fredag 14 januari 2011

Allt är lärarnas fel 10

Tänk jag trodde att min ”allt är lärarnas fel” serie var avslutad. Det var naivt av mig. Den här gången är det jämställdheten vi anklagas för att ha sabbat. I tisdagens Gomorgon Sverige soffa kunde man se tre personer samsas så väl att de kunde ha gift sig. Den närmast berörda ministern Nyamko Sabuni, LR:s vice ordförande Anders Almgren och 9 A läraren Gunillla Hammar Säfström.

”Det här med jämställdhet i skolan har varit på tapeten sedan jag gick där” konstaterade journalisten torrt. Sedan vände hon sig till Nyamko Sabuni: ”Varför har det hänt så litet?” Brist på kunskap svarar Sabuni tvärsäkert. Otillräcklig fortbildning vet hon också att vi lärare har. Dessutom ställer vi för låga krav på våra elever - i synnerhet på pojkarna.

Allt är sålunda ytterligare en gång lärarnas fel. Litet skit hamnar även på lärarutbildarna som inte lär oss rätt saker och på rektorerna som inte tar oss i örat, men i grunden är det vi som inte gör vårt jobb, som inte ens kan vårt jobb. Till min chock och indignation bräkte både LR:s viceordförande och 9Aläraren med: ”Ja det stämmer väldigt väl överens”, sa Bill, ”mycket väl beskrivet” sa Bull.
Längre fram går Sabuni till och med så långt att hon undrar om tonåringars negativa attityd till jämställdhetsarbete i attitydundersökningar beror på att ”samhället har kommit längre än skolan och det är de normer och kulturer som råder där (i skolan) som är det som är naturligt för dem”. En anklagelse så oförskämd att man baxnar.

För det första visar man här en enorm tilltro till social ingenjörskonst och lärarnas och skolans makt att påverka samhället. Skolan är en del av samhället. Samma attityder som råder på stan och i hemmet råder i skolan. Visst kan man få en och annan att tänka till, visst kan man påverka attityder, men att på något mer genomgripande sätt förändra de normer och värderingar som råder? Det tar lång tid och kräver att hela samhället är involverat. Och att skolan skulle vara mindre jämställd än resten av samhället? Var kom det otäcka påhoppet ifrån? Det är inte konstigt om elever tycker att ”det har gått för långt med jämställdheten” för vi tjatar om den och prackar på eleverna politiskt korrekt material från första klass till sista klass. Där har vi en tanke för minister Sabuni: Har alla genuspengar resulterat i mer motstånd och mindre jämställdhet istället för den avsedda motsatsen?

För det andra undrar jag på vad man baserar den här anklagelsen om okunnighet? Jag tror att om man istället hade konstaterat att jämställdheten har gått framåt så skulle slutsatsen ha varit: ja vi har satsat stora resurser på det här och det är glädjande att det äntligen har gett resultat. Då skulle förtjänsten ha varit beställarnas. Nu när det handlar om skuld placerar man den på utförarna. Istället för att inleda en välbehövlig diskussion om orsakerna till antipluggkulturen och varför alla de pengar man satsat på genusutbildning och andra jämställdhetsinsatser gett så klent resultat väljer man att kasta ytterligare en skopa skit på den populäraste syndabocken i landet. Lycka till med att rekrytera studenter till lärarhögskolan så länge den här smutskastningen pågår.

För det tredje, hur är det med resten av världen? Är lärarna lika illa utbildade, fortbildade och medvetna överallt? Vi ser nämligen samma antipluggkultur och samma skillnad mellan flickors och pojkars studieresultat i hela västvärlden. Det vore intressant att veta om det finns någon skillnad mellan Sverige och övriga länder och åt vilket håll den skillnaden i så fall pekar.
Min uppfattning är att Sverige är ett land av potemkinkulisser. Mycket som låter bra, mycket som ser bra ut, men under ytan pyr det. Ploppar det upp ett problem slänger man antingen pengar på det eller också skriver man en lag eller ett direktiv och tycker sig ha gjort sitt. Det att man har gjort något, det att det ser bra ut på papper har länge gått före faktiska resultat - framför allt när det gäller sådant som rasism och jämställdhet. På de områdena måste vi helt enkelt se bra ut - och den prestigen går ut över resultaten.

