europa. Min kommentar till det: The higher you climb, the further you fall.
Just nu finns det mycket bra att läsa i det här ämnet. På dagens Brännpunkt sågar Laura Agustín och Louise Persson sexköpslagsutredningen jäms med fotknölarna. Läs! Missa inte heller Alice Teodorescus utmärkta artikel om sexköpslagen. Dessutom har Lisa Magnusson skrivit en strålande krönika om moral, dubbelmoral och flocktyckande på SVT debatt. Läs!.
Bloggar: Niklas Dougherty har ett superinlägg om det här. Andra: Louise Persson, Laura Agustín, Alltid rött, alltid rätt, gothbarbie, på riktigt, min tanke är fri. Henrik Alexandersson skriver klokt och tänkvärt om sexköpslagen och EU, Pophöger. No Size fits all gör skillnad på saga och verklighet både när det gäller våldtäktsstatistiken och trafficking. Läs! I Trollans tankar om stor och smått finns flera riktigt bra inlägg om Littorin och sexköpslagen. Här och här är två av många bra inlägg.
Och tack snälla Erik för din puffning! Mod är verkligen ingen bristvara hos dig heller. Läs Erik Svansbo i Pophöger.
Ett föredöme och en pekpinne för resten av världen, rent av.
Här har vi förstås ett viktigt motiv till att det Beatrice Ask beställde och lydiga utredaren Anna Skarhed utförde bara var en skenutvärdering av lagen. Sexköpslagen har hängt i skyltfönstret ända sedan den infördes och det är inte bara Gunilla Ekberg som har åkt land och rike kring för att marknadsföra den. Om lagen inte fungerar eller ens har allvarliga skavanker reflekterar det på vårt jämställdhetsrykte.
Men där har man inte tänkt längre än näsan räcker. Det är inte bara vårt jämställdhetsrykte som står på spel när den här utvärderingen blir översatt och utsatt för internationell granskning. Vill vi verkligen riskera att buntas ihop med politiska och religiösa diktaturer som ett land med riggade och oseriösa statliga utvärderingar?
Rubriken på CNN löd: Report: "Sex crime decreasing in Sweden". Det samtidigt som vi har den högsta våldtäktsstatistiken i Europa. Min kommentar till det: The higher you climb, the further you fall.
Just nu finns det mycket bra att läsa i det här ämnet. På dagens Brännpunkt sågar Laura Agustín och Louise Persson sexköpslagsutredningen jäms med fotknölarna. Läs! Missa inte heller Alice Teodorescus utmärkta artikel om sexköpslagen. Dessutom har Lisa Magnusson skrivit en strålande krönika om moral, dubbelmoral och flocktyckande på SVT debatt. Läs!.
Bloggar: Niklas Dougherty har ett superinlägg om det här. Andra: Louise Persson, Laura Agustín, Alltid rött, alltid rätt, gothbarbie, på riktigt, min tanke är fri. Henrik Alexandersson skriver klokt och tänkvärt om sexköpslagen och EU, Pophöger. No Size fits all gör skillnad på saga och verklighet både när det gäller våldtäktsstatistiken och trafficking. Läs! I Trollans tankar om stor och smått finns flera riktigt bra inlägg om Littorin och sexköpslagen. Här och här är två av många bra inlägg.
Och tack snälla Erik för din puffning! Mod är verkligen ingen bristvara hos dig heller. Läs Erik Svansbo i Pophöger.
söndag 11 juli 2010
Littorin och perspektivförskjutningen
Det viktiga med sexköpslagen är att det handlar om en perspektivförskjutning. Så sa Anna Skarhed på presskonferensen där hon presenterade sexköpslagsutredningen. Det hon menade var att vi har gått från att tracka prostituerade till att tracka sexköpare. Nu är jag förstås inte med på att vi har dragit ner på trackandet av prostituerade, snarare tvärtom. Hora är fortfarande det värsta och det vanligaste skällsordet för en kvinna och inte kan man påstå att vi har välkomnat hororna ibland oss sedan lagen infördes. Det som däremot har ändrats är attityden till sexköparna. Jag förstår inte riktigt hur världen har blivit bättre av denna kraftiga ökning av folk vi beskärmar oss över.
Men det förklarar hur den 26-åriga Anna som horade litet som extraknäck medan hon pluggade och som valde sina kunder med omsorg och fotografi blir ett utnyttjat offer, beröms för mod när hon anonymt ägnar sig åt angiveri, medan Littorin får stå på torget, lila kuvert i högsta hugg, huvudet böjt i skam och det lilla skägget i brevlådan. Allt detta utan att han har erkänt, blivit åtalad eller föremål för polisrannsakan.
