Allt är lärarnas fel 6

Den här gången är det Expressen som anklagar oss för pojkarnas dåliga skolresultat. Deras tes kan sammanfattas så här: Eftersom lärarnas förväntningar har stor betydelse för skolresultaten kan man anta att orsaken till pojkarnas dåliga resultat är att lärarna väntar sig att de ska slarva. Antagligen har de rätt i att vi har olika förväntningar på pojkar och flickor. Det vore både orealistiskt och arrogant att tro att vi skiljer oss från resten av befolkningen därvidlag. Men de har ändå fel i sin slutsats. Pojkarnas dåliga skolresultat är ett komplext samhällsproblem som inte har en utan en lång rad orsaker.

I ett tidigare inslag skrev jag om antipluggkulturen bland pojkar. Läsa är töntigt, plugga är töntigt, lyssna på läraren är töntigt. Ibland är det också töntigt att få bra betyg – i extrema fall till och med att få betyg – men ofta kan det vara status att ha bra betyg, men bara så länge man inte har behövt anstränga sig. Det är ingen konst att hitta frön till det här i vår populärkultur. Hur många rebelliska autodidakter finns det inte bland filmens manliga förebilder?

Lydnad och kunskapsförakt är andra viktiga faktorer. Flickorna gör som de blir tillsagda och får bekräftelse. Om jag får generalisera vill många flickor helst bara ha material där de kan klara allt för de vill så gärna vara duktiga och få beröm.
Pojkarna har snappat mer av det svenska samhällets allmänna kunskapsförakt där lärarföraktet är ett av symptomen. Varför ska de lyssna på den där medelklasskärringen som kommer till skolan i en gammal rishög och med kläder från Lindex? Svårt att skilja läraren från morsan många gånger. Varför ska de lyda henne? Varför skulle de vilja bli som hon?

Ytterligare en faktor är att det är allt färre lärare som är genuina akademiker. Det betyder att skolan erbjuder ständigt färre akademiska förebilder – något som främst drabbar den som inte möter sådana vid frukostbordet. Det betyder också att lärarna blir allt sämre rustade för att motivera, entusiasmera och väcka intresse för sina ämnen. I brist på raketbränsle och lust blir flit och lydnad de allenarådande dygderna.

Skall vi vända den här skutan behöver hela samhället rycka in. Både flickors lydnad och pojkars bekymmersfrihet behöver problematiseras. Kunskapsföraktet och grabbigheten likaså. Därnäst behöver vi återupprätta läraryrket som ett fritt, kreativt och attraktivt akademikeryrke. Skolan måste ställa högre krav på närvaro, punktlighet, arbetsro, trevligt bemötande, hänsyn, med andra ord på ordning och uppförande.
Men i allt annat måste lydnaden bytas ut mot ifrågasättande, lust och frihet. Den svenska skolan är fri när det gäller ordning och uppförande, men när det handlar om inlärningen råder kadaverdisciplin. Om skolan skall kunna bli en lustfylld och effektiv arbetsplats för både pojkar och flickor måste vi göra precis tvärtom.

Läs Anders B Westins 10 punkts orsaks- och åtgärdsprogram, genussäkring är Hillevi Engströms (M) melodi, Pelle Billing vill se färre lärarlösa lektioner och mer auktoritet i skolan och Åke Forsmark lägger fram en konspirationsteori.