Det var väldigt tråkigt att se Nyamko Sabuni inta en sådan osjälvkritisk, oreflekterande hållning. Misslyckas vi med jämställdhet i skolan kan vi inte vänta oss ett jämställt samhälle, sade Nyamko. Jag vill vända på orden och skicka dem rakt tillbaka: Misslyckas vi med jämställdhet i samhället kan vi inte vänta oss en jämställd skola.

Ännu tristare var det att lyssna på de ömsom självgoda, ömsom moralistiska och fördömande utläggningarna från 9A läraren. Först beskärmade hon sig över machokulturen ”inte minst bland pojkar”, en intressant lapsus från en kvinna som några minuter senare pratar om vikten av språket, därefter riktade hon sitt ogillande mot lärare som highfivar elever. Och när hon berättar om idrottslärare med snus under överläppen darrar rösten av indignation. "Så kan det se ut", förklarade hon och nickade förnumstigt till höger och till vänster.

Är det någon som tror att den kvinnan och hennes gelikar sprider tolerans och vidsynthet omkring sig? Man lär elever de starkaste och mest varaktiga lektionerna om tolerans och alla människors lika värde genom att visa och praktisera tolerans och alla människors lika värde i sin lärargärning. Ett exempel överträffar ett tjog föreläsningar. Det inkluderar för övrigt tolerans mot kollegor. Dessutom borde någon upplysa kvinnan om att alla highfivar nuförtiden. Det är inget tecken på att man ingår i någon machokultur, möjligen på att man ingår i samtiden. Det finns så många olika elever med så många olika behov. Nog sjutton måste väl var och en förstå att det måste finnas många olika sorters lärare med många olika infallsvinklar, framtoning och kommunikationssätt för att vi ska nå dem alla? Vi lärare måste vara neutrala, sa hon. Vi lärare får inte vara neutrala, säger jag. Den dag vi känner oss neutrala är den dag det är dags att leta efter ett nytt jobb.

Men mest besviken blev jag nog över LR:s Vice Ordförande Anders Almgren. Hans uppgift är att tala för oss lärare, att visa på vårt perspektiv. Istället stämde han in i klagokören som om han hade skrivit den själv. Inget av det lärarna anklagas för i min långa och ständigt växande serie ”Allt är lärarnas fel” är lärarnas fel, Anders Almgren. En av dina främsta uppgifter är att se till att resten av befolkningen inser det. Ta inte den där typen av uppdrag innan du har vuxit in i den rollen.



Det här ljuvliga youtubeklippet hittade jag i Morricas blogg You're no different from me. Mats Olsson har också skrivit många kloka och tankeväckande saker i det här ämnet i bloggen Tysta Tankar.

Här hittar ni hela min serie Allt är lärarnas fel: Allt är lärarnas fel 1, 2, 3 och 4, 5, 6, 7, 8 och 9.

48 kommentarer:

  1. Oj!
    Ojojojoj!
    Du vet att jag har svårt för att uttrycka känslor - men nästa gång du tänker skriva ett så här bra inlägg kan du väl varna innan?

    Det är en spännande fråga om folk och lärare börjar bli trötta på den här nedlåtande tonen? Jag blev chockad över responsen på min newsmilltext. 95% är ARGA på DEJA och jag kan inte låta bli att se det som ett demokratiproblem om vi inteblitar på staten och dess utredningar.

    SvaraRadera
  2. Mats, tack. :) Jag blir ofta litet för jag tycker inte om att skriva innan jag har tänkt färdigt.

    Jag tror att folk är trötta på den sociala ingenjörskonsten och däribland det man kallar statsfeminism. När det gäller din Newsmilltext tror jag att en del av responsen är beröm till dig: du har skrivit väl och övertygande. En annan del beror nog på att det finns många antifeminister på Newsmill och de trodde att de millade något annat än det de millade. Jag såg vilka som kommenterade och det var många bekanta namn där. Jag argumenterar mot den militanta feminismen, men den militanta antifeminismen är inte ett spår bättre för vårt samhälle och för jämställdheten, och den florerar rätt friskt på Newsmill.

