måndag 31 mars 2014

LÄRARE – BEHÖVS DOM?

”Ämneskunskaper är inte viktiga nuförtiden”, förklarade rektor vänligt under anställningsintervjun. ”Det är andra saker som räknas”.
   Några månader senare visade det sig att rektorn hade tolkat tidsandan korrekt, för i förslaget till lärarutbildningsreform drog man kraftigt ner på tiden för ämnesstudier till förmån för pedagogik och didaktik. Dessutom rekommenderade man att en tredjedel av utbildningen skulle bli gemensam för alla blivande lärare oberoende av stadium. 
  Fördelarna med förslaget är uppenbara. Den gemensamma tredjedelen gör det betydligt lättare för lärare att flytta mellan nivåer. Under en uppflyttande babyboom kan först gymnasielärare tjänstgöra på lågstadiet och längre fram lågstadiekollegorna på gymnasiet. Rekryteringen kan också underlättas om man drar ner på de svåra och krävande ämnesstudierna där många blir utslagna på grund av bristande förkunskaper, intellekt och analysförmåga. 
   Reformen kan också bli ett vapen mot katederundervisningen. Har man tillräckligt grunda ämneskunskaper kanske man har förstånd att hålla tyst under lektionerna.

Nej, det är ingen tvekan om att reformen skulle innebära betydande fördelar. Ändå vill jag hävda att den inte är tillräckligt djärv och framsynt. Om undervisning skall ersättas av handledarskap och handledarskapet fungerar bäst när kunskaperna är grunda, varför inte då låta eleverna handleda varandra? Tvåorna kan bistå ettorna i deras läsinlärning, sjuorna kan finnas till hands när sexorna lär sig grunderna i tyska och åttorna kan hjälpa sjuorna med kemilaborationerna. 

För det första skulle vi säkert nå nya, häpnadsväckande resultat på det sättet, för det är ju allom bekant att man lär så länge man har elever. För det andra skulle vi få Europas mest kostnadseffektiva och progressiva skola. För det tredje skulle hela landet få en konkurrensfördel om arbetsmarknaden fick tillgång till lärarna, en yrkeskår som ödmjukt kröker rygg inför usel arbetsmiljö, låg lön, oavlönat övertidsarbete, ständigt föränderliga arbetsuppgifter och en arbetsgivare som får 1800-talets patroner att framstå som lyhörda filantroper.
Det här skrev jag 1999. Inte för sent att följa receptet än. Nu kan vi ju dessutom komplettera elev-handledarna med datorer - och vad det lider kanske med robotar.

12 kommentarer:

  1. Klockrent skrivet Helena. Denna utveckling gör mig så bedrövad som du vet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack kära Gertie. Visst har den varit tung att beskåda, utvecklingen.

      Radera
  2. Jag undrar om du har helt rätt. Jo, du har rätt i att man dragit ner på ämneskunskapskraven. Men pedagogik och didaktik är inte heller så prioriterat. Sociologi däremot är viktigt. Värdegrundsarbetet är grunden för grund- och gymnasieskolan idag, som utgår från marxistiska, postmodernistiska och post-strukturalistiska tankesätt genomsyrar hela lärarutbildningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym, är det så illa, och är det så fortfarande? Lärarhögskolan är svår att beskriva för den ena är inte den andra lik.

      Radera
    2. På Stockholms Universitet är det faktiskt så. Didaktik lärs huvudsakligen ut via VFU (praktik). Av 90 poäng för kompletterande utbildning är uppskattningsvis 30 "sociologiliknande" ideologisk smörja och 30 uppsats och 20 VFU och max 10 didaktik/pedagogik. I praktiken.

      (samma anonym som ovan)

      Radera
  3. Tragiskt nog har de 15 år som förflutit sedan du skrev ovanstående bekräftat bilden du målade upp. Den senaste PISA-rapporten var ännu ett exempel på det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Niklas, det här är ett av många exempel i skolans värld då det inte är ett skvatt roligt att ha rätt.

      Radera
    2. Ja, det här är ju ett sådant tillfälle då det varit bättre att ha haft fel.

      Radera
  4. Det finns alltid en punkt där utvecklingen av artificiell intelligens och en tillräckligt långt driven ambitionssänkning av skolan kan mötas. Kanske de trilskande lärarna i en snar framtid inte endast kompletteras med, utan helt ersätts av - robotar.
    Med ett kromat SKL-emblem i pannan glider den effektivt runt och individanpassar allt som andas inom en radie av sladdens längd.

    SvaraRadera
  5. Pekka, vi kan väl bara helt frankt fylla alla luckor med robotar och se vem som klarar sig bäst? Forskning och beprövad erfarenhet, du vet.

    SvaraRadera
  6. Jag instämmer i att inlägget var välformulerat, i förhållande till den lärarutbildning som då beslutats och som tog emot de nya studenterna 2001. Menar du alltså att den nya utbildningen från 2011 skulle vara en förlängning av denna - och alltså ännu värre? Det förstår jag inte alls. Nu är det ju tydligt att olika läraruppdrag kräver olika utbildning. Tyvärr är dröjer det ju innan de första nya ämneslärarna kommer ut och kan prövas i skolan.

    SvaraRadera
  7. Du kan ta fram det här alstret om 10-15 år och du kommer fortfarande att lika rätt som du hade 1999 och 2014. Ett problem som kan uppstå 2030 är att få kommer att förstå vad du har skrivit.

    SvaraRadera