tisdag 18 januari 2011

Sakine Madon och yttrandefriheten

Härom veckan skrev Sakine Madon en ledarartikel i Expressen där hon hävdade att många liberala debattörer kör med dubbla måttstockar och bara värnar yttrandefriheten när det passar dem. Hon lyfte fram två exempel: Mathias Sundin, oppositionsråd för FP i Norrköping och Paulina Neuding, chefredaktör på Neo. Jag tycker att det där är en tveksam diskussion helt och hållet. Yttrandefrihetens gränser skall regleras i lag och gränserna ska stakas ut där den resulterande skadan för enskilda människor är så stor att en inskränkning är rimlig. Att känna sig kränkt och påhoppad, eller uppfatta något som stötande eller hädiskt ska inte räcka. Däremot är det inte rimligt att vi använder yttrandefriheten för att blåsa på fördomar och förtryck - dvs för att hetsa mot en ras eller en folkgrupp. De här gränserna måste vi kunna diskutera på ett icke-inflammerat sätt. Då är artiklar av det här slaget inte till hjälp. Vi har redan beröringsångest inför för många frågor, det skulle vara högst olyckligt om yttrandefriheten blir ytterligare en sådan.

I går skrev jag en artikel om det här. Den ligger nu på Newsmill. Det var exemplet Mathias Sundin som fick mig att fatta pennan. Han fick ett liknande påhopp redan tidigare och att en andra gång få sin enligt min mening okontroversiella invändning mot en biblioteksutställning framlagd som ett paradexempel på dubbelmoral i riksmedia - sådant kan få vem som helst att bli rädd att yttra sig. Jag vet också av egen bitter erfarenhet hur tungt det kan kännas att bli felciterad och misstolkad.

Men samtidigt tycker jag att Sakine Madon riktar en välbehövlig strålkastare mot något som vi borde diskutera mycket mer: Den absurda polarisering vi har i svensk utrikespolitik där vi gör ett inhemskt blockpolitiskt ställningskrig av internationella konflikter. Det har jag skrivit om tidigare och det gör jag gärna igen. Men yttrandefrihet tycker jag inte det handlar om.

Media: Paulina Neuding på Neo.

Bloggar: Sakine Madon, Mathias Sundin, Mathias Sundin, Erik Svansbo,

17 kommentarer:

  1. Försökte kommentera i går med mindre framgång, frågan gällde om judar kan anses vara en ras, som du skriver. jag vill i sammanhanget tipsa om både professor i internationell rätt Richard Falks blogg som i sitt senaste inlägg om judisk identitet bl.a. tar upp Tal Aviv- proffessorn och historikern Shlomo Sands bok The invention of the Jewish people, där han visar att judarna inte har ett enhetligt etniskt ursprung, en föreställning som som ju är en hörnsten i den traditionella zionismen och i den officiellal israeliska historieskrivningen. Finns för övrigt nu också på svenska. http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9186515160

    SvaraRadera
  2. anonym, tack för ditt tips. Men grunden för antisemitismen har varit ras inte religion. Även när det gäller dagens antisemitism handlar det om hurdana judar är som ras eller folk.

    SvaraRadera
  3. Vansinnigt falskt av dig måste jag säga, som nu plötsligt ser nyanserande hårklyverier i varför liberalismen måste i en fallet härska och i det andra fallet förmyndigas till rimlig tystnad. Sakine har träffat en punkt hos kvasiliberalismens ansikten de inte är så förtjusta att blottas för.

    SvaraRadera
  4. Håller med dig i din kritik av Madon, att vara för yttrandefrihet är inte samma sak som att man inte får uttrycka kritik mot något alls. Blir faktiskt nyfiken på din definition av "folkgrupp" samt "hets". Var går gränsen och är det verkligen lönt att diskutera istället för att tillåta yttrandefrihet fullt ut?

    SvaraRadera
  5. The Banana, förstår inte vad det är du uppfattar som falskt, inte vad du menar med resten av din kommentar heller. Förtydliga gärna.