    SvaraRadera
  3. Jo, den militanta antifeminismen är en plåga och jag slur knut på mig för att slippa associeras med de krafterna. Samtidigt används de som ett alibi av statsfeminismen för att inte delta i debatten. Genusetablissemanget är tyvärr ett ganska slutet och självtillräckligt sällskap som lever efter devisen:
    - Antingen är du för eller emot oss!

    Jag hoppas du slipper den kylan.

    Och får en skön helg!

    SvaraRadera
  4. och jag tror att det finns en och annan som känner sig lite träffad - både delskyldiga till att så många töser faktiskt mår så dåligt och så många gossar är så erbarmeligt uttråkade av skolan, och delskyldiga till highfivande och slarvandet med fortbildningen.

    Och det är lättare att anfalla utredningen än att se sin egen känsla av skuld i vitögat.

    Det vore bra om vi kunde komma lite längre i diskussionerna. Jag tror vi är på väg, faktiskt. Det känns något i luften.

    SvaraRadera
  5. Har vare sig sett programmet du hänvisar till eller varit verksam som lärare, men oj vad du får till det bra! Så träffsäkert (och lika som jag själv tänkt tusen gånger).
    Alla genuspengar som resulterat i mer motstånd mot jämställdhet. Skulden som gärna placeras någon annanstans, medan man tar ev vinster själv. Prestige och "potemkinkulisser" - viktigast att det ser bra ut på papper än reellt resultat. Kan dessutom appliceras på fler områden än skolan. Allmängiltiga sanningar?

    Min tonårsdotter har en positiv attityd till jämställdhetsarbete, men var/är i ärlighetens namn ganska ensam om det bland kompisarna. Hennes intresse tror jag mest beror på att hon har faktiska kunskaper i frågan. Vet man hur illa det är i verkligheten kan man inte bli annat än intresserad, oavsett kön.

    Avslutningsvis vill jag bara påminna om att inte ens alla lärare är bra på sitt yrke ;-) Lika lite som alla läkare, alla politiker, alla frisörer etc är. Och den dag man är neutral inför sitt jobb, kanske är den dag man bör söka efter nytt jobb...

    SvaraRadera
  6. Mats, jag får ta både kyla och ogillande från såväl antifeminister och de mer militanta feministerna. Just det tar jag som ett tecken på att jag är på rätt väg. :)

    Ibland kommer det översvallande kommentarer men då är det någon som har missförstått och trott jag är en av dem. Här är det ställningskrig som gäller.

    Tack för välgångsönskningen. Right back at you!

    SvaraRadera
  7. Morrica, när den uppväxande generationen inte mår bra då har vi alla orsak att känna oss skyldiga. Men nästa steg är att ställa frågor, ta reda på - inte att utse en syndabock. När det gäller fortbildning och mycket annat har vi tyvärr en mycket stor variation. För det är jag däremot beredd att utse en syndabock: Sveriges kommuner och landsting.

    SvaraRadera
  8. Anonym, tack för dina uppskattande ord. Trevligt att din dotter är positiv till jämställdhetsarbetet i skolan. Upplever hon själv att hon blir begränsad av könsroller i sin klass?

    Hur elever uppfattar jämställdhetsarbete beror på upplägg, vem som driver det och hur mottagliga just den gruppen är. Jag har haft klasser där könsroller knappt har spelat någon roll och andra där de har varit mycket styrande. Ens makt att påverka som lärare är starkt knuten till vad eleverna tycker om en. En highfive i rätt läge kan därför vara en riktig jämställdhetsåtgärd.

    När det gäller bra och dåliga lärare. Det finns som du påpekar bra och dåliga utövare av alla yrken. Vi har haft en lärarutbildning som har gett otillräckliga ämneskunskaper och det har varit ett lågt sökandetryck på utbildningarna och en stor lärarflykt. Det är alltså rimligt att anta att lärarna inte alltid är så strålande.
    Men inte heller det är lärarnas fel.

    SvaraRadera
  9. Jag sitter här och vill hitta ett försvar för de tre personerna i TV-soffan men sövningen av dem är rättvis. Jag får information från många håll att de är goda och bra människor och skulle vilja men det är svårt när de sitter i en samstämmig felsyn som du Helena fullständigt punkterar och som Mats på Tysta tankar fullkomligt gisslat.