I Aftonbladet konstaterar man att sexköp ”rent generellt är ett brutalt utnyttjande av svaga människor” Göran Hägglund säger att det ”inte finns något försvar för sådana handlingar”. Så starkt skulle ingen formulera sig om våldtäkt, bankrån eller ens om mord, men sexköp kan man inte fördöma i nog starka ordalag. Är inte det där för övrigt ett ganska märkligt uttalande från en kristdemokrat? Vad har hänt med ”Den som är utan skuld kastar den första stenen?” Nu är det länge sedan jag läste bibeln, men jag tror inte att Jesus skulle rösta på Göran Hägglund. Det var dubbelmoral och hyckleri han hade nolltolerans mot – inte prostitution eller narkotika.
Utan minsta lilla siffra att luta påståendet mot förklarar Anna Skarhed under presskonferensen att prostitutionen ”i vart fall inte har ökat”. Det kanske den inte har, om det är det svårt att sia, för hur bevisar eller motbevisar man det?, men jag kan berätta för Anna Skarhed om sådant som definitivt har ökat i detta vårt avlånga land: Dubbelmoralen, hyckleriet, fördömandet och angiveriet.
Vi är verkligen att gratulera.
Media: Aftonbladet, Expressen, SVD, DN, Aftonbladet, DN, SVD,
Mina egna tidigare inlägg i sexköpsdebatten: Nu har hon ställt till med rabalder igen, Camilla Lindberg, Nästa Evidensfria utredning eller Sexköpslagen och Skammen, Beatrice Ask borde skämmas på torget och Newsmillartikeln: Hur långt sträcker sig alla människors lika värde: Ända ner till hororna?
Bloggar: Det är konstigt tyst i den här frågan i mitt eget liberala parti, men Liberati har ett skarpt och roligt inlägg och Ann-Cathrin Andersson skriver ilsket, skarpt och brilljant om Lena Melin och Aftonbladets solkiga roll i det hela och Mikael Ståldahl har ett mycket bra inlägg om just perspektivförskjutningen och Monica Lundin gillar varken sexköpare eller kvotering. Men det finns många liberaler utanför folkpartiet också. I Mina Moderata karameller hittar ni flera bra inlägg i den här frågan. Missa inte heller Louise Perssons J'accuse. Hon har också skrivit en brilliant krönika om journalistikens kris på Opinionen.se. Missa inte heller Henrik Alexanderssons utmärkta inlaga om morallagar i allmänhet och sexköpslagen i synnerhet, Hagwall har också skrivit mycket klokt och tänkvärt om denna vår nyaste morallag. Mer läsvärt: Sagor från Livbåten, Annarkia, Svensson,, Strötankar i samtidens liberala utmarker och Hanna Wagenius.
Måste lägga till ännu en rekommendation: Niklas Dougherty gör en skarp analys av samhällssynen på sexsäljare/ sexköpare, verkligheten och skillnaden mellan de två. Läs den!
Men det förklarar hur den 26-åriga Anna som horade litet som extraknäck medan hon pluggade och som valde sina kunder med omsorg och fotografi blir ett utnyttjat offer, beröms för mod när hon anonymt ägnar sig åt angiveri, medan Littorin får stå på torget, lila kuvert i högsta hugg, huvudet böjt i skam och det lilla skägget i brevlådan. Allt detta utan att han har erkänt, blivit åtalad eller föremål för polisrannsakan.
I Aftonbladet konstaterar man att sexköp ”rent generellt är ett brutalt utnyttjande av svaga människor” Göran Hägglund säger att det ”inte finns något försvar för sådana handlingar”. Så starkt skulle ingen formulera sig om våldtäkt, bankrån eller ens om mord, men sexköp kan man inte fördöma i nog starka ordalag. Är inte det där för övrigt ett ganska märkligt uttalande från en kristdemokrat? Vad har hänt med ”Den som är utan skuld kastar den första stenen?” Nu är det länge sedan jag läste bibeln, men jag tror inte att Jesus skulle rösta på Göran Hägglund. Det var dubbelmoral och hyckleri han hade nolltolerans mot – inte prostitution eller narkotika.