    SvaraRadera
  6. Helana von Schantz, Goddag yxskaft! Det handlade inte om att Reepalu trodde att Malmös judar skulle kunna påverka Israels politik genom att ta avstånd från terrorbombningarna över Gaza, utan om en önskan från hans sida att man istället för att ordna en solidaritetsaktion för Israel SAMTIDIGT som Israel var ifärd med att ta livet av oskyldiga civila palestinier (som den judiska församlingen gjorde) borde man ha passat på att ta avstånd från Israels agerande. Vad är det för fel med det? Reepalu har inte sagt att judarna i Malmö har ett kollektivt ansvar för vad den sionistiska staten hittar på för jävulskap, han har inte "krävt" något. Han har "önskat" något. En rätt betydelsefull skillnad.
    Sakines påpekande om att vissa liberala debattörer har dubbla måttstockar – d.v.s. inte kräva att judar i Sverige ska kritisera Israel, men kräva att svenska muslimer ska ta avstånd från terrorhandlingar - är klockren.

    För övrigt är det obegripligt att du kan länka till en extremist som Erik Svansbo, som aldrig någonsin så mycket som antytt någon kritik mot Israel.

    SvaraRadera
  7. Anonym, jag tänker på den avhumaniserande och nedvärderande retorik som alltid verkar föregå ett folkmord. Människor kallas för kackerlackor, parasiter, etc.

    Som lärare insisterar jag på att alla elever i min klass ska hälsa på varandra. Detta för att förebygga mobbning och trakasserier. Jag tror nämligen att vi har svårt att hoppa över steg på den här trappan: osynliggörande, förminskande och förakt, förlöjligande och avhumanisering.
    Förminskande och förlöjligande verkar gå hand i hand med trakasserier och våld, avhumanisering verkar krävas för mord och tortyr.

    Att kritisera och ifrågasätta även i grova termer ska vara tillåtet - oberoende av om någon känner sig kränkt. Jag tycker till exempel inte att den utställning Mathias Sundin kritiserade borde stoppas från att visas. Bara från att visas på ett bibliotek. Jag uppfattar collaget som osmakligt och olämpligt och blir beklämd över bristen på respekt för alla de miljoner europeer som dog i gaskamrar, men det man gör då är talar om att man upplever det på det sättet. Man förbjuder det inte.

    SvaraRadera
  8. När du demonstrerar att det finns principer som försvarar Mathias och Paulina ställningstaganden så väcks ändå en frågeställning till liv. Räcker det med att INTE trampa på liberala värderingar eller har en riktig liberal kravet på sig att slåss lika mycket för alla gruppers lika liberala rättigheter?

    Sakine påbörjar också en diskussion om antisemitism som känns väldigt avgörande och viktig. Även om det är orimligt att dra paralleller mellan Gaza och förintelsen så är det en stor principiell skillnad om man gör det för att tona ned förintelsen eller om man gör det för att förstärka budskapet om problemen i Gaza. När palestinier gör denna jämförelse så är det förstås lite absurt men jag tror att de flesta gör det för att de ser sina egna problem som så allvarliga och alltså handlar det inte om antisemitism.

    SvaraRadera
  9. Jan E, din ovänligt och onyanserat ordade kommentar är inte precis vad man längtar efter att besvara efter en lång arbetsdag, men jag ska ändå göra ett försök.

    Den demonstration som blev så brutal avbruten var en demonstration där man uttryckte medlidande med alla civila offer i konflikten - på båda sidor, inte en solidaritetsaktion för Israel. De här människorna som demonstrade för fred och försoning möttes av våldsamt motstånd, våld och glåpord. Bland annat skreks det Hitler och jävla judar. Jagade flydde de från platsen. Att som ansvarig politiker agera som Reepalu gjorde efteråt, det har jag svårt att förstå hur man kan försvara. Men med yttrandefriheten har det inte mycket att skaffa. Det var inte den han bröt mot utan mot heder, moral och sitt uppdrag.

    Vem har krävt att svenska muslimer ska ta avstånd från terrorhandlingar? Inte Paulina Neuding i varje fall.