    Det finns inget försvar men det finns en förklaring som kan få oss att förstå att det inte är personerna som är fienden utan att de istället skulle kunna bli allierad till oss som vill rätta till den här felsynen.

    Vi vill alla att skolan ska fostra ungdomarna till bra medborgare och lärare har skyldighet att förmedla skolans värdegrund. Problemet uppstår när fostran åt ett visst håll, typ jämställdhet, står i motsättning till andra värderingar kring att tillåta bredd i åsikter och sätt att uppträda. Jag är väldigt övertygad om att skolan idag ligger alldeles för nära ett likformighetsideal som ett resultat av mångas engagemang i olika behjärtansvärda frågor. Skolan ska inte minska sitt fostransuppdrag men absolut avgränsa det mycket mer.

    SvaraRadera
  10. Anonym, Det finns en blandning av lärare med allt från bra till dåliga precis som i andra yrken så varför är det så rimligt att som Helena driva med synen att nu är det lärarnas fel igen. Jo det är för att lägger man på en massa orättvis skuld på hela gruppen så kan man få motsatt effekt mot vad man tänkt sig.

    Exempelvis drog man den helt felaktiga slutsatsen att lärare i genomsnitt arbetade för lite etc och startade besparingar,sänkte löner, minskade personal och anställde obehöriga lärare. Det är förstås det här som lett till försämring av söktryck, lärarutbildning, ämneskunskaper och i slutänden är den viktigaste förklaringen till elevernas kraftigt försämrade kunskaper.

    Jag tror att lärarens roll att hjälpa eleven med det mesta men samtidigt vara måltavla för många revoltförsök gör att sedan många vuxna elever hamnar i fällan att ställa överkrav på yrkesrollen.

    SvaraRadera
  11. Helena tack för ett mycket tankvärt inlägg. Du har förmågan att sätta fingret på det ömma. Fortsätt med det.

    Sedan är det väl en sanning som alla lärare kanske skulle ta till sig. Det är inte vad man säger som man bedöms efter utan hur man handlar. Ett ofta bortglömt ledareaxiom. För ni är ju ledare i klassrummet.

    Ett tack också till Mats, Morrica och Jan för kloka kommentarer. Det här med värdegrund är inte lätt.

    Därför tror jag det är viktigt att skolor i gemnen, med rektor som katalysator, oftare också ska föra en dialog kring värdergrunden. Det är inte bara ett antal tjusiga ord på ett papper utan sätter krav på handlandet.

    SvaraRadera
  12. Jan, du har rätt i att ingen av de här tre är onda, men de sänker sig alla tre till att putsa sina egna glorior istället för att ägna sin uppmärksamhet åt det samhällsproblem de är samlade att diskutera.

    Det var en intressant sak du tog upp på slutet. Hur högt i tak är det i skolan? Jag hade igår en flicka som klagade och sa att man inte får säga vad man tycker om man tycker ”fel”. Jag förklarade för henne hur jag uppfattar våra instruktioner. Man får säga vad man tycker också när det man tycker är diskriminerande, så länge ingen blir diskriminerad. Däremot är det vår uppgift som lärare att peka på svagheterna i sådana resonemang, att problematisera och ifrågasätta. Det blev en riktigt bra diskussion, faktiskt.

    SvaraRadera
  13. Tack Plura, det var beröm som värmde mycket.

    Dialog kring värderingar tycker jag att vi har. Däremot tycker jag att vi pratar för litet om vilka värderingar vi visar i vårt handlande. Ett exempel är kepsförbudet. Vad visar vi för värderingar när vi benhårt håller på att kepsarna ska av, men kanske missar alla möjliga subtila kränkningar?
    Skit detsamma att du just kallade din klasskompis retard, men kepsen SKA av.

    SvaraRadera
  14. Kan ni ge ett exempel på militant antifeminism? Vad är det ni så enigt syftar på?

