tisdag 18 maj 2010

Tack Jan Björklund, men det behövs en portion till

Får alliansen förnyat mandat blir det betyg från åk. 6. Det är ett ordentligt steg i rätt riktning, men eftersom forskning visar att bristande måluppfyllelse på lågstadiet deprimerande ofta leder till skolmisslyckande hela vägen behöver signalerna komma tidigare. Senast i åk 3 borde det finnas betyg, åtminstone i kärnämnena.

Men innan vi kan få genom en sådan förändring måste vi frigöra oss från synen på betyg som kvalitetsstämpel på våra barn. Ett godkänt betyg är inget mer än ett kvitto på att målen har nåtts. De mål som är uppställda för lärare, skolledning och politiker i minst lika hög grad som för eleverna. Ett underkänt betyg kan lika gärna bero på undermålig undervisning, stökig klass, dåligt stöd hemifrån eller otillräckliga resurser som på elevens arbetsinsats och inlärningsförmåga. Därför borde det finnas betyg även på lågstadiet. Inte för att nioåringarna själva behöver den feedbacken, utan för att föräldrar, lärare och skolledning ska få en spark i baken när de inte har gjort sitt jobb.

Läs mer: DN, SVD, Aftonbladet, Expressen, Corren, UNT och Lärarnas Nyheter.

Andra blogggar: Per Altenberg (FP), Niklas Frykman (FP), Pär Gustafsson (FP), Jari Puustinen (M)och Runo Johansson (FP) är nöjda. Mats Gerdau (M) vill att oppositionen tar bladet från munnen. Rasmus Lenefors (S) gör precis det och konstaterar att han vill ha kvalitet före betyg (vilket om man vill kan tolkas som en uppmaning till Skolinspektionen att se till att betygen blir rättvisa). Om man hellre vill kan man istället påpeka att syftet med reformen är att skapa högre kvalitet. Christermagister smakar på förslaget och smackar efterstänksamt. Tysta Tankar grimaserar illa men spottar inte ut . Det gör däremot Filippa Mannerheim och Anne-Marie Körling konstaterar att sexorna själva vill ha betyg. Sista ordet ger jag till "Det vanliga folket".

21 kommentarer:

  1. Jag tycker inte att liknelsen med ett kvitto är bra. Här får du ju ett kvitto även om målen inte nåtts. En negativ stjärna i kanten.

    Hur kan det inte ha en direktkoppling till kvalitet, menar du?

    Och är du säker på att betyg verkligen är det bästa sättet att kontrollera måluppfyllelsen på?

    SvaraRadera
  2. Janne, när målen inte har nåtts är det inget kvitto du och din elev får utan en brasklapp och en uppmaning till troubleshooting. Förslagsvis börjar du med dig själv: Hur har jag lagt upp kursen, vad använder vi för material, har jag försökt och lyckats motivera eleven, vad har eleven fått för möjligheter att prova olika metoder, kan jag mitt ämne tillräckligt väl, har jag gjort ett tillräckligt bra jobb? Här är det läge för följdfrågor som handlar om huruvida skolpolitiker och ledare gjort sitt jobb. Har du fått den utbildning du behöver, de resurser du behöver, den tid du behöver för att kunna göra ett bra jobb? Därefter är det dags för elev och föräldrar: Händer det något i elevens liv såsom olycklig kärlek, skilsmässa, missbruk, psykisk sjukdom, hur ser det ut med elevens motivation, arbetsmoral, hemförhållanden, vad är föräldrarnas inställning till skolan, ämnet, är eleven normalbegåvad, behöver det göras någon slags kartläggning, und so weiter...

    Är jag säker på att betyg är det bästa sättet att kontrollera måluppfyllelse på? Nej. Det kan finnas bättre sätt. Men skriftliga omdömen och utvecklingssamtal är inte bättre sätt. Jag tycker inte det som lärare, jag tycker inte det som förälder. Mina barn tycker inte det, mina elever tycker inte det. Föräldrarna har jag sämre underlag på, men mitt intryck har varit att även de föredrar betyg.

    En sak till som jag känner mig säker på är att måluppfyllelsen behöver kontrolleras både noggrannare och tidigare än idag.

    SvaraRadera
  3. Det är ju precis det jag menar. Betyg är bara kvitton när man lyckas. De riktar sig dessutom till eleven - det är elevens betyg, även om vi alltid är noga med att påpeka att det är läraren/skolan som misslyckats, inte eleven. Det klingar falskt i mina öron, helt enkelt.

    Problemet är alltså inte betygen i sig. Som mått på måluppfyllelse kan de säkert fungera jättebra! Men om det nu är så att det i första hand är ett mått på lärarens/skolans måluppfyllelse, förstår jag inte varför man måste betygsätta eleven?