Utan minsta lilla siffra att luta påståendet mot förklarar Anna Skarhed under presskonferensen att prostitutionen ”i vart fall inte har ökat”. Det kanske den inte har, om det är det svårt att sia, för hur bevisar eller motbevisar man det?, men jag kan berätta för Anna Skarhed om sådant som definitivt har ökat i detta vårt avlånga land: Dubbelmoralen, hyckleriet, fördömandet och angiveriet.
Vi är verkligen att gratulera.
Media: Aftonbladet, Expressen, SVD, DN, Aftonbladet, DN, SVD,
Mina egna tidigare inlägg i sexköpsdebatten: Nu har hon ställt till med rabalder igen, Camilla Lindberg, Nästa Evidensfria utredning eller Sexköpslagen och Skammen, Beatrice Ask borde skämmas på torget och Newsmillartikeln: Hur långt sträcker sig alla människors lika värde: Ända ner till hororna?
Bloggar: Det är konstigt tyst i den här frågan i mitt eget liberala parti, men Liberati har ett skarpt och roligt inlägg och Ann-Cathrin Andersson skriver ilsket, skarpt och brilljant om Lena Melin och Aftonbladets solkiga roll i det hela och Mikael Ståldahl har ett mycket bra inlägg om just perspektivförskjutningen och Monica Lundin gillar varken sexköpare eller kvotering. Men det finns många liberaler utanför folkpartiet också. I Mina Moderata karameller hittar ni flera bra inlägg i den här frågan. Missa inte heller Louise Perssons J'accuse. Hon har också skrivit en brilliant krönika om journalistikens kris på Opinionen.se. Missa inte heller Henrik Alexanderssons utmärkta inlaga om morallagar i allmänhet och sexköpslagen i synnerhet, Hagwall har också skrivit mycket klokt och tänkvärt om denna vår nyaste morallag. Mer läsvärt: Sagor från Livbåten, Annarkia, Svensson,, Strötankar i samtidens liberala utmarker och Hanna Wagenius.
Måste lägga till ännu en rekommendation: Niklas Dougherty gör en skarp analys av samhällssynen på sexsäljare/ sexköpare, verkligheten och skillnaden mellan de två. Läs den!
torsdag 8 juli 2010
Beatrice Ask borde skämmas på torget
Jag trodde det var Vänsterpartiet som drogs med en utopisk världsbild. Tydligen är även Beatrice Ask utopiskt lagd. Det är åtminstone det enda skäl jag kan komma på till att beställa en utredning som inte får reda ut något, en utredning där slutsatsen var given innan arbetet påbörjades. Nu visar det sig dessutom att det ytterst magra faktaunderlag som presenteras i utredningen är felaktigt. Den statistik man redovisar när det gäller dansk gatuprostitution bygger på luft. Dels vet man inte hur många av de kvinnor man redovisar som är sexsäljare och hur många som är uteliggare, narkomaner eller i annat behov av hjälp och skydd, dels stämde inte siffrorna. Inte ens nästan. Läs mer här. Men i den här ”utredningen” spelar fakta ingen roll. Sexköpslagen får helt enkelt inte ifrågasättas.
Vårens gredelina kuvert-utspel ger förstås en nyckel här. Vad kan man vänta sig av en justitieminister som vill att män som misstänks för sexköp ska skämmas på torget? Dömda mördare, bankrånare, människosmugglare eller våldtäktsmän behöver inga färgade kuvert, för dem räcker det med fängelse. Män som delges misstanke för att ha betalat för sex, däremot, de skall hängas ut på medeltida maner.
Här får man alltså förstå att ett misstänkt sexköp är värre än en lagförd våldtäkt. Är det någon som har tittat på vad som händer med våldtäktsstatistiken när myndigheterna sänder sådana signaler?
Europarådet har rekommenderat att prostituerade ska få komma till tals när det gäller beslut som berör dem, men det örat vill Beatrice Ask inte höra på. Hennes utgångspunkt är en nollvision. Vi skall skam- och skuldbelägga sexköp tills vi har avskaffat all prostitution. Sex är nämligen ingen handelsvara.