    SvaraRadera
  15. Anonym,

    Jag har allt stött på män som gör en principsak av att inte anställa kvinnor, som inte kan nämna någon företrädare för FI utan glåpord eller som försöker stoppa allt arbete med jämställdhet som felriktat baserat på någon slags biologiska argument.

    Bland ungdomar kan möta ännu mer direkt militant attityder med drömmar om väldsamma revolter mot kvinnomaffian etc.

    Än så länge håller de ofta till inom andra intoleranta organisationer som SD men jag håller det inte för omöjligt att de blir mer officiella.

    SvaraRadera
  16. Tack för att du svarade Jan. Tankekedjan Feminix, en del kommentatörer på Newsmill och Per Ström är några jag kommer på. När jag själv får den typen av rabiata kommentarer är de i allmänhet anonyma.

    SvaraRadera
  17. Tankesmedjan Feminix känner jag inte till och Jan Lenanders exempel var för diffusa, men när ni kallar Per Ström för militant antifeminist så är saken klar. Förtroendet rasade ned till noll. Men då vet jag var ni står. Bra.

    SvaraRadera
  18. Jag är inte ledsen över att det är tydligt att jag inte är någon antifeminist. Jag kallar mig ibland för feminist för att tydliggöra att jag tror att det finns en maktstruktur med kvinnor längre ner än de framgångsrikaste männen. Sen är jag inte så mycket för socialism så att även om jag tycker att Gudrun Schyman mfl kan vara ganska roliga och tänkvärda så håller jag i stort sett aldrig med dem.

    SvaraRadera
  19. anonym, jag följer inte Per Ström och baserar mitt nämnande av honom på lösryckta fraser jag sett i media. Galjonsfigurer är ointressanta, det vi beskriver är fenomenet: De som inte är för oss är mot oss. Låter det bekant? Trodde just det. Bra.

    SvaraRadera
  20. Det var du som namngav en person som "militant antifeminist", men sedan försöker du med arrogans slippa stå för det. Dåligt!

    SvaraRadera
  21. Det här är minerad mark och jag tror att Pelle Billing är en av dem som kanske kan mjuka upp positionerna. Men det finns ett starkt intresse av att bevara motsättningen från genusetablissemanget som idag har pengarna och makten. 1,6 miljarder är ganska mycket pengar.
    http://www.pellebilling.se/2011/01/vad-hander-nar-man-borjar-tala/

    SvaraRadera
  22. Extremister har en fantastisk förmåga att göda varandra och en hel del lustiga likheter fastän de hävdar motsatsen.

    Mats, Jag tror däremot att du har fel i att genusetablissemanget har behov av antifeministerna. De är alltför etablerade för det och har en stor bas av kvinnor som blivit diskriminerade som stödjer dem. Jag är på sätt positiv till deras växande inflytande men oroas av att alla är kvinnor. Inser de inte att det här går stick i stäv mot det som de kämpar för och hindrar dem att se de strukturer de vill bryta upp.

    SvaraRadera
  23. Jag kanske har varit längre inne i vänsternvärlden på 70-talet där sett de här tendenserna att utse fiender och tävla i renlärighet som var en stor anledning till nesliga reträtten från barrikaderna.

    Jag tror nog att det finns en hel del sprickor inom den feministiska familjen som behöver osynliggöras utåt.

    SvaraRadera
  24. Tankesmedjan Feminix var ju ett rent förfärligt ställe och de inlägg jag läste extremt anti-islamistiska. Varning - varning.

    Tanja Bergkvist är nog en mer värdig motståndare för dem som vill pröva sin argumentativa förmåga. Hon är vass och raljant - men obestridligt intelligent och metodisk.
    http://tanjabergkvist.wordpress.com/2011/01/12/losningen-pa-skolproblemen/

    SvaraRadera
  25. Anonym, just precis den oförsonlighet som finns i dina kommentarer är det jag uppfattar på båda sidor diket i jämställdhetsdebatten. Ett evigt gnölande om vem det är mest synd om, demonisering, ensidigt lyftande av orättvisor som man uppfattar drabbar det ena könet. Jag har hört Per Ström ägna sig åt sådant. Men i sammanhanget tycker jag att det är rättvist att tala om att jag inte har följt hans argumentation närmare.