    Sist men inte minst tycker jag hjärtligt illa om att du kallar Erik Svansbo för en extremist. Som jag tydligt anger i min artikel uppfattar jag det som både olämligt och kontraproduktivt av oss att välja sidor och forma hejaklackar till en internationell konflikt. Men så länge folk står på den ena sidan och skriker är det högst begripligt och rimligt att någon ställer sig på den andra sidan och säger, men vänta litet.

    Det är väldigt mycket ilska och förakt i ditt inlägg? Har du funderat över var det kommer ifrån? Har du funderat över vad det leder till?

    SvaraRadera
  10. Jan, jag tycker inte riktigt att vi pratar om samma sak här. Mathias påpekade att en utställning stred mot bibliotekets regler. Han var inte i någon beslutande ställning, hade man på biblioteket gjort en annan tolkning skulle utställningen vara kvar. Vad har det med yttrandefriheten att göra? Paulina Neuding blev inte rätt citerad och gjorde inte alls något sådant ställningstagande som Sakine Madon påstod.
    När det gäller Sakines diskussion om antisemitism håller jag inte med. Om två veckor är det Förintelsedagen. En minnesdag som uppmärksammas i hela världen av en orsak – för att något så omänskligt som den avhumanisering och systematiska utrotning av människor av fel ras eller som ansågs undermåliga på något annat sätt aldrig skulle kunna hända igen. Vi är skyldiga både offren och de som överlevt att minnas och vörda deras minne. Vi är alla i Europa medskyldiga till Förintelsen och vi är också skyldiga till situationen i Mellanöstern och därför klär det oss extra illa att utse syndabockar i den konflikten. Det som händer på Gaza är illa, men det är inget jämfört med Förintelsen. Inget har hänt i vår historia som är lika illa som Förintelsen och vi får hoppas att det aldrig gör det igen. Att vi är kapabla att göra om det har vi visat både i Rwanda, Kambodja och i forna Jugoslavien, men närmat oss det har vi inte.
    Det finns en annan aspekt på det här. På något märkligt sätt väntar vi oss att gaskamrar ska vara förädlande. Judarna borde ha förstånd att bete sig bättre efter vad de har gått genom. Det är en så korkad tanke att jag blir mållös. Skall lidande vara förädlande på något sätt? Människor är rädda och far illa på båda sidor i den här konflikten. Israel har mer makt och använder den många gånger brutalt och skoningslöst. Är det någon som tror att det skulle se annorlunda ut om rollerna var omvända? Vi borde lägga vårt krut på att få igång dialog, försoning och läkning – inte på att rösta om vem som är mest dum och vem som är mest snäll.
    Och jämförelser? Var är poängen med det? Det är precis som när någon i Sverige pratar om våld mot kvinnor och en annan svarar, ja men män då? De råkar ju ut för mycket mer våld? Ocn någon annan påpekar att en man har blivit misshandlad av sin fru och får det bagatelliserat för kvinnor är ju så mycket mer utsatta.

    SvaraRadera
  11. Jag vill inte tona ner förintelsen stora svarta historia utan egentligen lyfta fram den ännu mer. Det är dock viktigt att bredda historieskrivningen utanför judarna och påpeka att romerna drabbades i ännu högre grad men pga att de är färre och har mindre makt glöms de bort. Det är viktigt att Förintelsen är en så stor svart fläck att det inte är något man kan kompensera för genom att behandla judar extra bra i ett annat sammanhang.

    Vi som är utanför den israeliska konflikten bör ha förmågan att lyfta oss till att se den principiella skillnaden mellan någon som är extremt propalestinsk och någon som är antisemit. Den som anser att Palestinierna har större rätt att styra Palestina än andra, den har i och för sig en extrem åsikt och ett inskränkt perspektiv på problematiken men den behöver inte vara antisemit. Det finns många svenskar som tycker att vi ska hävda svenskars rättigheter framför andras utan att vara negativa till andra nationaliteter.

    SvaraRadera
  12. Jag filosoferar lite kring bibliotek och yttrandefrihet på min blogg VAL mellan VAL.