Hur naiv får man bli? Sex ingen handelsvara? Sex har varit en handelsvara i alla tider. Det finns prostituerade av båda könen i Saudiarabien, Afghanistan och Iran trots att straffet ären plågsam död. Har ingen av sexköpslagsivrarna sett Nahid Perssons ”Prostution bakom Slöjan”? Tror de att sexköpslagen ska lyckas där sharialagar gått bet? Tror de att det är svårt att sälja och köpa sex utan att åka fast i dagens Sverige? Jag skulle knappast kunna sno en bil eller råna en bank utan att hamna i fängelse, men jag är övertygad om att jag skulle kunna köpa och sälja sex morgon, middag, kväll utan att någon skulle kunna sätta dit mig för det. Så var det också hela 69 personer som blev åtalade för sexköp i fjol. Min tanke är att de antingen var fulla, korkade eller hade jäkligt elaka fiender, för det här är ett ”brott” vilken idiot som helst borde kunna klara av. Det krävs antingen angiveri eller ett utpräglat storebrorssamhälle för att vi ska kunna hålla koll på om folk tar betalt för sex eller inte.
Det är lätt att sitta i sin skyddade medelklassvärd och snörpa på munnen åt de personer som säljer och köper sex. Det är lätt, men det är inte rätt. Att moralisera över andras val är inte rätt. Att fördöma andra människor är inte rätt. Att inskränka andras rätt att bestämma över sina kroppar och liv är inte rätt. Bra mycket mer skamligt än att sälja eller köpa sex – något som i allmänhet varken berör eller skadar någon annan. Därför är det Beatrice Ask, vår egen lilla Dolores Umbridge, som borde skämmas på torget, inte sexköparna.
Skämmas, eller ännu hellre avgå.
Bloggar: Jag vill särskilt rekommendera Stephen Patersons kloka och underhållande inlägg där han bland annat gör en egen liten google undersökning som fick detta utfall:
Iceland: Reykjavík + escort = 77,400 results in 0.21 seconds.
Finland: Helsinki + escort = 136,000 results in 0.35 seconds.
Norway: Oslo + escort = 246,000 results in 0.19 seconds.
Sweden: Stockholm + escort = 491,000 results in 0.16 seconds.
Laura Agustin har ett utmärkt och mycket klargörande inlägg om det här, Louise Persson har också skrivit ingående och väl, Greta kommer med många intressanta fakta i ett inlägg som innehåller en artikel hon inte får in någonstans, ett gammalt men roligt inlägg i debatten har Det Progressiva USA, No Size fits all analyserar seminariet om jämställdhet och sexhandel i Almedalen, Hanna Wagenius och Johnny Olsson likaså. Andra intressanta inlägg: Sagor ur Livbåten, Gothbarbie, Liberati, Svensson, Per Persson, No Size Fits All, Emil Isberg och Erik Laakso.
lördag 3 juli 2010
Nästa evidensfria utredning, eller Sexköpslagen och Skammen
Den har alltid skorrat för mig, sexköpslagen. Framför allt för att den är så uppenbart oliberal och ojämställd. I en transaktion mellan två parter kriminaliseras den ena men inte den andra. Hur jämställt är det? Att kriminalisera sex mellan två samtyckande vuxna för att det finns pengar inblandat. Hur oliberalt är det? Men, om än med tvekan, jag köpte lagen i början. Det var för att stoppa trafficking. "Tänk på Lilja", tänkte jag. Men redan när lagen först kom undrade jag hur man ska kunna tillämpa den? Att sälja och köpa sex utan att polisen får reda på det... Hur svårt är det?
Så i vintras läste jag och min fjortonåring "Fjorton år till salu". Den boken fick mig att inse hur skadlig sexköpslagen är. Den boken fick mig att förstå att sexköpslagen ökar skammen och skulden och driver hela sexhandeln in i det fördolda där all möjlig skit kan ske. Därför är den skadlig och motverkar sitt eget syfte.
Boken? En fjortonårig flicka blir våldtagen av en äldre skolkamrat. "Tessan" skuldbelägger sig själv och skäms för mycket för att söka hjälp. Därpå prostituerar hon sig. Från fjorton års ålder framåt säljer hon sex samtidigt som hon utsätts för utpressning och grovt och förnedrande våld från sin systers pojkvän. Tänk Göran Lindberg och ta det i kvadrat så får ni en uppfattning. Det är ett under att hon överhuvudtaget överlevde.