    Somliga verkar ha svårt att placera mig i jämställdhetsdebatten, därför får jag ofta din typ av kommentarer. Det ser jag som ett tecken på att jag lyckas hålla mig i mitten där jag vill vara. Men du borde kanske läsa bloggar som inte höjer ditt blodtryck så mycket?

    SvaraRadera
  26. Jan, jag vet inte varför vi startar så många åsiktskrig i det här landet. Vargen, Mellanöstern, jämställdheten, främlingsfientligheten. Men jag är övertygad om att oförsonlighet föder oförsonlighet och att ytterlighetssidorna behöver varandra för att överleva.

    SvaraRadera
  27. Mats, jag har aldrig varit inne på Feminix. Bara fått kommentarer från det hållet som har gett mig ett militant intryck. Tanja Bergkvist är en annan femma. Men mitt intryck är att även hon ingår i om du inte är för oss är du mot oss sammanhanget. Utan lyssnande ingen dialog, utan dialog ingen jämställdhet.

    SvaraRadera
  28. Hej, anonym nr 1 här igen (för att inte riskera att bli ihopblandad med andra anonyma...)

    Helena - när dottern gick i grundskolan upplevde hon i allra högsta grad en begränsning p.g.a. könsroller. 1-3:an var hon av och till ensam tjej i sin klass, men då var det naturligtvis inte så att hon formulerade "problemen" med ord som kön eller jämställdhet. Däremot har ju upplevelserna och minnena från de åren lagt en grund för det intresse hon har nu för dessa frågor. När hon kom upp i högstadiet hade hon tillräcklig kunskap för att se, förstå, formulera och till viss del agera inom området jämställdhet. Ett riktigt bottennapp var ett tillfälle, tror hon gick i 8:an, när hon med kraft agerade mot en kille för att försöka få ett stopp på ett allmänt ojämställt beteende i klassen. Blev inkallad till rektorn (som är kvinna) för uppläxning. Hon säger "Bra gjort att du sa ifrån! Men du förstår väl att det får stanna emellan oss, du måste ju få ett straff för att glaset på skåpsdörren råkade gå sönder". Finns fler exempel att ta upp kan jag säga. Idag går dottern första året i gymnasiet, och glädjande nog så upplever hon situationen som mycket bättre på hennes nya skola.

    Jan - håller i stort med dig i din kommentar till mig. Men tycker samtidigt att lärare, liksom andra yrkesgrupper, även måste ta ett eget ansvar för sitt eget arbete. Att du är behörig lärare innebär inte per automatik att du är en BRA lärare. Det finns lärare som borde inse att de absolut inte passar för det yrket. Likaså finns det människor inom andra professioner som inte heller passar för sin uppgift. Jag menar att oavsett utbildning är det inte fel att då och då ta sig tid att reflektera över sitt yrkesval. Vi tycker väl alla att det är extra fint när man får uppleva "rätt man på rätt plats" så att säga ;-)

    SvaraRadera
  29. Anonym,

    självklart ska ett antal lärare överväga sitt yrkesval och byta, självklart så är vi oerhört många som möter situationer vi inte behärskar så bra som vi borde och självklart ska alla lärare förbättra sig. Det är bara så otroligt kontraproduktivt att använda lärare som syndabockar eller höja kraven på lärarna från en redan hög nivå. Det avskräcker duktiga personer från yrket och får lärare att tappa tilltro och engagemang.

    Fast det här var nästan en upprepning av föregående inlägg och vi verkar ju i grunden vara överens.

    SvaraRadera
  30. Tack igen för en bra redovisning Helena.

    Nu kan det iofs vara fel på lärare också, speciellt dem som följer de kvasigenusvetenskapliga råd de får på diverse högskolor.
    Det kan t.o.m. vara fel på enskilda skolors attityder,
    men det största felet är åndå den styvmoderlika behandling skolan fått i den sk PK processen.

    Det har funnits en politisk vilja till att alla SKA få sitt drömjobb, alla SKA beredas en högskoleplats och har på den vägen begåvats med ovan nämnda experter, som har en helhetssyn, värdig folkskolan.