    Det kan inte vara svårt att utifrån enskilda elevers och/eller elevgruppers resultat och prestationer, skapa sig en uppfattning om måluppfyllelse. Det borde dessutom vara möjligt att göra detta utan att samtidigt dela ut brasklappar till eleverna.

    Om det är som du säger, har de ju faktiskt inget eller litet med måluppfyllelsen att göra...

    SvaraRadera
  4. Jag tycker man ska gensvara eleverna om och om igen så att de är medvetna om hur att bedöma, så att de kan delta i detta viktiga arbete. De står ju så ofta utanför och blir bedömda. Men alla elever jag någonsin har frågat vill gärna ha betyg. Det har jag alltid undrat över men lärt mig att förstå. Jag ser en stor utbildningsfråga i hur att göra detta och samtidigt ta stort ansvar för att vi gör detta rätt, tillsammans med eleven. A-M

    SvaraRadera
  5. Finns det en baktanke med att spara betygsfrågan i reformpaketet till efter valet? Har strategerna utsett detta till någon form av brytpunkt där oppositionen ska få avslöja sin uselhet?

    De övriga delarna är ju klara och jag har svårt att förstå varför just den här väldigt symboliska delen har brutits ut och senarelagts?

    SvaraRadera
  6. Bra sagt Helena!

    Kolla gärna in Folkpartiet Norrköpings blogg.

    SvaraRadera
  7. Janne, jag säger inte att det i första hand är vare sig det ena eller det andra. Bristande måluppfyllelse är helt enkelt läge för troubleshooting. Av någon konstig orsak blir betygen väldigt viktiga och värdefulla här där vi delar ut så få av dem. Jag tror att både betygshetsen och synen på betyg som stämpel minskar om betygen blir fler och kommer tidigare. Det är just för de omotiverade, studieovana, svaga eleverna som kommer från hem utan bokhyllor, South Park och utlandsresor tidiga betyg behövs. Mina ungar skulle gärna ha fått betyg tidigare. Kanske skulle det ha sporrat dem till bättre resultat. Men de klarar sig bra i alla fall.

    SvaraRadera
  8. Anne-Marie, jag håller så fullständigt med. Mer dialog med eleverna. Mitt jobb är att först ta reda på vad Kalle har för mål och att tala om för Kalle vad staten har för mål. Därefter är det min uppgift att hålla Kalle informerad om hur han ligger till i förhållande till statens mål och göra mitt allra bästa för att Kalle både ska nå sina egna mål och ständigt sikta högre.

    SvaraRadera
  9. Mats, jag har ingen inside-information där. Det är möjligt att det är valstrategi, det är också möjligt att man tar saker i rätt ordning. Lärarutbilning och kursplaner först, kunskapskontroll sist. Hur var det Rasmus Lenefors uttryckte det? Kvalitet före betyg.

    Jag är ingen fan av politiskt taktik, men jag är ännu mindre en fan av smutskastande taktiksnack. Du kommer aldrig att se mig anklaga något parti för taktik i den här bloggen. Ibland har folk mindre ädla motiv för sina handlingar, men det är mer sympatiskt att ge dem "the benefit of a doubt".

    SvaraRadera
  10. Jag håller med när det gäller inställningen i ditt andra stycke, men tycker att betyget i de lägre åldrarna kan vara ett internt dokument. Som du skriver behöver inte nioåringarna själva feedbacken, så varför ge dem den?

    Dessutom tycker jag inte att vi ska ge upp när det gäller att förbättra de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen, det är endast de som kan ge ”tydlig information om hur det går för eleven i skolan”.

    SvaraRadera
  11. Christer, tror du att det skulle ha en negativ effekt på en nioåring att få betyg? I så fall vilken sådan effekt och varför tror du det?

    Ett internt dokument vore ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt(tror jag). Föräldrarnas inställning och uppbackning har väldigt stor betydelse i början och inte skadar det en nioåring att börja fundera över kopplingen insats-inlärning heller.

    Jag vill att varje stadium ska ta ansvar för sina mål. Lågstadiet för sina, mellanstadiet för sina, högstadiet för sina och gymnasiet för sina. Idag får vi elever till högstadiet som knappt har klarat lågstadiemålen. Det är inte okej.

    SvaraRadera
  12. En negativ effekt? Ja, det tror jag verkligen! Annars skulle jag väl inte ha någonting emot saken? Ytligare undervisning i skolan, hopplöshet inför skolarbetet vilket leder till sämre resultat, mobbning, psykiska bekymmer, självmord... Listan kan göras lång, men nu måste jag gå och lägga mig. Jag har säkert skrivit ett femtiotal inlägg om detta och kanske har du nu triggat mig att göra en sammanfattning, vi får se.