    SvaraRadera
  13. HvS, du citerade Sakine i din Newsmill-artikel, där hon i sin tur citerade Neuding: "nej muslimer har såklart inget kollektivt ansvar. däremot kan avståndstaganden från muslimer GÖRA SKILLNAD, därför efterfrågas de." Det var ju EXAKT detta som Reepalu sa, fast i hans fall var det var riktat till den judiska församlingen i Malmö. Det är heller inte kollektivt skuldbeläggande. Själv skulle jag önska att BÅDE judar och muslimer oftare tog avstånd från vad Israel resp. islamister håller på med för jävulskap.
    Att säga att den demonstration som anordnades av den judiska församlingen var en demonstration för ”fred och försoning” är det nog inte så många – förutom Israels vänner – som ställer upp på. Självklart är det illa att demonstrationen möttes av glåpord och trakasserier, men samtidigt får man komma ihåg att det var ett otroligt känsligt läge som rådde med tanke på Israels övervåld mot Gaza, och att Malmös muslimska invånare var frustrerade kan man verkligen förstå. Det var helt enkelt synnerligen dålig timing att demonstrera med israeliska flaggor samtidigt som Israel tog livet av oskyldiga palestinier. Är det så svårt att inse?
    Reepalu (som jag f ö normalt inte sympatiserar med) uttryckte precis samma önskan som Neuding gjorde, fast som sagt riktat mot judar istället för muslimer.
    Vad gäller Svansbo så kan jag säga att jag följt honom sedan han startade sin blogg och jag har haft många diskussioner med honom. Jag kan utan tvekan kalla honom extremist. I betydelsen otroligt ensidig och onyanserad i Israel-Palestina-frågan. Det kan handla om bombningar i Gaza, användningen av vit fosfor mot civilbefolkningen, användningen av klusterbomber i Libanon, utomrättsliga mord utanför Israels gränser, attacker mot fartyg på internationellt vatten etc., etc. Inga problem tycker Svansbo, helt adekvata åtgärder, det går alltid att försvara Israels agerande. En så onyanserad hållning är extremism i mina ögon.
    Föreslår att du istället länkar till Anna Veeder, som är judinna och Israelvän (och to m bor i Israel), men som har förmåga att någorlunda nyanserat diskutera konflikten, i motsats till Svansbo.

    SvaraRadera
  14. Jan, ordet extremt sätter upp min varningsflagg. Med extremt pro kommer i allmänhet också extremt anti. Men visst kan man vara extremt propalestinsk utan att vara antisemit, men då ska man inte blanda in förintelsen, eller ropa heil Hitler som man gjorde i Malmö. Och när svenskar är extremt propalestinska eller extremt proisraeliska uppfattar jag det som något osunt, skadligt och lätt befängt. Varför är vi så pigga på att välja sidor i det här landet?

    SvaraRadera
  15. Jan E, det demonstranterna i Malmö gjorde var precis vad jag tycker att vi alla borde göra - vägra välja sida utan bara ta offrens sida. Alla offrens sida. Det är vägen till försoning. Att uppmana dem att välja sida och lägga skulden för attacken på dem är oförskämt, barockt och kontraproduktivt. Det Paulina Neuding skrev om hade inget med ansvar att göra utan med makt och verkan. Precis som idrottsklubbarna har bättre tumme med huliganerna kan religiösa ledare förväntas kunna få gehör hos extrema utövare av den egna tron - kristna, muslimska eller övriga sådana.

    SvaraRadera
  16. " det demonstranterna i Malmö gjorde var precis vad jag tycker att vi alla borde göra - vägra välja sida..."

    Konstigt, för enligt Neuding var demonstrationen just för att visa stöd för Israel i kriget. Det spelar nog ingen roll för folk som redan bestämt sig för vem det är som har rätt och vem det är som har fel, stället för vad som är rätt och vad som är fel...

    http://www.weeklystandard.com/Content/Public/Articles/000/000/016/265rxhcw.asp?pg=1

    SvaraRadera
  17. Helena von Schantz sa... "Sist men inte minst tycker jag hjärtligt illa om att du kallar Erik Svansbo för en extremist."

    http://blogg.svansbo.se/2011/02/12/westander-delar-regeringens-syn/

    Han ÄR extremist. Förvisso extremt dåligt påläst, men likväl extremist.

    SvaraRadera