    SvaraRadera
  31. Genus; ja kanske är jämställdhet och lika behandling utifrån ett genusperspektiv en viktig fråga men enligt min mening knappast den viktigaste frågan ur ett skolperspektiv, och definitivt inte ur ett elevperspektiv.

    När jag tänker på skolan tänker jag på skolplikt och det särskilda ansvar de politiker och de myndigheter har som på sin lott ska ”tvinga” medborgare att inställa sig till tjänstgöring, utbildning och liknande. Medborgaren har då ingen eller klart begränsad valmöjlighet och särskilt gäller detta skolan då medborgaren ju är ett barn.

    Trots detta särskilda myndighetsansvar; hur många barn går till skolan med stor olust, medvetna om att de under skoldagen kommer att bli utsatta för mobbing av varierande grymhetsgrad? Hur många barn går till skolan dag ut och dag in, år ut och år in och efter ett helt skolliv fortfarande inte kan läsa eller räkna mer än hjälpligt? Hur många barn går till skolan utan att få till del ens det minsta lilla av de mål skolan har satt upp och säger sig uppfylla?

    Hur många vuxna skulle vara kvar på en arbetsplats med sådan miljö och sådan kultur som den i många av dagens skolor? Hur många vuxna skulle acceptera en arbetsmiljö och arbetskultur där man blir eller riskerar bli utsatt för slag, spott och hån, dag ut och dag in, år efter år?

    Hur många gånger har politiker lovat satsningar på skolan, lovat mindre klasser, fler personal också på raster, lovat resurser för de elever som behöver detta, lovat krafttag mot mobbing, lovat, lovat och lovat… men vad har hänt, vad har blivit av dessa löften? Jo, precis som du skriver Helena, kulisser men inte mer. Skamligt!

    Genusaspekt och jämställdhet mellan könen är det verkligen denna fråga som är nummer ett i skolproblematiken? Är det verkligen genusfrågan som kan kan lösa alla skolproblem och hjälpa alla de utsatta och oskyddade barn som är tvingade att gå till skolan? Är det verkligen genusfrågan som är problem och lösning för ökad effektivitet och medmänsklighet i skolan?

    Tack för ditt engagemang Helena! Tack för att du bryr dig! Du är bra!

    /Kjelle_B

    SvaraRadera
  32. Kjelle_B, jag håller verkligen med dig om att när grunduppdraget med trygghet och kunskap misslyckas pga besparingar som slagit på både lärarkompetens och andra resurser i skolan så blir det mesta annat ganska oviktigt.

    Jämställdhetsarbete kan förstås vara en del i att skapa trygghet men det känns faktiskt inte som att genusforskningen producerar speciellt mycket bra lösningar så jag skulle inte ha något emot att skolan fick en paus från deras okunniga stökande.

    SvaraRadera
  33. Jag tänker att en hel del av de som slarvigt kunde kallas anti-feminister ofta dras med en besvärande underdog-retorik. Kanske går det att förstå som en ganska populistisk "vi-mot-staten-position men det är ganska påfrestande.

    Jag tycker att Tanja Bergkvist och Pelle Billing undviker den fällan - samtidigt som de har förmågan att polarisera på ett sätt som gör motsägelserna tydliga.

    Min bild av jämställdhetsarbete är att den normativa sidan ofta tar över och att vi är överens om att vi är överens... Frågan är vad det är vi är överens om?

    SvaraRadera
  34. Anonym 1, jag är ledsen att din dotter har haft det så, men det måste underlätta en hel del att ha en förälder som fungerar som bollplank. Det är det tyvärr långtifrån alla som har. Min yngsta dotter var sex när hon frågade mig varför flickorna kunde gå och leka pojklekar med pojkarna, men inte pojkarna kunde komma och leka flicklekar med flickorna. Ingen lätt fråga att svara på – i synnerhet inte till en sexåring.
    När det gäller mindre lämpliga lärare. Vet inte hur ärlig man är mot sig själv i sådana lägen. Ingen ser sig själv som ond – inklusive Hitler, undrar om man ser sig som olämplig? Tror snarare att man skyller på eleverna eller något annat när det inte fungerar. I de flesta yrken får man emellertid vara halvdan ifred. Det undrar jag om man får som lärare? Mitt intryck är att både elever och föräldrar är rätt frispråkiga och krävande idag.