    SvaraRadera
  13. Förstår inte varför arbetet går så segt för alliansen och fixa till skolan, vad är det som hindrar?
    Det finns väl tydlig vetenskap idag vad som fungerar och vad som inte fungerar?

    Jag trodde även att alliansen skulle släppa skolan från politisk kontroll. Det enda politiker borde vara intresserade av är att skolan utbildar, i alla fall ha starkt fokus på. Exakt hur skolan väljer och göra det borde de få avgöra själva utifrån premisserna att bra resultat ger mer klirr. Givetvis måste även elever kunna informera sig tydligt om hur skolan valt och arbeta.

    Politiker borde i första hand vara intresserade av att se till att varje elev och dess familj kan informera sig om skolors kvalitet. Pengar borde delas ut dels på grundval av hur många elever som väljer skolan men även ha en koppling till elevers resultat. Kanske att vissa skolor skulle kunna få lov och ansöka om extra pengar om man har upptagningsområde inom utsatta områden.

    SvaraRadera
  14. Christer, jag började med att skriva du tycker... kom på att det inte är jag som ska skriva vad du tycker - därav frågan.

    När det gäller din dystra syn på effekten av betyg: I alla andra länder börjar man med betyg tidigare än här. Samtidigt mår våra barn och ungdomar sämre än vad de gjorde för några decennier sedan coh sämre än i andra västländer.

    Jag säger inte att det finns ett samband, men däremot starka indicier för att betygsfrihet inte hjälper mot depression, hopplöshet, självmord, mobbning och vad annat d räknade upp.

    SvaraRadera
  15. Per, tycker du att arbetet går segt? Jag tycker att det har varit en otrolig reformtakt. Så snabb att den gör mig litet orolig. Det är viktigt att reformer är genomtänkta. När det gäller skolan ska de gärna också vara välförankrade.

    Självklart tycker jag att man ska få mer pengar i utsatta områden.

    SvaraRadera
  16. Helena: Jag har inte hjärnkoll på vad som reformeras men tror jag vet vad som inte reformeras och möjligen tycker jag det är segt.
    Så länge man inte sätter igång och inför instrument för kunder (läs: elever) och granska lärares kvalitet så tror jag man endast kommer nå myrsteg.
    Det är samma problematik som inom sjukvården exempelvis, så länge det inte finns instrument och mäta läkares kompetens och skicklighet för kunden så kan de reformera ihjäl sig. Det kommer ändå inte hända speciellt mycket för kunden (läs: patienten). Om man istället fokuserat helt på att göra det möjlighet för kunden (patienten eller eleven) och välja samt informera sig ordentligt över de val som finns, då rättare hela systemet upp sig med automatik.

    SvaraRadera
  17. Helena: Jag förstår vad du menar med "kopplingen insats-inlärning" och den gäller i många fall, men långtifrån alltid. När man har jobbat med de elevgrupper som jag har under många år är det tydligt att det finns en mängd andra anledningar. Jag skrev precis ett inlägg om det:

    http://christermagister.wordpress.com/2010/05/20/att-inte-na-malen/

    Det är klart att betygsfrihet inte hjälper mot depression mm, men det betyder ju inte att betygshets inte orsakar densamma. Jag har personliga erfarenheter från skolor i Kina där betygshetsen är enorm, och där har man stora problem med självmord i lågstadieåldrarna. Vi har också 20 års "försöksverksamhet" i Storbrittanien att studera; de har använt det system som vi nu inför, men går alltmer ifrån det och pedagogernas uppfattning är att det har skadat eleverna och försämrat undervisningen.

    SvaraRadera
  18. Hej Helena

    Varför skall Walldorfskolan undantas från betyg i årsklurs 6 undrar John i Sköndal

    SvaraRadera
  19. Christer, betygshets är ett otyg. Men blir det mindre betygshets för att vi får dem senare? Det är inte det intryck jag har fått. Spännande med dina erfarenheter från Kina. Skulle gärna höra mer om dem. Min invändning mot dina slutsatser från deras betygshets är att man behöver inte ha betygshets för att man har betyg. Just nu är betygen tyvärr väldigt viktiga. Det är mycket svårare att komma in på utbildningar än när jag var ung. Många gånger behöver man verkligen ha MVG i allt. Det är ingen bra sak. Man borde gå över till intagningsprov i högre utsträckning. I varje fall på de mest eftertraktade utbildningarna.

    SvaraRadera
  20. John, jag visste inte att det var så och jag kan inte se något vettigt skäl till det - däremot flera utmärkta skäl till att de skall visa sin måluppfyllelse.

    SvaraRadera