Varför teg "Tessan" om våldtäkten? Hon skämdes. Varför kunde systerns pojkvän utnyttja henne? Hon skämdes? Varför bad hon inte sina föräldrar om hjälp? Hon skämdes. Varför gick hon inte till polisen. Hon skämdes. Den stora boven i hela berättelsen är SKAMMEN. Den ställde till med mycket mer skada än själva våldtäkten och prostitutionen och den ledde till utpressningen som kunde ha kostat "Tessan" livet. Vi tycker att vi är så upplysta och ryser åt tanken att ett våldtäktsoffer skulle tvingas gifta sig med förövaren för att rädda familjens heder. Men även vi har en hederskultur. Skammen inte bara lever utan frodas i Sverige. Vi kvinnor identifieras med våra kroppar. Vi är förbrukade om vi är våldtagna (ett öde värre än döden). Vi är förbrukade om vi har sålt sex. Vi lever i ett land där folk kan skryta om hur de har lurat skattmasen eller fått ut för mycket på försäkringen, men vem skulle erkänna ett sexköp eller en sexförsäljning? Nej just det. Ingen. Det är SÅÅÅ mycket värre. Ändå inser jag att jag antagligen har elever som har prostituerat sig. Vanliga tonårstjejer och killar som vill ha just den mobiltelefonen eller de Acnejeansen. Förhoppningsvis bara några gånger som "Tessans" kompis, men sen då? Ska den smutsiga hemligheten bevaras resten av livet? Ska de känna sig som andra klassens människor resten av livet? Ska de skämmas för mycket för att be om hjälp ifall de behöver det? Och vem ser pojkarna som prostituerar sig? De passar inte in i bilden av kvinnan som offer och mannen som förövare så vi låtsas att de inte finns.
"Tessan" var en svensk Lilja och det hon behövde var inte en sexköpslag. Det hon behövde var tolerans, empati och hjälp. Hon behövde ett samhälle där hon kunde vara säker på att inte bli skuldbelagd, inte bli skambelagd. Jag noterade också att Tessan aldrig funderade över risken för ett polisingripande. Varför? Det fanns ingen risk. Hon raggade kunder på nätet i egen regi. Det krävs angiveri eller en verksamhet i stor skala för att polisen ska veta något om sexhandel. Jag tror att det säljs sex som bara den i det här landet, men vet det gör jag inte. Det gör ingen. Minst av allt justitiekanslern, av den nypublicerade rapporten att döma. Vår nya justitiekansler drar en massa slutsatser samtidigt som hon inte sticker under stol med att underlaget är minst sagt bristfälligt. När ska vi börja utvärdera den politik vi för?
Det är möjligt att vi kan respektera kvinnan utan att respektera horan. Men den dag vi respekterar och tolererar horan, den dagen VET jag att vi respekterar kvinnan. Kvinnan, hennes kropp och hennes rätt till sin kropp. Vi har varit nära det en gång, på sjuttiotalet. Vi kan komma dit igen.
">Santana på Woodstock.
Här är mitt tidigare blogginlägg och min Newsmillartikel i ämnet.Nu har hon ställt till med rabalder igen, Camilla Lindberg, Hur långt sträcker sig alla människors lika värde? Ända ner till hororna?
Tidningar: DN, SVD, UNT, Expressen.
Blogginlägg: Sanna Rayman har skrivit ett brilliant inlägg i SVD:s ledarblogg om det här, Hanna Wadenius har också skrivit mycket bra, Pophöger, sexarbetare Gretas inlägg, samma Greta men annan blogg, Louise P, Motpol, Niklas Dougherty, polisstaten, Zacs åsikter på ett fat, Juristens funderingar, no size fits all, Emil Isberg, Rasmus Liberal och Mark Klamberg köper utredningen med hull och hår. Det gör inte Per Pettersson. Han kommer istället med en skarp och kritisk analys av presskonferensen. Vill ni ha en lika skarp och kritisk analys av rapporten ska ni läsa Louise P:s blogginlägg. Louises inlägg finns på engelska på migrationsforskare Laura Augustins hemsida. Här finns ett tidigare blogginlägg om utredningen på engelska. Liberati har ett strålande inlägg om Almedalsbordellen. Sagor från livbåten har också ett mycket bra inlägg.
Så i vintras läste jag och min fjortonåring "Fjorton år till salu". Den boken fick mig att inse hur skadlig sexköpslagen är. Den boken fick mig att förstå att sexköpslagen ökar skammen och skulden och driver hela sexhandeln in i det fördolda där all möjlig skit kan ske. Därför är den skadlig och motverkar sitt eget syfte.
Boken? En fjortonårig flicka blir våldtagen av en äldre skolkamrat. "Tessan" skuldbelägger sig själv och skäms för mycket för att söka hjälp. Därpå prostituerar hon sig. Från fjorton års ålder framåt säljer hon sex samtidigt som hon utsätts för utpressning och grovt och förnedrande våld från sin systers pojkvän. Tänk Göran Lindberg och ta det i kvadrat så får ni en uppfattning. Det är ett under att hon överhuvudtaget överlevde.