    SvaraRadera
  35. Kristian, i skolan som i hela samhället blir det ibland mer yta än innehåll. Viktigare att man gör rätt, predikar rätt än att det blir rätt. Men det är egentligen inget skolproblem utan ett samhällsproblem som stammar ur vår något arroganta självbild just när det gäller jämställdhet.

    SvaraRadera
  36. Kjelle B, du har verkligen en poäng där. Det finns alltid risker med att man lyfter ett specifikt missförhållande. Alla förtjänar att bli mötta som individer, respekterade, trygga och utmanade i skolan. Ibland är problemet mobbning, ibland sexism, ibland rasism, ibland bara social misär utanför skolan. Men rätten för eleven och ansvaret för vuxenvärlden är detsamma oberoende.

    Men med det sagt måste man ibland titta på komponenterna. Annars riskerar man att missa orsaker, samband och strömningar man behöver känna till.

    SvaraRadera
  37. Mats du har nog rätt i att de inte är militanta antifeminister, men det är redan ett problem när man bara ser den ena sidans argument och orättvisor. Även Billing och Bergkvist för sig ibland skyldiga till samma sak de kritiserar hos motparten. Det finns inget motsatsförhållande här, ingen tävling i orättvisor och lidande. Man borde kunna höra ett exempel på sexism som drabbar en kvinna, leva sig in i det och raskt gå över på ett fall av sexism som drabbar en man och lika väl kunna leva sig in i det.

    SvaraRadera
  38. Varför ska Billing och Bergkvist ägna sig åt exakt samma sak som statsfeminismen ägnar sig åt år ut och år in? Där har du en rörelse som bara ser ena sidan och som dessutom är fast integrerad i makten. Nej, feminismen har under årtionden drivit landet in i ett könskrig och då är det antagligen just det de kommer att få. Makten brukar få det de vill.

    Lärarna är en bricka i deras spel. Dessutom är de flesta lärarna kvinnor och sympatiserar med feministernas könskrig. Det är inte underligt att pojkarna inte trivs och inte gör bra ifrån sig i skolan...

    Att skylla på pojkarnas "antipluggkultur" är bara ett spel för galleriet. Det är bara ett par årtionden sedan det var pojkarna som hade bäst betyg i skolan. Det är tydligt att pojkarnas resultat är omvänt proportionellt mot kvinnornas representation i skolan och feminismens inflytande i samhället. Det pågår uppenbarligen ett kvinnligt/feministiskt könskrig mot landets alla skolpojkar.

    SvaraRadera
  39. Idag i Metro pratar Stefan Wahlberg om de lärare som inte går med på elevens argument för högre betyg som att de har "tomt mellan öronen". Det du skriver behövs verkligen, snart måste vi säga "Ta ingen skit" som Metabolism som så passande formulerar sig.

    (Jag har skrivit utförligare på min blogg, klicka ovan)

    SvaraRadera
  40. Anonym hela bunten borde ställa frågor, lyssna, ställa följdfrågor, försöka förstå. Antipluggkulturen är ett symptom. På vad anstår det oss att ta reda på. Hur? Jo genom att ställa frågor, lyssna, ställa följdfrågor, försöka förstå.

    SvaraRadera
  41. Tack för länken och tipset Tom. Surfar genast dit. :)

    SvaraRadera
  42. Anders B Westin har en trevlig länk om lärare och lärande...om varför pojkar hatar att plugga

    SvaraRadera
  43. Tack för tipset, Kristian. Ska kolla in det i kväll när jag kommer hem.

    SvaraRadera
  44. http://www.pellebilling.se/2011/01/svenska-skolor-misshandlar-pojkar-psykiskt/

    SvaraRadera
  45. http://m.guardian.co.uk/ms/p/gnm/op/sJ3kryA2t1TtOI7nF8dg6uA/view.m?id=15&gid=education/mortarboard/2011/jan/20/fielding-blog-opinions-about-schools&cat=education

    Jag skickar en gång till den här internationella utblicken

    SvaraRadera
  46. Tack för tipset anonym. Nu ska jag i säng, men i morgon läser jag Billing.

    SvaraRadera