Varför teg "Tessan" om våldtäkten? Hon skämdes. Varför kunde systerns pojkvän utnyttja henne? Hon skämdes? Varför bad hon inte sina föräldrar om hjälp? Hon skämdes. Varför gick hon inte till polisen. Hon skämdes. Den stora boven i hela berättelsen är SKAMMEN. Den ställde till med mycket mer skada än själva våldtäkten och prostitutionen och den ledde till utpressningen som kunde ha kostat "Tessan" livet. Vi tycker att vi är så upplysta och ryser åt tanken att ett våldtäktsoffer skulle tvingas gifta sig med förövaren för att rädda familjens heder. Men även vi har en hederskultur. Skammen inte bara lever utan frodas i Sverige. Vi kvinnor identifieras med våra kroppar. Vi är förbrukade om vi är våldtagna (ett öde värre än döden). Vi är förbrukade om vi har sålt sex. Vi lever i ett land där folk kan skryta om hur de har lurat skattmasen eller fått ut för mycket på försäkringen, men vem skulle erkänna ett sexköp eller en sexförsäljning? Nej just det. Ingen. Det är SÅÅÅ mycket värre. Ändå inser jag att jag antagligen har elever som har prostituerat sig. Vanliga tonårstjejer och killar som vill ha just den mobiltelefonen eller de Acnejeansen. Förhoppningsvis bara några gånger som "Tessans" kompis, men sen då? Ska den smutsiga hemligheten bevaras resten av livet? Ska de känna sig som andra klassens människor resten av livet? Ska de skämmas för mycket för att be om hjälp ifall de behöver det? Och vem ser pojkarna som prostituerar sig? De passar inte in i bilden av kvinnan som offer och mannen som förövare så vi låtsas att de inte finns.
"Tessan" var en svensk Lilja och det hon behövde var inte en sexköpslag. Det hon behövde var tolerans, empati och hjälp. Hon behövde ett samhälle där hon kunde vara säker på att inte bli skuldbelagd, inte bli skambelagd. Jag noterade också att Tessan aldrig funderade över risken för ett polisingripande. Varför? Det fanns ingen risk. Hon raggade kunder på nätet i egen regi. Det krävs angiveri eller en verksamhet i stor skala för att polisen ska veta något om sexhandel. Jag tror att det säljs sex som bara den i det här landet, men vet det gör jag inte. Det gör ingen. Minst av allt justitiekanslern, av den nypublicerade rapporten att döma. Vår nya justitiekansler drar en massa slutsatser samtidigt som hon inte sticker under stol med att underlaget är minst sagt bristfälligt. När ska vi börja utvärdera den politik vi för?
Det är möjligt att vi kan respektera kvinnan utan att respektera horan. Men den dag vi respekterar och tolererar horan, den dagen VET jag att vi respekterar kvinnan. Kvinnan, hennes kropp och hennes rätt till sin kropp. Vi har varit nära det en gång, på sjuttiotalet. Vi kan komma dit igen.
">Santana på Woodstock.
Här är mitt tidigare blogginlägg och min Newsmillartikel i ämnet.Nu har hon ställt till med rabalder igen, Camilla Lindberg, Hur långt sträcker sig alla människors lika värde? Ända ner till hororna?
Tidningar: DN, SVD, UNT, Expressen.
Blogginlägg: Sanna Rayman har skrivit ett brilliant inlägg i SVD:s ledarblogg om det här, Hanna Wadenius har också skrivit mycket bra, Pophöger, sexarbetare Gretas inlägg, samma Greta men annan blogg, Louise P, Motpol, Niklas Dougherty, polisstaten, Zacs åsikter på ett fat, Juristens funderingar, no size fits all, Emil Isberg, Rasmus Liberal och Mark Klamberg köper utredningen med hull och hår. Det gör inte Per Pettersson. Han kommer istället med en skarp och kritisk analys av presskonferensen. Vill ni ha en lika skarp och kritisk analys av rapporten ska ni läsa Louise P:s blogginlägg. Louises inlägg finns på engelska på migrationsforskare Laura Augustins hemsida. Här finns ett tidigare blogginlägg om utredningen på engelska. Liberati har ett strålande inlägg om Almedalsbordellen. Sagor från livbåten har också ett mycket bra inlägg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
